Kostym var vid sekelskiftet 1900 det senaste inom herrmodet. Män i kostym framstod som moderna. De kunde ge ett enhetligt intryck, men skillnaderna var ändå stora. I sin doktorsavhandling beskriver Anna Hedtjärn Wester porträtt av tre grupper av män – prinsar, konstnärer och tegelbärare, som alla bar kostym men där ingen tillhörde borgerligheten. Vad signalerades när dessa män klädde sig i kostym vid sekelskiftet 1900? Var kostymen så entydigt borgerlig som tidigare forskning låtit göra gällande eller kunde den fyllas med olika betydelser? Det är några av de frågor som ställs i avhandlingen.
Det huvudsakliga källmaterialet hon använt sig av är bilder av olika slag; målningar och fotografier. Bilderna ses som iscensatta framträdanden och vid studiet av bilderna är inte bara kläderna i fokus – de kroppar som bar upp kläderna är lika viktiga. Det är således en undersökning av hur kläders stil och kvalitet tillsammans med kroppars hållning, gestik, ansiktsuttryck och blickar kunde signalera maskulinitet, grupptillhörighet och individualitet för drygt hundra år sedan. Betydelsen av de ytliga variationerna i kostymernas kvalitet, material, färg och form har kopplats samman med de män som bar dem.
– Jag blev fascinerad över att det fanns så mycket att hämta i materialet. Jag hade hoppats på det, men förväntade mig kanske inte att hitta alla dessa variationer hos de kostymklädda männen, säger Anna Hedtjärn Wester, och berättar att det exempelvis fanns män bland tegelbärarna som genom sina kläder gav uttryck för att vara dandys – ”proletarian dandies”, som hon kallar dem.
Forskningen om hur dessa tre grupper klädde sig avslöjar också att de rörde sig inom olika spänningsfält. Dessa spänningsfält skapades av historiska och sociala problem, som männen var tvungna att förhålla sig till. Till exempel tradition kontra modernitet i prinsarnas kläder, eller kropp kontra intellekt för tegelbärarna. Konstnärerna, som var den grupp som med sina kläder överskred modets gränser, befann sig i spänningsfältet mellan konformitet och gränsöverskridande.
Männens sätt att klä sig förkroppsligar en kamp för att få bli inkluderade i det moderna samhället – på egna villkor, menar historikern Anna Hedtjärn Wester.
Anna Hedtjärn Wester har varit doktorand inom Forskarskolan i historia vid Södertörns högskola och Lunds universitet. Avhandlingen är utgiven på Nordiska museets förlag.
Disputationen äger rum fredag den 17 september 2010 kl 10.00 på Södertörns högskola i lokal MA 624.
Avhandling: ”Män i kostym. Prinsar, konstnärer och tegelbärare vid sekelskiftet 1900”
Opponent: fil dr David Tjeder.
Kontaktinformation
Kontakt
Anna Hedtjärn Wester, anna.hedtjarn.wester@sh.se
Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola, 08-608 50 62 eller 070-286 13 32
Spikmattan har lanserats som botare av både smärta och sömnproblem, och en hel rad andra åkommor. Marknadsföringen har varit intensiv. Men det har inte funnits några vetenskapliga studier som kunnat ge belägg för att bruk av spikmatta verkligen hjälper.
Anette Kjellgren, docent i psykologi vid Karlstads universitet, har lett studien där smärtpatienter fått prova spikmattan. De fick använda mattan varje dag under tre veckor.
– Vi har mätt en rad psykologiska variabler och smärtindikatorer hos personerna i studien, både före, under och efter studien. Resultatet är tydligt. Behandling med vila på spikmatta ger ingen mätbar effekt på vare sig sömn, stress, ångest eller långvarig kronisk smärta, säger hon.
Däremot upptäckte forskarna att patienterna fick en mätbar minskning av den värsta smärtan.
– Det vi ser i studien är att smärttoppar kapas. Den skillnaden är tillräckligt tydlig för att det ska vara signifikant som vi forskare säger, det vill säga tillräckligt stor för att kunna mätas och vara statistiskt säkerställd.
– Spikmattan verkar alltså inte hjälpa mot deras ständiga, molande smärta, men kan ge viss lindring när det gäller kraftiga smärtpåslag.
