Erik Meyersson har utnyttjat en experimentliknande situation i valen till borgmästare i turkiska kommuner för att klarlägga sambandet mellan politisk islam och utbildning respektive arbetsmarknad.
– Många borgmästarval bestäms med väldigt liten vinstmarginal och det kan ofta vara en slump ifall en kommun får islamiskt styre eller ej. Bland dessa fall ledde islamiskt styre till en ökad kvinnlig medverkan i ickereligiös utbildning, en lägre andel kvinnor som hemmafruar samt en större andel lönearbetande kvinnor på arbetsmarknaden.
I Turkiet är kvinnor systematiskt underrepresenterade inom både utbildning och arbetsmarknad. Det gäller framförallt i de mer religiöst konservativa områden i landet, där invånarna också i hög grad röstar på religiöst konservativa politiker. Detta negativa samband har använts som ett tillhygge i debatten om huruvida demokrati kan kombineras med islamisk politisk representation. Men det har varit svårt eller omöjligt att vetenskapligt belägga påståendena.
I sin doktorsavhandling visar nu Erik Meyersson att politisk islam har en positiv effekt på utbildning, framförallt för kvinnor. Den positiva effekten är dessutom störst i de mest religiösa och fattiga områdena av Turkiet och det gäller särskilt när borgmästarvalet i huvudsak står mellan en islamisk och en vänstersekulär kandidat. Resultaten i hans studie visar att den islamiska rörelsen i Turkiet spelat en viktig roll i att öka skolgången bland de fromma och fattiga.
Valet av en islamisk borgmästare har också lett till att religiösa stiftelser investerat mer i utbildningsfaciliteter anpassade för religiöst konservativa, till exempel koranstudieplatser och studenthem. Sådana organisationer debatteras flitigt och deras privata, av staten icke övervakade, aktiviteter ses ofta som uttryck för en krypande islamifiering. Tillgång till stiftelsernas faciliteter kan dock ha motverkat effekten av de sociala normer som gör det svårare för unga kvinnor att gå i skolan.
– Flickornas utbildning i sekulära skolor blir mindre problematisk för konservativa föräldrar om de till exempel vet att döttrarna också kan gå och läsa koranen efter normal skoltid, säger Erik Meyersson.
Resultaten är specifika för Turkiet med sina sekulära och demokratiska institutioner och kan inte utan vidare överföras till andra länder. Att den islamiska rörelsen haft viktiga utvecklingseffekter på lokal nivå i Turkiet kan också tolkas på två sätt. De positiva utvecklingseffekterna av politisk islam kan antingen tolkas bokstavligt eller också som en indirekt konsekvens av sekulära inträdeshinder, t ex slöjförbud i offentliga skolor.
Erik Meyersson: ”Religion, Politics, and Development – Essays in Development Economics and Political Economics.”
Erik Meyersson försvarar sin avhandling torsdagen den 23 september kl 10.00 i Wallenbergsalen, hus 3, Kräftriket.
Avhandlingen finns att ladda ner på: http://www.iies.su.se/content/1/c6/04/52/92/68EM.pdf
Kontaktinformation
Ytterligare information
Erik Meyersson, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet
Tel 070-9987321, 08-16 30 58
Epost: erik.meyersson@iies.su.se
www.iies.su.se
– Så hög andel som 40 procent när det gäller inflytandet av genetiska faktorer är mycket ovanligt om man jämför med andra vanliga sjukdomar. De identifierade generna är involverade i förmedling av information om slemhinneskada till immunsystemet samt i aktivering av luftvägsinflammation, säger professor Göran Pershagen vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett den svenska delen av studien.
Man vet sedan tidigare att astma uppstår genom ett samspel mellan genetiska faktorer, livsstil och omgivande miljö. Hos barn är astma ofta knuten till allergisk sensibilisering, men risken att drabbas är också väsentligt förhöjd om sjukdomen förekommer hos föräldrarna. Även om en rad gener tidigare förknippats med astma och allergiutveckling har det saknats en tillräckligt stor studie för att kartlägga hela det mänskliga genomet i syfte att identifiera ”astmagener” hos både vuxna och barn. Den nu publicerade studien är den första som kan göra anspråk på en fullständig genomlysning av kopplingen mellan specifika gener och risk för astma.
Studien baseras på 10365 personer som fått diagnosen astma av läkare och 16110 kontrollpersoner från ett flertal länder, huvudsakligen i Europa. Astmafallen omfattade både barn och vuxna samt så kallad yrkesastma. Analyser genomfördes av 582892 genetiska varianter per person, det vill säga totalt cirka 15 miljarder genotyper. Det internationella forskarlaget identifierade sex genvarianter som påverkade astmarisken, varav en visade sig vara unik för barnastma. De aktuella generna fanns på kromosom 2, 6, 9, 15, 17 och 22.
Totalt förklarade dessa genvarianter nära 40 procent av astmafallen bland barn. De aktuella generna är funktionellt intressanta och involverade i förmedling av information om slemhinneskada till immunsystemet samt i aktivering av luftvägsinflammation. Resultaten ger värdefull kunskap om mekanismer bakom utveckling av astma och uppslag för utveckling av nya läkemedel.
