Turistreklam blir ofta traditionell och stereotyp vad gäller vilka människor som syns. Det konstaterar forskare vid bland annat Malmö universitet. Reklam för en svensk vandringsled illustreras gärna med en bild av en vit kärnfamilj, medan reklam för utbildning ofta har en asiatisk person på bild.
Inom turismsektorn talas det allt mer om vikten av inkludering och hållbarhet. Med det menas till exempel att besöksmål ska vara tillgängliga även för dem med funktionsnedsättningar och att turismen inte ska tära på miljön.
Men hållbarhet och inkludering inom turism bör breddas till att även handla om sådant som etnicitet och hudfärg. Det menar forskare från Malmö, Göteborgs, Lunds och Karlstads universitet samt Högskolan i Väst. Fler än idag ska kunna känna sig välkomna som turister, även i det egna landet.
Vit familj på vandring
Forskarna har i ett projekt bland annat tittat på reklam för svenska turistmål. De konstaterar att representationen av människor ofta är stereotyp, något som inte bäddar för inkludering.
– Är reklamens syfte att profilera en vandringsled för utländska turister är det oftast en vit kärnfamilj som visas upp, medan reklam för utbildning ofta har asiatiska personer på bild, säger Sayaka Osanami Törngren, docent i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet.
Vita personer syns mest i reklamen, enligt forskarna. Vissa grupper blir mer eller mindre osynliggjorda. Personer med bakgrund i Mellanöstern syns bara ibland i reklam för svenska turistmål, trots att de utgör en betydande andel av befolkningen.
Möllans mångfald osynlig
Ett tydligt exempel, säger Sayaka Osanami Törngren, är Malmö och Möllevångstorget. Möllvångstorget är en plats som ofta lyfts fram i reklam för staden.
– Den stora majoriteten av dem som har invandrarbakgrund i Malmö har bakgrund i Mellanöstern. Men när man gör reklam för Möllevångstorget som en mångkulturell plats – då syns inte de personerna. Kanske att man ser någon enstaka person som säljer frukt, men inte mycket mer. Det är mest vita människor som syns, säger Sayaka Osanami Törngren.
Asiater ständiga studenter
När svenska asiater syns i turistreklam visas de ofta som shoppande turister eller som utländska studenter – men sällan som människor som faktiskt bor i Sverige.
– Personer med asiatiskt ursprung syns ofta i marknadsföring som vill framhålla Sverige som en attraktiv plats för utbildning. Det är en vanlig stereotyp, säger Sayaka Osanami Törngren.
Invånarna är viktiga
När man gör reklam för turistmål borde man se invånarna som precis lika betydelsefulla som besökarna, menar forskarna. Det kan innebära att göra lokalbefolkningen delaktig i utformningen av reklamen.
– De som står där och säljer grönsaker på Möllevångstorget skulle till exempel kunna bjudas in när reklammaterial tas fram, säger Sayaka Osanami Törngren.
Att befolkningen görs delaktig kan ge flera fördelar, enligt turismforskningen. Människor utifrån kan få mer konstruktiva och sympatiska sätt att se på de människor som bor på ett ställe. Och befolkningen själv kan stärka sin identitet och ta emot besökare mer på sina egna villkor.
Klistra inte på mångfald
Mångfald i reklam är bra. Men den bör spegla den faktiska mångfalden i miljön, säger Sayaka Osanami Törngren.
– Jag tänker till exempel på studentreklam som riktas till bland annat Kina och andra asiatiska länder och som nästan alltid visar upp asiatiska studenter på svenska universitet. Men vi är absolut inte överrepresenterade på universiteten, vi som är asiater. När man ser många asiatiska studenter på reklambilder tänker man att miljön är internationell. Men tänk när de kommer hit och så finns nästan inga asiatiska studenter på universitetet som de hamnat på.
– Man behöver inte klistra på mångfalden, den finns redan här idag i Sverige.
Allt fler får diagnosen adhd. Ändå är det fortfarande många flickor och kvinnor som faller mellan stolarna och inte får den hjälp de behöver – på grund av att forskningen länge enbart fokuserade på pojkar.
“Jag har levt ett helt liv med vetskapen om att jag inte är som alla andra. Ändå har jag trott på omgivningens förklaringar. Att jag bara inbillar mig att mina upplevelser, mina svårigheter och mitt känsloregister är annorlunda. Jag har försökt, gett upp, startat om, testat nytt så många gånger. Alltid med känslan av att om jag bara försöker tillräckligt så måste det gå.”
Citatet kommer från Lina, 52 år och inleder boken ”Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna”. Boken är skriven av Lotta Borg Skoglund, överläkare och docent i psykiatri och tillägnas alla flickor och kvinnor med odiagnostiserad adhd som kämpar för att få ihop sina liv.
“Det var först när jag fick min diagnos och rätt behandling som jag förstod att man kan vara trött utan att vara ledsen. Att man kan vara ledsen utan att vara hungrig och att man kan vara uttråkad utan att det är livsfarligt”, berättar Lina som beskriver det som en win-win-situation att ha fått en diagnos.
“Men det är så himla mycket lättare att ta ansvar för, och jobba med sig själv när man förstår hur man fungerar, att det handlar om biologi och inte ett val man har.”
Flickor frånvarande i adhd-forskningen
Diagnostiseringen av adhd har ökat kraftigt i hela Sverige under de senaste åren. Men statistik från Socialstyrelsens rapport i november 2023, ”Diagnostik och läkemedelsbehandling vid adhd”, visar att det är färre flickor än pojkar som får diagnosen. Förekomsten av adhd uppskattades till 10 procent hos pojkar och cirka 6 procent hos flickor i rapporten.
Enligt Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet diagnostiseras flickor cirka tre år senare än pojkar. Svenny Kopp, M.D., läkare, specialist inom barn- och ungdomspsykiatri och forskare vid Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, i Göteborg, är övertygad om att det sker en underdiagnostisering av adhd hos flickor.
– Ifall man får en diagnos eller inte, beror på vilken mottagning du kommer till. Bedömningen är subjektiv och beroende av den kunskap bedömarna har. Adhd är den NPF-diagnos som det forskats mest på, men inte hur den påverkar flickor. De har under lång tid så gott som uteslutits från den omfattande forskningen om adhd, vilket har bidragit till en osäkerhet vid diagnostiseringen, säger hon.
Bild: freestocks, Unsplash
Vad betyder alla diagnoserna?
NPF (Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning): En svensk samlingsbenämning på ett antal psykiatriska diagnoser, ibland kallade bokstavsdiagnoser. Här ingår adhd, add och tidigare damp. Även Aspergers syndrom ingår numera i NPF.
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder): En funktionsnedsättning som innefattar bristande uppmärksamhetsförmåga, hyperaktivitet och impulsivitet. Diagnosen är omdebatterad. Vissa menar till exempel att adhd inte står för något sjukligt; många har ibland svårt att koncentrera sig eller kan handla utan att tänka efter först.
ADD (Attention Deficit Disorder): Som adhd fast utan hyperaktiviteten.
DAMP (deficits in attention, motor control and perception): En numera avskaffad diagnos vars symtombild innehöll koncentrationssvårigheter och nedsatt motorik.
ADHD-symtom olika hos flickor och pojkar
När forskningen kring flickor och adhd ökade har det visat sig att flickor delvis visar lite andra symtom än pojkar. Sven Bölte berättar att det inte nödvändigtvis är adhd som sticker ut när flickor söker hjälp.
– Det kan vara ångest, depression och utbrändhet. Man behöver vara medveten om att tjejer oftare har uppmärksamhetssvårigheter och svårt att hålla fokus än att de är hyperaktiva, säger han. Vad som eventuellt minskar många flickors möjlighet att få hjälp är att de inte vill vara till besvär menar Svenny Kopp.
– Flickor vill vara mer till lags och bryr sig om sin omgivning, det ingår i vår socialisering kulturellt. Dessutom är de inte utåtagerande på samma sätt som pojkar. Tittar man på prestationerna istället för beteendet skulle man kunna upptäcka flickors adhd oftare, säger hon.
Även Sven Bölte lyfter vikten av att titta noggrannare på vad flickor kämpar med vid diagnosticering.
– Utmaningarna kan variera. Man kan inte kräva att allt går åt helvete för att någon ska få en diagnos. Många använder hela sin energi till att klara skolan, eller jobbet, sen finns ingen energi kvar. Man behöver titta på kostnaden, vad kostar det för den här personen att klara vissa saker?
Många kompenserar sina symtom
Svenny Kopp påpekar att diagnostiseringen även kan kompliceras av att många tidigt lär sig att kompensera för sina svårigheter.
– Är man smart kan man dölja ganska mycket, till exempel att man inte kommer ihåg saker och ting. Det finns alltid olika ursäkter för varför man kommer för sent och tusen olika skäl till att man inte hinner lämna något i tid. Många med adhd är fenomenala på att argumentera och språkligt duktiga. Men jag tror att deras förmåga att prata och tala för sig ligger dem i fatet i långa loppet. Det som hjälper i stunden kan innebära att de inte får den hjälp de behöver i längden, säger hon.
Hon har arbetat inom området sedan 1989. I samband med att hon skulle tala på en stor internationell konferens om damp 1998 upptäckte hon att det inte fanns mycket skrivet om hur diagnosen påverkar flickor.
– Det fanns inte mer än 25 artiklar som hade ordentligt värde. För mig var det en ögonöppnare.
I slutet av 90-talet blev Svenny Kopp ansvarig för en studie som gjordes vid Drottning Silvias barnsjukhus.
Bild: Transly Translation Agency, Unsplash
Så drabbar adhd tjejerna
Typiska symtom hos flickor och kvinnor med adhd, jämfört med pojkar och män:
Färre kriteriesymtom, inbegripet färre hyperaktiva och impulsiva symtom.
Adhd med i huvudsak uppmärksamhetsstörning (även kallad add) är vanligare hos flickor och kvinnor. Högre förekomst av ångest och depression riskerar att dölja adhd-symtom.
Mindre samtidig förekomst av uppförandestörning och trots med adhd minskar chansen att remitteras för utredning.
Adhd med uppmärksamhetsstörning och brister i exekutiva funktioner inverkar mer negativt på inlärningsförmågan än hyperaktiva och utagerande symtom.
Adhd medför större problem med självkänslan.
Adhd påverkar relationssvårigheterna i högre grad.
Bättre social förmåga, som döljer adhd-svårigheter.
Högre förekomst av sent debuterad adhd i vuxen ålder.
– När jag började forska på detta var vi inte övertygade om ifall diagnosen adhd fanns i vuxen ålder. Nu finns det betydligt mer forskning, men det saknas fortfarande kunskap om exempelvis kvinnliga hormoners påverkan på adhd-symtom och anpassade behandlingssätt.
Vissa behandlingar skulle kunna anpassas mer, menar Svenny Kopp.
– Forskningen säger att det är bättre för flickor att vara i grupper med bara flickor, medan pojkar mår bättre av blandade grupper. Vad gäller medicinering finns det vissa tecken på att den fungerar något bättre den perioden i månaden när kvinnor har en högre östrogendos. Men det finns inga studier som undersökt detta.
