Nybildningen och funktionen av blod- och lymfkärl kontrolleras av en grupp tillväxtfaktorer benämnda VEGF (vascular endothelial growth factors) som känns igen av receptorer på cellernas yta. Det är tre olika receptorer, VEGFR1, VEGFR2 och VEGFR3, som kan känna igen fem olika besläktade VEGF varianter. När en receptor har bundit en tillväxtfaktor startar en signalkedja i cellen, genom att receptorn sätter ihop sig med en annan receptor. Man säger att receptorena bildar dimerer och dessa kan bestå av två stycken likadana receptorer, till exempel VEGFR2-VEGFR2, som då kallas en homodimer. Eller så kan det bildas heterodimerer när två olika receptorer sätts ihop, till exempel VEGFR2-VEGFR3. Kombinationen som bildas bestämmer vilken signal som överförs, vilket i sin tur blir avgörande för slutresultatet.

I studien användes stamceller som bildar kärllika strukturer och en ny teknik där man märker in receptorerna så att de ger ifrån sig en ljussignal om de är tillräckligt nära varandra, som de är om de har bildat en dimer. Tekniken gör det möjligt att studera funktionen av olika kombinationer av receptorer direkt på blodkärl, vilket är helt nytt.

– Resultaten är viktiga för att de visar på att blodkärlsnybildning kan dirigeras av oväntade kombinationer av receptorer, som VEGFR2-VEGFR3 heterodimerer. Sjukdomar som karakteriseras av överdriven blodkärlsnybildning behandlas nu med blodkärlshämmare, och de nya resultaten visar på behovet att utveckla behandlingen ytterligare, säger Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Lena Claesson-Welsh, tel: 018-471 4363, e-post: lena.welsh@genpat.uu.se

Syftet med Tony Pellfolks avhandling är att undersöka användningen av fysiska begränsningsåtgärder över tid, identifiera riskfaktorer för fall bland personer med demenssjukdom och att utvärdera effekten av ett kompetensutvecklingsprogram för personal på personalens kunskap, attityder och arbetsmiljö samt på användningen av fysiska begränsningsåtgärder i vård och omsorg av äldre personer med demenssjukdom.

Avhandingen visar att andelen personer inom särskilda boenden för äldre i Västerbotten som är föremål för fysiska begränsningsåtgärder har ökat mellan år 2000 och 2007, eventuellt oberoende av skillnader i de äldres karakteristika. Den vanligaste orsaken till att man fysiskt begränsar en äldre persons rörelsefrihet är att hindra personen från att falla eller glida ur en stol. Vidare framkommer att de äldre har varit föremål för fysiska begränsningsåtgärder under en längre tid år 2007 jämfört med år 2000.

Vidare visar studierna att 40 % av de äldre i 20 gruppboenden för personer med demenssjukdom föll minst en gång under en sexmånaders period. Riskfaktorer för att råka ut för en fallolycka är förmåga att resa sig upp ur en stol, att delta i utomhuspromenader, vara beroende vid skötandet av sin hygien, att gå med hjälpmedel och att uppvisa verbalt störande och hjälpsökande beteenden. En hög andel av fallen skedde på eftermiddagen och under natten, och vid många fall saknas vittnen till händelsen. Ångest och förvirring var de vanligaste symptomen som föregick fallen.

Ett utbildningsprogram under 6 månader om fysiska begränsningsåtgärder, fallprevention, demenssjukdomar och relaterade komplikationer som riktade sig till vårdpersonalen ökade kunskapsnivån och förändrade personalens attityder till användningen av fysiska begränsningsåtgärder samt minskade dess användning, jämfört med en kontrollgrupp. Detta uppnåddes utan någon förändring i förekomsten av fall eller i användningen av neuroleptika eller benzodiazepiner. Utbildningsprogrammet gav också en positiv effekt på personalens arbetsmiljö genom en minskad samvetsstress, arbetsbörda, arbetskrav och genom ökad upplevd kontroll i arbetet och socialt stöd, samt ett förbättrat vårdklimat. Den positiva effekten på personalens arbetsmiljö kan även vara beroende av en förändring i användningen av fysiska begränsningsåtgärder.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att fysiska begränsningsåtgärder och fall fortfarande är vanligt förekommande inom särskilda boenden för äldre, och att det även har skett en förändring i användningen av fysiska begränsningsåtgärder som inte helt beror på en förändring av dem som man vårdar. Det är dock möjligt att påverka användningen av fysiska begränsningsåtgärder genom att utbilda personalen om demens vård, fall prevention och om alternativ till fysiska begränsningsåtgärder i vården av äldre. Utbildningsprogrammet har också en positiv effekt på personalens upplevda arbetsmiljö och vårdkvalitet. Fall bland äldre personer med demenssjukdom förutsätter en viss motorisk förmåga, så som att kunna resa sig upp ur en stol. För att förebygga fall bland personer med demenssjukdom är det viktigt att utreda orsaken till och förebygga ångest och förvirring.

Fredagen den 19 mars försvarar Tony Pellfolk, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, Umeå universitet sin avhandling med titeln Physical restraint use and falls in institutional care of old people – effects of a restraint minimization program. Svensk titel: Fysiska begränsningsåtgärder och fall inom institutionell äldrevård – effekterna av ett utbildningsprogram med syfte att minimera anvädningen av fysiska begränsningsåtgärder
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Knut Engedal, Aldring og Helse, Nasjonalt Kompetensesenter, Olso, Norge.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-31952

Kontaktinformation
Tony Pellfolk är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik. Han nås på:
e-post tony.pellfolk@novia.fi
tel +358-50-401 75 80

Resultaten är publicerade i den prestigefulla tidskriften Proceedings of the National Academy of Science av fysikerna Luis Rocha och Petter Holme vid Umeå universitet och sociologen Fredrik Liljeros vid Stockholms universitet. De har analyserat ett brasilianskt webbforum där sexköpare anonymt diskuterar eskorter, en dyrare form av prostitution.