De data från Sverige som ingick i kartläggningen kommer från den så kallade BAMSE-studien, som innehåller drygt 4000 barn från Stockholm som följts från födelsen till 12 års ålder med bland annat upprepade enkäter, lungfunktionsundersökningar och blodprover för bestämning av allergiantikroppar. I studien i NEJM användes information om astmapatienter och kontroller bland barn upp till 8 års ålder.
– Just nu planerar vi för en uppföljning av barnen i BAMSE-undersökningen vid 16 års ålder. Ett stort antal studier har publicerats om samband mellan allergi hos barn och miljö- respektive livsstilsfaktorer som är baserade på data från BAMSE. På detta sätt har vi fått värdefullt underlag för förebyggande åtgärder, säger Göran Pershagen.
Den nu publicerade NEJM-studien har genomförts inom ramen för GABRIEL-projektet, med huvudsaklig finansiering från EU:s sjätte ramprogram. Projektet koordinerats av Imperial College i London och involverar över 150 forskare från 14 länder i Europa. Korresponderande författare är professor William Cookson vid Imperial College.
Publikation: ”A large-scale, consortium-based genome-wide association study of asthma”, Moffatt M.F., Gut I.G., Demenais F. med flera, NEJM, online 22 September 2010.
För ytterligare frågor, kontakta:
Göran Pershagen, professor
Tel: 08-524 874 60 eller 070-659 44 79
E-post: goran.pershagen@ki.se
Erik Melén, med dr
Tel: 070-668 91 94
E-post: erik.melen@ki.se
Magnus Wickman, professor
Tel: 070-484 39 00
E-post: magnus.wickman@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
BILD: Göran Pershagen, foto Bildmakarna
– Det finns en koppling mellan nikotin och testosteron. Nikotinet har en nyckelroll i hjärnans utveckling och interagerar i hög grad med testosteron under fostertiden vilket gör pojkar extra känsliga, säger Matz Larsson, forskare i medicin och överläkare vid Lungkliniken, Universitetssjukhuset Örebro.
Resultaten bygger på en undersökning av över 13,000 barn i National Child Development Study. Barnen, som är födda i Storbritannien under en bestämd vecka i mars 1958, följs under hela livet. Även mammornas rökning under graviditeten finns kartlagd.
Vid 11 års ålder testades barnens fysiska kontroll och koordination av en skolläkare. De fick plocka upp 20 tändstickor på tid – både med vänster och höger hand. De fick fylla i upp till 200 rutor på tid och kopiera en enkel figur.
Barnen till kvinnor som hade rökt minst nio cigaretter om dagen under graviditeten hade svårare att klara testen – speciellt med den handen som inte är dominant, vilket för de flesta är den vänstra.
– Våra resultat visar tydligt att kvinnor som röker under graviditeten riskerar att skada barnets motoriska förmåga. Det kan vara flera saker som ligger bakom. Nikotinet interagerar med acetylocholin, som är en viktig signalsubstans och budbärare när hjärnan formas under fostertiden. Men det kan också vara så att mammans rökning leder till att fostret drabbas av näringsbrist, säger Matz Larsson.
– Vi tycker att det är en intressant studie eftersom den bygger på fysiska tester snarare än kognitiva som är beroende av till exempel inlärning. Det gör våra resultat mindre känsliga för sociala och ekonomiska faktorer. Det kan fortfarande vara andra faktorer som hänger ihop med mammans rökning som inverkat på resultatet, men skillnaden i motorik kvarstod efter kontroll för sådant, säger Scott Montgomery.
– Resultaten ger oss en större förståelse för hur neurologisk funktion är kopplat till ohälsa som utvecklas senare i livet så som övervikt eller diabetes, eftersom dessa också hänger samman med rökning under graviditeten. Dessutom är även en liten påverkan i barnaåren viktig att notera. Det är inte sällan det kan kopplas samman med en snabbare funktionsnedsättning senare i livet, säger Scott Montgomery.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Matz Larsson: 073-80 90 228, matz.larsson@orebroll.se
Scott M. Montgomery: 070-461 25 97, scott.montgomery@orebroll.se
Projektet Barsel hjemme är ett samarbete mellan Ullevåls universitetssjukhus och byarna Sagene/St. Hanshugen. Deltagarna i studien är kvinnor som fött sina barn hemma men besökt sjukhusets barnmorskor eller som har fött på sjukhuset med tidig hemgång med barnmorskebesök.
Syftet var att studera patienterfarenhet och önskemål från kvinnorna när det gäller kontinuitet helhet i graviditet och förlossningsvård.
– Det visar sig att de kvinnor som deltagit i projektet är mycket nöjda, genomgående mer nöjda än dem som genomgått vanlig sjukhusförlossning, säger Lena Henriksen.
