– Denna nya kunskap om jordens senare historia är viktig eftersom stora glaciärer, inlandsisar, utgör en viktig förklaringsmodell i beskrivningen av hur jorden fungerar som en helhet, säger Timothy Johnsen och fortsätter. Isarna hänger direkt samman med klimatförändringar, havsnivåförändringar och hur växter, djur och människor kan flytta sig över landområden. Att isen var mindre i Skandinavien betyder till exempel att is någon annanstans i världen måste ha varit större, annars kan vi inte förklara de havsnivåändringar som man vet ägde rum. Att vi vet mer om hur jorden och dess egenskaper har fungerat bakåt i tiden gör att forskare också kan förstå mer och därmed bättre förutsäga hur den kan bete sig i framtiden.
Dramatiska förändringar har under de senaste decennierna skett vid de grönländska och antarktiska istäckenas yttre delar. Bland annat kollapsade delar av Larsen-isshelfen i Antarktis och det grönländska istäcket förlorar varje år ungefär 100 miljarder ton av sin massa.
Hastigheten på dagens förändringar av istäckena är snabbare än vad många forskare förutsett. När glaciärer krymper och den globala temperaturen ökar kommer den globala havsnivån att stiga och om den stiger tillräckligt mycket kommer den att påverka vårt samhälle i stor utsträckning.
– De här glaciala processerna, i likhet med andra processer relaterade till global klimatförändring, påminner oss om hur människan som art har påverkats av inlandsisarnas verksamhet, vilket i sin tur också delvis avspeglar vår egen aktivitet. Vårt framtida öde är knutet till hur jorden och dess istäcken och klimat kommer att uppföra sig i framtiden. En del av förståelsen av hur man kan förutsäga framtiden för isen på Grönland och Antarktis hänger ihop med hur istäcken har fungerat förr i tiden, säger Timothy Johnsen.
Under de senaste två miljonerna år har istäcken vuxit fram och smält bort flera gånger över norra Europa och därmed förändrat landskapet och påverkat utvecklingen av växter, djur och människor.
I ett grustag vid Pilgrimstad i Jämtland har Timothy Johnsen kunnat bestämma åldern på så kallade interstadiala sediment, som avsatts innan den senaste inlandsisen bredde ut sig över Sverige. Dessa bestämningar visar att sedimenten avsattes för ungefär 45 000 år sedan då mammut, ren och älg var vanligt förekommande i området. Dessa bevis, och liknande data från andra platser runt om i Skandinavien, tyder på att den skandinaviska inlandsisen var bortsmält eller begränsad till fjällen under en period av tusentals år kring den här tiden.
I Trøndelag i mellersta Norge finns också exempel som pekar på att området var isfritt under en tid då de flesta forskare menar att den skandinaviska inlandsisen var nära sin största utbredning och nådde en bra bit utanför den norska kusten. Åldrarna på sediment därifrån och från andra platser i Norge visar att inlandsisen var mindre någon gång mellan 25 000 och 20 000 år sedan och strax därefter bredde isen ut sig till sitt maximum.
– Tillsammans visar mina resultat att den skandinaviska inlandsisen var mer föränderlig än man tidigare trott, och det manar forskare att tänka sig snabbare miljöförändringar också i framtiden, säger Timothy Johnsen.
Framtida undersökningar för att bestämma åldern på interstadiala sediment på fler platser i Skandinavien skulle kunna bidra till att avslöja fler detaljer om inlandsisens historia och egenskaper, och kan i slutändan förändra vår syn på vad som är möjligt när det gäller forna och nutida istäcken på jorden.
Avhandlingens titel
”Late Quaternary ice sheet history and dynamics in central and southern Scandinavia” (Senkvartär nedisningshistoria och isdynamik i mellersta och södra Skandinavien). Avhandlingen kan laddas ner från http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:311283
Ytterligare information
Timothy Johnsen, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, e-post: timothy.johnsen@geo.su.se
För dem kan högre studier kompensera att de diskrimineras på arbetsmarknaden och att de ofta saknar tillgång till sociala nätverk som leder till de arbeten de önskar. Den slutsatsen drar Catarina Lundqvist i sin avhandling vid Remeso, Linköpings universitet. Remeso är ett institut för forskning om migration och etnicitet.
Catarina Lundqvist har följt unga med utländsk bakgrund i två klasser under deras sista år i gymnasiet. Hennes forskningsfrågor var hur de berättar angående sin framtid, om utbildning och arbete, vilka karriärval de kommer att göra och hur de ser på övergången till vuxenvärlden.
Ungas vägval har blivit mer komplexa, jämfört med tidigare generationers. De har att välja mellan en uppsjö av utbildningar, samtidigt som allt mer ansvar läggs på individen. Startsträckan är längre och det är svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Kopplingen mellan en viss utbildning och en viss yrkeskarriär är inte längre så tydlig.