Studien är relativt liten: 35 personer i åldrarna 21-81 år deltog. De är alla dokumenterade patienter med långvarig muskelspänningssmärta.Villkoret för att få vara med i studien var att man inte provat spikmatta tidigare.
– Det gjorde det mycket svårt att få tag på deltagare till studien. Nästan alla smärtpatienter hade redan provat och då kunde de inte vara med.
I studien har två olika sorters spikmattor använts. Det har inte varit någon skillnad i resultat mellan de två fabrikaten.
– Att komma åt långvarig kronisk smärta är svårt. Men jag kan ändå se att det kanske kan gå att kombinera spikmatta med annan behandling, typ floating eller kognitiv beteende terapi, KBT. Det skulle jag gärna vilja gå vidare och titta på i en ny, större vetenskaplig studie.
Anette Kjellgren ser också gärna att fler studier görs där man även kontrollerar patienternas halter av oxytocin, stresshormon och endorfiner.
Smärtläkaren Lena Werngren vid Landstinget i Värmland har varit kopplad till arbetet med studien.
Studien heter ”Treatment with spike mat for suffers of muscle tension pains” och publiceras senare i höst.
Kontakt:
För mer information kontakta gärna docent Anette Kjellgren, tfn 054-7002173 eller 0709 – 63 16 20.
Sedan 2006 har Umeå universitet en unik servicenhet, Laboratories for Chemical Biology (LCBU) vid Kemiska institutionen, med utrustning och kunskaper för att snabbt analysera stora mängder biologiskt verksamma substanser. LCBU har använts i avhandlingen för att undersöka förmågan hos 9 800 molekyler att hindra virustillväxt i mänskliga celler. Vid analyserna påträffades en molekyl med tydligt hämmande effekt på adenovirus.
Adenovirus är en mycket vanlig virustyp som i sällsynta fall orsakar svår sjukdom hos tidigare friska. Hos personer med nedsatt immunförsvar, t.ex. efter transplantation eller vid HIV/AIDS, kan en adenovirusinfektion ofta bli livshotande. Trots det finns idag ingen specifik behandling mot adenovirus. De antivirala läkemedel som används är utvecklade för behandling av andra virustyper och är inte alltid effektiva i detta sammanhang. Den molekyl som nu har upptäckts är på cellnivå mer effektiv än det läkemedel som används för behandling av adenovirus.
I avhandlingen studeras också med en ny metod om och hur starkt vissa adenovirus binder till sin receptor CD46. Det är ett av de proteiner som reglerar komplementsystemet, en väsentlig del av kroppens naturliga försvar mot infektioner. CD46 finns på ytan av alla celler utom röda blodkroppar och fungerar som fäste, receptor, för flera olika bakterier och virus.
Fredagen den 24 september försvarar Emma Andersson, Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Human adenoviruses: new bioassays for antiviral screening and CD46 interaction (Humana adenovirus: nya bioassays för antiviral screening och interaktion med CD46).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal 914, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är prof. Sigvard Olofsson, Göteborgs universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på?
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35733
Kontaktinformation
Emma Andersson är doktorand vid enheten för virologi och kan nås på tel. 0730-57 29 58, e-post emma.andersson@climi.umu.se.
Droger är beroendeframkallande på grund av att de ”kapar” hjärnans belöningssystem, som egentligen ska göra det njutbart att äta och ha sex, sådant som är nödvändigt för överlevnad och fortplantning.
”Kapningen” är mycket långlivad och leder ofta till återfall, speciellt när personen utsätts för stimuli i omgivningen som förknippas med drogen. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Neuroscience visar nu forskargruppen att en receptor för signalsubstansen glutamat (mGluR5), i en del av hjärnan som kallas striatum, spelar en viktig roll för återfall.
I studien som letts av David Engblom, docent i neurobiologi vid Linköpings universitet, har man tittat på vad som händer hos individer som saknar glutamatreceptorn. Försöken har utförts i möss som fått lära sig att inta kokain.
-Våra resultat visar att de möss som saknade receptorn hade en minskad tendens för återfall. Detta beror på att deras reaktion på belöningen inte etsats in i deras minnen på samma sätt som hos vanliga möss. Receptorn verkar vara en förutsättning för att saker eller miljöer som tidigare kopplats till drogintag, eller något annat belönande, ska skapa ett sug, säger David Engblom.