Kvinnorna skulle göra om hemmafödseln igen om det vore möjligt. Det är inte viktigast att de får träffa samma barnmorska men personalens förmåga att skapa goda relationer och trygghet samt att se till individuella behov är väldigt viktig.
– Förväntningar spelar en stor roll, säger Henriksen.
De önskar dock mer kontinuitet i informationen under havandeskapet, förlossningen och den första tiden hemma.
Handledare: Eva Johansson, professor, NHV
Studien är en utvärdering av ett samarbetsprojekt med fokus på helhet och kontinuitet mellan två omsorgsnivåer i Oslo. Projektet Barsel hjemme har varit ett samarbete mellan Ullevål universitetssykehus och byarna Sagene och St. Hanshugen.
Deltagarna är kvinnor som följts upp under graviditeten av barnmorskorna som även jobbar/känner till sjukhuset. Samma barnmorskor har följt upp kvinnorna i hemma efter förlossningen.
Studiens syfte är att utvärdera projektet genom patienternas erfarenheter samt att ta reda på kvinnornas önskningar när det gäller kontinuitet och helhet i graviditeten, förlossningen och eftervården.
– Det visar sig att kvinnorna som deltog i projektet är mycket nöjda, genomgående mer nöjda än dem som haft traditionell vård, säger Lena Henriksen.
När det gäller kontinuitet anser de det inte helt nödvändigt att de får träffa samma barnmorska hela tiden. Personalens förmåga att skapa en god relation, känsla av trygghet och se individuella behov var det viktigaste.
– Här spelar förväntningarna en stor roll, säger Henriksen vidare.
Det kvinnorna önskade var bättre kontinuitet när det gäller informationen under hela havandeskapet, förlossningen och eftervården.
Handledare: Eva Johansson, Professor NHV
EU satsade under åren 2001-2007 ca 1,5 miljarder kronor på mångfalds- och jämlikhetsprojekt. 76 stycken har varit förlagda i Sverige. Projekten syftade till att ta fram metoder och modeller för att motverka all slags diskriminering i arbetslivet.
Anna Isaksson har i olika texter studerat de visioner som ligger bakom ett arbetsliv utan diskriminering. Vad är det som ska förändras och varför?
– I samtliga fall lyfts företagens tillväxt fram som den avgörande orsaken till varför diskriminering måste motverkas, säger Anna Isaksson. Rättvisetanken, som ju är själva grundtanken med mångfald och jämställdhet, kommer helt i skymundan. Istället är det bara företagets lönsamhet som lyfts fram.
Anna Isaksson ser flera problem med att näringslivsretoriken har tagit över.
– På det här viset signalerar man att mångfald och jämställdhet i arbetslivet är något förhandlingsbart; ökar inte företagets vinst, ja då kan man lika gärna fortsätta diskriminera.
Dessutom leder resonemanget till att man understryker skillnader mellan olika människor istället för tvärtom.
Anna Isaksson har gjort sin undersökning inom Europeiska socialfondens Equalprogram. Förutsättningen för att få ta del av de här utvecklingspengarna var att man gick samman i partnerskap med andra företag eller myndigheter samt att man själv gick in med pengar som motsvarade den del som EU bidrog med. Anna Isaksson menar att Sverige genom sitt medlemskap i EU får tillgång till stödformer och möjligheter att driva jämställdhets- och mångfaldsprojekt i arbetslivet som annars kanske inte hade kommit till stånd.
– Jag önskar dock att avhandlingen bidrar till en kritisk diskussion om vad som också följer med det finansiella stödet från EU i termer av politik och perspektiv, säger Anna.
I avhandlingen pekar hon bland annat på olika faktorer som villkorat projektens arbete och som kan förklara varför tillväxt- och näringslivsretoriken har kommit att dominera.
Kontaktinformation
Anna Isaksson disputerade den 3 september med avhandlingen Att utmana förändringens gränser. En studie om förändringsarbete, partnerskap och kön med Equal-programmet som exempel.
Hon nås på anna.isaksson@hh.se eller telefonnummer 0734-209768.
– Vi är väldigt glada att vi just i år, under universitetets 200-årsjubileum, nått denna överenskommelse som förstärker våra forskningsresurser. Det innebär att vi kan fördjupa vår innovativa forskning tillsammans med AstraZeneca vars kunskap inom dessa områden är unik, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor.
Ny smärtforskning inleds
Kronisk smärta, framför allt orsakad av artros eller ledsvikt, hör till de vanligaste och mest svårbehandlade smärttillstånden. Behovet av nya behandlingsformer är mycket stort. Det nya avtalet innebär att AstraZeneca finansierar tre nya tjänster på Karolinska Institutet utöver existerande forskartjänster. Därmed kan ny smärtforskning påbörjas samtidigt som planerna på en nystart för Centrum för smärtforskning kan förverkligas.
De här forskartjänsterna är inriktade på så kallad translationell forskning, en viktig och snabbt växande forskningsstrategi för att hitta nya, effektiva terapier. Strategin innebär att resultat från grundforskningen översätts till effekter på människa varefter den nya kunskapen kopplas tillbaka till grundforskningen.