– De här ungdomarna ser nyttobetonat på sin utbildning. De vill ha trygghet, självständighet och ett fast jobb. Och de önskar en rak väg mellan utbildning och arbete. Samtidigt tvivlar de på att de har samma chanser på arbetsmarknaden som unga med svensk bakgrund.
Betraktade som ”invandrare” är ungdomarna medvetna om att de riskerar att bli diskriminerade på arbetsmarknaden. De bedömer också att de saknar de rätta sociala kontakterna för att göra karriär. En bra utbildning blir därför ännu viktigare. De vill också lyckas bättre än föräldrarna, som ofta bedöms ha en svag position på arbetsmarknaden. Familjebakgrunden och det sociala sammanhanget spelar roll för de val ungdomarna gör, konstaterar Catarina Lundqvist.
Dagens samhälle är mer individualiserat och sätter stor tilltro till individens valfrihet och ansvar. Detta gör avtryck hos ungdomarna som betonar att de själva väljer och att de måste ta ansvar för sina val. Samtidigt hade de önskat mer hjälp. Ungdomarna i studien ansåg sig inte ha fått det stöd de behövde av lärare och studie- och yrkesvägledare.
Den självständighet och valfrihet som både skolan och övriga samhället hyllar kan bli svår att leva upp till, när den information och de nätverk man har med sig i bagaget hemifrån är begränsad, konstaterar Catarina Lundqvist avslutningsvis.
Kontaktinformation
Catarina Lundqvist disputerade den 7 maj. Avhandlingen heter ”Möjligheternas horisont. Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer”. Hon nås på telefon 08-162694, 070-6896086, e-post: catarina.lundqvist@ceifo.su.se
Cancer i bukspottkörteln är en cancerform med få behandlingsalternativ och dålig prognos. Två cellulära förändringar är särskilt vanliga vid bukspottskörtelcancer: mutationer i en familj cancergener som kallas RAS och ökad aktivitet i den så kallade Hedgehog-signalvägen, en molekylär signalöverföringsmekanism som normalt endast är aktiverad under embryoutvecklingen.
Den nya studien, som publiceras i tidskriften Nature Structural & Molecular Biology, visar hur RAS och Hedgehog-signalvägen samspelar i uppkomsten av bukspottskörtelcancer i möss. Aktivering av cancergener inom RAS-familjen leder dels till att tumörcellerna börjar utsöndra den faktor (SHH) som aktiverar Hedgehog-signalering, dels till att tumörcellernas egen förmåga att svara på denna typ av stimulering stängs av.
Blockeringen av Hedgehog-svar hjälper i denna fas till att säkra överlevnaden hos tumörcellerna medan omgivande celler stimuleras till ökad tillväxt. I ett senare skede när tumören blivit mer aggressiv hävs blockeringen så att även tumörcellernas tillväxt påskyndas genom Hedgehog-signalering. Forskarna identifierade också de proteiner som styr tumörcellernas känslighet för SHH.
En av anledningarna till den dåliga prognosen vid bukspottskörtelcancer är att sjukdomen är svår att upptäcka i ett tidigt stadium. Enligt forskarna kan de nya resultaten få betydelse för utveckling av bättre diagnostiska metoder och behandlingsstrategier.
Publikation: “DYRK1B-dependent shift of Hedgehog signaling from an autocrine towards a paracrine mode by mutant RAS”, Matthias Lauth, Åsa Bergström, Takashi Shimokawa, Ulrica Tostar, Qianren Jin, Volker Fendrich, Carmen Guerra, Mariano Barbacid och Rune Toftgård, Nature Structural & Molecular Biology, AOP 30 April 2010, doi: 10.1038/nsmb.1833.
För mer information, kontakta
Professor Rune Toftgård
Institutionen för biovetenskaper och näringslära
Tel: 08-608 91 52
Mobil: 0708-720533
E-post: Rune.Toftgard@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
BILD: Rune Toftgård, foto av Erik Cronholm
Var tionde svensk beräknas lida av TMD-smärta, så kallad Temperomandibulär dysfunktion. Av dem är det mellan fyra till tio procent som har så stora problem att de söker vård. Det är framför allt kvinnor i åldrarna tjugo till fyrtio år som söker för problemet.
Smärtan, som uppstår i käken och/eller ansiktet, orsakas bland annat av tandgnissling eller tandpressning. Hos vissa patienter förekommer även spänningshuvudvärk. Tillståndet behandlas i de flesta fall med någon typ av hård eller mjuk bettskena.
– Det görs mellan 30 000 och 40 000 bettskenor i Sverige per år, säger Håkan Nilsson, övertandläkare och specialist i bettfysiologi vid specialist- och sjukhustandvården, Länssjukhuset i Kalmar.
Övertandläkare Håkan Nilsson disputerar på en avhandling behandling av TMD, käk- eller ansiktssmärtor orsakade av tandgnissling eller tandpressning.
Behandlingen kan inledas omgående
Under de senaste åren har den mjuka bettskenan ökat i popularitet. Det finns flera skäl till detta. Den kostar cirka tvåtusen kronor att framställa vilket är cirka häften jämfört med den hårda bettskenan. Tandvårdsklinikerna kan också relativt enkelt själva producera den vilket gör att behandlingen i princip kan inledas omgående.