Hans förhoppning är att detta fynd och andra studier av mekanismerna bakom drogberoende kan leda till behandlingsformer som grundar sig på vad som går snett i hjärnan vid missbruk.
Artikel:
Incentive learning underlying cocaine-seeking requires mGluR5 receptors located on dopamine D1 receptor-expressing neurons av M. Novak, B. Halbout, E.C. O´Connor, J. Rordriguez Parkitna, T. Su, M, Chai, H.S. Crombag, A. Bilbao, R. Spanagel, D.N. Stephens, G. Schütz och D. Engblom. The Journal of Neuroscience 8 september 2010.
Kontaktinformation
Kontakt:
David Engblom 010-1038448, 070-2611302, david.engblom@liu.se
Den 4 oktober håller Bengt Åhgren sin docentföreläsning i NHV:s aula. Det är en öppen föreläsning dit alla är välkomna.
– Jag planerar att hålla en lättsam föreläsning om orsakerna till varför det blivit viktigt att utveckla inter-organisatorisk samverkan.
Föreläsningen blir en historisk resumé med titeln Patient Bermuda Triangel. Den kommer ingå i kursen Intersektoriell samverkan som ges vid NHV i höst.
Decentralisering betraktas allmänt som en viktig förutsättning för att rationalisera verksamhet och klinisk specialisering har otvetydigt främjat folkhälsan. Dessutom utgår ledarskapet i frontlinjen från de professionella värderingar som finns bland läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal.
– Det har kommit mycket gott ut av dessa utvecklingsinriktningar, fortsätter Åhgren.
Samtidigt finns det en baksida av utvecklingstrenderna, som kommer att beskrivas i föreläsningen.
– Verksamheten har blivit alltmer fragmenterad, säger Åhgren och förklarar att detta får negativa följder för patienterna, som riskerar ”försvinna” i gränslandet mellan olika sjukvårdenheter, specialiteter och professioner.
Detta ingenmansland kan metaforiskt beskrivas som en ”Patient Bermuda Triangle”:
– Samverkan mellan organisationer i form av nätverk och i professionella team har därför blivit en viktig motkraft till de negativa effekterna av verksamhetens fragmentering.
Kontaktinformation
bengt.ahgren@nhv.se
Det är dock viktigt att ungdomarna vet vilka källor är pålitliga och var de kan diskutera tryggt och utan risk för kränkningar.
Ungdomar ställs inför olika utmaningar i övergången från barndom till vuxen ålder och psykiska och psykosociala problem ökar bland dem, i Sverige liksom i andra europeiska länder. Dagens ungdomar utgör den första generationen som växer upp med den nya digitala tekniken och den kan ses som integrerad del av deras liv.
Studier har visat att ungdomar uppskattar tillgång till hälsoinformation via internet. De uppskattar även möjligheter att möta och utveckla relationer med andra människor via nätet.
– För att utveckla internet som en möjlig källa till hälsoinformation och socialt stöd är det viktigt att få information om ungdomars egna synpunkter och önskemål, säger Hildur Gunnarsdóttir.
Syftet med hennes studie Ambivalent men naturlig del av våra liv: Kvalitativ studie om ungdomars inställning till Internets roll i främjandet av hälsa och välbefinnande är att fördjupa kunskapen om ungdomars inställning till Internets roll i främjandet av hälsa och välbefinnande.
–Ungdomar är väl medvetna om internets negativa asUekter, som opålitliga källor och personer som kommunicerar under falsk flagg. Det kan också vara tidsödande att sitta framför Internet, säger Gunnarsdóttir.
Läs mer: Ambivalent men naturlig del av våra liv: Kvalitativ studie om ungdomars inställning till Internets roll i främjandet av hälsa och välbefinnande
Kontaktinformation
hildur.gunnarsdottir@nhv.se
Den 11 september gick tjugo gymnasieungdomar från fem länder ombord på segelfartyget Lovis i Greifswald, norra Tyskland, för att under nio dagar prova på livet som marina forskare. Segelfartyget har rustats som inför en forskningsexpedition med sedimenthämtare, håvar och mikroskop. Ombord finns även ett automatiserat undervattensfordon från vilket videobilder från havsbotten kan sändas. Arbetsspråket under resan är engelska – precis som på andra internationella forskningskryssningar.