– De flesta ekonomiska fenomen bygger på att säljarna sprider informationen till köparna via marknadsföring. Prostitution är ett av få fenomen som är organiserad genom sociala nätverk mellan både köpare och säljare. Det är därför intressant för oss som studerar social informationsspridning, säger Luis Rocha.

Genom sexköparnas inlägg om sina möten med eskorter har forskarna kunnat observera hur diskussionen på forumet påverkar hur många kontakter med sexköpare eskorterna får. Positiva omdömen ökar antalet framtida kontakter. Hög aktivitet och erfarenhet ökar dessutom eskorternas omdömen. Denna återkoppling kan bli lite som en snöbollseffekt för vissa eskorter och på så sätt skapas en skev fördelning i hur många kontakter olika eskorter får.

Studien kan också vara intressant för att förstå hur sexuellt överförbara sjukdomar sprider sig. Smittspridning påverkas starkt av hur det sexuella nätverket är uppbyggt. Trots det finns väldigt få storskaliga studier av sexuella nätverk eftersom det är svårt att samla in sådana data. I denna studie har Rocha, Liljeros och Holme undersökt en speciell typ av sexuella kontakter, som visserligen inte säger hela sanningen om personernas sexuella kontakter. Å andra sidan är nätverket väldigt stort.

– Trots att vi bara studerat kontakter mellan eskorter och sexköpare är i stort sett hela nätverket sammankopplat. Detta är lite förvånande eftersom eskorterna är verksamma i tolv städer, vissa ganska avlägsna från varandra, berättar Petter Holme.

I framtiden planerar forskarna att komplettera dessa data med annan kunskap för att bättre förstå sjukdomsspridning.

Ur ett ekonomiskt perspektiv kunde forskarna också observera en intressant relation mellan antalet eskorter och storleken på städerna. Normal brukar ekonomiska fenomen som kräver att folk träffas i verkligheten öka snabbare än linjärt. Det skulle i detta fall betyda att en dubbelt så stor stad skulle det finnas mer än dubbelt så många prostituerade. I denna studie ökar däremot antalet eskorter långsammare än linjärt, trots att de prostituerade och deras kunder till slut måste träffas.

– I och med att den prostitution vi studerar är koordinerad över internet blir det inte lika viktigt att skapa kontakter i verkligheten. Dessutom får den webbaserade prostitutionen en ökad konkurrens av andra former av prostitution som har mer att vinna på närheten mellan folk i städer, förklarar Luis Rocha.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Luis Rocha, doktorand vid institutionen för fysik, Umeå universitet
Telefon: 090-786 77 60
E-post: Luis.Rocha@tp.umu.se

Petter Holme, docent vid institutionen för fysik, Umeå universitet
Telefon: 090-786 50 44
E-post: petter.holme@physics.umu.se

I 70 procent av den cancer som drabbar människor är proteinet Myc felreglerat. Det leder till att tidigare friska celler inte vet när de ska sluta dela på sig, att nya blodkärl bildas och till sist att cancern sprider sig i kroppen. Myc binder DNA och styr avläsningen av ett stort antal gener som bland annat kodar för olika enzymer. Den forskningsgrupp som Sara Rimpi tillhör har studerat utvalda enzym som det bildas ett överskott av när Myc är felreglerat.

– Vi söker efter nya sätt att behandla tumörer som beror på att Myc är felreglerat, helst utan att påverka normala celler i kroppen, säger Sara Rimpi.

Myc kan ge upphov till många olika cancerformer, men Sara Rimpi har i sitt avhandlingsarbete koncentrerat sig på lymfom, lymfkörtelcancer.

De tre studier som ingår i avhandlingen gav alla olika resultat, vilket reflekterar de skilda funktioner som de studerade enzymen har i cellen. Att hämma enzymen Aurora kinaser visade sig vara effektivt för att behandla etablerade tumörer. Enzymet spermidinsyntas är däremot bara viktigt under den fas då tumören utvecklas och är därför lämpligt att hämma i förebyggande syfte. Det tredje enzymet som Sara Rimpi studerat är laktatdehydrogenas. Tidigare forskning i cellkultur har visat att detta enzym är mycket viktigt för tumörcellers ämnesomsättning, som ofta är högre än i friska celler.

— Förvånande nog upptäckte vi att enzymet i sig är relativt oviktigt då det gäller risken att utveckla lymfom. Istället verkar enzymets betydelse bero på den omgivande miljön. Då vi tog bort enzymet fick vi fram olika resultat beroende på vilka andra gener som var felreglerade tillsammans med Myc, berättar hon.

Sara Rimpis studie av laktatdehydrogenas visar också att den kan ha en möjlig roll i tumörers förmåga att undgå immunförsvaret.

Sara Rimpi är uppvuxen i Obbola. Hon avlagde sin magisterexamen i Biomedicin vid Umeå universitet och påbörjade sedan sin forskarutbildning vid institutionen för molekylärbiologi.

Fredagen den 26 mars försvarar Sara Rimpi, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Myc-induced Lymphomagenesis – In vivo assessment of downstream pathways”. Svensk titel: ”Myc-inducerad lymfomutveckling – Utvärdering av målgener in vivo”.

