I de yrken där de högsta lönerna finns i Sverige arbetar ungefär lika många kvinnor som män. Dessa yrken är också de som har högst prestige och är högst värderade i samhället, till exempel jurister, journalister, läkare och gymnasielärare.
– Min avhandling visar att andelen kvinnor i ett yrke inte automatisk styr lönenivån. Det sambandet är snarare väldigt oregelbundet. Till exempel ser man att de yrken där andelen kvinnor är högst inte har den lägsta lönen. säger Charlotta Magnusson.
Arbete inom vård och omsorg värderas inte lägre än andra yrken och har inte heller en lönenivå som ligger lägre än andra jämförbara yrken. Tvärtom visar det sig vara positivt för lönen att arbeta med inom vård- och omsorgssektorn.
– Servicerelaterade yrken däremot både värderas lägre och ger sämre betalt än de flesta andra yrkeskategorier, säger Charlotta Magnusson.
Trots att de andelen kvinnor inte har en entydig negativ effekt på lönen finns det ändå en tydlig skillnad i lönesättningen mellan könen. I synnerhet gäller detta i yrken med hög prestige där skillnaden i lön mellan könen kan vara så hög som 32 procent.
Till stor del kan löneskillnaderna i yrken med hög prestige förklaras av att männens arbetsuppgifter i större utsträckning innehöll många tjänsteresor, krav på tillgänglighet utanför kontorstid och obetalt övertidsarbete, det vill säga jobbegenskaper som är karriärfrämjande men som är svåra att kombinera med barn- och familjeansvar.
– Kvinnorna missgynnas alltså på arbetsmarknaden när de får barn, säger Charlotta Magnusson.
Avhandlingens titel
Mind the Gap. Essays on Explanations of Gender Wage Inequality
För ytterligare information
Charlotta Magnusson, Institutet för social forskning (SOFI), tel.: 08-16 26 07, e-post: charlotta.magnusson@sofi.su.se.
Avhandlingen visar att pojkar och flickor som varit mindre omtyckta bland lärare och elever under skoltiden har en ökad tendens att i vuxen ålder bli rökare, utveckla fetma (endast kvinnor) och sjunka socialt. Bakom dessa slutsatser ligger en uppföljning av alla 16-åriga skolelever födda 1965 i Luleå (totalt 575 pojkar och 506 flickor) som fyllt i enkäter fyra gånger fram till 30 års ålder och där även deras lärare intervjuats. Svarsfrekvensen under de 14 åren var 96,5 %.
I tonåren fanns inga klass- eller könsbundna skillnader ifråga om värk i nacke och rygg eller fetma. Det fanns inte heller någon klassmässig skillnad när det gällde andelen rökare, men signifikant fler flickor än pojkar rökte. Skillnaderna visade sig emellertid i vuxen ålder: Både rökning och värk i nacke och rygg var vanligast bland kvinnor i lägre social klass och förekom minst i gruppen män i högre socialgrupp. Däremot var fetma vanligast hos män i lägre social klass och minst förekommande hos kvinnor i högre klass.
Förklaringen till de klassbundna skillnaderna i vuxen ålder ligger delvis i förhållandena under skoltiden. En möjlig förklaring kan ligga i att elever som inte är omtyckta i skolan tappar intresset för högre utbildning. Detta kan påverka deras möjligheter till framtida arbete och höga inkomster, ytterst också deras hälsa. Studien visar också att de ungdomar från familjer med låg social status som lyckas skaffa sig en tvåårig gymnasieutbildning eller längre utbildning hade signifikant lägre andel rökning, fetma och värk i vuxen ålder än de som inte fortsatte studera.
Flera negativa faktorer i ungdomsåren verkade ha större betydelse för kvinnor än för män. En möjlig förklaring kan ligga i att kvinnor – trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder – ändå tenderar att få lågstatusarbeten och en allmänt lägre inkomstnivå. Det är möjligt att männens större möjligheter att få mer ansedda och välavlönade arbeten hjälper dem mer än kvinnor att kompensera för motgångar under skolåren. En politiskt viktig slutsats i avhandlingen är att skolmiljön bör användas för insatser som syftar till att utjämna skillnaderna i hälsoförutsättningar mellan sociala grupper. Skolan bör ge extra mycket stöd till barn som kommer från utsatta miljöer för att stimulera dem till högre utbildning och därmed hjälpa till att förbättra deras hälsa på sikt.
Masuma Novak är nutritionist, född och uppvuxen i Dhaka, Bangladesh. Hon arbetade tidigare för BRAC, en organisation med mål att bekämpa fattigdomen och öka hälsan i Bangladesh, och för det internationella forskningsinstitutet ICDDR,B. Hennes forskningsområde i hemlandet var mödra- och barnhälsa med särskilt fokus på unga kvinnor. Hon kom till Umeå universitet som utbytesstudent och är nu doktorand vid enheten för allmänmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Hon kan nås på
tel. 0302-271 284,
mobil 0768-955 419
e-post: masuma.novak@fammed.umu.se
Fredagen den 12 mars försvarar Masuma Novak, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective” (Social ojämlikhet i hälsa. Förklaringar ur ett genus- och livscykelperspektiv).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal D, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Kate Hunt, Medical Research Council, Glasgow University, UK.