Ombord på Lovis kommer eleverna – i åldrarna 15-19 år – att lära känna Östersjön på ett helt nytt sätt. Varje dag kommer de att analysera vattenprover med målet att studera hur vattnets salthalt, temperatur och syrehalt påverkar livet i havet. Det gäller allt från svävande små plankton till stora fiskar och bottenlevande växter och djur.
Gymnasieelevernas forskningstur med segelfartyget Lovis är en del av EU-projektet ”South Baltic WebLab”. I projektet deltar Lovisa Zillén, maringeologisk forskare från Lunds universitet, tillsammans med kollegor från marina forskningsinstitutioner i Tyskland, Polen, Litauen och Danmark. Den huvudsakliga inriktningen på projektet är att – tillsammans med dataexperter från universiteten i Rostock och Klaipeda – utveckla datorbaserade laborationer för gymnasieelever. Projektets övergripande mål är att väcka intresse för marina vetenskaper bland ungdomar för att uppmuntra dem att i framtiden arbeta med Östersjöns miljö och geologiska historia. Men eftersom marin forskning inte kan upplevas endast genom datorsimuleringar genomförs även årliga ”science camps” ute på Östersjön.
Sammanlagt sökte 50 ungdomar till årets science camp. De 20 deltagare valdes utifrån egna meriter samt referenser från lärare. Från Sverige deltar gymnasieeleverna Kerstin Bergentz (Lund, gymnasieskolan Spyken), Malte Grantén (Lund, gymnasieskolan Spyken), Orio Johansson (Helsingborg, Tycho Braheskolan) och Emma Lidström (Malmö, Borgarskolan), tillsammans med läraren Andreas Bruhn (Lund, gymnasieskolan Spyken).
Segelturen avslutas den 20 september i Rostock-Warnemunde. Där kommer de unga forskarna att presentera sina resultat på en internationell workshop med temat “Science meets School”, vilken hålls på Leibniz Institute for Baltic Sea Research. Projektet är delfinansierat av EU inom Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Kontaktinformation
För mer information om projektet kontakta:
Forskare Dr. Lovisa Zillén, Lunds universitet, Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper. Mobil: 0702 044 890, e-post: Lovisa.Zillen@geol.lu.se
Forskningskommunikatör Pia Romare, Lunds universitet, Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper. Mobil: 0705 610 659, e-post: Pia.Romare@geol.lu.se
För bilder kontakta:
Projektledare Barbara Hentzsch, e-post: barbara.hentzsch@io-warnemuende.de
För att öka tillgängligheten funderar man nu på att odla utvalda provenienser (plantor med viss härkomst) på lättillgängliga platser i skogen, så att plockning och transporter underlättas. Frågan är då vilka provenienser man ska välja och hur man ska föröka plantorna och odla dem för att få höga halter av de eftertraktade antioxidanterna.
Andreas Åkerström har i sin doktorsavhandling vid SLU i Umeå tagit reda på vad det är som påverkar halterna av den hälsosamma antioxidanten antocyanidin.
Blåbärsris av nordlig härkomst visade sig ge bär som innehåller mest antocyanidin, jämfört med sydligt ris, även sådant som fått växa på samma platser som de nordliga under tio år. Vid varm väderlek, under långdagsförhållanden och mot slutet av säsongen blir halterna högre i bären.
Dessa rön kan vara en första anhalt på vägen mot en framtida odling av inhemska blåbär.
Kontaktinformation
Andreas.Akerstrom@njv.slu.se, 090-786 87 63, diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002342/
De är mest kända för att bidra till skadliga allergiska reaktioner och kan försämra sjukdomsförloppet vid t.ex. cancer, reumatism, ms, hudinflammationer och åderförkalkning. Men även positiva effekter har kunnat påvisas, t.ex. att mastceller skyddar kroppen mot ormgift och mot vissa typer av infektioner.