Disputationen äger rum kl 10.00 i sal Major Groove, By 6L, NUS. Fakultetsopponent är docent Juha Klefström, Institutionen för biomedicin/biokemi, Helsingfors universitet, Finland. Avhandlingen försvaras på engelska.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Sara Rimpi
Telefon: 090-785 25 33, mobiltelefon 070-34 78 334
E-post: sara.rimpi@molbiol.umu.se

För att utvärdera arbetsmarknaden och kartlägga vilka arbetsplatser som attraherar miljövetarstudenter har Göteborgs universitet genomfört en enkät bland studenter som läst miljövetenskap mellan åren 1994 och 2009. Enkäten, som besvarades av 438 personer vilket motsvarar en svarsfrekvens på 60 procent, visar att arbetsmarknaden för miljövetare är ljus.

60 procent av studenterna uppgav att de hade arbete inom sex månader efter avslutade studier, medan 83 procent av studenterna idag hade en fast- eller visstidsanställning inom
utbildningsområdet. Bara tre procent var arbetslösa. Det är ett betydligt bättre sysselsättningsläge jämfört med 2004, då samma undersökning redovisade 11 procent arbetssökande.

Bland de studenter som avslutat den yrkesinriktade utbildningen mot Miljö- och hälsoskydd arbetar drygt hälften idag som miljö- och hälsoskyddsinspektörer, medan 19 procent arbetar inom den privata sektorn. Bland de som läst det bredare miljövetarprogrammet arbetar 44 procent idag inom den privata sektorn.

Undersökningen visar att arbetsmarknaden för miljövetare är bred med stor variation på arbetsuppgifter och att majoriteten av de som tagit examen idag arbetar med att hantera miljöfrågor. Av undersökningen framgår också att de flesta studenter varit nöjda med sina studier och att programmet motsvarar de förväntningar man hade då man började läsa.

Kontaktinformation
Kontakt:
Johan Höjesjö, utbildningsansvarig
miljövetarprogrammet, Göteborgs universitet
031-786 3636
0709-507844

Det är i hemmet som flest barnolycksfall sker. En vanlig skada som drabbar små barn är brännskador. Anna Carlsson, barnsjuksköterska och forskare vid Fakulteten för Hälsa och samhälle vid Malmö högskola, har gått igenom journaler i Malmö och konstaterar att det i synnerhet är barn mellan ett och två år som drabbas av brännskador och att pojkar drabbas i större utsträckning än flickor.

– Allra vanligast är skållskador. Dessa inträffar ofta i köket där barnet klättrar upp på spisen eller diskbänken, välter en kastrull över sig eller drar i en sladd, till exempel till vattenkokaren, och får hett vatten över sig, berättar Anna Carlsson.

Ett annat vanligt sätt att ådra sig en skållskada är att barnet sitter i förälderns knä när denne dricker te eller kaffe och kommer åt koppen.

Anna Carlsson har intervjuat en grupp föräldrar om vad de tror orsakade olyckan. Mycket tydligt är att många föräldrar upplever att de har svårt att följa med i det lilla barnets snabba utveckling, de missbedömer såväl barnets snabbhet som dess räckvidd.

– Många föräldrar överskattar också sitt barns förmåga att förstå faror. Är ett litet barn riktigt nyfiket räcker det inte att det fått veta att spisen är ”aj, aj”, nyfikenheten kommer att ta över.

För att förebygga barnolycksfall i hemmet informerar barnhälsovården alla föräldrar när barnet är åtta månader gammalt. Informationen är dock långt ifrån så framgångsrik som man skulle kunna hoppas. I en studie visar Anna Carlsson att hälften av föräldrarna inte följer barnhälsovårdens råd. Lågutbildade föräldrar följer råden i mindre utsträckning än högutbildade. Även föräldrar med invandrarbakgrund är överrepresenterade i gruppen som inte följer råden.

– Få sjuksköterskor är medvetna om den viktiga pedagogiska roll de har. Man är mycket duktig på att dokumentera att man lämnat information, men inte på vilket sätt och vilken effekt den haft, säger Anna Carlsson.

Carlsson menar att informationen måste anpassas efter respektive föräldrapars förutsättningar. Hennes forskning visar också att riktad och individanpassad rådgivning motiverar föräldrarna att vidta fler olycksförebyggande åtgärder i hemmet.

– Mycket handlar om att skapa en medvetenhet om olyckor som kan ske och hur man kan förebygga dem, säger hon.

Kontaktinformation
För ytterligare information om avhandlingen ”Child injuries at home – Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds”, kontakta Anna Carlsson på telefon: 0706 – 360325 eller e-post: anna.carlsson@mah.se

Svartarbete är ett omdebatterat samhällsfenomen och ses ofta som ett hot mot dagens välfärdssamhälle. Bland annat sägs det undergräva skattemoral, konkurrens på lika villkor och solidaritet med både staten och dess invånare. Men trots att de flesta både vet om och sympatiserar med det, köper många likväl svarta tjänster.

I strikt laglig mening bör alla byten av tjänster som har ett värde beskattas, oavsett ersättning. Den allmänna uppfattningen om vad som anses vara svartarbete varierar dock och spänner över ett brett register.

— En generell utgångspunkt är att om det sker i mindre omfattning och om det är för privat bruk där människorna har en närmare och personlig relation anses det ok, säger Lotta Björklund Larsen.

I en serie intervjuer med en grupp medelålders människor med rötterna i en svensk småstad har Lotta Björklund Larsen identifierat de relationer, samhälleliga mekanismer och överväganden som förklarar hur det är möjligt att rättfärdiga svartköp. För en del handlar det om ren bytesmarknad, vilket enligt lagen också ska vara föremål för beskattning. För andra handlar det helt enkelt om att köpa så billigt som möjligt.

— I en del fall är svartarbete den enda möjligheten att få hjälp med eller tillgång till något. I andra fall finns det sammanhang där svarta köp och byten av svarta tjänster är en etablerad vana, säger Lotta Björklund Larsen.