Alzheimersforskning förstärks
Två ytterligare forskartjänster är avsedda för att utveckla forskningsmetoder kring Alzheimers sjukdom med hjälp av en ny bildutrustning för Positronemissiontomografi (PET) på smådjur. Forskare vid Karolinska Institutet och AstraZeneca har sedan fyra år tillbaka bedrivit en omfattande forskning kring PET-studier av Alzheimers sjukdom på människa. Genom att utvidga användningen av PET-tekniken förbättras nu möjligheterna att nå bättre och snabbare resultat.
MicroPET är en avbildningsteknik för smådjur som bland annat gör det möjligt att spåra läkemedel i kroppen, i detta fall hjärnan. Eftersom metoden är icke-kirurgisk innebär det att färre försöksdjur krävs jämfört med mer traditionella undersökningsmetoder.
– Både Alzheimers och de kroniska smärtsjukdomarna orsakar mycket lidande men det saknas idag bra behandlingar. Vår strategi är att samarbeta med de institut som bedriver världsledande forskning. Karolinska Institutet är ett väldigt framgångsrikt universitet inom de områden vi har valt att samarbeta kring. Tillsammans kan vi bryta helt ny mark vad gäller dessa sjukdomar, säger Christer Köhler, forskningschef för neurovetenskap och smärta, AstraZeneca.
För ytterligare information, kontakta:
Christer Köhler, forskningschef för neurovetenskap och smärta på AstraZeneca, via
Ann-Leena Mikiver, presschef, AstraZeneca
Tel: 08-553 260 20 eller 070-742 88 36
Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet, via
Sabina Bossi, pressekreterare, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
Kontaktinformation
AstraZeneca är ett globalt, innovativt bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel. AstraZeneca är ledande inom områdena mage/tarm, hjärta/kärl, neurovetenskap, andningsvägar och inflammation, cancer samt infektionssjukdomar. Omsättningen uppgick 2009 till 32,8 miljarder USD.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
– Min forskning visar på nyttan av att kombinera traditionella provrörsförsök med databaserade beräkningsmodeller för att förstå och förklara hur kroppens olika enzymer interagerar med ett läkemedel när det bryts ner. Det kan vara till stor hjälp under utveckling och design av molekyler med önskvärda metabola egenskaper i nya läkemedel, säger Britta Bonn vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet.
När nya läkemedel ska utvecklas är det viktigt att förstå hur de kommer att brytas ner i kroppen och vilka produkter som bildas under tiden. Denna nerbrytning av kroppsfrämmande ämnen kallas metabolism och processen kan betraktas som en förändring av läkemedlet till en ofarlig och vattenlöslig produkt som lätt kan lämna kroppen, till exempel via urinen.
Läkemedelsmetabolism utförs av katalysatorer, så kallade enzym, och sker till största delen i levern. Om läkemedlet bryts ner alltför effektivt kan det bidra till att man inte får den effekt man vill ha och att det bildas giftiga nerbrytningsprodukter. Därför är det viktigt att studera och förstå hur ett läkemedel bryts ner.
Traditionellt studerar man interaktionen mellan läkemedlet och dessa enzym experimentellt, till exempel i cellbaserade system i ett provrör (in vitro). De senaste åren har det även gjorts stora framgångar inom databaserade modeller (in silico) och information om enzymernas 3D-strukturer.
Britta Bonn har fokuserat på två viktiga enzym från CYP-familjen, som är de vanligaste läkemedelsmetaboliserande enzymerna, både in vitro och in silico för att förstå hur de interagerar med kroppsfrämmande substanser.
– De ingående studierna har haft som syfte att besvara frågor som: hur bra en molekyl binder till enzymerna, varför en molekyl binder bättre i ett enzym jämfört med ett annat, samt hur snabbt och vart i molekylen nerbrytningen sker. Med bättre kunskaper kan man förändra molekylerna i nya läkemedel för att uppnå önskade egenskaper.
Avhandlingen ”Experimental and Computational Investigation of Affinity and Selectivity Factors in CYP2D6 and CYP3A4 Mediated Metabolism” försvaras vid en disputation den 24 september 2010. Handledare var professor Kristina Luthman, professor Collen Masimirembwa och Dr Ismael Zamora.
Bildtext: 3D-modell över CYP2D6 med en molekyl codeine (grå) i det aktiva sätet, där reaktionen sker. Enzymets tredimensionella strukturelement visas i grönt.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Britta Bonn, Institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
0707- 91 36 57
kjelland@chem.gu.se
Än så länge har dock Svanrobotens drygt fyra minuter långa dans bara setts av ett fåtal utvalda. Men den har redan gjort stort intryck. Tårfyllda ögon och ord som ”gripande”, ”fascinerande” och ”vackert” är några av reaktionerna.
– Vi vill utforska var gränsen går för vad en robot kan göra, vilka mänskliga uttryck den kan ta sig och hur det påverkar människors upplevelse av roboten när den finns med i konsten och dansen, säger Lars Asplund, professor i datavetenskap vid Mälardalens högskola i Västerås.