Sara Wernersson vid SLU i Uppsala har visat att mastceller innehåller enzymet kymas, som skyddar mot allergi och astma. Tillsammans med svenska kollegor har hon också funnit att kymas kan skydda mot allergisk luftvägsinflammation (som liknar astma) genom att förhindra produktionen av en typ av antikroppar som orsakar allergi, så kallade IgE-antikroppar. Kymaset verkar skydda mot allergi genom att bryta ner de immunreglerande proteiner som kallas cytokiner.
Med denna och annan nyvunnen kunskap hoppas mastcellsforskarna i framtiden kunna skräddarsy sjukdomsbehandlingar som använder sig av en viss egenskap hos mastcellerna.
Kontaktinformation
Sara.Wernersson@afb.slu.se, 018-471 41 19
www.jimmunol.org/cgi/doi/10.4049/jimmunol.0900180
Ordet gentrifiering är ett politiskt laddat ord inom nutida stadsforskning och stadsutvecklingspolitik. Det kommer av det engelska ordet gentry, herrskapsklass, och innebär att ett område höjer sin sociala status genom det flyttar in människor med högre inkomster.
Husen renoveras, priserna höjs och de ursprungliga invånarna har inte råd att bo kvar. Kända exempel på detta är Haga och Majorna i Göteborg, Södermalm i Stockholm, Nöden i Lund och Möllevången i Malmö är på god väg åt samma håll.
Karin Hedin som nyligen lagt fram en lic-avhandling i kulturgeografi har sett att det här fenomenet inte bara gäller inflyttning av medelklass till låginkomstområden utan även omflyttningar inom hög- och medelinkomstområden.
På samma sätt koncentreras låginkomsttagare till fattiga områden. I dåliga tider, som under 90-talets ekonomiska kris, blev detta tydligt då medelinkomsterna i de här områdena sjönk pga nyinflyttning.
Karin Hedin menar att man kan se tydliga effekter av den bostadspolitik som den borgerliga regeringen införde i början av 90-talet. Sammantaget har olika nedskärningar lett till att det blir sämre att bo i hyresrätt och bättre att äga sitt eget boende, vilket fått till följd att uppdelningen mellan fattiga och rika områden i städerna blivit påtagligare. Senare Socialdemokratiska regeringar har inte ändrat riktning på bostadspolitiken utan fortsatt i samma fotspår.
– Jag skulle önska att det fanns mer diskussion kring vad det finns för baksidor med den drastiska nedmontering som gjorts av bostadspolitiken, säger Karin Hedin. Debatten lyser med sin frånvaro trots att gentrifiering eller statushöjning av olika områden ofta medvetet används som ett medel för politikerna att skapa tillväxt.
Motsatsen till gentrifiering kallas inom stadsforskningen för filtrering. Det innebär att områden förslummas när andelen låginkomsttagare blir fler i ett område. Särskilt i Malmö blev detta mycket tydligt under 90-talets ekonomiska kris.
Kontaktinformation
För information tala med Karin Hedin på telefonnummer 0707-33 13 57 eller maila på karinlinnea74@gmail.com
Tidigare hade de salmonellafria länderna Sverige och Finland speciella regler inom EU för att kunna stoppa salmonellasmitta med importerat kött och ägg. Detta sågs inte med blida ögon av andra medlemsländer, men efter år 2000, med galna ko-sjukan i färskt minne, gavs livsmedelssäkerhet högsta prioritet, och EU började med aktiv kontroll av salmonella.
I jämförande EU-studier visade det sig att Sverige och Finland hade en i stort sett salmonellafri produktion av ägg och slaktkyckling. EU-målet sattes till två procent och övriga länder anmodades att nå detta mål inom tre år, vilket har gett resultat. Man har bland annat vaccinerat avelsflockar och kontrollerat fodret.
Av slaktsvinen i EU hade var tionde salmonella i lymfknutorna; i vissa länder var det mer, i andra mindre. I Sverige var förekomsten 1,3 procent, men det fanns andra länder som hade ännu bättre resultat. Här återstår en hel del att göra för många länder, främst i avelsbesättningar och foderfabriker.
För att inte Sverige ska drabbas av salmonellautbrott i framtiden behövs det mer forskning och tydliga strategier för kontroll av foder och avelsbesättningar.
Zoonoser är sjukdomar som sprids mellan djur och människa.