Många har en tilltro till den svenska välfärdsstaten men ändå köper man svart. Ett rättfärdigande är man tycker att man ändå betalar så mycket skatt att man har gjort sig förtjänt av att lura staten lite, att få något tillbaka.

— Man kan också se att det anses mer legitimt att byta tjänster än att betala svart. Det är dessutom så att man ser det som mer accepterat att betala någon extra vid sidan om, någon som kommer och arbetar på helgen eller kvällen, utöver ordinarie arbetstid. Det anses däremot inte ok att betala någon svart som går på a-kassa, för den har ersättning för att den inte ska jobba, förklarar Lotta Björklund Larsen.

Trots att många i undersökningen sa sig ha tilltro till det svenska välfärdssamhället, så finns det samhälleliga flaskhalsar och förhållanden som inte anses rättvisa och därför kan lagen överträdas.

– På detta sätt uppnås en känsla av balans och rättvisa i bytesförhållandena, säger Lotta Björklund Larsen.

Avhandlingens titel
Illegal yet Licit. Justifying Informal Purchases of Work in Contemporary Sweden

För ytterligare information
Lotta Björklund Larsen, Socialantropologiska institutionen, lotta.bjorklund.larsen@score.su.se  070-264 12 20.

Minst 100 000 svenskar lider i dag av förmaksflimmer. För närvarande rekommenderas patienter med måttlig till hög strokerisk behandling med blodförtunnande medel (warfarin). För patienter med lägre strokerisk rekommenderas antingen warfarin eller den betydligt mindre effektiva acetylsalicylsyra vilket ofta används på grund av lägre risk för blödning. Det är också välkänt att många i denna stora patientgrupp förblir helt obehandlade då blödningsrisken vid behandling med blodförtunnande läkemedel kan befaras överstiga nyttan.

I RELY-studien jämfördes dabigatran, ett nytt blodförtunnande läkemedel, med warfarin som strokeprofylax hos drygt 18 000 patienter med förmaksflimmer. De tidigare publicerade resultaten visade att en hög dos av dabigatran minskade risken för stroke med 34 procent jämfört med warfarin och en lägre dos av dabigatran var lika effektiv som warfarin men med en betydligt lägre risk för allvarliga blödningar. Båda dabigatrandoserna mer än halverade risken för hjärnblödning, den allvarligaste och mest fruktade komplikationen vid blodförtunnande behandling.

En fördjupad analys studien har nu visat att de ovan nämnda goda resultaten gäller patienter med allt ifrån låg till hög risk för stroke.

– Särskilt intressant är den gynnsamma effekten av dabigatran hos dem som kategoriseras som lågriskpatienter, där många idag inte får adekvat blodförtunnande behandling trots att 2-3 procent av patienterna riskerar att drabbas av stroke varje år. För denna patientgrupp ger den högre dosen dabigatran ett betydligt bättre skydd mot stroke och en lägre risk för allvarliga blödningar än warfarin och båda doserna gav en betydligt lägre risk för hjärnblödning. Det här kan innebära att betydligt fler patienter kan erbjudas en effektiv och säker blodförtunnande behandling i framtiden, säger Jonas Oldgren, huvudansvarig för analysen och ansvarig för RELY-studien i Sverige.

Dabigatran etexilat utvecklas av företaget Boehringer-Ingelheim, som också finansierat studien.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Jonas Oldgren, överläkare i kardiologi, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR), Uppsala universitet
Telefon: 070-221 12 43 (befinner sig i Atlanta), e-post: Jonas.Oldgren@ucr.uu.se

De genetiska förändringar som har skett hos tamhönan beror på det urval människan bedrivit under tusentals år och med en allt större precision de senaste hundra åren. Men frågan kvarstår om hur tamhönsens vilda anmoder, som lever i Sydostasien, kunnat förändras till de olika former av tamhöns som idag har en central roll för människans livsmedelsförsörjning. Människan har anrikat genetiska varianter som gjort det möjligt att hålla tamhöns och få dem att producera ägg och kött. Men det är okänt hur många gener och vilka gener som bidragit till denna anpassning.

– De studier vi gör på höns och andra husdjur fungerar som modeller för att förstå de grundläggande principerna för hur evolution går till på molekylär nivå i naturen, eller hur människans evolution gått till. Den stora fördelen med husdjur är att vi kan göra korsningar och använda genetikens redskap för att med hög precision klarlägga vilka genetiska förändringar som är kopplad till en specifik egenskap, förklarar professor Leif Andersson som har koordinerat studien.

– Vår nya studie gör kycklingen het som modellorganism både för evolutionsbiologisk forskning och för biomedicinsk forskning där man vill förstå geners funktion och betydelse för sjukdomstillstånd.

För fem år sedan publicerades DNA-sekvensen för hönans arvsmassa. Detta genomfördes genom att analysera en enskild höna. Projektet kostade ungefär 100 miljoner kronor att genomföra och involverade ett internationellt konsortium av forskare. I den nu aktuella studien har forskarna med en blygsam budget analyserat arvsmassan från åtta olika sorters tamhöns samt den röda djungelhönan, tamhönans ursprungsart.

– Detta illustrerar den revolution som nu sker inom biologisk och medicinsk forskning eftersom teknikerna för att kartlägga arvsmassan utvecklas oerhört snabbt. Projekt som vi bara kunde drömma om för några år sedan är nu fullt genomförbara, säger Carl-Johan Rubin, postdoktor i Anderssons grupp och ansvarig för en del av de bioinformatiska analyserna av data.

Ett spännande fynd var att forskarna kunde påvisa en mutation i TSHR-genen, som är av central betydelse för sköldkörtelns funktion men som också har en viktig roll när det gäller att bestämma när på året fåglar ska börja häcka samt när däggdjuren ska föda sina ungar.