– Det är ett av skälen till varför den används flitigt.
Håkan Nilsson har i en av sina studier undersökt effektiviteten av den mjuka bettskenan.
I studien deltog 80 patienter som behandlades med antingen en mjuk bettskena eller med så kallad kontrollskena som var gjord av hårdplast och placerades i gommen.
Resultatet visade att efter tio veckor upplevde 63 procent av patienterna som behandlats med en mjuk bettskena en förbättring jämfört med 52 procent i kontrollgruppen.
Kroniska problem
En uppföljning av långtidsffekterna visade att cirka 50 procent av patienterna i den första gruppen rapporterade fortsatta förbättringar jämfört med 43 procent i kontrollgruppen. Siffrorna ska jämföras med studier av den hårda bettskenan som visar att mellan 70 till 80 procent av patienterna blir bättre av behandlingen.
Trots att den mjuka skenan alltså visar sig vara mindre effektiv än den hårda, anser Håkan Nilsson att den även i framtiden kan spela en roll vid behandling av TMD.
– Även om vi inte kan se några signifikanta skillnader jämfört med kontrollgruppen, blev två av tre patienter bättre efter tio veckors behandling.
– Det visar sig redan i det korta perspektivet, men inte som enda behandling, säger Håkan Nilsson, som menar att för patienter med kroniska problem bör den hårda skenan i första hand övervägas, eventuellt i kombination med andra behandlingsinsatser.
Text: Set Mattsson
Kontaktinformation
För mer information kontakta Håkan Nilsson via e-post hakan.nilsson@mah.se eller
telefon 040-66 58 588.
En människa kan direkt urskilja vad som är personer, hus och bakgrund på en bild.
Men hur ser de matematiska modeller och algoritmer ut som kan bidra till att artificiell syn, som till exempel kameror, ultraljud och satelliter, kan processa och tolka bilder korrekt?
Kring detta rör sig Ketut Fundana i sin avhandling ”Variational segmentation problems using prior knowledge in imaging and vision”
Vetenskap – med många användningsområden
Bild-igenkänning förekommer på många håll i dagens samhälle. Ett exempel är 3D-rekonstruktioner; med hjälp av bilder på ett hus, tagna ur olika vinklar, kan man låta datorn återskapa en tredimensionell bild av huset.
Ett annat exempel är videoövervakning, och larmsystem som triggas när datorns kamera har ”känt igen” något misstänkt: en inbrottstjuv, hastiga rörelser som skulle kunna tyda på överfall, eller dylikt.
Även inom medicinen finns det många tillämpningar som människan kan dra nytta av: datortomografi, skiktröntgen med mera. Vetenskapen har kommit långt inom området, men det finns fortfarande mycket att utveckla.
– Jag är intresserad av allt som har med bildtolkning, ansiktsigenkänning och 3D-rekonstruktion att göra, och det stod tidigt klart för mig att det var inom detta område som jag ville skriva min avhandling, berättar Ketut Fundana, som andas ut på sitt kontor på Centrum för teknikstudier efter en tuff disputation på Datalogisk Institut på Köpenhamns universitet inför en jury av några av ämnets mest namnkunniga personer.
Vill nå högre precisionsgrad
Under nära fyra år har Ketut, som kom till Malmö högskola från Bali i Indonesien, arbetat inom EU’s Marie Curie-projekt Visiontrain, vars mål är ”att minska avståndet mellan människans synförmåga och hur en robot känner igen saker”.
Ju mer avancerat ett system är, och ju högre exakthet de matematiska modellerna som tillämpas har, desto högre precisionsgrad får resultatet – målet är en sådan exakthet att videoövervakningens larm inte går igång av ett djur till exempel, för att fortsätta med exemplet ovan. Med Ketut Fundanas avhandling har vetenskapen kommit ytterligare en bit på vägen.
Text: Sara Appelquist
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter
E-post: ketut.fundana@mah.se
Telefon: 040 – 6657658
Lokalt har vi i landet drabbats av massförekomst av bladlöss. De flesta av dessa bladlöss tillhör arten björkbladlus, Euceraphis punctpennis, och de är kläckta i Sverige – inte i Ryssland. Det är en mycket vanlig art som i Sverige finns åtminstone norrut till Medelpad. Normalt börjar de första fullvuxna individerna visa sig några veckor efter att björkbladen slagit ut, vilket överensstämmer med den nuvarande förekomsten.
Larver och fullbildade insekter lever på undersidan av björkblad där de suger växtsaft.
Bladlöss är kända för sin enorma förökningsförmåga, och flera av vårt lands cirka 500 olika arter är svåra skadedjur. Så är dock inte fallet med björkbladlusen som enbart suger saft från björkblad. Även om mängder av bladlöss sitter på andra växter så gör de dem ingen skada, de ’angriper’ endast björkar.