Kontaktinformation
Martin.Wierup@bvf.slu.se, 018-67 31 92
www.actavetscand.com/content/52/1/15
Svensk veterinärtidning 8–9/2010, www.svf.se
– Det är oerhört viktigt att vi är extra försiktiga och att patienter inte har ätit innan operation, säger Alex de Leon, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Alex de Leons forskning visar att överviktiga har ett lägre tryck i matstrupen generellt och att narkosen minskar trycket ytterligare.
– Narkosen gör att man blir slapp i hela kroppen och då minskar trycket i övre magmunnen. Det gäller alla patienter. Men för överviktiga som har ett lägre tryck från början betyder det att mat lätt kan komma upp, säger Alex de Leon, som skrivit en doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet och arbetar som narkosläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.
För att minska riskerna för överviktiga i samband med narkosen rekommenderar Alex de Leon att man är noga med att patienten har fastat tillräckligt många timmar före den planerade operationen. Men för många patienter som kommer in akut finns inte den möjligheten.
– Vi har provat hur olika kroppslägen påverkar matstrupen. Om man till exempel tippar sängen så att huvudet hamnar lägre än kroppen så ökar trycket i matstrupen innan man är sövd. Men är patienten redan sövd så ger det ingen effekt på trycket, utan då blir det istället farligt i och med att maten lättare kan komma upp.
Det stora problemet är att kunna föra ner slangen som ska ner i luftstrupen för att patienten ska få luft. När den är på plats är faran över.
– I USA gör man ibland så att man låter vara patienten vara vaken när man för ner slangen. Det kan vara ett sätt att komma runt problemet, men det kan vara obehagligt för patienten.
– Det är få som drabbas av aspiration men vårt mål är att ingen ska drabbas. Att man ska kunna känna sig helt trygg när man blir sövd.
Alex de Leon disputerar fredagen 24 september klockan 9.00 i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro. Avhandlingen titel är Effects of anesthesia on esophageal sphincters in obese patients.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Alex de Leon 0735-90 85 63
Studien publicerades nyligen i den medicinska tidskriften International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease. Totalt deltog 86 patienter med en medelålder på 64 år i studien. Till skillnad från studier av KOL i andra länder, är mer än hälften av personerna i deras studie kvinnor, tidigare studier har främst fokuserat på män.
– Vi har tagit fram den hittills enda formeln, vilken är speciellt framtagen för patienter med KOL och som beräknar hur många kalorier patienten behöver. Vi har tidigare visat att de formler som existerar, framtagna på friska individer, inte fungerar bra på patienter med KOL, säger Frode Slinde, docent på avdelningen för klinisk näringslära vid Sahlgrenska akademin.
Resultatet av studien ger en mer pricksäker skattning av den enskilde patientens energibehov och kan leda till att varje patient får en bättre och mer personligt skräddarsydd näringsbehandling.
Tidigare har man använt en schablonmässig beräkning för att kontrollera energibehovet men med den nya formeln räknar forskarna med att KOL patienterna har större möjlighet att gå upp i vikt och kan förhindra fortsatt viktnedgång.
– Vi kan nu skräddarsy behandlingsupplägg och snabbt utvärdera resultatet. Ett bättre näringstillstånd förknippas med att patienten mår bättre och inte behöver uppsöka sjukvården lika mycket som tidigare, vilket i förlängningen kan leda till mindre vårdkostnader för samhället. För KOL patienterna innebär ett bättre näringstillstånd ökad livskvalitet och ett längre liv, säger Frode Slinde.
FAKTA KOL
KOL eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en sjukdom i lungorna och luftvägarna. De som drabbas har ständiga problem med luftrören och lider av andnöd. Antalet personer som har KOL i Sverige beräknas ligga mellan 400 000 till 700 000 beroende på vilka diagnoskriterier som ställts av läkaren. Den främsta orsaken till KOL är att slemhinnan är skadad till följd av aktiv eller passiv tobaksrökning. Sjukdomen behandlas med bland annat rökavvänjning och medicin.