– Vår upptäckt att alla tamhöns vi hittills undersökt bär på denna specifika mutation i TSHR-genen talar starkt för att denna mutation haft stor betydelse under tamhönans utveckling, säger Jonas Eriksson, doktorand inom projektet.

När forskarna studerade vilka genetiska förändringar som haft störst betydelse under utvecklingen av de raser vi använder för köttproduktion (broilers) fann de att flera av dessa gener har med insulin-signalering att göra. En av dessa är genen TBC1D1, som tidigare har associerats med fetma hos människa och som bidrar till att reglera upptaget av socker i muskelceller.

– Det ska bli mycket spännande att reda ut den biologiska mekanism som förklarar hur en förändring i TBC1D1-genen påverkar muskelmassan hos höns, säger Carl-Johan Rubin.

Forskarna har skickligt utnyttjat de möjligheter som utvecklingen av ny DNA-teknik innebär för biologisk forskning. DNA-sekvenseringen har genomförts vid teknikplattformen Uppsala Genom Center, ledd av professor Ulf Gyllensten, medan lagring och analys av de enorma datamängderna gjordes vid Uppsala universitets beräkningscentrum UPPMAX, som leds av docent Ingela Nyström.

– Det är extra roligt att det varit möjligt att genomföra hela projektet här i Uppsala tack vare att vi byggt upp en effektiv infrastruktur för genomforskning, förklarar Leif Andersson.

Forskningen har främst fått stöd av Stiftelsen för Strategisk Forskning samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Flera av forskarna i detta projekt ingår i Science for Life Laboratory (SciLifeLab) vid Uppsala universitet. Länk http://www.uu.se/node808 . Forskare från SLU, Linköpings universitet och Karolinska institutet har också deltagit.

Länk till Uppsala Genome Center http://www.genpat.uu.se/node462
Länk till UPPMAX http://www.uppmax.uu.se/

Kontaktinformation
Kontakt: Professor Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet och SLU, tel: 018-471 49 04, 070-514 4904, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se

Lena Marie Beillon visar i sin avhandling ”Att värdera vårdbehov – ett kliniskt dilemma” att det inom ambulanssjukvården förekommer både överutnyttjande och underutnyttjande. Vid för låg prioritering kan svårt sjuka eller skadade personer, som är i behov av den prehospitala vårdens resurser, utsätts för allvarliga risker.
För hög prioritering innebär att personer använder ambulanssjukvården trots att det inte behövs. Det innebär att det kanske inte finns ambulans till hands för de svårast sjuka.
Medicinska prioriteringar innebär att använda hälso-och sjukvårdens resurser där de gör störst nytta. Underutnyttjande innebär att den prehospitala vårdens kompetens och resurser inte används när de behövs som bäst och ett överutnyttjande innebär misshushållning med begränsade resurser.
Studierna är genomförda inom ambulanssjukvården i Västra Sverige, i Norrbotten och i Södra Finland. Resultaten visar att det överallt förekommer både överutnyttjande och underutnyttjande, men att överutnyttjandet är vanligast i storstadsregionerna.
En vanlig uppfattning bland allmänheten är, att det mest omfattande behovet av ambulanstransporter finns i samband med olyckor, men i Lena Marie Beillons studier var det bara en tiondel av ambulanstransporterna, som skedde i samband med olyckor. Den vanligaste orsaken till behov av ambulanstransport är ont i bröstet med misstanke om akuta hjärtproblem.
Viktiga fynd i studierna är att ambulanser överutnyttjas både för personer utan medicinskt behov och för planerade transporter av patienter mellan vårdenheter, som inte alls behöver den prehospitala vårdens kompetens och resurser. En slutsats är därför att det behövs fler alternativ till ambulanser både för personer med mindre akuta problem, men som inte kan åka taxi t.ex. för att man behöver ligga ner och för planerade transporter.
För medicinska prioriteringar finns i regler i lagstiftningen. Dessa bygger på att personer med störst behov skall ges företräde till vården. Lena Marie Beillons avhandling visar att detta mål tycks vara svårt att uppnå inom ambulanssjukvården.

Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Att värdera vårdbehov – ett kliniskt dilemma
Författare: Lena Marie Beillon Telefon: +46-070-5790092
E-post: lenamariebeillon@gmail.com
Handledare: Professor Ingvar Karlberg Göteborgs universitet, GU telefon +46-0733-768003
Docent Björn Ove Suserud Institutionen för vårdvetenskap Högskolan Borås telefon +46-033-174776
Professor Johan Herlitz Institutionen för vårdvetenskap Högskolan Borås/ Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Telefon +46-031-3427548
Opponent: Professor Björn Guldvog, Bergens Universistet, Helsedirektoratet Oslo +47-24163050
Disputation: fredagen den 19 mars 2010, Aulan Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: mailto:kirsi.gomez@nhv.se
Monica Bengtson, informatör NHV 031-69 39 52

Tidigare forskning har visat att överdriven, sjuklig fettansamling i musklerna spelar en viktig roll vid uppkomsten av insulinresistens och vuxendiabetes, diabetes typ 2. Därför är det viktigt att försöka förstå och kontrollera hur fettupptaget från blodet till musklerna regleras. Blodkärlens funktion vid fettupptaget har i stort sett förblivit outforskad, trots att fettsyrorna måste transporteras igenom cellerna i kärlväggen innan de kan tas upp och metaboliseras (förbrännas) av de arbetande muskelcellerna.