Den 3 mars lägger Anders Ryberg fram sin avhandling Camera modelling and calibration with machine vision applications vid Chalmers tekniska högskola. Forskningen har han utfört på Högskolan Väst i Trollhättan.
Idag kan robotar utföra svetsning om det handlar om långa serier med i stort sett exakt samma operation. Men de kan inte utföra jobbet som svetsbanan skiljer sig något åt från gång till gång och så är det ganska ofta. Det beror bland annat på att metallen deformeras av värmeutvecklingen under svetsningen. För att svetsa på rätt ställe behöver roboten då ha ett öga. De kamerametoder som finns i andra sammanhang ger inte den precision som krävs för svetsningsrobotar.
Anders Ryberg har utvecklat en ny modell för matematisk omvandling av bilder så att de kan användas för positionsbestämning av föremål. Den här kameramodellen ger högre noggrannhet än andra modeller och den kan också användas för alla typer av kameror, vilket inte var möjligt tidigare. Innan modellen används kalibrerar man den aktuella kameran, det vill säga tar reda hur just den förvrider verkligheten.
Den nya kameramodellen tar hänsyn till flera olika typer av förvrängningar som uppkommer i kamerabilder. Den viktigaste är radiell distortion. Det här ser man tydligt i en bild som är tagen med vidvinkelobjektiv. Det som är i mitten av bilden ser förstorat ut och det som är i periferin ser förminskat ut.
Med hjälp av den nya kameramodellen har Anders Ryberg utvecklat ett stereoseende-system för svetsningsrobotar. Det innebär att det möjliga användningsområdet för svetsningsrobotar nu har utökats kraftigt.
Anders Rybergs avhandlingsarbete har varit en del av projektet AFFIX, Aligning, Holding and Fixing Flexible and Difficult to Handle Components, finansierat av EU:s sjätte ramprogram. Hans handledare på Högskolan Väst har varit Anna-Karin Christiansson, universitetslektor i styr- och reglerteknik, och vid Chalmers, Bengt Lennartson, professor i automation.
Disputationen äger rum på Högskolan Väst, sal C118, onsdagen den 3 mars, kl 10.15-12.30.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Ryberg, 0739-856930.
Pressmeddelande lämnat av forskningskommunikatör Charlotta Sjöstedt, 0733-975081.
Cancer i nervsystemet hos små barn kallas för neuroblastom och är den vanligaste solida tumören hos barn. Prognosen för sjukdomen är mycket dålig och omkring 40 procent av barnen dör av sjukdomen. Omega-3-fettsyran DHA finns framförallt i fet fisk, så som lax och makrill. Man vet sedan tidigare att fettsyran kan skydda friska nervceller från celldöd och även döda vissa typer av cancerceller. I den aktuella studien var forskarna därför intresserade av att förstå mer i detalj vad som händer med DHA inuti cancercellen.
Forskarna tittade på vilka produkter som bildades vid nedbrytningen av DHA och vilka av dessa som har en dödlig effekt på cancercellen. I arbetet använde de sig av en avancerad teknik som kallas vätskekromatografi tillsammans med en form av masspektrometri. De undersökte också vilka enzym som är inblandade i nedbrytningen av DHA.
– Vi såg då att DHA bildar både hydroperoxyfettsyror och hydroxyfettsyror inne i cancercellen. Dessa fettsyror är oxiderade med hjälp av enzym som kallas 5- och 15-lipoxygenas, men de kan också oxideras automatiskt. Framför allt hydroperoxyfettsyran gör att cancercellerna genomgår programmerad celldöd, säger Helena Gleissman, forskare vid Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.
Även i friska nervceller kan DHA omvandlas till dessa celldödande oxiderade fettsyror, men de omvandlas sedan vidare till substanser som kallas resolviner och protektiner. Alltså slipper man en ansamling av oxiderade fettsyror som kan leda till celldöd. Speciellt protektiner kan skydda nervceller från celldöd, vilket gör det extra intressant ur ett framtida behandlingsperspektiv att varken resolviner eller protektiner bildas i neuroblastomceller.
– På samma gång som DHA dödar cancerceller i nervsystemet via hydroperoxyfettsyror, skyddar DHA friska nervceller från celldöd via protektiner. Om vi kan hitta ett sätt att styra denna process finns det alltså en god chans att DHA kan verka som både svärd och sköld mot neuroblastom och fungera som ett komplement till cytostatikabehandling, säger Helena Gleissman.
Den aktuella studien bygger på ett samarbete mellan professor Per Kogners forskargrupp vid Karolinska Institutet och professor Charles N Serhans grupp vid Harvard Medical School. Forskarna ska nu gå vidare och undersöka hur DHA kan användas på bästa sätt i cancerbehandling. Forskningen finansierades av Barncancerfonden, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Erik and Edith Fernström´s Stiftelse för Medicinsk Forskning samt Cystic Fibrosis Foundation och amerikanska National Institute of Health.