Tidskrift: International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease
Artikelns titel: A validated disease specific prediction equation for resting metabolic rate in underweight patients with COPD
Författare: Anita Nordenson, Anne Marie Grönberg, Lena Hulthén, Sven Larsson, Frode Slinde
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Frode Slinde, Docent och leg dietist vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-786 37 24, 070-264 67 31, e-post:frode.slinde@nutrition.gu.se
Datorer och spel är idag en självklar del av vårt liv, och i skolan blir edutainment-spel allt vanligare som komplement till läromedel. Karin Danielsson-Öberg har i sin avhandling studerat hur det fungerar att låta barn och ungdomar delta i designprocessen för tre olika lärande spel.
Under ett antal månaders tid fick några barn och tonåringar komma med synpunkter på designteamens skisser och prototyper vid olika användarsessioner. Enligt Karin Danielsson-Öberg betydde det mycket att redan i ett tidigt skede få veta barnens åsikter om koncept och innehåll, interaktionslösningar, och utseende och känsla.
– Även ganska små barn är mycket kompetenta, och har en känsla för att spelen ska innehålla lagom mycket underhållning och lärande.
Det första spelet, ”Hon & han”, ställer frågor om hur man ser på att vara tjej och kille idag, och har främst nyblivna tonåringar som målgrupp.
– Ungdomarna i användargruppen fick bland annat tycka till om hur spelets killar och tjejer skulle se ut. Intressant nog ville de ha könsneutrala spelfigurer, något som nog inte blivit fallet utan deras medverkan, säger Karin Danielsson-Öberg.
”Rixdax” riktar sig till gymnasieungdomar och handlar om riksdagens arbete. Spelet består av flera nivåer med slumpmässigt givna frågor.
– Det här spelet används mycket i skolan, och ungdomarna ville t ex att det skulle synas tydligt vad som var rätt svar om man svarade fel – ”Det är ju det man lär sig på.”
Det tredje spelet, ”Cave Dwellers”, var ett engelskt spel om livet under stenåldern för barn i tidiga skolåldern. Här fick barnen bland annat arbeta med enkla skisser och miljöer, och svara på frågor om hur de uppfattade olika landskap och vad de trodde skulle hända.
I studien använder Karin Danielsson-Öberg en designansats kallad Participatory design, där slutanvändarna aktivt får delta i designprocessen. En förmedlare bibringar synpunkter och designförslag mellan användare och designers. Genom att delge designteamet dokument om och resultat av användarsessioner, så omvandlas förmedlarens kunskaper och erfarenheter till designteamets egen.
– På så sätt finns kunskapen om användarmedverkan kvar hos designteamen, och de kan använda metoden på egen hand i framtida projekt.
Samarbete har bland annat skett med Riksdagsförvaltningen, Utbildningsradion, BBC och Paregos.
Fredagen den 17 september försvarar Karin Danielsson Öberg, institutionen för informatik, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln Att främja medverkan: Utmaningar och möjligheter för barns och ungdomars delaktighet vid design av digitala edutainmentproduktioner. Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal MA 121, MIT-huset.
Fakultetsopponent är Professor Ellen Christiansen, Aalborg Universitet, Danmark.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Karin Danielsson Öberg,
institutionen för informatik, Umeå universitet,
E-post: kdson@informatik.umu.se
Telefon: 090-786 6586
Han visar i sin nypublicerade avhandling att konsumenter som vill investera i en etisk fond, så kallad SRI-fond, måste överkomma många hinder för att komma fram till ett bra investeringsbeslut.
– Till exempel är det ofta oklart exakt vad som menas med en SRI-fond. Olika fonder använder olika strategier där vissa endast väljer att undvika de bolag som anses värst, medan andra går längre och försöker påverka genom att föra en aktiv dialog med företagens ledning. Trots dessa stora skillnader marknadsförs fonderna ofta under samma namn, säger Jonas Nilsson.
Han anser att den stora mängden komplex information som präglar marknaden för etiska fonder får stora konsekvenser för den enskilda personen.
– Fondkonsumenter, som ofta stöter på svårigheter med de rent finansiella aspekterna av fondinvesteringar, tvingas också lägga ner ett stort engagemang för att göra ett bra socialt, etiskt och miljömässigt val på fondmarknaden.
SRI-fonder (Socially Responsible Investment) beaktar utöver rent finansiella frågor även sociala, etiska och miljömässiga frågor när man tar beslut om hur fonden ska investera. Men varför väljer konsumenter SRI-fonder, och hur tas besluten? Jonas Nilsson har studerat konsumenters beslutsfattande i olika stadier, och menar att det inte bara är en enda drivkraft bakom valet.