I den nu publicerade studien har forskarna undersökt den biologiska funktionen av proteinet VEGF-B som signalerar från muskelcellerna till kärlväggen. Forskarna kunde visa att nivåerna av VEGF-B står i relation till muskelcellernas innehåll av mitokondrier, respektive energistatus. Vidare visade forskarna att VEGF-B kan kontrollera nivåerna av fettransportproteiner, så kallade FATP, i kärlväggen. VEGF-B-signalering från musklerna till cellerna i kärlväggen ledde till ökad mängd FATP-fettransportörer och därmed ökat fettupptag genom kärlväggen.

– Möss som saknade antingen signalproteinet VEGF-B eller dess receptorer i kärlväggen hade som följd lägre fettupptag till muskel och hjärta, och mindre ackumulering av fett i vävnaderna. Istället fann vi att det oupptagna fettet samlades i den vita fettvävnaden och ledde till något ökad vikt hos mössen, säger docent Ulf Eriksson, som lett studien vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Mest sensationellt var dock fyndet att mössen som saknade VEGF-B, och därmed hade lägre muskulärt fettupptag, istället ökade upptaget av socker till hjärtat. Eftersom insulinresistens och vuxendiabetes hos människor karakteriseras av högt blodsocker och reducerat sockerupptag till vävnader, finns det hopp om att dessa forskningsresultat i framtiden kan utvecklas till nya behandlingsalternativ mot flera metabola sjukdomar, inklusive vuxendiabetes.

– Det finns ett välkänt samband mellan fettansamling i muskelvävnad och uppkomsten av insulinresistens och vuxendiabetes. Vi jobbar nu intensivt med att undersöka hur vi kan påverka insulinsignalering och sänka blodsockernivån hos diabetiska möss genom att blockera VEGF-B signalering, säger Ulf Eriksson.

Förutom Ulf Erikssons forskargrupp vid Karolinska Institutet har forskare vid Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset samt Universitetet i Kuopio, Finland deltagit i studien. Ulf Eriksson är även knuten till Ludwiginstitutet för cancerforskning vid Karolinska Institutet.

Publikation: ”Vascular endothelial growth factor B controls endothelial fatty acid uptake”, Carolina E. Hagberg, Annelie Falkevall, Xun Wang, Erik Larsson, Jenni Huusko, Ingrid Nilsson, Laurens A. van Meeteren, Erik Samen, Li Lu, Maarten Vanwildemeersch, Joakim Klar, Guillem Genove, Kristian Pietras, Sharon Stone-Elander, Lena Claesson-Welsh, Seppo Yla-Herttuala, Per Lindahl & Ulf Eriksson, Nature, 14 March 2010.

BILDEN: Ulf Eriksson, foto av Stefan Zimmerman.

För ytterligare frågor, kontakta:

Docent Ulf Eriksson
Tel: 08-52 487 109
Mobil: 070-6805056
E-post: ulf.pe.eriksson@ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Studien publiceras i tidskriften Environmental Science and Technology. Fiskarna i studien utsattes för outspätt, renat avloppsvatten från tre svenska reningsverk i Stockholm, Umeå och Göteborg. Studien visar att levonorgestrel som finns i flera p-piller, bland annat så kallade akut p-piller, kan ha effekter i miljön och utgör en riskfaktor för fiskarnas fortplantningsförmåga. Levonorgestrel ska efterlikna det kvinnliga könshormonet progesteron och framställs på syntetisk väg.

En tysk studie visade helt nyligen att mindre än en miljarddels gram av levonorgestrel per liter hämmar fortplantningen hos fisk i akvariemiljö.
– Vi hittar dessa nivåer i svenskt, renat avloppsvatten, berättar Jerker Fick vid kemiska institutionen, Umeå universitet.

Sedan ungefär tio år tillbaka känner man till att syntetiskt östrogen från p-piller kan påverka fisk nedströms reningsverk. Den nya studien visar att det finns risker även med syntetiska progesteron-liknande hormon i p-piller.

Fiskarna i studien utsattes för outspätt, renat avloppsvatten, och i miljön sker oftast en utspädning i vattendragen. Men i studien påpekas att det också finns vattendrag med ganska liten utspädning, och sannolikt finns det reningsverk som renar bort hormonet sämre än de verk som studerades.

Upptäckterna bidrar till att förstå vilka substanser som är viktiga att rena bort från avloppsvatten.
– Om vi vet hur våra mediciner påverkar miljön får vi också större möjligheter att välja miljömässigt bra alternativ, men vi måste alltid sätta patientens hälsa i första rummet, påpekar Joakim Larsson vid Sahlgrenska akademin, en av forskarna bakom studien.

FAKTA P-PILLER
Kombinerade p-piller innehåller syntetiska former av kvinnliga könshormoner, exempelvis syntetiskt östrogen och progesteronliknande hormon. Vilka hormoner som ingår varierar mellan olika läkemedel, men levonorgestrel är ett progesteronliknande hormon som förekommer i flera p-piller, hormonimplantat och akut-p-piller. Uppskattningsvis använder cirka 80-90 miljoner kvinnor p-piller i världen och cirka 400 000 av dem är svenska kvinnor.

Studien genomfördes som en del av forskningsprogrammet MistraPharma.

Tidskrift: Environmental Science and Technology.
Artikelns titel: Therapeutic levels of levonorgestrel detected in blood plasma of fish: results from screening rainbow trout exposed to treated sewage effluents.
Författare: Jerker Fick, Richard H Lindberg, Jari Parkkonen, Björn Arvidsson, Mats Tysklind, D G Joakim Larsson

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jerker Fick, Fil Dr och forskarassistent vid kemiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 9324
E-post: jerker.fick@chem.umu.se

Joakim Larsson, docent och forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3589
E-post: joakim.larsson@fysiologi.gu.se

Cecilia Cassinger vill ge ett nytt perspektiv på imagebegreppet genom att visa hur det innefattar tidsliga och rumsliga dimensioner. Något hon menar är svårfångat och går förlorat i mätstudier.