Publikation: “Docosahexaenoic acid metabolome in neural tumors: identification of cytotoxic intermediates”, Helena Gleissman, Rong Yang, Kimberly Martinod, Magnus Lindskog, Charles N. Serhan, John Inge Johnsen & Per Kogner, The FASEB Journal, print issue March 2010.
För ytterligare frågor, kontakta:
Helena Gleissman, med dr
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08 5177 7515 eller 08 5177 7784
E-post: helena.gleissman@ki.se
Presskontakt: 08-524 860 77, pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vid universitetet i Dar Es Salaam arbetar forskare med att överföra teknologi och kunskap till småföretagare. De använder sig av metoder som är en kopia av de metoder som vi använder oss av vid västerländska universitet; studenter gör examensarbeten åt småföretagare, det finns inkubatorsprogram och olika former av samarbeten mellan småföretagare och ingenjörer vid universitetet. Det kan handla om allt från vad en innehållsförteckning ska innehålla och hur man mixar fram olika smaker vid juiceproduktion till hjälp med att utveckla en viss maskin.
Astrid Szogs har gjort fältarbete i Tanzania och följt upp den hjälp som afrikanska småföretagare har fått av universitetet i Dar Es Salaam. Hon har studerat vilka teknologiska och praktiska färdigheter som har byggts upp genom samarbetet och hon är inte imponerad av resultatet:
– Våra idéer kring hur en innovationsprocess ser ut går inte att överföra rakt av till afrikanska förhållanden eftersom deras verklighet ser så annorlunda ut, säger Astrid Szogs.
De tanzaniska småföretagen ägnar sig ofta åt en rad olikartade och snabbt skiftande verksamheter och är svåra att klassificera enligt västerländska mallar. Ett annat problem är att småföretagen ofta befinner sig geografiskt långt bort från universitetet vilket gör det svårt för forskarna att göra någon uppföljning. Uppföljningen försvåras också i dagsläget eftersom universitetet inte har någon databas över företagen de samarbetar med, vilket beror på att de är informella, det vill säga inte registrerade.
– Universitetet skulle behöva ha forskare på plats men det finns varken vilja eller pengar till det. Det är hårt att leva på den tanzaniska landsbygden, säger Astrid Szogs.
Idag kanaliseras en del av Sidas biståndspengar via universitetssamarbete mellan u-länder och i-länder och efter avslutat avhandlingsarbete betonar Astrid Szogs att det är viktigt att ett sådant samarbete inte bara går ut på att exportera våra västerländska modeller:
– Jag tror att fokus måste läggas på hur kunskap ska kunna byggas upp på plats, inte hur vi ska överföra vår kunskap till dem, säger hon.
Astrid Szogs ska inom kort åka ner till Tanzania och börja ett arbete på en afrikansk tankesmedja som heter African Technology Policy Studies.
– En av deras grundtankar är att forskning ska göras i landet och med lokala lösningar, säger Astrid Szogs som är organisationens enda ickeafrikan.
Kontaktinformation
Astrid Szogs har skrivit sin avhandling inom ramarna för CIRCLE – Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy och nås på telefonnummer 0709-76 76 67 eller astrid.szogs@home.se
Läs mer om avhandlingen “Technology Transfer and Technological Capability Building in Informal Firms in Tanzania”
http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1528561
Energimätsystemet Saber har utvecklats av forskaren och ägaren till Kyab, Kimmo Yliniemi. Saber är anpassat till europisk standard och mäter såväl fjärrvärme som vatten, gas och el.
– Vi förhandlar just nu med flera stora energibolag och siktar på rikstäckande distribution och installation av Saber under 2010, säger Kimmo Yliniemi.
Systemet är billigt och enkelt att installera för den vanlige villaägaren. 5000 kronor kostar utrustningen och installationen, då ingår support, en gratis konsultation om hur man kan styra om sin förbrukning och spara upp till 20 procent av energikostnaden.
Till skillnad från andra mätare på marknaden kan Saber separera hur stor del av energiåtgången som kopplas till varmvattenförbrukning respektive uppvärmning av huset. Mätaren är uppkopplad till en databas. Via Internet kan husets ägare kontrollera och styra sin förbrukning. Här finns också en topplista som visar hur man själv ligger till i förbrukning jämfört med andra jämförbara fastigheter. I listan visas förbrukning, antal boende mm hos de fastigheter som kopplat upp sig till databasen.
– Ser man att grannhuset förbrukar hälften av vad man själv gör av med är det en tydlig signal till att se över den egna förbrukningen, säger Kimmo Yliniemi.
Saber är ett resultat av forskning vid Luleå tekniska universitet. Det bygger på en algoritm som separerar energiåtgången för uppvärmning från den som rör varmvattenproduktionen. Mätsystemet tillverkas i Norrbotten. Energimyndigheten,Vinnova och privata riskkapitalister hör till dem som stöttar med finansiering.