Björkbladlusen är en liten insekt, 3-5 mm lång. Kroppen är päronformad med ett litet huvud och uppsvälld kropp. Färgen är oftast ljust grönaktig. Vingarna är klara, och framvingarna är betydligt större än bakvingarna. De två ryggrören, sifonerna, är korta. I vila hålls vingarna taklagda över kroppen.
Björkbladlöss övervintrar som ägg som lagts på värdväxten björk, och den första generationen har vingar vilket är ganska ovanligt för de tidiga bladlusarterna.
Normalt hålls antalet bladlöss nere av rovinsekter (exempelvis nyckelpigor och deras larver, stinksländor och blomflugelarver), parasitsteklar och, inte minst, insektsätande fåglar.
Björkbladlöss, liksom andra bladlöss, producerar honungsdagg, som är sockerhaltiga exkrementer från tarmen, och består av överskottssocker från växtsaften. Därför är de angripna björkarna alldeles blanka av honungsdagg. Det är honungsdagg som gör bladlöss så lockande för myror.
Björkbladlusen har en vid förekomst i nästan hela Europa, och finns även på Färöarna, Island, Storbritannien och Grönland. Den är även introducerad i Nordamerika.
Bildtext: Björkbladlus, Euceraphis punctipennis. Foto: Lars-Åke Janzon.
Lars-Åke Janzon
Jourhavande biolog , Fil dr
Naturhistoriska riksmuseet
Box 50007
SE-104 05 Stockholm
Tel: 08-519 551 13
e-mail: lars-ake.janzon@nrm.se
Web: http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen.7036.html
Bäckarna på Alvaret som Karolina Leberfinger har studerat närmare är omgivna av gräs, örter, Ölandstok och enbuskar, men de rinner också genom jordbrukslandskap i både öster och väster där de också omges av lövträd. Dessutom torrläggs de alla under den varma årstiden.
Karolina Leberfinger har som en del i sin forskning låtit två fragmenterararter, en nattslända och en bäckslända, välja mellan olika sorters mat som olika lövarter, alger, gräs och mossa och såg att de allra helst åt löv från Ölandstok och alger. Det visar att alger kan vara en viktig födokälla för fragmenterare i öppna bäckar där mängden dött organiskt material inte är så stor.
Analyser visade också att fragmenterarna i de öppna Alvarbäckarna åt mer alger än fragmenterarna i skogsbäckarna, men för båda grupperna var dött organiskt material den viktigaste födokällan.
Karolina Leberfinger har genom en datamodel visat att temperatur påverkade konsumtionshastigheten hos fragmenterarna. Temperaturer som var högre än den optimala aktivitetstemperaturen för fragmenterare ledde till en lägre konsumtionshastighet. Dessutom simulerade hon i laboratorium en uttorkning av en bäck med löv och fragmenterare. Hon såg att nedbrytningen av det organiska materialet gick långsammare med mindre vatten. Dessutom förpuppade sig nattsländelarver tidigare i benhandlingarna med minst vatten för att anpassa sig till ett liv på land, vilket kan medföra att antalet fragmenterare i bäcken minskar när den torkar ut.
De här resultaten visar att klimatförändringar där temperaturen höjs skulle ha påverkan på ekosystemen i de öppna temporära bäckarna och särskilt om fler bäckar torrläggs och om torrperioderna blir längre. Detta är kunskap som är viktig att ha med sig när man försöker förutse framtida hot på bäckekosystem, som klimatförändring, urbanisering eller skogsavverkning
Karolina Leberfinger kommer ursprungligen från Linköping och är utbildad i ekologi vid Högskolan i Kalmar och Göteborgs universitet.
Hon försvarar sin avhandling Revealing the role of shredders and detritus in open-canopy intermittent streams fredag den 28 maj klockan 09.30 i Fullriggaren (B135), Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet, Kalmar.
Opponent: Professor Manuel Graça, University of Coimbra, Portugal
Handledare: Universitetslektor Jan Herrmann, Linnéuniversitetet
Kontaktinformation
För mer information går det bra att ringa henne på 0480-447326 eller 0708-873477 eller att mejla på karolina.leberfinger@lnu.se.
I en rad europeiska länder har regionernas roll förstärkts och förändrats under de senaste decennierna. Fokus på en förstärkt roll för regioner, särskilt när det gäller regionalpolitik, har i stor utsträckning kanaliserats via EU. Detta fokus på regioner har också påverkat de nordiska länderna och reformer har initierats för att förstärka den regionala nivåns roll i det politiska systemet.
I avhandlingen studerar Lisa Hörnström hur politiker, tjänstemän och representanter för näringslivet i de norra delarna av Finland, Sverige och Norge ser på en förändrad roll för regionen i det politiska systemet – särskilt med hänsyn till att de nordiska länderna präglas av en regionalpolitik där fokus legat på statligt styrda åtgärder och omfördelning främst till förmån för de norra delarna av länderna.