Sven Bölte påpekar att de skillnader man ser mellan hur adhd yttrar sig hos flickor och pojkar också är könsskillnader man ser i befolkningen i övrigt.
– Om man forskar mer kan det vara möjligt att man hittar någon biologisk mekanism som förklarar varför det går åt olika håll för pojkar och flickor. Som till exempel med hjärtinfarkt som yttrar sig olika för män och kvinnor. Men med adhd är det inte lika tydligt att det finns biologiska skillnader, det kan finnas både biologiska och psykosociala faktorer som driver på olikheterna.
Bild: Luz Fuertes, Unsplash
Brist på impulskontroll ger ökade risker
Risker för flickor och kvinnor med adhd jämfört med de utan:
Ökad utsatthet för fysiska och sexuella övergrepp under uppväxten.
Ökad utsatthet för fysiskt våld i nära relationer.
Ökad utsatthet för mobbning och avvisande av kamrater.
Ökad risk för oplanerade graviditeter och tonårsgraviditeter.
Ökad risk för beroende och missbruk av droger, alkohol och rökning.
Ökad risk för kroniska smärtor, sömnsvårigheter och övervikt.
Ökad risk för medverkan till trafikolyckor.
Ökad risk för högre dödlighet.
Dessa risker är kopplade till ifall man lättare följer impulser, vilket är del av adhd-diagnosen. Då är det lättare att drabbas av olika saker, även om t ex övergrepp handlar om den som slår eller våldtar snarare än offret.
Svarta hål har gäckat forskare i över 100 år. Länge var det osäkert huruvida de ens existerade. Idag vet man att de är universums mörkaste plats – och samtidigt dess starkaste ljuskälla.
De svarta hålen är vårt främsta laboratorium för teoretisk fysik.
Bilderna såg kanske inte mycket ut för världen. Men fotona på en skugga med en ljus ring var nästintill revolutionerande när de publicerades 2019. Den ljusskimrande ringen definierade formen av ett svart hål. För första gången kunde forskare mer eller mindre slå fast att svarta hål faktiskt existerar.
Bilderna föreställer ett svart hål i galaxen Messier 87, som ligger 55 miljoner ljusår från jorden i Jungfruns stjärnbild – och tog flera år att få fram. Det krävdes mer än ett teleskop för att avbilda det svarta hålet, så forskare gick samman och skapade ett virtuellt teleskop, Event Horizon Telescope. Det binder samman ett tiotal radioteleskop i ett nätverk över hela jorden.
Fascination för svarta hål
– När bilderna kom, bestämde jag mig för att besöka teleskopen, träffa forskare och gräva i arkiv, säger Jonas Enander, doktor i fysik vid Stockholms universitet.
Han har även forskat om de historiska, filosofiska och kulturella aspekterna kring svarta hål. För att förstå fenomenet, och vår fascination för det svarta hålet, har han rest till ensliga platser och letat i gamla arkiv. Från teleskop på Hawaiis halvdöda vulkaner till universitetsarkiv i tyska Göttingen. Nu är han aktuell med boken ”Mörkret och människan”, om svarta hål och vad de lär oss om vår plats i universum.
Människans försök att förstå sig på den mörka kraft som slukar ljus började tidigt. En första tanke att det kunde finnas helt mörka himlakroppar i universum kom redan på 1780-talet. Den brittiska kyrkoherden John Mitchell, som tidigare varit professor i geologi, började kartlägga stjärnorna på sin fritid. Han ville försöka slå fast deras avstånd, storlek och massa. Genom att använde Newtons gravitationsteori kunde han bestämma stjärnornas massa.
Ett bildmontage av radioteleskopen som ingår i Event Horizon Telescope (EHT). Bild: European Southern Observatory (ESO)
Teleskopen som avbildar svarta hål
Event Horizon Telescope (EHT) är ett globalt nätverk som binder samman ett tiotal radioteleskop i ett nätverk över hela jorden. Tillsammans har de för första gången lyckats avbilda svarta hål. Först ut var det supermassiva svarta hålet M87* i galaxen Messier 87 2019. Därefter Sagittarius A* i Vintergatan.
Teleskopen som ingår är ALMA, APEX, IRAM 30-meter telescope, James Clark Maxwell Telescope, LMT, SMA och SPT, Greenland Telescope, NOEM, UArizona ARO 12-meter Telescope.
Insikt om mörka himlakroppar
När han räknade på flykthastigheten insåg han att allt ljus som skickas ut kan dras tillbaka av den egna gravitationen om den är tillräcklig stark. Då förstod han att det kunde finnas gigantiska, mörka himlakroppar som inte går att se med blotta ögat.
Mitchells teorier om osynliga himlakroppar möttes med skepsis från forskarvärlden. Först i början av 1900-talet tog idén om svarta hål form på riktigt, som vi känner till dem i dag.
Brev mellan Schwarzschild och Einstein
I arkivet i Göttingen hittade Jonas Enander brevväxlingen mellan astronomen Karl Schwarzschild och fysikern Albert Einstein, från tidigt 1900-tal, som blev startskottet för jakten på svarta hål. Schwarzschild var stationerad som löjtnant vid fronten mellan Tyskland och Frankrike. Under mullret från första världskrigets kanoner tog han fram den första matematiska formeln för svarta hål genom att applicera Einsteins nya allmänna relativitetsteori på stjärnor – om det så kallade krökta rummet, som sade att materia och energi kan förändra rum och tid.
– Det var en formel som visade att rum och tid kan förvridas så pass mycket så att svarta hål sluter sig inom sig själv, säger Jonas Enander.
Till skillnad från synliga objekt på himlen, som planeter och stjärnor, där forskarna först observerar något och sedan skapar modeller, började upptäckten av de svarta hålen i andra änden – med matematiska teorier som sedan kunde bekräftas genom observation.
Kompakt massa som slukar ljus
Så, vad är då ett svart hål? Det ett område i universum där materian är så kraftigt koncentrerad att gravitationen i sin tur blir så pass stark att varken materia eller ljus kan lämna ”hålet”.
Maria Sundin är astrofysiker vid Göteborgs universitet och forskar bland annat om datorsimuleringar av galaxer. Till våren släpper hon boken “Lätta fakta om svarta hål”.
– Ju närmare något kommer ett svart hål, desto högre fart behövs för att kunna vända. Vid ett visst avstånd från det svarta hålet krävs ljusets hastighet för att kunna ta sig därifrån. Det är det som kallas händelsehorisonten, säger hon.
Den allra första bilden av ett svart hål – det supermassiva M87*, i centrum av galaxen Messier 87. Bilden togs av Event Horizon Telescope och publicerades 2019. Bild: ESO
Punkten utan återvändo
Händelsehorisonten är alltså den skenbara gränsen mellan hålets innandöme och omvärlden, och utgör ”punkten utan återvändo”. Men vad som blir av den materia som passerar händelsehorisonten, in i hålet, det vet vi inte.
De första indikationerna på att svarta hål faktiskt existerar kom på 1960-talet, när astronomerna kunde uppmäta röntgenstrålar från dem. Det är inte är så konstigt att ingen kunnat upptäcka det tidigare, påpekar Maria Sundin.
– Röntgenstrålar från rymden går inte genom jordens atmosfär, utan det krävs teleskop i omloppsbana runt jorden, bortom atmosfären, säger hon.
Universums starkaste ljuskälla
De senaste tio åren har det kommit ett flertal övertygande bevis för svarta hål i universum – som fotona från 2019. Och även helt nya upptäckter om svarta hål som kan leda till oväntade användningsområden.
– Svarta hål kan vara en förklaring till att vi ser en del märkliga fenomen i universum, säger Maria Sundin.
En av de mest överraskande upptäckterna om svarta hål är att de, trots sitt mörker, även ligger bakom universums mest intensiva ljus: kvasarer. Kvasarer är punktlika extremt starka ljuskällor med elektromagnetisk strålning från avlägsna galaxkärnor – svarta hål. Runt det svarta hålet finns en skiva av gas och annan materia som virvlar runt utanför händelsehorisonten. När gasen närmar sig det svarta hålet hettas den upp och omvandlas till energi genom gigantiska jetstrålar.
Kvasarer används för gps
Precis som stjärnor förr användes för att navigera till sjöss, kan man idag använda ljuset från jetstrålarna, berättar Jonas Enander.
– Stjärnorna i vår galax rör sig, men kvasarerna ligger så pass långt bort att de kan bli våra nya viktigaste kosmiska referenspunkter, säger han.
På Onsala rymdobservatorium utanför Göteborg, studerar forskarna kvasarer för att bygga upp ett koordinatsystem på himlen. Det gör att man kan se hur kontinenterna rör sig och landmassorna förändras. Systemet används även för att kalibrera vårt gps-system.
Svarta hål i olika storlek
En annan upptäckt är att det finns olika sorters svarta hål, av olika storlek.
– Det finns sådana som bildas av gamla stjärnor. De är i samma storleksordning som stjärnorna. Men i mitten av galaxerna finns supermassiva svarta hål, säger Maria Sundin.
De supermassiva svarta hålen har en massa som miljarder stjärnor, och de växer till sig och blir allt större när materia som kretsar omkring hålen slits sönder och faller in.
– Vi tror att de styr själva strukturen på galaxerna. När det finns ett väldigt stort svart hål i mitten av en galax så påverkar det hur stjärnor rör sig, säger hon.
Supermassivt svart hål i vår galax
Ett exempel är vår egen spiralformade galax, Vintergatan. Nobelpristagarna Andrea Ghez och Reinhard Genzel lyckades identifiera ett svart hål i Vintergatans centrum, Sagittarius A*, genom att studera stjärnornas rörelser kring hålet. De använde geologen och kyrkoherden Mitchells metod, mer än 200 år senare.
2022 kom de första riktiga bilderna av Sagittarius A*, också tagna av Event Horizon Telescope, som bekräftade dess existens. Detta supermassiva svarta hål är fyra miljoner gånger så massivt som vår sol, och har en så kraftig gravitation att allt i vår galax snurrar runt i det i spiralvirvlar.
Men fortfarande kvarstår många frågor. Till exempel vet vi ännu inte hur de supermassiva hålen tillkommit eller om de finna i alla galaxer. Vi vet inte heller exakt hur kvasarerna fungerar, eller vad som sker med materia vid händelsehorisonten.
Storleksjämförelse mellan de två svarta hålen som avbildats av Event Horizon Telescope (EHT). Till vänster M87 i centrum av galaxen M87 och till höger Sagittarius A* i Vintergatans centrum. Bild: ESO/EHT collaboration
Skillnaden mellan olika svarta hål
Det tros finnas så mycket som 100 miljoner svarta hål bara i vår galax Vintergatan.
Det svarta hål som ligger närmast jorden, Gaia BH1, upptäcktes 2022 och ligger 1560 ljusår bort. Det kan jämföras med solen som ligger åtta ljusminuter bort, och månen som ligger bara en ljussekund från jorden.