Han forskar inom robotik och har konstruerat den cirka en meter höga dansande svanen med utgångspunkt i en robot som tidigare varit ett examensarbete av robotikstudenten Alexander Larsson. Svanen är byggd av ett så kallat modulsystem och i de vita vingarna, halsen, näbben och fötterna finns totalt 19 olika leder, vilket gör den mycket böjlig.
Idén till den dansande roboten kläcktes gemensamt av Lars Asplund och hans kollega Kerstin Gauffin, som arbetar med teater på Mälardalens högskola.
– Med vår svan visar vi att man kan använda robotar på nya sätt: helt enkelt för att de är vackra och ger publikupplevelser, menar Kerstin Gauffin, som vill se robotar inta teaterscener tillsammans med ”vanliga” skådespelare.
Hon tog kontakt med den professionella dansaren och koreografen Åsa Unander-Scharin, som nu har utformat robotens speciella dans till tonerna av den berömde kompositören Tjajkovskij. Genom att systematiskt utföra varje enskild rörelse för sig – höger vinge upp, halsen ned etcetera – har Unander-Scharin ”lärt” svanroboten sin koreografi då datorn inne i den ”minns” rörelsemönstret och sedan spelar upp det som ett helt dansprogram.
Åsa Unander-Scharin är van att arbeta med scenföreställningar där koreografin samspelar med musik, scenrum och ny teknologi. Hon har även forskat på området och skrivit avhandlingen ”Mänsklig mekanik och besjälade maskiner – om koreografiska perspektiv på mänskliga kvaliteter i kroppars rörelse”.
– Jag tycker det är spännande att se hur berörd man kan bli av maskiner, och att få göra koreografin till svanroboten har varit fantastiskt roligt, säger Åsa Unander-Scharin.
Press och andra medier hälsas välkomna till svanrobotens premiär på bokmässan i Göteborg.
Torsdagen den 23 september
Tid: ca 18.00 på Forskartorget B05:72, Mo7491 (direkt i anslutning till debatt och mingel som startar 17.25.)
Söndagen den 26 september
Tid: kl 10.45 i samband med att Lars Asplund håller ett seminarium om robotikforskning på Forskartorget B05:72, Mo7901
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lars Asplund, e-post: lars.asplund@mdh.se, telefon: 021-10 70 36
Kerstin Gauffin, e-post: kerstin.gauffin@mdh.se, telefon: 016-15 32 31
Åsa Unander-Scharin, e-post: brevlada@scenochsinne.a.se, telefon: 070-989 08 01
Läs mer om bokmässan i Göteborg:
http://www.bok-bibliotek.se/sv/
(Program för Forskartorget: http://www.bokbibliotek.se/sv/program/Program2010/?place=Forskartorget)
Avhandlingen handlar främst om 100 flickor som före vuxen ålder besökt läkare med anledning av svårigheter med social interaktion och/eller koncentrationsförmåga i eller utanför skolan. De har i sin tur remitterats till barnneuropsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset under åren 1999-2001
– Vi kunde se att föräldrarna hade oroat sig för sin dotters beteende eller utveckling redan under de första levnadsåren. De hade också tidigt sökt hjälp men utan att få en riktig diagnos på flickornas problem, säger Svenny Kopp, doktorand på institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.
När flickorna sedan fick genomgå en detaljerad psykiatrisk och psykologisk undersökning, visade resultatet att nästan hälften av dem hade autism eller andra autismspektrumstörningar och att lika många hade ADHD som huvuddiagnos. Jämfört med kontrollgruppen av 60 flickor utan allvarliga kända problem var de 100 flickornas förmåga mycket nedsatt inom alla områden som studerades, bland annat psykologiskt, motoriskt och socialt.
Det framkom även att flickorna med autism och ADHD hade ytterligare psykiatriska och utvecklingsneurologiska diagnoser. Till exempel ångest, depression, sociala beteendestörningar, och läs- och skrivsvårigheter var vanliga i båda grupperna. Varannan flicka med autismspektrumstörning eller ADHD hade blivit mobbade, hade stor skolfrånvaro och undvek skolidrott. Studien visade också att flickor med ADHD rökte oftare och mer än kontrollgruppen.
– Resultaten är särskilt oroande mot bakgrund av att dessa flickor, i genomsnitt inte var tungt belastade av sociala missförhållanden och att de, i nästan samtliga fall, hade begåvning inom den så kallade normalvariationen, betonar Svenny Kopp.
Hon drar slutsatsen att flickor med symptom som vid autism eller ADHD symptom inte tas på tillräckligt stort allvar inom sjukvården.
– Det är synd, eftersom det numera finns effektiva behandlingsmetoder både vid autism och ADHD. Det behövs därför mer utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller uppmärksamhetsproblem inom alla samhällets offentliga verksamheter, betonar Svenny Kopp.