Genom dokumentstudier och intervjuer med centrala aktörer i Troms fylke i Norge, Västerbottens län i Sverige och Norra Österbottens landskap i Finland visar Lisa Hörnström att det finns en dubbelbottnad syn på den egna regionens potential och roll. Å ena sidan ser man stora möjligheter till utveckling genom satsningar på gruv- och skogsindustrin samt utvinning av olja och gas i Nordnorge, men också genom satsningar på turism och andra nya näringar. Aktörer i de nordliga regionerna vill också ha ett större regionalt inflytande över utvecklingsfrågorna. Å andra sidan betonar man vikten av ett starkt statligt ansvar och omfördelning av offentliga resurser för att även dessa regioner ska kunna utvecklas.
– Regionala aktörer anser därför att det är möjligt för att inte säga nödvändigt att kombinera större regionalt inflytande med ett fortsatt starkt statligt ansvar, säger Lisa Hörnström.
Lisa Hörnström är uppvuxen i Sunderbyn utanför Luleå i Norrbottens län.
Den 4:e juni 2010 försvarar Lisa Hörnström sin avhandling med titeln Redistributive regionalism – narratives on regionalisation in the Nordic periphery (Svensk titel: Omfördelande regionalism – berättelser om regionalisering i den nordliga periferin) i Hörsal S205, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Professor Marie-Louise von Bergmann-Winberg, Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lisa Hörnström
Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
Telefon: 070-676 87 25
E-post: lisa.hornstrom@pol.umu.se
Det har skett stora förändringar i sjuksköterskeutbildningarna de senaste decennierna. Samtidigt ställer förändringar i samhället och inom hälso- och sjukvården nya krav på de blivande sjuksköterskorna. Det innebär att studenterna måste förberedas för ett livslångt lärande där grundutbildningen inte ska vara detaljstyrd utan inriktad på att stödja studenternas utveckling av ett kritiskt tänkande, deras problemlösningsförmåga och förmågan att arbeta självständigt.
– I denna process spelar den verksamhetsförlagda utbildningen en avgörande roll, säger Elisabeth Carlson, sjuksköterska och forskare vid Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola.
Detta är en av anledningarna till att Elisabeth Carlson i sitt avhandlingsarbete valt att fokusera på innehållet i och förutsättningarna för sjuksköterskornas handledande funktion.
– Jag har gjort observationer och intervjuat handledare på två vårdavdelningar och vid en klinisk utbildningsenhet, berättar hon.
Carlson ser stora skillnader mellan de traditionella vårdavdelningarna och den kliniska utbildningsenheten, där arbetsterapeut-, läkar-, sjukgymnast- och sjuksköterskestudenter arbetar i team.
– På den kliniska utbildningsenheten är handledarens främsta arbetsuppgift att handleda studenter, de har tid för sin uppgift, men också utrymme för reflektion över sin egen roll, konstaterar hon.
Handledarna på vårdavdelningarna upplever ofta stor tidsbrist då de handleder studenter parallellt med sitt kliniska arbete.
– Stödet från kollegorna blir då mycket viktigt.
Det är inte bara tidsaspekten som skiljer handledningen på de traditionella vårdavdelningarna från den kliniska utbildningsenheten, utan även innehållet.
– Studenterna arbetar betydligt mer självständigt på den kliniska utbildningsenheten, något som inte bara kan förklaras med det faktum att de kommit längre i sin utbildning, utan på grund av att handledarna är aktivt passiva.
– Vi måste prioritera handledarkompetensen ute i verksamheten om vi ska trygga yrkeskompetensen hos framtidens sjuksköterskor, konstaterar Elisabeth Carlson.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Elisabeth Carlsson, tfn: 040 – 665 74 51, 0739 – 860670,
e-post: elisabeth.carlson@mah.se
Förbränning är ett vanligt sätt att ta hand om våra hushållssopor. Bland fördelarna jämfört med deponering är att förbränning genererar både värme och el och att mängden avfall effektivt minskas. En nackdel är dock den bildade askan, som ofta innehåller höga halter av potentiellt giftiga metallföreningar och lättlösliga salter. Om dessa lakas ut från askan kan de utgöra en risk för både människor och miljö. Därför läggs dessa askor oftast på deponi.
I dagens samhälle eftersträvas återvinning i allt högre grad och eftersom dessa askor innehåller höga halter av metaller skulle de kunna vara en källa för metallåtervinning. Eftersom deponi är kostsamt, är återvinning en fördel både ekonomiskt och ur ett resursperspektiv.
Karin Karlfeldt Fedje presenterar i sin doktorsavhandling metoder att laka ut och återvinna metaller från aska från avfallsförbränning.
– När askan tvättats uppstår dels ett ”tvättvatten” som innehåller tungmetaller som lakats ut och dels aska som innehåller de tungmetaller som inte lakats ut utan är mer stabilt bundna i askan. Tungmetallerna i ”tvättvattnet” kan återvinnas, säger Karin Karlfeldt Fedje.