Den närmaste stjärnan, förutom vår sol, är Proxima Centauri i stjärnbilden Kentauren. Den befinner sig fyra ljusår bort. För att en stjärna ska bli till ett svart hål måste den vara av en viss storlek. Vår sol är för liten för att kunna bli till ett svart hål.
Det supermassiva svarta hålet Sagittarius A* i Vintergatan har en massa motsvarande 4 miljoner solar. Det kan jämföras med galaxen M87 vars supermassiva svarta hål tros ha en massa på 6,5 miljarder solar.
M87* är 1 500 gånger större än ”vårt” svarta hål och ligger 55 miljoner ljusår bort, medan Sagittarius A* ligger ”bara” 27 tusen ljusår bort. Från jorden ser de lika stora ut på himlen på grund av deras olika avstånd.
Svarta hål ger nya miljöer att studera
– Forskning om svarta hål kan lära oss mer om fysikens lagar och ger tillgång till miljöer att studera som inte finns på jorden. Framförallt hur materia beter sig i universums mest extrema miljöer, där det till exempel kan vara väldigt varmt, och finnas olika strålningsmiljöer och gravitationsfält, säger Maria Sundin.
Det största målet är att förstå vad som händer bortom händelsehorisonten, i den så kallade ”singulariteten”, när materian koncentreras så kompakt att den i princip bara utgör en enda punkt, och gravitationen blir oändlig. Förstår man det, rent teoretiskt, då får man nyckeln till vad som händer med både rum och tid. Som en saknad pusselbit i förståelsen av fysikens grunder.
Svarta hål – både mörker och ljus
– Svarta hål är vårt främsta laboratorium för teoretisk fysik idag, där alla våra teorier ställs på sin spets, konstaterar Jonas Enander. På det sättet är svarta hål en av de viktigaste forskningsfronterna. Förstår man rumtiden och det som händer med materia under de mest extrema villkoren i universum, då låser man upp naturens yttersta hemligheter, säger han.
För honom är svarta hål inte bara destruktiva och mörka objekt, utan hoppingivande när han tänker på dem.
– Man har ju upptäckt att de även skapar ljus, och bidrar till hur strukturer skapas i universum. De svarta hålen uppvisar ett samspel mellan destruktion och kreation, säger han. – Även människans förmåga att utforska universum till dess yttersta gränser ger mig hopp. Klarar vi det klarar vi väl av att hantera klimatkrisen?
Text: Mette Carlbom på uppdrag av forskning.se
Att diskutera frågor som rör religion, rasism och abort i skolan kan vara så svårt att lärare helt undviker frågorna.
Men lärare måste våga utmana och ifrågasätta elevers åsikter, säger forskarna, och tipsar om hur man kan prata om laddade ämnen i klassrummet.
Det kan gå rejält fel om en diskussion spårar ur i klassrummet. Ingen lyssnar på den andra, fördomar haglar och elever känner sig nedtryckta.
Men att stå ut med att en person inte delar ens åsikt, och att till och med ha förmågan att förstå varför, tillhör skolans uppdrag. Det ingår i att fostra demokratiska medborgare och börjar i klassrummet, det framhåller både forskare och myndigheter.
Läromedel om kontroversiella frågor
Även Europarådet, som arbetar med att skydda mänskliga rättigheter, har engagerat sig i att träna elever att föra civiliserade samtal och bland annat gjort ett särskilt läromedel om att undervisa om kontroversiella frågor.
− Att tillsammans i klassen diskutera laddade ämnen är absolut en av skolans viktigaste uppgifter, säger Anna Larsson, professor i idéhistoria vid Umeå universitet.
− För vad är att upprätthålla demokratin? En gång i tiden vad huvuduppgiften för skolans medborgarfostran att lära människor hur de skulle göra när de röstade. Nu är det att lära sig att förhålla sig till att människor har starka åsikter som man själv inte delar.
Svårt förutse hur diskussionen utvecklas
Tillsammans med en grupp forskare från flera universitet avslutade Anna Larsson nyligen ett forskningsprojekt om vilka frågor som lärare i samhällsorienterade ämnen på högstadiet tycker är kontroversiella och hur lärarna hanterar dem.
Ett resultat av studien är att det är svårt för en lärare att på förhand veta hur diskussionen ska utvecklas. Ibland blir samtalet respektfullt men det kan också sluta med att elever blir så kränkta, arga och ledsna att det får allvarliga konsekvenser.
Bild: Angelina Litvin, Unsplash
− I stort sett kan vilka ämnen som helst bli kontroversiella. Många lärare berättar om tillfällen när de inte tänkt sig att det ska bli laddad stämning men där det ändå blir så. Lärarna säger att det som avgör hur diskussionen utvecklas är vilka grupper de har i klassrummet och hur de själva introducerar ämnet. Det handlar om hur relationerna ser ut, säger Anna Larsson.
Etnisk identitet känsligast i högstadiet
Med det sagt finns det områden som utmärker sig särskilt, som frågor som rör identitet. Men inte så mycket könsidentitet eller HBTQ-frågor, som varit i fokus de senaste åren. De är nog mer brännande på gymnasiet, tror Anna Larsson. För de intervjuade högstadielärarna var det istället diskussioner om elevers etniska identitet som var problematiska.
− Om det fanns elever i klassen som tillhörde en etnisk grupp som läraren själv inte tillhörde så tycker många lärare att det kunde vara svårt. I grunden var de rädda att göra en stereotypisk beskrivning av elevernas kultur och därmed oavsiktligt förstärka fördomar. Extra känsligt var det om gruppen hade en underordnad position i samhället som till exempel samer eller romer.
Svårt när eleverna är personlig berörda
Annars känner man igen en känslig fråga på att den är aktuell i samhällsdebatten och att eleverna är personligt berörda, enligt Anna Larsson. Det kan till exempel vara ämnen som berör islam, politiska rättigheter, jämlikhet och rasism.
Ett aktuellt exempel är konflikten i Gaza. Många arabiska och judiska elever har släktingar i krigsområdet, och de kan följa krigets brutalitet direkt i sina telefoner.
Hur ska lärare prata om ett krig som är så närvarande i elevers liv och där arabiska och judiska elever kan se varandra som fiender?
− Krig ger alltid upphov till starka känslor, både hos lärare och elever. Det gäller förstås också för Gaza och naturligtvis väcks känslor av förtvivlan över att människor dödas, säger Karin Flensner, doktor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har studerat hur religiösa konflikter i Mellanöstern tas upp i religionsundervisningen på gymnasiet.
Svårt att prata om religiösa konflikter
Lärare tycker ofta att det är svårt att prata om religiösa konflikter. Det har Karin Flensner sett i sin forskning. Kriget i Gaza är inget undantag. De kan till och med tycka att det är så känsligt att de undviker att ta upp ämnet. Men att ducka för infekterade frågor är en dålig idé, tycker hon.
− I klassrummet blir de personliga berättelserna en spegling av världspolitiken. Konflikten i Gaza finns i elevernas liv och den måste upp på bordet. Inga elever ska bli utsatta för kränkande behandling eller känna sig otrygga, men samtidigt har lärarna ett demokratiskt uppdrag att utmana inrotade föreställningar. Skolans uppgift är att förklara och presentera olika perspektiv på konflikter. Generellt tycker jag att skolan har ett jättestort ansvar att göra världen begriplig och hjälpa elever att orientera sig i det svåra. Då måste man våga prata om känsliga ämnen.
Känslor en viktig resurs i undervisningen
− I undervisningen är känslor en viktig resurs, vi behöver vara känslomässigt engagerade för att vi ska lära oss något överhuvudtaget. Men om man blir för känslomässigt engagerad slutar man lyssna på varandra. I den här frågan kan det därför vara att bra ta ett steg tillbaka och använda intellektet.
Bild: Etienne Girardet, Unsplash
Även om klassrummet ska vara en rum där alla elever vågar säga vad de tänker och tycker, är det inte alltid så. Speciellt inte för flickor. I en rapport från Skolinspektionen (2022) beskrivs hur pojkar förminskar flickors åsikter genom att inte ta diskussioner på allvar; de skojar bort deras argument och uppträder allmänt tvärsäkert. Flickorna däremot, för välutvecklade resonemang och har fler argument än pojkarna. Men känner sig ofta sårade och förlöjligade.
Det här blir särskilt tydligt i diskussioner som berör abort. Skolinspektionen skriver att pojkar ofta skämtar om frågan eller tycker den är ointressant. Flickorna däremot tar frågan på stort allvar. Skolinspektionen slår fast att det är allvarligt att lärare inte bemöter hämmande könsskillnader och att inte arbetet med jämställdheten har kommit längre.
Faktafel ska inte behandlas som åsikter
Men hur ska lärare göra när eleverna för fram fördomsfulla åsikter eller hävdar att till exempel Förintelsen inte har ägt rum. Kan man säga att en elev har fel? Ja, absolut, säger Anna Larsson.
− Människor har ju ibland fel, även elever. Det finns ingen anledning att behandla faktafel som att vi har olika uppfattningar. Elever har rätt att tycka vad de vill men skolan har ett kunskapsförmedlande uppdrag; att upplysa och lära ut.
Det menar också Karin Flensner, som anser att det är lärares uppgift att våga ifrågasätta elevernas ståndpunkter.
− Elever kan inte begära att de i skolan inte ska möta åsikter de inte tycker om. Även om klassrummet ska vara tryggt får det inte vara intellektuellt tryggt i bemärkelsen att föreställningar inte utmanas.
5 tips för undervisning om svåra frågor
När det finns konkurrerande uppfattningar kan det vara svårt att dra en skarp gräns mellan fakta och åsikter. Det gör det svårt att undervisa om kontroversiella frågor. Här är några faktorer som är viktiga vid undervisning om svåra frågor:
1
Ett tryggt klassrumsklimat
Lärare behöver vara lyhörda för elevers erfarenheter och identiteter och göra noggranna avvägningar när och hur de ska vara en resurs i klassrummet. Ingen elev ska i undervisningen behöva göras till representant för en hel nation, religion eller åsikt.Forskning pekar på betydelsen av ett utforskande, nyfiket och respektfullt klassrumsklimat. Där är det frågor och idéer som undersöks, utmanas och problematiseras – inte personer.
2
Tydliga samtalsregler
Vad krävs för ett bra klassrumsamtal? Formulera detta tillsammans med eleverna och återknyt till de regler ni kommit överens om och justera dem om de behövs.
3
Sortera i frågan
En ingång till undervisning om denna typ av frågor är att hjälpa eleverna att sortera – vad handlar egentligen detta om? Vilka positioner/åsikter går att urskilja? Vilka argument använder företrädare för de olika uppfattningarna? Hur kan vi förstå de argumenten och vad talar för och emot dem?
4
Frågedriven undervisning
Formulera vida och öppna frågor som hjälper eleverna att närma sig och utforska komplexa samhällsfrågor. Ibland används debattformen som en modell vid undervisning om kontroversiella frågor. Men det kan i vissa lägen förstärka polarisering. Genom att istället formulera öppna frågor, utan slutgiltiga svar, bidrar frågedriven undervisning snarare till utforskande tänkande och perspektivtagande.