Kontaktinformation
Upplysningar: Kimmo Yliniemi, 0920-750 85 , 070-222 47 86 , kimmo(@kyab.se. Hemsida:www.kyab.se
Nästan 1 procent av Sveriges befolkning lider av inflammatorisk tarmsjukdom. De två vanligaste är Crohns sjukdom och Ulcerös kolit, blödande tjocktarmskatarr. I tjocktarmen finns fler bakterier än vad vi har celler i kroppen och dessa bakterier har visat sig vara viktiga i uppkomsten av inflammatorisk tarmsjukdom.
– Tjocktarmens insida har ett slemlager som fungerar som en barriär mot de bakterier som finns i tarmen. Vi har visat att detta slemlager förstörs under en inflammatorisk tarmsjukdom hos råtta som liknar sjukdomen Ulcerös kolit hos människor, berättar Olof Schreiber.
Forskargruppen som Olof Schreiber tillhör har dock lyckats manipulera bakteriefloran i tjocktarmen genom att tillföra den probiotiska mjölksyrebakterien Lactobacillus reuteri och visat att bakterien skyddar mot uppkomst av experimentell inflammatorisk tarmsjukdom i råtta.
– Vi såg också att Lactobacillus reuteri kan penetrera och kolonisera tjocktarmens slemlager och där stärka barriärfunktionen hos själva epitelcellerna, de celler som täcker insidan av tarmen. Lactobacillus reuteri har visat sig vara en potentiell framtida behandling mot Ulcerös kolit, säger Olof Schreiber.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Olof Schreiber, tel: 070-521 00 46, 018-471 4324,
e-post: olof.schreiber@mcb.uu.se
Havsbottnarnas sandskikt är hem för en stor del av havets enorma artmångfald. Här lever arter från nästan alla havets djurgrupper. Grania, som hör till ringmaskgruppen Clitellata, som är släkt med daggmasken, är en av dem.
Grania är en omkring två centimeter lång och mestadels vit mask som påträffas i marin sand världen över, från tidvattenzonen och långt ner i djuphavet. Forskaren Pierre De Wit vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, arbetar med att kartlägga exakt hur många arter av Grania det finns och hur de är besläktade med andra organismer.
Pierre De Wit har bland annat genomfört studier vid Stora Barriärrevet i Australien, där han och kollegorna funnit fyra helt nya arter av Grania-masken. En av dem är den vackert grönfärgade Grania colorata.
– I vanliga fall är dessa maskar färglösa eller vita, och varför just den här arten är färggrant grön har vi faktiskt inte hittat något bra svar på, säger Pierre de Wit.
Även i Skandinavien har Pierre De Wit hittat en tidigare okänd mask, döpt till Grania occulta, som bara kan skiljas från en tidigare känd art med hjälp av DNA. Maskarnas genetik visar att de båda arternas evolutionära historia faktiskt är helt skild, och att den ena av dem i själva verket är närmare släkt med en art som ser helt annorlunda ut.
– Arter som tidigare uppfattats som samma kan visa sig ha helt olika funktion i ekosystemet, och vara olika toleranta för till exempel miljögifter. Detta är naturligtvis viktigt att veta för att kunna vidta rätt åtgärder för att skydda vårt djurliv, säger Pierre De Wit.
Avhandlingen Systematics of Grania (Clitellata: Enchytraeidae), an interstitial annelid taxon försvaras vid en disputation den 5 mars 2010.
Kontaktinformation
Kontakt:
Pierre De Wit, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0704-038973
031-786 3648
Pierre.de_wit@zool.gu.se
Foto överst: Grania occulta, upptäckt utanför Gullmarsfjorden.
Läkemedel som består av syntetiskt tillverkade oligonukleotider gör det möjligt att korrigera sjukdomsalstrande proteiner på ett tidigt stadium i den cellulära tillverkningsprocessen på ett mycket specifikt sätt.
– Det är slående att många vetenskapliga artiklar nuförtiden handlar om att man identifierat de exakta genetiska orsakerna till sjukdomar. Många forskare har även bevis för att oligonukleotider kan bota, eller i alla fall lindra, symptomen för dessa sjukdomar. Många rapporter avslutas dock med några uppgivna meningar om att oligonukleotider troligtvis inte kan användas som läkemedel eftersom det saknas effektiva och ofarliga metoder att få in dem i kroppens celler, säger Peter Guterstam.
Hos professor Ülo Langel vid Stockholms universitet har man sedan sent 90-tal studerat möjligheterna att använda cell-penetrerande peptider för att leverera olika molekyler till mänskliga celler. Redan 1998, visade Ülo Langels forskargrupp att peptider kunde användas för cellulär transport av oligonukleotider in i celler i ryggmärgen hos möss. Sedan har forskningen fortsatt och nu har man lyckats få fram en peptid som under de flesta omständigheter fungerar bättre än de delvis giftiga transportmolekyler som idag används rutinmässigt för forskningsbruk.