– Inom marknadsföring har synen på imageskapande traditionellt varit att det är företaget som kommunicerar ut ett budskap som leder till en image i konsumentens medvetande. Jag ser istället imageskapande som en aktivitet som framförallt utförs när konsumenterna berättar om sina upplevelser av företaget. Att konsumera prylar och produkter handlar till stor del om att berätta vad vi gör med dem i vardagskulturen. Vare sig vi är medvetna om det eller inte ger våra berättelser företag mening och därmed image. Det handlar om en osynlig produktion av image som sker i tid och rum, framförallt i hemmet där många produkter används. På så vis är berättandet om konsumtion ett användbart verktyg för att fånga imageskapande.

För att undersöka hur image skapas har hon intervjuat IKEA-kunder i Shanghai och Malmö för att sedan noga analysera dessa berättelser. Intervjuer har också gjorts med olika befattningshavare inom IKEA. Hon menar att det finns likheter mellan konsumenternas berättande om IKEA och berättandet i Homeros antika epos Odysséen. I avhandlingen beskrivs tre olika sätt att berätta om IKEA enligt tre tidslinjer: en linjär, en cirkulär och en parallell tidslinje.

– Jag har låtit konsumenterna ta foton av i sina hem av någon möbel de köpt på IKEA och bett dem berätta vad de minns om hur det gick till när de köpte den och hur de har använt den hemma sedan dess, säger Cecilia Cassinger.

– Berättelser om konsumtion i vardagen kan tyckas triviala, inget verkar hända i dem, fortsätter hon. Men tittar man närmare på dem rymmer de en oerhörd komplexitet som kan synliggöras genom att låna redan etablerade former av berättande från den litterära traditionen. Både berättelserna om IKEA och Odysséen innehåller flera olika tidslinjer. Medan Odysseus äventyr hör till den moderna linjära tidsuppfattningen, kan till exempel hans fru Penelopes repetitiva vävande hänföras till en cirkulär form av berättande. Penelope väver på dagen för att repa upp alltihop på natten för att vinna tid och bevara tronen åt Odysseus. Det påminner mycket om hur många bygger ihop sina IKEA-möbler för att sedan ta isär dem när de ska flytta eller möblera om. Eller när man år efter år målar om sin byrå. Det repetitiva handlandet är en viktig del av berättelsen om IKEA.

Konsumenternas berättelser synliggör likheter och skillnader i IKEA:s image mellan Sverige och Shanghai där IKEA har funnits sedan 1999. I Shanghai tycker många att IKEA står för design och heminredningskunskap snarare än kvalitet och många har låtit hantverkare tillverka IKEA-liknade möbler eftersom det ibland blir billigare än att köpa dem på varuhuset. I Sverige är det fler generationer som har växt upp med IKEA, som därmed blivit en stor del av konsumenternas vardag och till och med en del av barndomsminnena.

Cecilia Cassinger menar att konsumenters berättande innehåller stor potential för att förstå hur image skapas.

– Konsumenters berättande ger företaget en mångfacetterad image. Genom att lyssna på deras berättelser kan företag förstå hur de uppfattas i vardagskulturen, säger Cecilia Cassinger. I avhandlingen föreslår jag att företag behöver utveckla en narrativ kompetens genom att till exempel läsa mer skönlitteratur. Ofta är vi inte medvetna om vilka vi är förrän vi upptäcker oss själva genom någon annans ögon. Vare sig vi pratar om företag eller människor är det svårt att ställa sig utanför och få perspektiv på sig själv. Företaget har därför mycket att vinna på att se sig själv genom konsumenterna.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Cecilia Cassinger på telefon 0739-08 25 30, 046-222 01 88 eller cecilia.cassinger@fek.lu.se (fredagen den 12 mars är hon tillgänglig först efter kl 12.30)

Cecilia Cassinger disputerar fredagen den 12 mars med avhandlingen Retailing Retold – Unfolding the Process of Image Construction in Everyday Practice i Crafoordsalen på Ekonomihögskolan

– Terrordåden följdes av vad som kan kallas en ”remaskulinisering” av det amerikanska samhället, säger Anna T. Höglund, docent i etik vid Centrum för forsknings- och bioetik och tidigare gästforskare vid Centrum för genusvetenskap.

Trots att den amerikanska brandkåren och polisen har både manliga och kvinnliga medarbetare var den bild som gavs i media efter attentaten i huvudsak att det var modiga män som rusade till undsättning och offrade sig för att rädda andra, främst kvinnor och barn. Till en början var det också mycket få kvinnor som fick komma till tals i debatten om hur USA skulle svara på attackerna.

I boken visar Anna T. Höglund också hur de afghanska kvinnornas situation lyftes fram som ett alibi för att rättfärdiga kriget i Afghanistan. Strax innan kriget startade kablades bilder av beslöjade kvinnor ut i amerikansk media, med budskapet att detta var ett förtryck som USA:s trupper nu skulle göra slut på. Men så fort kriget var igång avtog medieintresset för kvinnornas rättigheter.

För att ytterligare legitimera kriget mot terrorn använde president Bush en rad argument med hänvisningar till hegemonisk manlighet, som att de amerikanska soldaterna skulle ”vara redo” och ”göra amerikanerna stolta”.

— Bush använde också ”Vilda Västern-uttryck” som att bin Laden var ”Wanted – Dead or Alive” och att terroristerna skulle ”rökas ut ur sina hålor”, säger Anna T. Höglund.