FAKTA AUTISM OCH ADHD
Ungefär ett barn på 100 födda har autism och det är vanligare bland pojkar än hos flickor. Typiska symtom är tidigt debuterande (före tre års ålder) stora svårigheter med socialt samspel och rigida, stereotypa beteenden. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, och är en störning i utvecklingen hos barn som ger uttryck i bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, överaktivitet och impulskontrollbrist. Flera procent av alla barn har ADHD, pojkar oftare än flickor.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi.
Avhandlingens titel: Girls with social and/or attention impairments
Avhandlingen försvaras fredagen den 24 september, klockan 13.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Svenny Kopp, doktorand vid Sahlgrenska akademin och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, telefon 031-342 59 49, mobiltelefon: 0702-26 08 75,e-post: svenny.kopp@vgregion.se
Handledare:
Professor Christopher Gillberg, telefon: 031-3425970, e-post: christopher.gillberg@pediat.gu.se,
Docent Kristina Berg Kelly, telefon: 031-121115, Kristina@bob-kelly.se.
Plantskoleplantor och upp till tjugo år gamla träd dör ofta snabbt efter infektion av svampen Chalara fraxinea. Äldre träd som angrips försvagas mer successivt och kan i slutänden i stället dödas av honungsskivling, Armillaria lutea (gallica).
Bestånd som är yngre än 40 år och har omfattande angrepp kan ofta inte behållas, utan måste slutavverkas och återplanteras med ett annat trädslag. De ännu äldre beståndens virkesvärde kan man med en gradvis avveckling rädda mycket av. Även för landskapsbilden och den biologiska mångfalden är det ofta bättre än med en slutavverkning.
Jens Peter Skovsgaard vid SLU i Alnarp föreslår en strategi där träden inspekteras varje eller vartannat år under växtsäsongen, då skadorna syns tydligt. Alla träd med vattenskott på stammarna och alla träd där mer än halva den primära kronan är död, bör man överväga att avverka. Askar som har mer än tre fjärdedelar intakt krona kan lämnas att växa vidare.
De friskaste honträden och några hanträd bör märkas ut och sparas. Därmed kan deras resistens nedärvas till avkomman och utgöra bas för en friskare självföryngring.
Kontaktinformation
JP.Skovsgaard@ess.slu.se, 040-41 51 28
Fakta Skog 13/2009*
www.slu.se/faktaskog.se
Tekniken, med traktorburna kvävesensorer (Yara-N), används redan idag för att man ska kunna gödsla varierat.
En handburen variant av kvävesensor har testats i ett treårigt försök vid SLU i Skara. Man ville se om den kunde användas för att enkelt, dvs. utan provtagning och dyra bladanalyser, visa skillnader i optimal kvävegiva för olika delar av fältet.
Sensormätningarna jämfördes med metoder baserade på bestämningar av jordart, mullhalt och kväveinnehåll i marken samt på antaganden om skördens storlek m.m.
Resultaten från försöken understryker behovet av att räkna med det kväve som marken själv levererar i beräkningen av optimal kvävegiva. Färgmätningar av icke-kvävegödslade led (0N-rutor), visade sig kunna beskriva markens kväveleverans på ett tillfredsställande sätt. Tidpunkten för mätningen var dock avgörande för tillförlitligheten och fortfarande är osäkerheten i skattningarna stor.
Kontaktinformation
Johanna.Wetterlind@mark.slu.se
http://pub-epsilon.slu.se:8080/1667/01/wetterlind_j_100506.pdf
När Carina Claesson, doktorand i klinisk mikrobiologi, granskade förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i vården slogs hon av de stora skillnaderna mellan vårdcentraler, sjukhusens allmänna vårdavdelningar och intensivvården. Oxacillin är ett antibiotikum som stått emot ganska länge. Men i patientproverna från intensivvården var tre procent av de gula stafylokockerna, som kan orsaka ”sjukhussjuka”, resistenta mot oxacillin jämfört med noll procent i primärvården.
Ett stort problem när proteser av olika slag opereras in i kroppen är bakteriernas förmåga att fästa sig till ytor. En typ av stafylokocker, KNS, kan kolonisera till exempel en pacemaker genom att sätta sig fast och producera en biofilm där bakterierna kan växa i skydd mot såväl antibiotika som immunförsvarets celler.
-Eftersom vi fann så mycket multiresistenta bakterier på intensivvårdsavdelningarna, undrade vi om dessa var extra duktiga på att växa genom att bilda biofilm, säger Carina Claesson.
I en studie på allmänna vårdavdelningar och intensivvårdsavdelningar vid Universitetssjukhuset i Linköping tittade forskarna närmare på tre gener som kodar för proteiner som kan underlätta biofilmsbildning. Det visade sig att samtliga bakteriestammar av typen KNS från dessa miljöer hade minst en av generna och var fjärde hade alla tre.
Speciellt välutrustade var stammar av två arter tarmbakterier, Enterococcus facalis och Enterococcus faecium, som dessutom var höggradigt resistenta mot antibiotikan gentamicin. Att ha dessa gener verkar vara en lyckad strategi för att enterokockerna ska kunna hålla sig kvar i sjukhusmiljön och spridas mellan patienter inom och mellan intensivvårdsavdelningarna.