– De cellförsök med cell-penetrerande peptider som utförts av studenter och forskare det senaste året är mycket lovande för framtida användning av oligonukleotider inom forskningen och så småningom även för läkemedelsapplikationer. De nyligen inledda djurförsöken som för närvarande genomförs med olika samarbetspartners visar på goda resultat, säger Peter Guterstam.
Fakta
I alla kroppens celler finns kromosomer som består av DNA. Kromosomernas DNA är vår arvsmassa och innehåller all information som krävs för att kroppen och dess celler ska fungera. Informationen i arvsmassan är grundritningar till de proteiner som varje cell tillverkar. Felaktig tillverkning av proteiner, orsakade av ärftliga fel eller nytillkommna mutationer i arvsmassan, påverkar sjukdomsbilden i ett flertal vanliga och allvarliga sjukdomar.
Avhandlingens namn: ‘Specificity of antisense oligonucleotide derivatives and cellular delivery by cell-penetrating peptides’ Finns att ladda ner som PDF på http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:275836
Ytterligare information: Peter Guterstam, Inst. för Neurokemi, Stockholms universitet, tfn: 070-612 47 47 eller 08-16 42 64, e-post: peterG@neurochem.su.se.
Education Inquiry är en elektronisk tidskrift som utkommer fyra gånger per år.
– ”Inquiry” uttrycker ett sorts sökande, vilket passar för en tidskrift som i första hand inte vill proklamera sanningar, utan som snarare önskar problematisera och vetenskapliggöra, säger tidskriftens redaktör, professor Per-Olof Erixon, Umeå universitet.
Tidskriftens artiklar är vetenskapligt granskade och är fullt tillgängliga och nedladdningsbara från följande adress från och med den 25 februari:
www.use.umu.se/english/research/educationinquiry/1-2010
Den första utgåvan innehåller artiklar av forskare från Skottland, Australien, USA och Sverige.
Linda Croxfords artikel bygger på fallstudier av skolor i Skottland och visar hur trycket på en kontinuerligt höjd utbildningsnivå leder till metoder som ökar ojämlikheterna i skolan.
James McKernan hävdar i artikeln ” A Critique of Instructional Objectives” att undervisningsplanering utifrån målstyrda kursplaner byggda på beteendevetenskapliga föreställningar inte fungerar tillfredsställande när det handlar om utbildning. Utbildning, hävdar författaren, är inte att anlända till ett färdigbestämt mål eller en destination utan att anträda en resa, underförstått mot ett okänt mål.
Cole och Hagers artikel “Learning-practice: The Ghosts in the Education Machine” ” diskuterar hur man med olika teoretiska raster och ord kan beskriva vad undervisning är, men också hur det alltid finns något som inte låter sig beskrivas. Denna del kallas i artikeln för ”spöken i utbildningsmaskinen”. Den kan hänföras till komplexiteten, mångfalden och variationen i varje undervisningssammanhang.
Den fjärde och sista artikeln, ”Literary Prosumers – Young People’s Reading and Writing in a New Media Landscape”, fokuserar på det digitala mediesamhället som på många olika sätt förändrat förutsättningarna för undervisning och lärande. Med exempel från olika typer av fan-kulturer, visar författarna hur ungdomar både konsumerar och producerar kultur. I de här sammanhangen utvecklas mönster för lärande som också kan användas i ett pedagogiskt sammanhang.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Education Inquirys redaktör:
Professor Per-Olof Erixon
Institutionen för estetiska ämnen
Umeå universitet
090 7866436
070 5508605
per-olof.erixon@estet.umu.se
För högupplösta bilder av Education Inquiry och professor P-O Erixon, kontakta Olof Bergvall, informatör, Umeå School of Education, olof.bergvall@adm.umu.se eller 070 299 68 58
Boken ”New Forms of Citizen Participation” är resultatet av ett stort europeiskt forskningssamarbete runt demokrati och medborgerligt inflytande. Den har väckt stort politiskt intresse, och bokens redaktör professor Erik Amnå vid Örebro universitet har bjudits in för att presentera den i både den svenska riksdagen och för EU-kommissionären Viviane Reding, som nu fått ansvaret för frågor om rättvisa, rättigheter och medborgarskap.
Bakgrunden till projektet är oron för ett minskande samhällsengagemang bland Västvärldens medborgare, som på sikt skulle kunna hota demokratins grundvalar och legitimitet. De politiska partierna tappar medlemmar, och intresset för olika samhällsfrågor tycks minska.
Som motvikt har man på många håll testat nya, interaktiva former att öka det medborgerliga engagemanget och nå nya grupper. Initiativen kommer både uppifrån och från medborgarna själva, och den nya informationsteknologin har givetvis spelat en stor roll.
Stand by-medborgare
En av bokens ambitioner är att skärskåda och ifrågasätta om den utveckling vi ser verkligen är ett hot mot demokratin eller om den snarare banar väg för en förnyelse och fördjupning av demokratin som står bättre i samklang med andra samhällsförändringar.
— Det finns en risk att äldre generationer ger ungdomen skulden för det man ser som en växande demokratisk kris, men det är ingen självklar tolkning. De förändringar vi ser kan lika gärna vara naturliga och nödvändiga anpassningar till nya generationers förväntningar och behov, säger Erik Amnå.