Boken tar även upp mediebilden av den amerikanska soldaten Jessica Lynch som, efter att hon tillfångatagits i kriget, snarast framställdes som en civil kvinna som måste räddas av manliga soldater. Detta jämför Anna T. Höglund med bilden av en annan kvinnlig amerikansk soldat, Lynndie England, som dömdes till tre års fängelse för övergreppen mot irakiska fångar i fängelset Abu Ghraib. I motsats till Lynch beskrevs England som övervägande ”okvinnlig”. Trots att hon födde en son strax innan domen mot henne föll, var till exempel bilden av henne som mor i stort sett obefintlig i media.

— Retoriken omkring kriget mot terrorismen både byggde på och bidrog till att konstruera och rekonstruera hierarkiska genusmönster, säger Anna T. Höglund.

Boken “Gender and the War on Terrorism – The Justification of War in a Post-9/11 Perspective” är utgiven i Centrum för genusvetenskaps skriftserie. Recensionsexemplar kan beställas på adressen publications@gender.uu.se.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna T. Höglund, 018-471 62 28, e-post: anna.hoglund@crb.uu.se

Det har sedan länge varit känt att ärftlighet är en viktig riskfaktor för huruvida en person kommer att drabbas av stroke under sin livstid. Har man en eller flera nära släktingar som drabbats av sjukdomen ökar risken att själv drabbas. Det har dock visat sig svårt att definiera de exakta genetiska orsakerna som bidrar till den ökade risken att drabbas. Tomas Janungers avhandling, med titeln ”Genetikens roll för stroke i norra Sverige”, visar att områden på kromosom 5 och 9 är kopplade till ökad risk att drabbas av stroke.

Genom att studera familjer med rötterna i Norrbottens län och Västerbottens län där flera familjemedlemmar drabbats av stroke har forskargruppen i Umeå kunnat konstatera att det finns gener som kan förklara en del av den ökade risken att drabbas.

— Förutsättningarna för att bedriva god genetisk forskning i Norrland är unika, säger Tomas Janunger. Dels är befolkningens historia väl känd genom de kyrkböcker som förts under lång tid, dels har den stora befolkningsökningen som skett fram till 1900-talets början skett framförallt genom stora barnaskaror medan inflyttningen varit liten. Detta har inneburit att den genetiska variationen i befolkningen är mindre än andra jämförbara befolkningar.

Stroke, eller slaganfall som det också kallas, är en sjukdom som varje år drabbar ca 30 000 svenskar årligen och är den näst vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Vård av strokepatienter kostar årligen över 10 miljarder kronor i Sverige och innebär dessutom ett stort lidande för såväl de insjuknade patienterna som de anhöriga. I förlängningen hoppas Tomas Janunger kunna identifiera de gener som ligger bakom den ökade risken och därigenom öka förståelsen för hur sjukdomen uppkommer. Med den kunskapen kommer man att bättre kunna bedöma en persons risk att drabbas av sjukdomen och även kunna skräddarsy förebyggande behandlingar utifrån patientens specifika förutsättningar.

Fredagen den 19 mars försvarar Tomas Janunger, Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, Umeå universitet sin avhandling med titeln The genetic contribution to stroke in northern Sweden (Genetikens roll för stroke i norra Sverige).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Betula under Medicinska biblioteket i byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Holger Luthman, Lunds universtitet, Lund.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-31929

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Tomas Janunger på:
Telefon: 090-785 84 71
Mobiltelefon: 070-553 98 90
E-post: tomas.janunger@medicin.umu.se

Havstulpanerna, som trots sitt namn hör till djurriket, är de mest ökända av havets fripassagerare. Ett fartyg med skrovet täckt av deras hårda kalkskal går långsammare och drar mer bränsle.

Den vanligaste metoden att undvika påväxt är att använda giftiga bottenfärger. Den mest effektiva substansen har varit tributyltenn (TBT), som numera är totalförbjuden. Men hittills har inga riktigt bra ersättningar för giftfärgerna tagits fram.

– Vår strategi är i stället att designa ytor där havstulpanlarvens klister inte fastnar. Tanken är att larven ska simma iväg och hitta en annan plats att sätta sig fast för resten av livet, säger Tobias Ekblad, doktorand i molekylär fysik och medarbetare i EU-projektet AMBIO.

För att undersöka hur larven med sina ”fötter” – egentligen de främre delarna av ett par antenner – promenerar omkring och lämnar mikrometerstora avtryck använder sig forskarna av så kallad ytplasmonresonans. Denna mätmetod, baserad på elektromagnetiska vågrörelser i gränsskiktet mellan ytan och havsvattnet, kan detektera de minimala optiska förändringar som sker när de tunna (10 miljondels millimeter) fotavtrycken fastnar. På så vis kan man i realtid se hur avtrycken uppstår och följa deras rörelser sig fram och tillbaka över ytan.

Resultaten som läggs fram i Tobias Ekblads doktorsavhandling visar att det är kemin som avgör om larverna gillar en yta eller inte. Ekblad har utvecklat en metod att täcka ett material med tunna lager av en vatteninnehållande gel, hydrogel, som testats med olika kemisk sammansättning. Till exempel har beläggningar som innehåller polymeren polyetylenglykol (PEG) visat mycket goda resultat.

Forskarna har också studerat ytors effekt på hur blod koagulerar, ett problem som bland annat uppstår när proteser opereras in i kroppen. Liksom i påväxtprojektet har det visat sig att de användbara materialen är de som kraftigt minskar bindningen av proteiner till ytan.

Avhandlingen läggs fram fredag 19 mars kl 10:15 i sal Planck, Fysikhuset, campus Valla, Linköping. Opponent är professor Jan Gentzer, North Carolina State University, USA.

Kontaktinformation
Kontakt:
Tobias Ekblad 013-285648, 070-3345768, tobias.ekblad@liu.se