5
Fallstudier, simuleringar och rollspel
Denna typ av metoder bidrar till elevers lärande och förmåga till perspektivtagande när det gäller undervisning om kontroversiella, känsliga och komplexa samhällsfrågor. Det har forskning visat.
Källa: Karin Flensner, doktor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst
Man ska helst vara smal. Och har man ätit och druckit gott tränar man för att “sona sina synder”. Det här är ideal som ofta uttrycks på träningspass, enligt en ny avhandling från Malmö universitet. Men budskapen är problematiska, menar avhandlingens författare Karin Andersson.
– De kan leda till överträning och ätstörningar. Hälsa riskerar att bli ohälsa.
”Nu ska vi träna för att bränna bort midsommarsynderna.” Det är ett exempel på hur det låta på ett träningspass, enligt forskaren Karin Andersson som i sin avhandling i idrottsvetenskap har studerat gruppträning på gym.
Andra kommentarer från träningsinstruktörer kan handla om hur kroppen bör se ut. Budskapet kan vara att man gör vissa övningar för att rumpan ska se ut på ett visst sätt, till exempel.
– Man tränar alltså inte nödvändigtvis för att det är roligt eller för att man mår bra av det. Utan man tränar för att sona för “synder”, för att bli smal och för att kroppsdelar ska se ut på ett visst sätt. Det är inte ovanligt att det låter så här, säger Karin Andersson.
Spridda ideal
I sitt avhandlingsarbete har Karin Andersson specifikt studerat företaget Les Mills som har populära träningspass med standardiserade koncept. Bland annat har hon intervjuat träningsinstruktörer hos företaget. Men de ideal som uttrycks på Les Mills träningspass går att applicera på nästan all form av organiserad träning och idrott, säger hon. Det är mycket vanligt att “hälsa” blir synonymt med utseende och kroppsstorlek.
Karin Andersson har själv har jobbat som Les Mills-instruktör och har noterat att en del deltagare verkar rätt olyckliga.
– De kommer till passen ofta, men verkar sällan glada. För de når inte skönhetsidealen. De kanske vill gå ner i vikt till en nivå som inte alls är realistisk. Eller så vill de få en kroppsform som inte går att uppnå. Det här med att man kan träna så att olika kroppsdelar får ny form, det är väldigt orealistiskt.
– Det är bra träningspass i sig som jag har studerat. Men idealen som följer med in gör att många inte kan njuta av träningen. Det blir lätt ett destruktivt beteende som kan leda till överträning och ätstörningar. Hälsa kan bli ohälsa.
Moralism, smalhet och pengar
Karin Andersson har i sin avhandling utgått från begreppet “hälsoism”, som myntades i forskningen på 1980-talet. Grunden är att människor förutsätts ta ett stort personligt ansvar för sin hälsa utifrån den stora mängd forskning som pekar på samband mellan sådant som mat, rörelse och hälsofaktorer. I detta ideal kring hälsa finns tydliga moraliska komponenter – att man är en sämre människa om man röker eller inte rör på sig, till exempel. Där finns även starka inslag av ideal kring smalhet och utseende.
Det är detta paket av krav och utseendeideal, tätt sammanvävt med kommersiella intressen, som avspeglas under exempelvis träningspass.
Risker bör lyftas
Karin Andersson tycker att det talas för lite om riskerna med vissa av de budskap som förs fram i träningsvärlden.
– Ja, sådant som överträning och ätstörningar är verkliga problem och en del av folkhälsan. Jag tycker att riskerna borde uppmärksammas mer av aktörer som Världshälsoorganisationen och myndigheter. Jag tror att man tonar ner riskerna eftersom det finns så otroligt mycket positivt med träning. Man tycker kanske att det är svårt att föra ut flera budskap samtidigt.
I Sverige finns en metod som enligt forskningen är bra vad gäller att hjälpa människor med funktionsnedsättning att hitta och behålla jobb. Men inte alla får denna hjälp. Och kvinnorna får sämre hjälp än männen, enligt en ny avhandling från Örebro universitet.
Metoden, eller “insatsen” som man ibland säger, kallas “suppported employment”. Man skulle kunna översätta det till “understödd anställning”. Trots att metoden inte har ett svenskt namn används den på många håll i Sverige för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att hitta och behålla jobb.
Vanliga funktionsnedsättningar i sammanhanget är autism och adhd, psykisk ohälsa eller intellektuell funktionsnedsättning.
Hjälp från början
Metoden går ut på att en arbetssökande med funktionsnedsättning får hjälp av en vägledare, till exempel en särskild vägledare på Arbetsförmedlingen, att söka ett jobb som matchar egna intressen och kompetens. Vid ”napp” på en arbetsplats får personen och arbetsgivaren kontinuerlig hjälp så att arbetet ska fungera så bra som möjligt för alla – se mer i faktarutan nedan.
– Det har gjorts studier som visar att den här insatsen är effektivare än andra insatser som till exempel Arbetsförmedlingen erbjuder, säger Ingrid Witte, socionom och nyligen disputerad forskare vid Örebro universitet.
Lätt att missa hjälpen
Hennes avhandling i ämnet pekar dock på problem, enligt ett pressmeddelande från Örebro universitet. Ett är att det kan dröja lång tid innan personer med funktionsnedsättning ens får reda på att denna möjlighet finns. Att få jobbstödet kan handla om ren tur. Avhandlingen visar också att kvinnor i lägre utsträckning får stödet.
– Och när kvinnorna väl får tillgång till insatsen har de ofta sämre psykisk hälsa än männen, säger Ingrid Witte.
– Det beror på att kvinnor ofta får sin diagnos senare i livet, medan män i regel diagnosticeras som barn.
Ingrid Witte ger ett exempel: Vid gymnasiets slut är det inte ovanligt att ungdomar med funktionsnedsättning får stöd via skolan i processen att hitta ett arbete.
– Man sitter på möten i skolan och gör någon form av planering framåt. Redan där ser vi att det blir könsskillnader. Unga män med autism, till exempel, har kanske redan fått sin diagnos vid det laget, så de kan få den här hjälpen. Men unga kvinnor missar stödet eftersom de ännu inte fått diagnos. Kvinnorna kan gå runt i flera år och vara sjukskrivna, må dåligt och vara arbetslösa innan någon förstår att de kanske borde utredas för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, säger Ingrid Witte.
Familjeansvar slukar energi
Kvinnor med funktionsnedsättning tar dessutom ofta större ansvar för hem och familj än vad män med funktionsnedsättning gör. Det innebär att kvinnor i regel har mindre energi att lägga på rehabilitering och en fungerande återgång till arbetslivet.
– För kvinnor som får del av den här typen av insatser tidigt i arbetslivet och inte har en ansträngande familjesituation såg vi inga skillnader i utfallet av insatsen mellan kvinnor och män. Det tyder på att det är livssituationen som är mer avgörande än personens kön, säger Ingrid Witte i pressmeddelandet från Örebro universitet.
Viktigt med lika villkor
Hon säger att förhoppningen är att hennes avhandling ska leda till mer likvärdiga villkor för kvinnor och män med funktionsnedsättning vad gäller stöd att komma in i arbetslivet.
– Alla som vill och kan arbeta ska få möjlighet att göra det. Det är grundläggande i vårt välfärdssystem och en vinst både för samhället och för enskilda människor.
Text: Lisen Forsberg
Konkret jobb-hjälp
”Supported employment” som nämns i denna text har inget svenskt namn, men används på många håll i Sverige för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att hitta ett jobb som passar dem och sedan, förhoppningsvis, behålla jobbet och få en varaktig anställning.
Hjälp enligt denna insats ges till såväl arbetstagaren som arbetsgivaren. Konkret kan det handla om att arbetsgivaren får stöd i att göra väldigt tydliga scheman så att den som arbetar vet vad han eller hon ska göra om dagarna, och i vilken ordning. Hjälpen kan också vara tips kring det sociala på arbetsplatsen, till den som jobbar. Ett exempel är hur man kan tänka och göra när det är dags för fika. För en del med autism kan sådana stunder ta mycket energi eftersom man är osäker på vad som förväntas av en eller hur man småpratar.
Hjälpen till arbetstagaren och arbetsgivaren i “supported employment” kan pågå under lång tid. Stödet ges bland annat genom personliga besök och avstämningar på arbetsplatsen. Den som ger stödet kan exempelvis vara en särskild vägledare på Arbetsförmedlingen eller någon från kommunens LSS-verksamhet (LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade).
Arbetsgivarna som deltar får till en början ofta lönebidrag.
Forskning från Sverige och andra länder tyder på att ”supported employment” ger bättre effekt än andra insatser som till exempel Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Fler verkar få jobb. Forskning från andra länder har visat på positiva långtidseffekter, men det är oklart vilka långtidseffekterna är i Sverige.
Ett skogsbad kan vara ett finfint sätt att sänka blodtrycket. Mer effekt får man genom att varva olika typer av aktiviteter.
Både avslappning och hård träning kan faktiskt motverka högt blodtryck, även om det låter som en motsägelse.
När ny forskning om högt blodtryck sprids i medierna framhävs ofta en viss metod framför andra som lösningen: ät mindre salt, träna isometriskt – det vill säga med statisk belastning – meditera eller skogsbada. Många av insatserna kan tyckas vara raka motsatserna till varandra. Hur kan de då få samma effekt, sänkt blodtryck?
Att olika metoder med jämna mellanrum framställs som mirakelkurer är inte märkligt, eftersom många studier fokuserar på att utvärdera en viss metod. Intresset är stort eftersom högt blodtryck, på läkarspråk hypertoni, är vår vanligaste folksjukdom – nio av tio drabbas av det under sin livstid.
Högt blodtryck har studerats mycket
Det innebär också att det finns väldigt mycket forskning på området och några etablerade säkra sätt att minska blodtrycket. Medicinering ger ofta snabbt resultat. Men det gäller inte bara att nå 140/90, som är gränsen för högt blodtryck. Läkare strävar oftast efter att nå under 138/80, och då krävs livsstilsförändringar som att äta sunt och röra på sig.
När nya metoder lanseras får de lätt mer uppmärksamhet än de gamla beprövade sätten. Att avspänning med hjälp av yoga eller meditation sänker blodtrycket är känt sedan länge. När företeelsen skogsbad började spridas i västvärlden för snart tio år sedan, som ett sätt att minska stress, lyftes det fram att blodtrycket sänks bara genom att man vistas i skog och mark – utan att träna eller göra speciella övningar.
– Det handlar bara om att vara i skogen, låta sinnen ta in det som man ser, hör och känner. Att inte koncentrera sig, utan ge omgivningen spontan uppmärksamhet. Vi lever mycket med riktad uppmärksamhet och håller oss alerta hela tiden, men i långa loppet blir vi ganska trötta av det, säger Ann Dolling, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
Bild: Rodolfo Sanches Carvalho, Unsplash
Skogsbad kan sänka puls och blodtryck
Skogsbad spreds kring 2016 i västvärlden från Japan, där det kallas shinrin yoku. Det går ut på att minska stress genom att komma bort från stadens puls, till skog och liknande rogivande miljöer. Nyckeln är ”oriktad uppmärksamhet”, att koppla bort tankar på jobb och annat som stressar. I stället tar man in det som sinnena uppfattar, utan analys eller värdering.