För att komma bort från den traditionella uppdelningen mellan aktiva och passiva medborgare, förespråkar han i bokens slutkapitel begreppet ”stand by-medborgare” som mer lämpat för dagens sociala och politiska landskap.
Latent engagemang
— Att utgå ifrån medborgarna som antingen aktiva eller passiva är ett alldeles för statiskt tänkesätt. Ingen föds utan engagemang och mycket få människor förblir helt och hållet passiva under sina livslopp. Det stora flertalet av oss tycks vara beredda att bli aktiva när vi upplever att det behövs och att just vår insats behövs.
— Man kan beskriva det som ett latent, potentiellt eller slumrande politiskt engagemang. Och det har betydelse för vilka åtgärder som fungerar. En sak som den här boken visar är att ogenomtänkta och löst underbyggda antaganden om aktiva och passiva medborgare inte bara kan leda till besvikelser, utan kan till och med motverka det man vill uppnå.
Boken ”New Forms of Citizen Participation” består av ett urval bidrag från en workshop arrangerad av det EU-finansierade nätverket Civil Society and New Forms of Governance in Europe – the Making of European Citizenship (CINEFOGO) i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond och Örebro universitet.
Den ges ut av förlaget Nomos i Baden-Baden.
Förutom Erik Amnå finns fem andra Örebroforskare bland författarna: Pia Brundin, Mikael Granberg, Martin Karlsson, Stig Montin och Joachim Åström.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Amnå, 019-30 10 53 eller 070-627 30 67.
13 procent av de tillfrågade grundskole- och gymnasielärarna sa sig ha påtagliga röstproblem, oftast i form av ständiga harklingar och heshet. Mer än en tredjedel av dessa personer var då och då tvungna att stanna hemma från skolan för att vila rösten. Det var också 9 procent av dem som sa sig inte ha röstproblem som ofta var hemma på grund av just sådana besvär.
– Att många stannar hemma för att skona rösten fast de inte anser sig ha några röstproblem tyder på att röstproblem tas som något självklart inom lärargruppen. Man verkar anse att det helt enkelt hör till yrket! kommenterar Viveka Lyberg Åhlander.
Kurser i hur man ska använda sin röst på bästa sätt fanns på lärarhögskolorna till mitten av 1970-talet, men togs sedan successivt bort. Medan teaterhögskolans studenter arbetar nästan en termin med hur de ska använda sina röster, så har lärarhögskolornas studenter ingen sådan utbildning alls – trots att de talar minst lika mycket, och till en betydligt bullersammare publik.
– Vi kan också se att de som har problem med sin röst störs även av andra miljöfaktorer som drag, ventilation, temperaturskillnader och en låg luftfuktighet. Det handlar inte bara om stojiga elever, säger Viveka Lyberg Åhlander.
Hon vet att röstproblem kan sänka livskvaliteten betydligt. De leder till trötthet och till att man drar sig undan från sociala sammanhang eftersom man inte orkar tala. I förlängningen kan en lärare med röstproblem bli långtidssjukskriven eller tvingas byta jobb.
Det finns dock motåtgärder. Förutom lärarna att kan lära sig använda rösten mer effektivt, så kan klassrummen förbättras vad gäller luftfuktighet etc. Och läraren kan utnyttja rummet så bra som möjligt, t ex genom att stå med ryggen nära svarta tavlan som hjälper till att reflektera hans eller hennes röst ut i rummet.
I fortsättningen av Viveka Lyberg Åhlanders studie har lärare med och utan röstproblem undersökts av läkare och logoped. Några av dessa lärare har även fått i uppdrag att bära en liten mikrofon med en dator som registrerar ljudnivå och talperioder under dagen. Hur ett för lärarna röstvänligt klassrum ska se ut studeras också, i samarbete med Jonas Brunskog. Han var tidigare på LTH men arbetar nu vid Danmarks Tekniske Universitet i Köpenhamn.
INGELA BJÖRCK
Kontaktinformation
Viveka Lyberg Åhlander nås på Viveka.Lyberg_Ahlander@med.lu.se och 046-177821 eller 046-2223155.
– Det här är naturligtvis nedslående resultat. Men det kan också vara så att operationen många gånger utförs för sent för att kunna förhindra cancer. Personer som väljs ut för att opereras för halsbränna har normalt haft stora problem under lång tid innan operation blir aktuell, säger professor Jesper Lagergren vid Karolinska Institutet.
Sjuklig grad av halsbränna drabbar 10-20 procent av alla vuxna i västvärlden. Vid halsbränna sluter sig inte övre magmunnen ordentligt, vilket gör att den sura magsaften tränger upp i matstrupen. Riskfaktorer är ärftlighet, fetma, rökning och vissa läkemedel. Behandling sker främst genom saltsyrahämmande läkemedel eller, i utvalda fall, operation.