Resultaten visar att utlakningen av metallföreningar från askan är ett av de viktigaste stegen i återvinningsprocessen och att faktorer som lakningstid och pH påverkar utlakningen. Under vissa betingelser kan mer eller mindre allt koppar lakas ut från askan och så mycket som 90 procent av den utlakade mängden kan selektivt extraheras och återvinnas.
Den kvarvarande askresten visar större stabilitet efter lakningsbehandling jämfört med originalaskan, vilket på sikt gör att även askresten skulle kunna användas istället för att läggas på deponi. Exempelvis kan askrester användas som fyllnadsmaterial vid vägbyggen eller i betong.
Karin Karlfeldt Fedje fick Renovas miljöstipendium 2007 på 100 000 kr för sin forskning.
Avhandlingens titel är ”Metals in MSWI fly ash – problems or opportunities?”
Abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL:
Disputationen hålls den 3 juni kl 10.15 i sal KS 101, Campus Johanneberg, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Kontaktinformation
Karin Karlfeldt Fedje, Oorganisk miljökemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers
Telefon: 031 772 28 64, mobil:0733-64 13 36
E-post: karinka@chalmers.se
Handledare: Britt-Marie Steenari, Oorganisk miljökemi, Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers
Telefon: 031 772 28 90
E-post: bms@chalmers.se
De stora utsläpp från nickelindustrin i det ryska gränsområdet på Kolahalvön har på senare tid på nytt uppmärksammats i media och lyfts fram på hög politisk nivå på grund av att utsläppsnivåerna inte minskar. Luftföroreningarna har haft synbara effekter för djur och växtliv i närområdet vilket skapat stor oro för människornas hälsa i området. I fokus för uppmärksamheten är svaveldioxid- men också nickelutsläppen.
En studie vid Universitetet i Tromsø i mitten av 90-talet visade att nickelinnehållet i urinen hos invånarna på den ryska sidan av gränsen var förhöjda, men att detta inte var fallet i Sör-Varanger på den norska sidan av gränsen.
Som resultat av fynden och den allmänna oron på den norska sidan sattes ett forskningsprojekt igång för att fördjupa kunskapen kring problemen. Norska, ryska och kanadensiska forskare har nu undersökt hälsan hos nyfödda barn till kvinnor som arbetat i nickelindustrin på Kolahalvön.
– Resultatet av undersökningen visar att det inte finns något samband mellan att ha ett nickelexponerat yrke och risken att föda barn med missbildningar av genitalierna, muskler eller skelettet, eller för att föda barn som är små till växten, säger projektkoordinator Arild Vaktskjold vidare. Kvinnorna visade sig inte heller vara utsatta för någon ökad risk för spontanabort.
Detta innebär att det idag inte existerar något påvisat samband mellan nickelutsläpp i luften och hälsa bland invånarna i nickelindustrins närområde, inte heller ökade risker för de nyfödda.
Kontaktinformation
arild.vaktskjold@nhv.se
www.nhv.se/vaktskjold.publikationer
(art. 6,9,10,11,15)
Den tekniska utvecklingen har möjliggjort digitaliserad övervakning där sensorer inbäddade i produkter kan övervaka både produkter och deras omgivning. Inom industrin har detta skapat nya möjligheter för förebyggande underhåll, där övervakningen syftar till att upptäcka och förebygga problem med maskinerna.
– Driftstopp är väldigt kostsamma, men med effektiva övervakningsprocesser finns stora pengar att spara för industriföretagen, säger Katrin Jonsson.
Avhandlingen som bygger på studier av fjärrdiagnostiklösningar i svenska industriföretag visar att med hjälp av digitaliserad övervakning kan nya tjänster erbjudas som syftar till att förbättra maskinernas underhåll. I förlängningen kan denna övervakningsteknik även användas som ett serviceerbjudande, där leverantören tar ett helhetsansvar för underhåll eller så erbjuds kunden att köpa driftstid istället för en maskin.
— Tack vare den digitaliserade övervakningslösningen kan leverantören övervaka maskinen på distans.
Katrin Jonsson visar även hur den digitaliserade övervakningen skapar förutsättningar för övervakning av användarna.
— Från ett företag kom rapporter om ojämn belastning av en maskin. Det visade sig att operatören överbelastade maskinen med jämna intervall för att kunna ta fler raster.
Med digitaliserade industriprodukter kan inbäddade, osynliga övervakningsprocesser skapas, men användare av sällan medvetna om produktens inbäddade digitala egenskaper.
— Då digitaliserade övervakningsprocesser blir allt vanligare i dagens samhälle måste vi som medborgare kritiskt reflektera kring teknikutvecklingen, menar Katrin Jonsson.
Fredag den 4 juni försvarar Katrin Jonsson, Institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Digitalized Industrial Equipment: An Investigation of Remote Diagnostics Services. Svensk titel: Digitaliserad industriell utrustning: En studie av fjärrdiagnostiktjänster. Disputationen äger rum kl 13.00 i sal MA 121, MIT huset. Fakultetsopponent är Professor Ola Henfridsson, Viktoriainstitutet, Göteborg och Institutionen för informatik, Oslo universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Katrin Jonsson
Telefon: 090-786 9387, 070-625 72 82
E-post: katrin.jonsson@informatik.umu.se
Hästen var den vanligaste arten på offeraltaret i Skedemosse. Det var ett djur som hade mycket hög status i järnålderns samhälle. Enligt myten är den åttabente Sleipner den allra yppersta hästen som kan korsa gränser till andra världar.