En finländsk studie från 2017 visade att både park- och skogsbesök sänker blodtryck och puls hos kvinnor. Enligt en polsk studie har även skog i förorter positiv effekt på välmående, puls och blodtryck. En svensk studie från 2019 visade att både parker och skog minskar stress, men inte stadsmiljöer.
Hon arbetar på Institutionen för skogens ekologi och skötsel, där man forskat på skogsrehabilitering som vårdinsats långt innan skogsbadet for ut över världen 2016-17. Det började med att patienter med utmattningssyndrom fick prova att vistas i skogen innan de sedan gick in i mer traditionella behandlingar med terapi och gruppsamtal.
Ann Dolling tror att även aktiviteter som att måla, lyssna på favoritmusik, eller själv spela, skulle sänka blodtrycket på samma sätt. Det viktiga är att vara i nuet, utan att analysera. Vården ger även hantverk som alternativ till vistelse i skog och mark. – Om man ska hårdra det, så handlar det om att vara här och nu, att slappna av. Vi har visat att blodtrycket går ner med skogsrehab, men inte lika mycket som med medicin. Fast man blir mindre stressad, och det blir man inte av medicinen.
Eftersom skogsbad är en relativt ny företeelse i västvärlden finns inte lika mycket forskning på det. Många studier är små, med få deltagare. Andra utgår från labbförsök med doftämnen från skogen. Sedan görs metastudier, där resultaten jämkas ihop med försök ute i skogen. Det gör det svårt att få entydiga svar på till exempel hur mycket blodtrycket sänks och hur länge effekten varar.
Svårt studera effekt av skogsbad och yoga
Jonas Spaak, läkare vid Danderyds sjukhus och docent i kardiologi vid Karolinska institutet, anser att det finns brister även i studier kring meditation, som på flera sätt liknar skogsbad men är en mer vedertagen insats.
– Det är svårt och kostsamt att göra en bra studie på alla sorters interventioner. Det är extra svårt med yoga och skogsbad, att veta vad man ska jämföra med. Gör man bara yoga kanske man ser att det sänker blodtrycket jämfört med att göra ingenting. Men är det en placeboeffekt, är det yogan i sig eller att man träffar andra människor?
Många av studierna handlar om att sänka blodtrycket på ganska kort sikt, framhåller Jonas Spaak, som också är ordförande i Svensk förening för hypertoni. Studierna löper ofta på några veckor eller i bästa fall månader, medan diagnosen är livslång.
Medicin + livsstilsändring = bäst
– Vad det finns bäst stöd för är att kombinera läkemedel med livsstilsförändringar. Saltreducerad diet har god evidens, liksom fysisk träning. Det gäller både motionsträning och statisk träning som ”plankan”, där man reser sig från att ligga på magen och stödjer sig på underarmarna i flera minuter med rak kropp. Lägger man ihop allt detta, och viktnedgång, får man en bra mix.
När man kombinerar olika åtgärder är det viktigt att de verkar på olika sätt. Att träna qigong och lägga till yoga ger ingen extra sänkning, men att både träna och äta mindre salt ger en större sänkning av blodtrycket än bara en av insatserna. Att kombinera tio olika insatser ger dock inte tio gånger sänkning. Den första insatsen ger störst effekt, sedan blir den mindre för varje annan insats man lägger till – tills man når ett normalt blodtryck.
Att både ansträngande träning och avslappnande meditation kan sänka blodtrycket behöver inte vara en motsättning. En gemensam nämnare är att man kontrollerarar andningen, vilket i sig kan sänka blodtrycket enligt flera studier. Men effekten tycks var liten jämfört med andra metoder, anser Margareta Emtner, professor emerita vid Uppsala universitet som arbetar med lung-, allergi och sömnforskning.
Lugnare andning sänker blodtryck
– Enligt en metaanalys från i fjol kan man få en viss blodtryckssänkande effekt efter 4-5 veckor, genom att ta färre andetag 3-5 gånger per vecka. Men det finns inga bevis för att sänkningen blir varaktig. Analysens slutsats är att det kan vara bra för dem som inte vill ta blodtrycksmedicin, men jag tycker det verkar vara mycket jobb fört en väldigt liten effekt.
I sin forskning har Margareta Emtner arbetat med hur man hjälper stressade människor att få en bra andning. Vid stress andas man högt upp i bröstet och drar upp axlarna. Det leder bland annat till spänningar i axlar, förkortad muskulatur och huvudvärk. – Att andas fel tar mycket kraft, så det är bra att andas rätt ur muskulär synpunkt. Det är också lugnande, säger hon.
Träning sänker blodtryck och puls
Att träning sänker blodtrycket beror på att det gör blodkärlen mer elastiska och bättre på att reglera blodtrycket. När man återhämtat sig från ett pass sjunker både blodtryck och puls. Studier visar att 2-3 strukturerade träningspass per vecka under några månader ger bra effekt. Exempelvis löper elitidrottare mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, som är en vanlig följd av högt blodtryck.
Men det betyder inte att man behöver springa maraton för att sänka blodtrycket, förklarar Mattias Brunström, biträdande lektor i kardiologi vid Umeå universitet. – Effekten är störst på dem som är väldigt otränade. Det viktigaste steget är att gå upp ur soffan och börja promenera. En vanlig missuppfattning när man pratar träning med patienter är att ”jag har så dålig kondis att jag inte kan träna som man ska”, förklarar han.
Bild: Hendrik Morkel, Unsplash
Träna ner blodtrycket
Högt blodtryck behandlas sedan länge med läkemedel och livsstilsförändringar – som rökstopp, bra matvanor, måttlighet med alkohol, stresshantering och fysisk träning.
Det forskas ständigt på vilka typer av träning som är mest effektiva. En svensk metastudie från 2018, om träning för att sänka blodtrycket, visar att aerob fysisk aktivitet (konditionsträning) har det starkaste vetenskapliga stödet. Bara att ta promenader räcker långt.
Ibland rekommenderas även isometrisk (statisk) träning, men det har lägre vetenskapligt stöd. Dessutom rekommenderades styrketräning, även om antalet studier som stödjer det är relativt få. Den fysiska aktiviteten bör utföras regelbundet.
Huruvida simning, dans och fotboll sänker blodtrycket har måttlig evidens. För yoga, tai chi och qigong fanns för få studier, och skogsbad hade ännu inte fått större spridning då.
Hur mycket risken för högt blodtryck styrs av gener är svårt att säga. Det finns ett tusental gener som påverkar risken för högt blodtryck. – 90 procent drabbas någon gång i livet av högt blodtryck i västvärlden; alla har det i släkten, mer eller mindre. Men vi har även ett starkt socialt arv: De som har föräldrar som lever sunt, rör på sig och inte röker tenderar att följa samma mönster, förklarar Mattias Brunström.
Den som är i god form som ung, lever längre och drabbas mer sällan av hjärtinfarkt. Det visar databasen med hälsotesterna från mönstring av värnpliktiga i flera decennier.
Lättare sänka blodtryck med flera små insatser
Vilken typ av träning man ägnar sig åt är mindre viktigt, enligt Mattias Brunström. All träning höjer pulsen mer eller mindre. Men bäst effekt får man om man kombinerar konditionsträning och styrketräning, enligt hundratals studier. Evidensen för att meditation och annan form av mindfulness sänker blodtrycket ökar i takt med att fler studier kommer. – Det finns ingen motsättning i att både meditera och röra på sig för att sänka blodtrycket. Men ska man rekommendera en sak är träning den viktigaste faktorn, gärna i kombination med viktnedgång, säger Mattias Brunström.
Allra bäst är att satsa på flera små förändringar än en enda jättestor, anser Jonas Spaak. Och inte glömma bort att läkemedel är en viktig hjälp på vägen. – Det är ganska svårt att lyckas med livsstilsförändringar. Så det är bra att sätta in läkemedel kombinerat med förändrad livsstil, så kan man sedan plocka bort mediciner när blodtrycket förbättras. Det är onödigt att ta risker under en längre period i väntan på resultat av en bättre livsstil, säger han.
Bild: Adrian Infernus, Unsplash
Aktiviteter som sänker blodtrycket
Det amerikanska hjärtförbundet, American Heart Association, publicerade 2020 en översikt över 22 olika icke-medicinska behandlingar av högt blodtryck, baserad på ett stort antal randomiserade studier med många deltagare och över relativt lång tid.
De graderades både efter antalet studier och dessa studiers bedömda tillförlitlighet.
De effektivaste behandlingarna är, i tur och ordning:
Förbättrade matvanor
Konditionsträning
Statisk träning
Minskat saltintag
Övergripande livsstilsförändringar
Meditation och andningskontroll
Källa: Nonpharmalogic Interventions for Reducing Blood Pressure in Adults With Prehypertension to Established Hypertension
Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se
Sedan distansarbetet slog igenom under coronapandemin har företag kämpat för att få tillbaka sina anställda till kontoren. De som lyckas bäst erbjuder flexibla arbetstider och en arbetsmiljö som trumfar hemmakontoret.
Möjligheten att arbeta hemifrån har ökat välbefinnandet och förbättrat arbetslivet för många anställda. De slipper pendla till jobbet, har lättare att få ihop vardagspusslet och kan i högre grad styra över och fokusera på sitt arbete.
Men sedan restriktionerna kring pandemin togs bort har allt fler arbetsgivare börjat kräva en ökad närvaro på kontoren. Det har lett till vilda protester från anställda runt om i världen, bland annat hos teknikbolag som Apple, Google och Amazon. Även i Sverige har kraven på en återgång till arbetsplatsen ökat. Från och med i höst måste till exempel medarbetare på Försäkringskassan vara på kontoret tre dagar i veckan.
Lever inte upp till närvaroplikten
Men trots att många organisationer har en närvaropolicy är det inte alla anställda som lever upp till den. Det visar en studie ledd av KTH-forskaren Christina Bodin Danielsson, på uppdrag av fastighetsbolaget Areim, som omfattar 53 nationella och internationella organisationer i Stockholmsområdet med fler än 500 anställda. Inte ens hälften av dem når upp till 40 procents närvaro, vilket är betydligt lägre än vad deras policyer tillåter.
– Jag ser det som en kritik mot dåliga kontorsmiljöer. De möter inte upp. Nu när vanliga kontorsanställda har möjlighet att jobba på distans visar det sig att man väljer bort kontoret, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) och specialiserad på kontorsmiljöns påverkan, som varit projektledare för studien.
De som ansvarar för kontoren upplever också en ökad individualisering och självcentrering bland medarbetarna, som i första hand ser till sina egna behov och inte organisationens.
– Man är ganska oförstående inför att man ska vara på plats och bidra och vara en del av organisationen.
Kontoren ska ge samarbete och idéer
På frågan vad som är kontorets viktigaste uppgift svarar en majoritet i studien att det ska vara en plats för möten och interaktion. Många organisationer upplever att kreativiteten och kunskapsöverföringen blir lidande av distansarbetet och att det framför allt är på kontoret som idéer föds och samarbeten uppstår.