Eftersom halsbränna samtidigt är den starkaste riskfaktorn för matstrupscancer, har forskarna hoppats att operation mot halsbränna ska visa sig ha en skyddande effekt. Chansen att överleva fem år efter att diagnosen matstrupscancer är ställd är bara 10-15 procent, vilket gjort sökandet efter förebyggande åtgärder särskilt angeläget. Matstrupscancer har också ökat snabbt i västvärden under de senaste decennierna.
I den nu aktuella studien har en forskargrupp vid Karolinska Institutet, ledd av Jesper Lagergren, undersökt risken för matstrupscancer hos 14 102 svenskar som tidigare opererats för halsbränna. Studien, som är den mest omfattande hittills inom området, omfattar alla halsbränneoperationer i Sverige sedan 1965 och har en uppföljningstid på upp till 42 år. Resultaten visar att de som opererats för halsbränna hade fortsatt förhöjd risk för matstrupscancer under hela uppföljningstiden. Därmed menar forskarna att denna operation inte kan anges som ett skäl för att förebygga matstrupscancer hos patienter med svår halsbränna. I sin analys har forskarna justerat för inverkan av ålder, kön och tid. Däremot har de inte kunnat ta hänsyn till riskfaktorer som övervikt och rökning.
Forskarna kommer att gå vidare med att undersöka varför operationen inte motverkar matstrupscancer genom att studera hur operationerna genomförts samt om patienterna som utvecklade matstrupscancer hade ökad förekomst av andra riskfaktorer för denna cancertyp.
Publikation: ”Antireflux surgery and risk of esophageal adenocarcinoma”, Lagergren J., Ye W., Lagergren P., Lu Y., Gastroenterology, Epub ahead of print18 Jan 2010, DOI: 10.1053/j.gastro.2010.01.004.
För ytterligare frågor, kontakta:
Professor Jesper Lagergren
Övre gastrointestinal forskning
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel: 08-517 760 12 eller 070-227 40 88
E-post: jesper.lagergren@ki.se
Webb: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=18050&l=sv
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Gammahimlen högt ovanför vintergatan domineras av ljusstarka galaxer, så kallade blazarer. I centrum på dessa galaxer finns svarta hål med en massa som är flera hundra miljoner gånger så stor som solens, i vissa mer än en miljard gånger så stor. När det svarta hålet fångar in materia från sin omgivning frigörs energi som skjuter ut två motriktade jetstrålar i vilka partiklar accelereras till hastigheter mycket nära ljushastigheten.
– Blazarer är universums största acceleratorer, men vi saknar fortfarande många pusselbitar för att i detalj förstå hur de fungerar, säger Stefan Larsson, som är astronom vid Stockholms universitet och som forskar om blazarer med hjälp av data från Fermi.
– Dessa resultat är ett signifikant steg framåt för förståelsen av dessa jetstrålar, säger Roger Blandford vid The Kavli Institute for Particle Astrophysics and Cosmology, där merparten av dataanalysen genomfördes.
Nyckeln till de nya resultaten var kombinationen av de mycket känsliga Fermiobservationerna med optiska observationer, det vill säga i synligt ljust, som gjordes samtidigt med ett antal teleskop runt om i världen.
Tidigare observationer av blazarer visar att synligt ljus kommer ganska långt från det svarta hålet, kring 1 ljusår. Gammastrålningen å andra sidan har förväntats uppstå cirka 100 till 200 gånger närmare det svarta hålet. De nya observationerna av en blazar belägen i stjärnbilden Virgo påvisar dock att gammastrålningen och det synliga ljuset produceras på samma ställe. Gammastrålningen alstras alltså mycket längre bort än man tidigare trott.
Eftersom jetstrålarnas energi släpps ut mestadels som gammastrålning måste teoretiker nu tänka om och konstruera en modell för jetstrålar som transporterar energin mycket längre bort – en stor utmaning enligt forskarna bakom studien.
– De nya resultaten är en av flera uppseendeväckande upptäckter som Fermi har gjort under de 1,5 år som satelliten samlat in data. Fermi har verkligen överträffat våra förväntningar, säger Jan Conrad, docent i fysik vid Oskar Klein Centre, Stockholms universitet och projektledare för det svenska deltagandet i Fermi.
Svenska Fermikonsortiet består av forskare från Stockolms universitet, KTH och Linnéuniversitetet. Den svenska delen i Fermisatelliten är kalorimetern, som har finansierats med hjälp av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskningen stöds av Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet.
Artikelns titel: “A change in the optical polarization associated with a gamma-ray flare in the blazar 3C 279”. Artikeln publicerades i Nature den 18 februari.
Bild (156 K) finns att ladda ner via http://dl.dropbox.com/u/2062518/McKinney_jet.jpg.
Bildtext: Denna datorsimulering visar ett svart hål som drar till sig materia från sin omgivning (gult) och som samtidigt skjuter ut en del av den infångade energin i form av två jetstrålar (blått och rött) som hålls samman av magnetiska fält (grönt).
Foto: Jonathan McKinney
Kontaktinformation
Ytterligare information
Jan Conrad, Oskar Klein Centre, Stockholms universitet, tfn 08-5537 8769, e-post conrad@fysik.su.se.