-Nu ska jag gå vidare och ta reda på om dessa gener verkligen har betydelse för biofilmsbildning och studera bakterier som har orsakat infektion runt till exempel en pacemaker eller höftprotes. En teori är att de här bakteriestammarna ”bor” i sjukhusmiljön och att de tre generna selekterats fram där, säger Carina Claesson.
Studien som nu redovisas i sin helhet i hennes doktorsavhandling är gjord på patientprover från vårdcentraler, allmänna vårdavdelningar och intensivvårdsavdelningar på sjukhus. Den inkluderar också en jämförelse av resistensnivåer mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland och mellan universitetssjukhusen i Linköping, Stockholm (Karolinska) och Malmö.
De olika bakterietyperna från patientprover – totalt ingick omkring 700 prover på varje typ av bakterie – testades för en rad olika antibiotika.
Carina Claesson konstaterar att läkemedelsindustrin är hopplöst på efterkälken. Bakterierna utvecklar alltför snabbt resistens mot de nya preparaten.
-Tigecyklin är ett av de få nya antibiotika som kommit på marknaden under senare år. Men redan innan det lanserats hittade vi nio isolat av KNS-bakterier som var resistenta mot det, säger Carina Claesson.
Avhandling:
Staphylococci and Enterococci – studies of activity of antimicrobial agents and detection of genes involved in biofilm formation. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59523
Disputation fredag 24 september kl 13 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent: prof Johanna Ericson Sollid, Tromsö, Norge.
Kontaktinformation
Kontakt:
Carina Claesson 073-9949030, carina.claesson@liu.se
Mittuniversitet och Karolinska Institutet inledde för ett år sedan en undersökning av äldre och fortfarande aktiva skidåkare. Undersökningen fick stor medial uppmärksamhet i samband med tester och experiment i Östersund. Några av landets skidhjältar, nu mer än 90 år gamla, medverkade.
Nu presenteras de första resultaten från undersökningen. De visar att maximal syreupptagningsförmåga är dubbelt så stor hos aktiva äldre män som hos jämnåriga män som inte tränar. Resultaten för de aktiva åldringarna är jämförbara med värden för 40-50 år yngre män som inte uthållighetstränar. Analyser av muskelprover på molekyl- och cellnivå visar en profil som liknar den man ser hos yngre.
– De höga värden för maximal syreupptagningsförmåga som vi uppmätt har aldrig tidigare rapporterats hos en population män i den här åldern, säger Per Tesch.
Resultaten från undersökningen presenteras vid American College of Sports Medicine; Integrative Physiology of Exercise i Miami Beach den här veckan.
Studien är del av ett större samarbetsprojekt som drivs av fysiologen Per Tesch, professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet och Scott Trappe, professor i idrottsfysiologi vid Ball State University, Muncie, USA. Ytterst syftar projektet till att studera hur muskulatur, cirkulationsapparat och prestationsförmåga påverkas av livslångt idrottande högt upp i åren.
Kontaktinformation
Per Tesch, professor i idrottsvetenskap,
mobil 0708-193110 alt. 0768-219219
e-post per.tesch@miun.se
Rönen ger en fingervisning om människans roll i bildandet av moln och nederbörd. Förhoppningsvis kan kunskapen därför lägga grunden till mer exakta klimatmodeller framöver.
Alla molndroppar skapas av jättesmå partiklar, så kallade aerosoler, som vattenmolekylerna kan fästa på. Molnen över Europa och andra industrialiserade länder brukar innehålla lika mycket organiska partiklar, såsom svampsporer och växtfragment, som icke organiska partiklar, t ex salter och mineraler.
– Våra resultat visar att molnen i Amazonas består så mycket som till 90 procent av organiskt material! Resten är framförallt kisel, som transporterats ända från Sahara, och salter som blåser in från havet, berättar Pontus Roldin, doktorand i kärnfysik vid Lunds Tekniska Högskola och medförfattare.
Forskarna kunde också konstatera att partikelkoncentrationen i regnskogen är tio gånger lägre än i Europa. I Amazonas innehåller luften 200 partiklar per kubikcentimeter. Motsvarande siffra i industrialiserade länder är cirka 2000 partiklar.
Förhoppningen är att resultaten kan underlätta för klimatforskare att ta reda på hur stor den kylande effekten från aerosolerna faktiskt är, något det idag råder stor osäkerhet om.
– Situationen gör att vi hamnar i en knivig sits. Med tanke på den globala uppvärmningen är det ju faktiskt bra med kylande moln. Samtidigt dör flera hundra tusen människor i förtid varje år, bara i Europa, till följd av skadliga partiklar i atmosfären, poängterar Pontus Roldin.
Men det resultat som kanske fascinerar forskarna själva allra mest är hur växterna och molnen verkar samspela på ett sinnrikt sätt. Kanske är det så att evolutionen har gynnat sådan vegetation som kan släppa ut just sådana partiklar som gör att det bildas nederbörd där den behövs?