Ett redan klassiskt exempel är förra årets nobelpristagare i medicin, Drew Weissman och Katalin Karikó, som träffades vid en kopieringsmaskin på University of Pennsylvania i USA. Mötet blev inledningen till ett samarbete som resulterade i utvecklingen av mRNA-terapi som legat till grund för de första vaccinen mot covid-19.
Den stora frågan som många arbetsgivare nu brottas med är hur de ska kunna locka tillbaka medarbetarna till kontoret och hur det ska kombineras med arbete hemifrån, så kallat hybridarbete.
Flexibel policy ger fler på plats
Vilken strategi man har och hur den fungerar har forskare vid Blekinge tekniska högskola (BTH) undersökt på företag som till exempel Ericsson, Knowit, Spotify, Storebrand och Telenor. En av studierna visar att det framför allt är företag som har en väldigt flexibel policy som har flest anställda på kontoret.
– Det var en överraskning. I företag med obligatoriska dagar eller tid i procent som man ska vara på kontoret ser vi att folk inte följer reglerna, säger Darja Smite, forskningsledare och professor i programvaruteknik vid BTH. Hon menar att i grund och botten handlar det om vilken arbetsplatskultur som företagen har.
Vi-känslan skapar engagemang
– Ett företag med närvarokultur som investerar i fördelar med att vara på kontoret, som till exempel en bra lunchmatsal, fikaraster och en bra arbetsmiljö med gott om plats och bra ljudmiljö, erbjuder en bättre upplevelse att vara på kontoret än hemma. Då kommer folk frivilligt.
Christina Bodin Danielsson på KTH är inne på samma linje. Hon menar att organisationskulturen är avgörande för att locka tillbaka medarbetarna till kontoren. Det handlar bland annat om att skapa en vi-känsla som gör att folk känner sig engagerade och delaktiga i organisationen.
Men även ergonomi och utrustning, lokalernas utformning och läget på arbetsplatsen har stor betydelse för att kunna konkurrera med hemarbetsplatsen.
Centrala kontor ger högre närvaro
– I vår studie är det de som har mer centrala lägen som har en högre närvaro. Samtidigt har vi organisationer i vår studie som sitter väldigt långt ifrån stan, men de har satsat jättemycket på organisationskulturen och byggt trevliga miljöer. Det spelar väldigt stor roll vad man gör. Men sitter man centralt i stan behöver man inte anstränga sig lika mycket, säger hon.
De anställdas inställning till distansarbete skiljer sig åt och är väldigt individuell, anser de båda forskarna. En del föredrar att vara mycket på kontoret där de kan träffa och interagera med kollegor och chefer medan andra hellre jobbar hemifrån, ofta baserat på deras livs- eller arbetssituation.
Svårt hitta arbetsform som passar alla
För arbetsgivarna handlar det om att ta hänsyn de olika aspekterna och önskemålen och hitta en arbetsform som passar alla medarbetare. Många väljer i dag att ha närvaroplikt på kontoret en eller ett par dagar i veckan som ofta är vikta för möten och samarbeten.
– Jag tror att det största problemet är att ha fraktioner på kontoret där hälften av de anställda vill vara på kontoret och den andra halvan vill jobba hemifrån på heltid. Då har man en hybrid av teamarbete som inte fungerar så bra, säger Darja Smite.
– I framtiden tror jag att vi kommer att ha både företag där folk är mycket på kontoret och företag med mindre kontorsytor där man kan boka en plats när man behöver det.
Christina Bodin Danielsson lyfter också fram de ökade kraven på att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna konkurrera om den bästa arbetskraften.
– Man har länge pratat om att kontoret ska vara attraktivt för att attrahera medarbetare. Men många av dem som är minst benägna att komma till kontoret tenderar också att vara de som många slåss om, säger hon.
Omkring 40 procent av den sysselsatta befolkningen arbetar hemifrån i olika utsträckning. Vanligast är att jobba mindre än hälften av arbetsdagarna hemifrån.
Chefer är den grupp som i störst utsträckning arbetar på distans. Omkring sex av tio chefer arbetade på distans någon eller några dagar i veckan under första kvartalet i år.
Arbetsmiljöverket rekommenderar att riktlinjer och rutiner för distansarbete tas fram i samverkan mellan arbetsgivare och anställda.
En policy för distansarbete kan bland annat ange i vilken omfattning distansarbete är tillåtet och om det finns särskilda dagar som arbetet ska ske på kontoret.Den kan också innehålla riktlinjer för vilka tider som den anställde ska vara tillgänglig för kommunikation.
Narkotika, tryffel, vilt, vägglöss, försvunna personer – allt kan upptäckas av specialtränade sökhundar. Nu testas hundarnas nosar även i jakt på svampsjukdomen fruktträdskräfta, som hotar svensk äppelodling.
Fruktträdskräfta är en fruktad svampsjukdom, i synnerhet bland äppelodlare. Varje år orsakar den stora skador på svenska odlingar. Det är en lömsk sjukdom som inte visar sig förrän det är för sent. Då bildas mörka fläckar, ett slags rötskador eller sår, i barken. Rötan sprider sig i stam och grenverk och tar i värsta fall död på trädet.
– Träden blir ofta smittade redan i plantskolan. Men de säljs symptomfria. Det tar tre till fem år innan sjukdomen bryter ut, och då kan den i vissa fall drabba nästan hela odlingar, säger Larisa Gustavsson, forskare vid Institutionen för växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Svårt stoppa svampsjukdom på äppelträd
Sedan 2010 har Larisa Gustavsson forskat på bland annat metoder som skulle kunna stoppa eller begränsa fruktträdskräfta. Hon har till exempel tittat på molekylära metoder för att ställa tidig diagnos.
– Men det är svårt att upptäcka smittan innan den bryter ut. Dessutom reagerar olika sorter på olika sätt på smittan, säger Larisa Gustavsson.
De flesta äppelträdsplantor importeras från utländska plantskolor. De kan bära med sig smitta som leder till utbrott av smitta i svenska odlingar.
Generellt sett finns det ytterst få effektiva bekämpningsmedel mot kräfta och i Sverige är tillgången till bekämpningsmedel hårdare reglerad än i många andra länder. De medel som är godkända får användas i mycket begränsad omfattning.
För svenska äppelodlare skulle en metod för tidig upptäckt av fruktträdskräfta göra särskilt stor skillnad, då man skulle kunna avsevärt minska plantering av smittade träd i odlingarna.
– Skulle vi hitta ett sätt att tidigt identifiera fruktträdskräfta skulle det minska förluster och arbetsbelastning för odlare, säger Larisa Gustavsson.
Vältränad nos kan hitta fruktträdskräfta
Kanske kan lösningen finnas i en uppmärksam och vältränad nos? Sökhundar kan tränas för att hitta knark, försvunna personer, arkeologiska lämningar, svamp och skadedjur som vägglöss. Kan de också tränas att identifiera fruktträdskräfta innan sjukdomen syns?
Det är förhoppningen bakom det tvååriga projektet ”Detektion av fruktskadegörare med specialsökshundar” som avslutas i oktober 2024.
– På samma sätt som narkotikahundar kan stoppa narkotika vid gränsen vill vi stoppa fruktträdskräfta vid gränsen, säger Larisa Gustavsson.
I projektet samarbetar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet med Green Innovation Park, Kiviks Musteri, Äppelriket och flera hundekipage, som tränar under ledning av projektledaren Marie Koenen. Totalt medverkar åtta hundar och deras ägare, inklusive Marie Koenen som deltar med sin spanska gatukorsning Sniff.
Ett av tio äppelträd i Sverige är infekterade med svampsjukdomen fruktträdskräfta.
Äpple – den mest odlade frukten i Sverige
Äppelodling är den största och mest stadigt växande fruktsektorn i Sverige. 90 procent av odlingarna finns i Skåne. Ungefär 30 procent av de äpplen som säljs i svenska butiker är från inhemska odlingar.
De flesta äppelodlingar i landet är i någon mån infekterade av fruktträdskräfta.
Källa: Sveriges lantbruksuniversitet
Hundar tränas i skånska äppelodlingar
Hundekipagen har bland annat tränat i skånska äppelodlingar. Resultaten bekräftar att de kan hitta fruktträdskräfta.
– Vi började med en väldigt hög koncentration av svampsporer. Nu är vi nere på relativt låga koncentrationer, säger Marie Koenen.
Marie Koenen har i många år utbildat specialsökhundar, däribland naturvårdshundar specialiserade på andra skadegörare, både vägglöss och svarthuvad snigel.
– Naturvårdshundar är hundar som tränats i specialsök för att bevara naturen som den ska vara, och göra det lättare att ta bort sådant som inte hör till, säger hon.
På andra håll i världen används naturvårdshundar bland annat för att rädda sköldpaddsägg och för att kartlägga förekomsten av fladdermöss vid vindkraftverk. I ett pågående doktorandprojekt vid Lunds universitet tränas hundar i att söka efter humlebon. Det ska bidra till kartläggningen av vilka blommande vägkanter som är mest gynnsamma för vilda pollinerare.
Även växter är sökbara. Det finns hundar som är specialiserade på att upptäcka dolda delar av den invasiva arten parkslides rötter, som kan skada rör och husgrunder. Marie Koenen medverkade 2020-22 i ett innovationsprojekt där Västra Götalandsregionen ville testa sökhundar i kampen mot invasiva ogräs och växtskadegörare i lantbruket. Men hon fann det svårt av en rad praktiska omständigheter, från lantbruksmaskinernas beskaffenhet till den hårda tidspressen vid skörd. Träd är mer lämpade. De står där de står. Dessutom är behovet av effektiva åtgärder mot fruktträdskräfta skriande för svenska äppelodlare.
– Det var en kontakt vid SLU i Alnarp som förde fruktträdskräfta på tal. Även om jag bor i Skåne, där nästan alla svenska äppelodlingar finns, var det inget jag kände till, berättar Marie Koenen.
– När jag nu pratat med folk i branschen har jag förstått hur akut det är att hitta en lösning på problemet. Vi måste få bukt med detta, säger de, annars kommer det inte vara lönsamt med äppelodling i Sverige.
Beaglehunden Myrra luktar på ett doftprov med sporer från fruktträdskräfta. Bild: Karin Montgomery, SLU
Ett av tio äppelträd har fruktträdskräfta
Vart tionde äppelträd i Sverige uppskattas vara drabbat av fruktträdskräfta. I stort sett alla äppelodlingar i landet är i någon mån infekterade.
– Man kan inte göra något åt skadade träd, utöver att ta bort skadad ved eller hela trädet om det är svårt angripet. I vissa fall sprider sig smittan så mycket att det inte är ekonomiskt försvarbart att ha odlingen kvar, säger Larisa Gustavsson vid SLU.