Stefan Larsson, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, tfn 08-5537 8543, mobil 070-56 99 257, e-post stefan@astro.su.se
Läs mer om Fermi på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=803&a=72860
Se en film där Jan Conrad berättar om sin forskning på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=11948&a=75482.
Ett läkemedels fysikaliska och kemiska egenskaper påverkar upptaget hos den tänkta aktiva läkemedelssubstansen i kroppen och möjligheten att kunna ge en terapeutisk effekt, till exempel efter oralt intag av ett läkemedel. Exempel på fysikaliskt-kemiska egenskaper är upplösningshastighet och löslighet hos den aktiva substansen.
Anita Perssons avhandling handlar generellt om att utvärdera en nydesignad miniatyriserad apparatur för att bestämma upplösningshastigheten hos ett flertal läkemedelssubstanser i olika vattenbaserade upplösningsmedia. Hopkoppling av det miniatyriserade instrumentet med ett lämpligt separations- och detektionssystem för denna analys har varit en viktig del i avhandlingsarbetet.
Olika sammansättningar i för testen valda upplösningsmedia kan ge olika värden på upplösningshastigheten för en substans. Det kan till exempel illustreras med att vissa läkemedel ska intas på fastande mage, medan andra ska intas med föda. I några av delprojekten har studier på eventuell korrelation mellan upplösningshastighet och löslighets gjorts, eftersom det sedan tidigare finns en definierad ekvation (den så kallade Noyes-Whitney ekvationen) som relaterar de två egenskaperna till varandra.
Eftersom det är svårt att dra slutsatser från resultat som har många inverkande faktorer, till exempel alla variabler som ger den totala sammansättningen hos ett upplösningsmedium, då man enbart ändrat en variabel i taget i försöken har även en studie genomförts där så kallade kemometriska modeller har använts. Kemometrin tillämpar matematiska och statistiska metoder för att behandla exempelvis kemiska mätdata genom att flera variabler kan ändras på en och samma gång i experimenten som genererar dessa data. Datapunkterna kan sprida ut sig i en mer mångdimensionell rymd än vår egna tredimensionella, för att sedan avbildas till en lågdimensionell modell igen där resultaten återges.
– Denna första prototyp av apparaturen är lovande, men behöver fortsatt instrumentell utveckling. Främsta fördelen är att analyserna går snabbt och att man kan spara både substans och medium, vilket är viktig eftersom all läkemedelsutveckling är tidskrävande och kostsam, säger Anita Persson.
Hon poängterar att fler studier behöver göras på hur media påverkar upplösningshastighet och löslighet hos olika substanser för att kunna finna ett medium där upplösningshastighet kan uppskattas från löslighet och tvärt om, samtidigt som det helst ska likna fysiologiska vätskor som till exempel tarmsaft. Dessa studier görs fördelaktigen med hjälp av kemometriska metoder.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anita Persson, tel: 018-471 4974, 073-650 02 65,
e-post: anita.persson@farmkemi.uu.se
Antibiotikaresistens är ett hot mot den fortsatta medicinska utvecklingen. Inom överskådlig tid kommer inga antibiotika med nya verkningsmekanismer att introduceras på marknaden. Strategier för att öka livslängden för existerande antibiotika måste därför prövas. I Martin Sundqvists avhandling utvärderas effekten av en kraftigt reducerad användning på samhällsnivå av en antibiotikagrupp.
– Under två år minskades användningen av trimetoprim och trimetoprimsulfa med
85 procent i Kronobergs län. Dessa medel är viktiga i behandlingen av urinvägsinfektioner med och utan komplikationer i form av njurbäckeninflammation och blodförgiftning. Antibiotikaresistensen mot dessa preparat minskade inte trots detta, berättar Martin Sundqvist.
Resultatet förklaras av att trimetoprimresistens inte verkar vara en belastning för bakterierna och att trimetoprimresistens ofta är kopplad med resistens mot andra antibiotika. Detta innebär att all övrig antibiotikaanvändning kommer att leda till kvarhållen eller ökande trimetoprimresistens.
Interventionen påverkade inte fördelningen av resistensgener eller fördelningen av subgrupper inom de studerade bakterierna (E. coli). Trimetoprimresistens var också överrepresenterad hos vissa E. coli. Dessa verkar vara specialiserade på att ta upp och stabilt bära antibiotikaresistens.
– Avhandlingens resultat är nedslående eftersom antibiotikaresistens, när den väl har etablerats i kliniskt betydelsefulla bakterier, inte verkar gå att ”tvätta bort” genom minskad antibiotikaanvändning. För att ha en chans att bromsa resistensutvecklingen i världen måste vi snabbt förhindra spridning av bakterier genom att säkra rent dricksvatten, minska undernäring och trångboddhet ihop med en allt igenom återhållsam antibiotikaanvändning och med konsekvent genomförda hygienrutiner i all hälso- och sjukvård, säger Martin Sundqvist.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Martin Sundqvist, tel: 070-3018489,
e-post: martin.sundqvist@ltkronoberg.se