– Under våtperioden I Amazonas regnar det nästan varje eftermiddag från höga, tunga och kalla Cumulus-moln. För att det lätt ska kunna bildas regn behövs en viss typ av stora växtpartiklar runt vilka iskristaller kan bildas. I antal var de här partiklarna oerhört få jämfört med de övriga, något mindre, men de visade sig alltså vara oerhört viktiga, förklarar Pontus Roldin.
Så gick mätningen till: Mätningarna gjordes under en intensiv månad i februari 2008. Mitt i Brasiliens regnskog lyckades forskarna hitta en miljö som under regnperioden hade helt ren luft. (Under torrperioden bränns stora områden med regnskog för att kunna använda marken till jordbruk). Aerosolen samlades in ovanför trädkronorna med hjälp av ett insug som var placerat på en cirka 40 meter hög mast. Apparaturen var mycket komplicerad och krävde dygnet runt-övervakning av flera forskare. Sedan dess har mätningarna analyserats.
Läs artikeln Rainforest Aerosols as Biogenic Nuclei of Clouds and Precipitation in the Amazon på www.sciencemag.org.
Huvudförfattare till artikeln är forskare från Max Planck Institute for Chemistry i Meinz, Tyskland, och forskare från Harvard University, USA. Även forskare från följande universitet har deltagit: University of Colorado, Boulder, National Institute of Amazonian Research, St. Petersburg State University, Colorado State University och North Carolina State University samt Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Pontus Roldin, doktorand, Kärnfysik (LTH), Lunds universitet, tel 046-222 95 98, 073-72 75 128, Pontus.Roldin@nuclear.lu.se. För högupplösta bilder från mätstationen eller på Pontus Roldin, kontakta Kristina.lindgarde@kansli.lth.se, 0709-75 30 00 eller Pontus Roldin.
Experimentet har nyligen gjorts av Lars Hall, Petter Johansson och Thomas Strandberg, tillsammans med en grupp andra forskare i Kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.
I experimentet ville forskarna se hur pass öppna väljarna är för förändring i sluttampen inför riksdagsvalet. Drygt 100 försökspersoner fick fylla i en valenkät. De fick svara på vilket politiskt block de tänkte rösta på och vilka frågor de ansåg vara viktiga i valet. Därefter ombads de ge sin åsikt kring tolv sakfrågor där blocken har motsatta åsikter.
Vad försökspersonerna inte visste var att experimentledaren därefter bytte ut svaren på ett ”magiskt” sätt. Så om en försöksperson svarat till oppositionens fördel byttes det svaret ut till ett svar för alliansens fördel och vice versa.
Försökspersonerna fick sedan resonera kring sina svarsalternativ (som då var tvärtemot vad de angett i formuläret). Exempelvis ”Varför anser du att bensinskatten ska höjas?”.
Forskarna noterade sedan om försökspersonen märkte förändringen och ville ändra tillbaka till sin ursprungliga åsikt eller om de accepterade förändringen som sin egen ståndpunkt (så kallad beslutsblindhet). Slutligen summerade forskarna försökspersonernas blocktillhörighet och undrade vad försökspersonerna ansåg om summeringen. Därefter fick försökspersonerna ännu en gång svara på hur de tänkte rösta i riksdagsvalet.
Nästan 50 procent av deltagarna visade sig vara helt osäkra och/eller öppna för att byta block med endast två veckor kvar till valet (då experimentet gjordes). Runt 10 procent av dem rörde sig över hela blockskalan (från starkt höger till vänster eller tvärtom), cirka 22 procent rörde sig från att ha en tydlig röstintention till att vara helt osäkra, cirka 3 procent gick från att vara osäkra till att få en tydlig åsikt.
Cirka 12 procent var osäkra både före och efter enkäten – en siffra som motsvarar ungefär hur många väljare som uppges vara osäkra i de traditionella opinionsundersökningarna.
Utöver dessa deltagare var det ytterligare 10 procent som rörde sig tydligt i riktning mot det andra blocket – från ”helt säkra” till ”ganska säkra”.
– Det som är mest intressant är hur opinionsinstituten systematiskt undervärderar hur stor andel av väljarna som är påverkbara så här i slutspurten av valet. Även om de föromdligen kommer att ha rätt i sina förutsägelser om valutgången så skrapar bara på ytan till väljarnas psykologi, säger Lars Hall.
Han menar att experimentet visar att väljare gärna resonerar kring sina åsikter och val och att de gärna omprövar sina ståndpunkter och är mottagliga för argument. Detta i större omfattning än vad forskare, opinionsundersökningar, politiker och inte minst väljarna själva tror.
Fotnot. Undersökningen var helt anonym, och samtliga försökspersoner fick efter experimentet reda på att forskarna bytt ut svaren och har gett sitt samtycke kring att medverka.
Se experimentet som film på YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=WmTBqtppBsU
För mer information, kontakta kognitionsforskare Lars Hall, Lunds universitet: mobiltelefon:, 076-235077, e-post: lars.hall@lucs.lu.se