Svampen (Neonectria ditissimabres.) smittar via sporer som sätter sig i sår på trädet. Lättast tycks den få fäste vid bladfällning på hösten, berättar Larisa Gustavsson. Det finns äppelsorter som i sig har bättre motståndskraft. Av de som odlas i Sverige utmärker sig Aroma och Santana som extra tåliga. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har också identifierat grundstammar med viss resistens. Men alla sorter smittas.
Ytterligare ett problem är att svampen kan infektera frukt några veckor innan skörd. Även här blir smittan en osynlig följeslagare som ger sig tillkänna först när skador på äpplena uppdagas under lagerhållning.
De åtta hundekipage som medverkar i projektet har i snart två år söktränats i grupp på helger enligt en modell där den doft som ska sökas gradvis försvagas. En kritisk punkt är att hundarna verkligen söker på det efterfrågade och inte exempelvis människodoft. Arbetet har visat sig vara mycket tidskrävande, berättar projektledaren Marie Koenen. När hundarna spårar bland äppelodlingar så dröjer det minst tre månader tills man vet om det finns en skada eller inte där hunden markerat, eftersom det är först då skadan blir synlig. Det är också svårt att veta hur mycket eller lite smitta hundarna känner när de hittar infekterade ”spön”, som de unga träden också kallas.
– Vi lär oss hela tiden, säger Marie Koenen.
– Projekttiden på två år är slut nu i oktober 2024. Men vi vill söka medel för att fortsätta längre än så. Vi tror på det här, det måste få ta den tid det tar.
Text: Jennie Damberg på uppdrag av forskning.se
Stam från äppelträd som är smittat med fruktträdskräfta, smittan ger karaktäristiskt bruna fläckar. Bild: Karin Montgomery, SLU
Om projektet
Projektet “Detektion av fruktskadegörare med specialsökhundar” finansieras av Leader sydöstra och Jordbruksverket. Naturvårdshundutbildaren Marie Koenen står genom egna företaget Byrackaforever som projektägare med samarbetspartners som Sveriges lantbruksuniversitet, Green Innovation Park , Kiviks musterier, Äppelriket och deltagande hundekipage. Projektet Detektion av fruktskadegörare med specialsökshundar är tvåårigt och avslutas i oktober 2024.
Namnet må vara lent. Men den sydostasiatiska sammetsgetingen som rör sig mot Sverige är ett fruktat rovdjur. Favoritfödan är honungsbin.
För tio tusen år sedan var Sverige täckt av ett 3 000 meter tjockt istäcke. När inlandsisen smälte etablerade sig växter, djur och så småningom människor i dess ställe.
– Det mesta som lever här idag är att betrakta som främmande på något sätt. Mycket har blivit flyttat med hjälp av människan. Och det finns också en naturlig expansion till följd av klimatförändringar, säger Niklas Johansson, organismgruppsansvarig för steklar på SLU Artdatabanken.
– Men invasiva, främmande arter är något annat. Det är arter som plötsligt etablerar sig, och riskerar ställa till stor skada.
Kartlägger invasiva arter
Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala har till uppgift att samla in och bearbeta data om den biologiska mångfalden. Det inkluderar att kartlägga, och bidra till att bekämpa, invasiva främmande arter. Några exempel som fått stor uppmärksamhet är jättebjörnloka som kan ge frätskador på hud, japanska jätteostron som tar över havsbotten till skada för både ekosystem och badsugna samt parkslide, som inte bara kväver alla andra växter i sin närhet utan dessutom kan tränga igenom asfalt och skada husgrunder och ledningar.
– När du flyttar en art från sitt naturliga ekosystem vill den hitta en nisch. Problemet är att i princip alla nischer i ett befintligt ekosystem redan är upptagna. Någon annan måste flytta på sig. Vissa arter kan bli väldigt offensiva när de hamnar i en miljö där de inte har en naturlig regulator. Det blir en ohämmad expansion där de tränger undan andra livsformer och i värsta fall ödelägger hela ekosystem, säger Niklas Johansson.
Invasiva arter hotar ekosystemen
Invasiva främmande arter är ett allvarligt och växande hot mot biologisk mångfald, världen över. Arbetet med att bekämpa spridningen har intensifierats under 2000-talet. EU upprättade 2016 en förteckning över invasiva främmande arter för hela unionen. Ett förslag till en motsvarande lista specifikt för Sverige har tagits fram av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (HaV), och kan träda i kraft under 2024. Invasiva främmande arter uppskattas orsaka kostnader på mellan 1 och 4,5 miljarder kronor per år i Sverige.
Förbjudna invasiva arter i EU
Totalt 88 arter, 47 djurarter och 41 växtarter, omfattas år 2024 av EU:s förbud mot invasiva främmande arter. Dessa ska utrotas och får inte:
Föras in i EU.
Hållas, inte heller i sluten förvaring.
Födas upp, inte heller i sluten förvaring.
Transporteras.
Förmedlas, säljas, eller på annat sätt överlåtas.
Utbytas.
Användas.
Tillåtas reproducera sig, växa eller odlas, inte heller i sluten förvaring.
För den svenska förteckningen har växter och djur värderats utifrån bland annat det hot de utgör mot ekosystemtjänster, skadekostnader och effekterna på människors hälsa och rekreation i naturen.
– Den här typen av förteckningar är viktiga eftersom de ger oss en möjlighet att prioritera vad vi ska lägga kraften på. För högriskarter har vi etablerat varningssystem, säger Niklas Johansson.
Sammetsgetingen – ett fruktat rovdjur
En art som redan finns i flera EU-länder och befaras nå Sverige inom kort är sammetsgetingen, ett litet men fruktat rovdjur som helst livnär sig på honungsbin. En särskild beredskapsgrupp har bildats och upprättat en handlingsplan.
– Dyker sammetsgetingen upp kan handlingsutrymmet röra sig om dagar. Vi vill inte att drottningarna ska etablera nya samhällen här, säger Niklas Johansson.
Sammetsgetingen (Vespa velutina nigrithorax) är en asiatisk bålgeting specialiserad på att jaga andra sociala insekter, som honungsbin. När getingarna identifierar ett bo belägrar de det. Om ett bi flyger ut biter getingen effektivt av dess huvud. Biet tuggas sönder och ges som föda till larverna i getingboet. Bin som förstår faran stannar inne i kupan, där de svälter ihjäl.
– Sammetsgetingen vill åt ungefär samma nisch som vår bålgeting har i dag, men med en del obehagliga twister. Vår inhemska bålgeting (Vespa crabro) bygger små samhällen jämfört med sammetsgetingen som bygger väldigt stora samhällen. Bin kan lära sig att vänta ut bålgetingar, men när sammetsgetingar hittar ett bo med bytesdjur praktiskt taget belägrar de det. Bina dör. Sammensgeting går illa åt honungsbin men också vilda bin och andra steklar, säger Niklas Johansson vid SLU.
Sammetsgetingen slår ut bisamhällen
De negativa effekterna kan bli stora för biodlare. I Frankrike, där sammetsgetingen etablerade sig 2005, uppskattas arten på 2020-talet vara ansvarig för 20 procent av alla bisamhällens död. Från Frankrike har sammetsgetingen sedan expanderat i alla riktningar. Norrut har den i begränsad omfattning nått norra Tyskland; den huvudsakliga spridningsgränsen går vid södra delarna av Tyskland.
På lokal och regional nivå sprider sig sammetsgetingen på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala för att skapa nya bon. Över större avstånd sker spridningen genom att honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i exempelvis virke eller krukor, som exporteras. Det var så arten kom till Europa från Sydostasien.
– På egen hand expanderar sammetsgetingen ungefär 6-8 mil per år. Det är i södra Sverige som den av klimatmässiga skäl kan få en konkret etablering i dag. Men vi ser att klimatförändringar går så fort att toleransen flyttar sig snabbt norrut, säger Niklas Johansson.
Beredskap mot sammetsgetingen
2012-2014 kartlade Lotta Fabricius Kristiansen på uppdrag av Jordbruksverket exotiska skadegörare på honungsbin. Redan då pekades sammetsgetingen ut som ett tydligt hot, men det var ingen som riktigt axlade ansvaret att agera för att stoppa den. I dag är intresset för att bygga upp en beredskap betydligt bättre, konstaterar Lotta Fabricius Kristiansen. Hon arbetar med biodling och ekosystemtjänster med pollinering som huvudfokus vid SLU RådNU och ingår i beredskapsgruppen för sammetsgeting. Gruppen består av representanter för myndigheter, akademi och organisationer inom biodling. De har bland annat bestämt hur fynd av sammetsgeting ska rapporterats och kartlagt vilka personer på vilka instanser som har mandat att agera om, eller när, den gör entré.
– Det är mycket som ska komma på plats. Vem eller vilka ska destruera bon? Vilka preparat ska användas? Vi har utbildat civilförsvarsorganisationen Svenska Blå Stjärnan, som nu kan bistå med att scouta efter bon. Det behövs mycket folk om det blir allvarligt läge, säger Lotta Fabricius Kristiansen.
En liten tröst, utifrån hur etableringen gått till i andra europeiska länder, är att även om sammetsgetingen bygger många bon och ställer till stor skada initialt, så dämpas takten med tiden.
– De konkurrerar också med varandra, säger Lotta Fabricius Kristiansen.
Text: Jenny Damberg på uppdrag av forskning.se
Sammetsgeting kalasar på honungsbin
Sammetsgetingen, Vespa Velutina Nigrithorax, är en getingart som ingår i släktet bålgetingar. Den klassas som en invasiv högriskart som spritt sig från Asien till Europa.
Sammetsgetingen äter många andra insekter och även färskt kött från ryggradsdjur, men favoritfödan är honungsbin. Bytet tuggas sönder och ges till larverna. De vuxna djuren lever främst på frukt och blommor.
Arbetarna blir ungefär 2 centimeter långa, drottningen 3 centimeter. Drottningen bygger ett första bo under våren, för att sedan etablera ett sekundärt bo på en plats skyddad från hot som människan. Dessa bon kan befinna sig i träd på 15 meters höjd. Ett enda sammetsgetingbo kan samla upp till 11 kilo protein, eller 100 000 döda insekter.
Illustration av sammetsgeting. Bild: Naturvårdsverket
Så känner du igen en sammetsgeting
Hittar du en sammetsgeting i naturen kan du rapportera det till Artportalen via Invasivaarter.nu
När du rapporterar behöver du skicka med bilder av fyndet för att underlätta artbestämning.
Här är några kännetecken:
Gulbrun panna/ansikte och svart bakhuvud med mörka antenner.
Mellankroppen är helt svart med en sammetslik behåring.
Skenben och fot är gula.
Bakkroppen är mörkt brun till svart med ett orange band på fjärde bakkroppsegmentet.
Strömmingen på våra tallrikar är hotad – av både gifter och storskaligt fiske. Men med en smartare fiskestrategi kan strömmingen öka igen i Östersjön. Bestånden kan kartläggas på genetisk väg och det finns metoder för att minska gifthalterna. Det finns alltså hopp om att vi ska kunna äta mer av den.
Fisk innehåller många nyttigheter; proteiner, järn och omega-3-fetter. Sill och strömming är basen i många av våra mattraditioner. Men trots utmaningar med gifter och minskade bestånd, visar forskning att strömmingen är en underutnyttjad livsmedelsresurs.