– En möjlig förklaring till varför man offrade hästarna kan ha varit att de sågs som en symbolisk Sleipner och att deltagarna i de rituella måltiderna hoppades få del av dessa egenskaper. En annan lika trolig förklaring är att de offrade hästarna valdes ut vid kapplöpningar längs med strandkanten. För att vara säker på att offra den bästa hästen är det troligt att den valdes ut genom kapplöpningar längs strandkanten. En dylik sedvänja fortlevde i isolerade trakter i Norge och Skottland ända in på 1800-talet, säger Anne Monikander.
Nedläggningarna av människor följer ett större mönster som återfinns över hela norra Europa. Under tiden före Kristi födelse var det flest kvinnor och barn men efter den tidpunkten var det flest män. En man är samtida med vapenoffren, men det behöver inte innebära att han hört till den armé vapnen kommit från.
Att offra vapen var inte lika vanligt som djuroffren men förekom vid ett antal tillfällen. Under perioden 200-500 e. Kr. offrades vapen vid minst 6 tillfällen. Liknande vapenofferfynd är vanliga i Danmark och fynden i Skedemosse är det största av detta slag i Sverige. Skedemosse skiljer sig dock från de danska fynden genom den kult av djuroffer som bedrivits parallellt med vapendepositionerna. Baserat på antika författare som Caesar och Tacitus har vapenoffer länge tolkats som tack till gudarna för en vunnen seger. Detta skulle innebära att ölänningar under en period på trehundra år deltagit i minst sex krigståg.
– Forskning kring våtmarksoffer har ofta skiljt vapenofferfynden från andra typer av fynd, men jag anser att det är väsentligt att studera dem i ett sammanhang eftersom det bör ha varit samma människor som utövade de båda, säger Anne Monikander. Istället kan man försöka se vattnet de deponerats i som en sammanhållande faktor, och försöka förstå vad det kan ha betytt för dåtidens kult.
Avhandlingens namn: Våld och vatten. Våtmarkskult vid Skedemosse under järnåldern.
Ytterligare information
Anne Monikander, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, tfn 073-827 70 93, 08-16 33 78, e-post: anne.monikander@ark.su.se
– Dessa patienter behöver få olika sorters stöd som inte en sjukgymnast kan stå för ensam. I nuläget skickas de inte vidare förrän man har sett att behandlingen hos sjukgymnasten inte hjälper. Men då har man förlorat värdefull tid, säger Thomas Overmeer, som själv är legitimerad sjukgymnast och arbetar vid arbets- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro.
Thomas Overmeers doktorsavhandling visar att det är nödvändigt för sjukgymnaster att ta hänsyn till psykosociala faktorer i behandlingen av patienter med smärta i rygg, nacke och axlar. Psykosociala faktorer är avgörande både för att identifiera människor som riskerar långvariga problem men också i rehabiliteringen.
– Sjukgymnastik har bra resultat inom tre månader för ungefär 90 procent av patienterna. Men det är de andra 10 procenten av patienterna som sjukgymnaster inte ska behandla utan direkt skicka vidare för KBT-behandling eller till ett multimodalt team, som består av läkare och psykolog såväl som sjukgymnast.
– Det är inte svårt att särskilja de patienter som behöver en annan vårdinsats men det är ett problem att det inte finns tillräckligt många KBT-psykologer eller multimodala team att tillgå. Det behövs fler och i längden skulle samhället tjäna ekonomiskt på att satsa på fler enheter och individen skulle slippa mycket onödigt lidande.
De 10 procent av patienter som får långvariga problem med smärta i rygg, nacke eller axlar står för 80 procent av kostnaderna inom primärvården. En otillräcklig behandling leder till långa sjukskrivningar och mycket lidande för den enskilde individen.
– Därför är det oerhört viktigt att rätta till bristen i kunskap om de psykosociala faktorerna som är en del av smärtproblematiken.
Smärta är inte bara en fysiologisk reaktion utan ett samspel mellan kropp, tankar, känslor och beteende. När smärta upplevs som ett hot kan det leda till katastroftankar. Rädslan gör att patienten fokuserar på smärtan och spänner sig vilket leder till att smärtan upplevs starkare. Det blir en negativ spiral som är svår att bryta.