– De flesta konsumenter verkar ta hänsyn till både etiska och finansiella faktorer när de väljer etiska fonder. Vad som väger tyngst beror på personliga värderingar, engagemang, attityder och kunskap både när det gäller fondinvesteringar i stort, och i etiska, socialt ansvarstagande och miljömässiga frågor.
Fredagen den 17 september försvarar Jonas Nilsson, Handelshögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Consumer Decision Making in a Complex Environment: Examining the Decision Making Process of Socially Responsible Mutual Fund Investors.
Disputationen äger rum klockan 13.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är Docent Tina Harrison, University of Edinburgh Business School, Edinburgh, United Kingdom.
Kontaktinformation
Kontakta gärna:
Jonas Nilsson,
Handelshögskolan, Umeå universitet,
Telefon: 070-7203993
E-post: jonas.nilsson@usbe.umu.se
Med Den nationella väven visar redaktörerna och de medverkande skribenterna att nationen är en politisk skapelse. I boken undersöks bland annat polisförhör i fall av dödligt våld mot kvinnor, slöjpolitik, svenska myndigheters kampanjer om hiv/aids och kvinnors möjlighet att omformulera nationella traditioner.
– I nationens namn upprättas ständigt hierarkier baserade på kön, klass och etnicitet. Nationsskapande och nationalism är alltså inte något som bara Sverigedemokrater sysslar med. Den form av nationsskapande som pågår i exempelvis medier och i myndigheters informationsmaterial innefattar såväl rasistiska som sexistiska uttalanden, säger Maria Wendt.
Nationalismen i Sverige är en starkare kraft än vi ofta tror. Detta illustreras bland annat av statsvetaren Ann Towns bidrag där hon undersöker polisförhör med män som dödat kvinnor. När svenska män misshandlar kvinnor ses inte detta som något som har med svensk kultur att göra. När invandrade män utövar våld förklaras däremot detta i kulturella termer; med hänvisning exempelvis till ”hederskultur”.
– Att svensk kultur är jämställd har blivit en sanning per definition: en sanning som bidrar till att dölja det omfattande våld som svenska män utövar mot kvinnor, menar Ann Towns.
Ett annat exempel på cementerade föreställningar är den om att könsrelationer i Sverige är konfliktfria och harmoniska. När Feministiskt initiativ utmanade denna förståelse, utbröt en hätsk diskussion, skriver Maria Wendt och Maud Eduards i sitt kapitel. Motståndet, inte minst i medierna, var massivt och kompakt. På så sätt kan man säga att idén om harmonin mellan könen i själva verket begränsar kvinnors möjligheter att bedriva politik.
I Sverige finns en självbild som går ut på att vi inte är nationalister. Nationalism tillskrivs andra länder eller grupper. Denna självbild hindrar oss från att ifrågasätta på vilka sätt vi återskapar känslor av nationell överhöghet.
– Därmed kan vi heller inte identifiera de maktstrukturer som är inbyggda i det egna nationsskapandet, säger Cecilia Åse.
Enligt redaktörerna är forskningsfältet om kön och nation väletablerat internationellt, men ganska nytt i Sverige. Ambitionen med Den nationella väven har varit att samla en del av den forskning som under senare år tagit fart på svenska lärosäten, och presentera den för en bredare publik. Boken vänder sig till alla som är intresserade av att förstå hur nationell gemenskap etableras och hur detta samtidigt skapar ojämlikhet.
I boken medverkar feministiska forskare från flera olika discipliner; förutom redaktörerna själva medverkar Anna Bredström, fil dr i genusvetenskap, Maud Eduards, professor i statsvetenskap, Yael Feiler, fil dr i teatervetenskap, Lisbeth Lewander, docent i statsvetenskap, Diana Mulinari, professor i sociologi och Ann Towns, fil dr i statsvetenskap.
För ytterligare information
Maria Jansson, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn: 08-16 26 26, e-post: maria.jansson@statsvet.su.se
Maria Wendt, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn: 08-16 12 78, e-post: maria.wendt@statsvet.su.se
Cecilia Åse, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn: 08-16 26 25, e-post: cecilia.ase@statsvet.su.se