– För att göra det möjligt för patienterna att bryta sig ur den onda cirkeln så måste de få hjälp att hantera rädsla och oro såväl som med de fysiologiska delarna.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Thomas Overmeer: 073-0258393
Vid storskalig industriell förbränning av biobränslen och avfall är effektiviteten viktig både för ekonomi och miljöpåverkan. Bränslenas kemiska sammansättning påverkar direkt vilka problem som kan uppstå under förbränningen. Det har visat sig att vanligt koksalt, natriumklorid, och det närbesläktade saltet kaliumklorid ofta orsakar svåra problem med beläggningar i pannor. Beläggningarna blir dessutom korrosiva, det vill säga de bidrar till att material i pannan rostar sönder, vilket i sin tur leder till mycket kostsamma driftstopp och reparationer. Markus Broström har fokuserat på några av dessa aspekter under arbetet med avhandlingen. Målet har varit att med utveckling av metoder och ökad kunskap bidra till ökad effektivitet vid anläggningarna.
Han har bland annat i fullskala utvärderat ett tillsatsmedel som visat sig kunna minska problemen på kemisk väg. Dessutom visar avhandlingen att sameldning med torv ger positiva effekter. Utöver detta har Markus Broström också testat olika stålkvalitéer i olika miljöer och resultaten går att använda direkt på anläggningarna. Genom att i laboratorium studera hur salt kondenserar vid höga temperaturer har han fått fram resultat som kan användas för att förebygga problemen.
Markus Broström har arbetat brett med problemen genom att studera metoder för hur de kan undvikas, åtgärdas eller förebyggas. Han har använt avancerade mätmetoder i stora pannor för industriell förbränning tillsammans med undersökningar i laboratorium. På detta sätt har han ökat förståelsen för de högtemperaturprocesser, såväl fysikaliska som kemiska, som är avgörande för anläggningarnas prestanda.
Tisdagen den 1 juni försvarar Markus Broström, energiteknik och termisk processkemi, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Aspects of alkali chloride chemistry on deposit formation and high temperature corrosion in biomass and waste fired boilers. Svensk titel: Aspekter av alkalikloridernas kemi på beläggningsbildning och högtemperaturkorrosion i biomassa- och avfallseldade pannor. Disputationen äger rum kl 13.00 i sal N450, KBC-huset. Fakultetsopponent är docent Bengt-Johan Skrifvars, Åbo akademi, Åbo, Finland.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Markus Broström
Telefon: 090-786 59 71
E-mail: markus.brostrom@chem.umu.se
Automatiska interaktiva telefontjänster börjar bli allt vanligare och många människor har därför själva upplevt problematiken med att få en dator att förstå vad de säger, till exempel när de vill boka en resa eller ha en tidtabelluppgift. Ett av problemen med dessa automatiska telefontjänster, så kallade dialogsystem, är den bristfälliga teknologi som används för att känna igen själva talet, taligenkänningen.
– De metoder som tillämpas kommersiellt idag förlitar sig endast på minimal kunskap om språket. Vad talaren säger missförstås ofta. Dialogsystemet förstår heller inte varför det blir fel och det påverkar användarens intryck av hela tjänsten, säger avhandlingens författare Rebecca Jonson.
Att vi människor är bättre på att känna igen tal beror på att vi använder oss av mycket mer kunskap och information när vi försöker känna igen vad någon säger. Till exempel verkar vi använda oss av information från den pågående dialogen samt vår djupa kunskap om språket när vi bearbetar det vi hör. Avhandlingens huvudsyfte har varit att undersöka om även automatisk taligenkänning kan tillgodogöra sig av den här typen av kunskap och information vid användning i dialogsystem.
Rebecca Jonson lät försökspersoner få i uppgift att försöka förbättra resultatet från en taligenkännare. Det framkom då att ju mer information som fanns om vad som sagts tidigare i dialogen, desto bättre presterade försökspersonerna. En datamodell skapades sedan för att utföra precis samma uppgift. I likhet med försökspersonerna presterade den automatiska modellen betydligt bättre när det fanns mer information om den pågående dialogen.
I sin forskning gjorde Rebecca Jonson också en studie där en datamodell togs fram för att automatisk avgöra hur korrekt resultatet av taligenkänningen var. Systemet hade möjlighet att använda sig av olika nivåer av lingvistisk information för att utföra uppgiften. Exempelvis togs hänsyn till om det yttrande som taligenkännaren känt igen var grammatiskt, vad det kunde ges för betydelse, och om det passade in i sammanhanget. Forskningsresultaten visade att modellen blev bättre på att avgöra om taligenkännaren hade känt igen rätt eller fel ju mer lingvistisk information den hade tillgång till.
– Om dagens system blir mer medvetna om sin egen kapacitet, och därmed kan avgöra när de förstått eller missförstått, så kommer den språkliga kommunikationen med datorer bli mycket smidigare, säger Rebecca Jonson. Användare kommer inte längre behöva svara på frågor i stil med ”Göteborg, är det korrekt?” för att bekräfta all information de ger ett system.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Information State Based Speech Recognition
Avhandlingsförfattare: Rebecca Jonson, tel: +34 661 400 703
E-post: rj@ling.gu.se
Avhandlingen är försvarad och distribueras av: Institutionen för filosofi, lingvisitk och vetenskapsteori
Den finns även digitalt publicerad på: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/22169