Att strömmingen i Östersjön är hotad råder inga tvivel om. Men EU:s indelning av fiskezoner i Östersjön är grov och bestånden kartläggs sällan grundligt. Det skymmer de nyanser som trots allt finns, men sällan kommer fram i den svarta bild som ges i politik och medier.
Den mesta strömmingen fångas ute till havs med väldiga trålar. Detta storskaliga fiske är inriktat på den globala djurfodermarknaden, medan strömming för mänsklig konsumtion fångas av småskaliga kustfiskare.
Bara mindre fiskar slinker genom de stora trålarna. Den strömming som finns tillgänglig för kustfiskarna blir allt klenare, och fångsterna minskar eftersom strömming vi äter ska vara minst 18 centimeter lång, enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Idag finns det bara en tredjedel så mycket av strömming i ätstorlek, jämfört med för 15 år sedan.
Sill eller strömming?
Sillen är större och fetare än strömmingen. Men sill och strömming är samma art, Clupea harengus, – men med genetiska variationer. Arten ändrar utseende ju längre in i Östersjön man kommer. Proportionerna mellan olika kroppsdelar förändras, och antalet ryggkotor minskar längre norrut.
Om fisken fångas norr om Kalmarsund kallas den strömming, och söder om kallas den sill, liksom i Västerhavet. Gränsen mellan Östersjön och Västerhavet går ungefär vid Öresundsbron.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet
Gifthalterna i strömming minskar
Men det främsta skälet till att vi inte äter mer strömming är gifterna. Strömming från norra Östersjön kan innehålla höga halter av dioxiner, PCB och PFAS. Därför avråder Livsmedelsverket från regelbunden konsumtion för riskgrupper, och rekommenderar i stället sill från Västerhavet.
Men det finns nyanser och skillnader. Gifthalterna har gradvis minskat, sakta men säkert, framhåller Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers i Göteborg. Hennes forskarlag har tagit prover på strömming från Bottenviken, som har sagts innehålla mest gifter. Men det visade sig att halterna av dioxiner och PCB var hälften av EU:s gränsvärden. PFAS låg däremot över gränsen.
– Det betyder inte att ett dagligt intag skulle vara bra, men det är väldigt få andra proteinkällor som vi äter varje dag. Tar man hänsyn till ett annat EU-mått – ”tolererbart veckovist intag” – som inkluderar alla livsmedel där vi får i oss till exempel dioxiner, kan de som inte tillhör riskgrupper äta strömming varannan vecka utan problem.
Sillen innehåller många nyttigheter
Sill och annan fisk innehåller många nyttigheter, till exempel proteiner som är lätta att bryta ned, järn som är lätt att ta upp och mycket omega-3-fetter. Fisk är därför ett bra komplement till växtbaserade livsmedel, anser Ingrid Undeland.
– Det skulle finnas ett stort värde om de går hand i hand framgent. Vi försöker få in både västkust- och östkustfångad sill i offentliga måltider. Om strömming från Östersjön serveras tre-fyra gånger per termin i skolan ligger man ändå väldigt långt under det tolererbara veckovisa intaget av miljögifter, säger hon.
Genom att ta bort feta delar av fisken, där mest dioxin och PCB samlas, kan halterna minskas väsentligt. Om man avlägsnar huvud, inälvor, buklist och skinn minskar PCB-halten till en tredjedel. Man kan då äta minst dubbelt så mycket sill. I butikernas strömmingsfilé har dessa delar tagits bort.
– Strömming kan bli en mycket god proteinkälla. Det är en av våra största outnyttjade matresurser, med 100 000 ton tillgängligt i Östersjön, säger Ingrid Underland.
Hennes forskargrupp tog redan 2008 fram en protein-ingrediens från strömming med mycket låg dioxinhalt. Det sker med hjälp av en metod kallad pH-skift, där råvaran extraheras ur fisken i två steg med syrlig respektive basisk lösning. Forskargruppen jobbar också med andra tekniker för att minska gifthalterna ytterligare. Bland annat har de funnit att PFAS-halterna sjunker med 80 procent om huvud och inälvor tas bort, där de långlivade kemikalierna samlas.
Strömmingens framtid – färs
Men det finns ytterligare utmärkt matfisk som vi inte äter, tipsar hon. Förra året fångades till exempel 59 000 ton skarpsill i Östersjön, vilket är mer än sill- och strömmingsfångsterna tillsammans. Om vi åt skarpsillen skulle vi kunna minska importen av havsbaserad råvara – i dag importeras 73 procent av allt livsmedel från havet som vi äter. Samtidigt går 85 procent av den fisk som tas upp av svenska fiskare till djurfoder. Det beror bland annat på en fiskepolitik där foderråvara subventionerats, men också på att många undviker att äta fisk från Östersjön på grund av giftlarmen.
En del av strömmingens framtid kan alltså bli proteinråvara i form av färs och andra former. Ingrid Undeland tycker det är viktigt att vi ser fiskens alla delar som mat. I hela Nordeuropa äter vi i stort sett bara filéerna.
– Det finaste köttet sitter kvar på ryggbenet och i nacken. Vi har tagit fram tekniker för att separera det från benen så att det inte går till foder, utan blir en högkvalitativ livsmedelsråvara. Vi måste vässa teknikerna för att förädla alla styckningsdetaljerna. Det är enda sättet att få en verkligt hållbar livsmedelsproduktion – att bredda oss från dagens runt fem dominerande proteinkällor till kanske femton, säger hon.
Mindre mängd strömming idag
För 15 år sedan fanns nästan tre gånger så mycket tillräckligt stor strömming som idag, enligt Havs- och vattenmyndigheten. Men mängderna kan variera lokalt från år till år. Senast de lekande bestånden kartlades vetenskapligt var 2021, då ett projekt med bland andra SLU och Östersjöcentrum vid Stockholms universitet samlade in data från lekbestånd längs hela svenska kusten. Men Internationella havsforskningsrådets årliga mätningar visar en dramatisk minskning av bestånden, under den gräns där det finns risk för att reproduktionen kan skadas.
Vad händer om strömmingen försvinner?
– Då får vi ett helt nytt ekosystem i Östersjön. Strömmingen är viktig för att överföra energi och materia från lägre nivåer till högre i näringskedjan. Det finns ingen riktig ersättare, säger Henrik Svedäng, forskare vid Östersjöcentrum och vetenskaplig samordnare för Havsmiljöinstitutet på Göteborgs universitet.
Men om bestånden har minskat så mycket har väl ekosystemen redan påverkats? – Ja, det kanske de har, vi har ju exempelvis mer spigg. Men de sambanden är inte så välstuderade. Vi saknar bland annat forskning på hur tillgången på sill i skärgården påverkar förekomst av rovfisk.
Sill och strömming – den sill som fångas norr om Kalmar – är samma art, men med genetiska variationer. De senaste åren har forskarna sekvensbestämt sillens hela arvsmassa i nästan hela utbredningsområdet, från Västerhavet till Bottenviken. Det har gett en komplex bild med åtminstone ett tiotal skilda populationer, enligt Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet.
– Det är nästan lika stor skillnad mellan vår- och höstlekande strömming som mellan sillen i Västerhavet och strömmingen i Östersjön. Vi tror att fiskar och andra ryggradsdjur har en förmåga att känna av om dagarna blir längre eller kortare, och bedöma vilken tid på året det är. Vi ser tydliga skillnader i generna som styr just det.
Annat fisketryck kan ge mer strömming
Det är när strömmingarna leker vid kusten som de fångas av kustfiskarna. Men var de håller hus annars vet ingen. När man trålar på Östersjön går det inte att skilja på olika populationer, som vår- och höstlekande strömming.
Dagens fiskestatistik och -politik tar inte hänsyn till genetiska skillnader, utan all strömming behandlas som en homogen grupp. Det kan leda till att vissa populationer överutnyttjas och minskar kraftigt antal, medan andra klarar sig bättre.
Om man skulle fördela fisketrycket mellan de olika grupperna kan trenden att strömmingen minskar i storlek hejdas, hoppas Leif Andersson. Inom det närmsta året kommer forskarna att kunna beskriva i detalj hur olika populationer rör sig i Östersjön, tror han. Det kan ge Internationella havsforskningsrådet ICES underlag för en finare zonindelning för fiskekvoter (se faktaruta).
Zoner och bestånd av fisk i Östersjön
EU-kommissionen baserar sina årliga fiskekvoter på data från Internationella havsforskningsrådet, ICES. Uppgifterna bygger i sin tur på siffror från rådets medlemsländer, som uppskattar bestånden i ett antal zoner.
Egentliga Östersjön, från Bornholm till Åland, delas in i fem fiskezoner. Norr om Åland är Bottenhavet och Bottenviken var sin zon, med tillsammans nästan lika stora bestånd som Egentliga Östersjön. Till det kommer en zon i Rigabukten och tre zoner i västra Östersjön, båda med ganska små bestånd.
När det gäller strömming delas dock Östersjön in i bara två zoner: Egentliga Östersjön och Bottniska viken.
I maj 2024 föreslog ICES åter en ökning av fiskekvoterna för strömming, efter att ha sänkt kvoterna i flera år, när de ser att bestånden har stabiliserats. Källa: ICES, SLU
Men för att översätta de genetiska rönen till fiskestrategi måste prover tas på fångsterna. Leif Andersson tror att det är tekniskt möjligt att ta fram ett test, ungefär som ett covidtest, som visar vilken population man fiskar på – och koppla det till data om hur mycket som finns kvar av just den.
Minskas fisketrycket, och fördelas rätt, finns en chans att åter få stabila populationer. – Strömmingen är en unik biologisk resurs som vi måste vårda väl, en sill som anpassat sig till Östersjön och kan föröka sig i den låga salthalten, säger Leif Andersson.
Sill till människor stället för djurfoder
Om en större del av sillfångsten ska gå till mat för oss människor, krävs annat foder för exempelvis minkar, odlad lax och andra djur, som idag främst lever på fisk. I dag är soja det dominerande alternativet till djurfoder av fisk, men inte hållbart om den odlas på regnskogsmark i Sydamerika.
För att rädda strömmingen behövs alltså alternativ till fisk som protein i djurfoder. Forskning om det pågår i bland annat Sverige. En anläggning i Örnsköldsvik planeras att tas i drift nästa år, berättar Björn Alriksson, forsknings- och affärsutvecklare på det statliga forskningsinstitutet Rise.
– Vi har flera olika projekt på gång med odling av mikroorganismer på skogsrester, bland annat svamp som äter kolhydrater och bildar proteinrik biomassa som mals till mjöl. Vi testade med grot – grenar och toppar – för några år sedan, men också industrirester som surlut från massaindustrin.
Försöksproduktion i pilotanläggningen i Örnsköldsvik ska komma i gång under 2024. Men den ska även kunna användas för att framställa matråvara som alternativ till kött. Där återstår ett större utvecklingsarbete för att få en råvara med aptitlig smak, konsistens och säkerhet.
Strömming till foder och mat
Andelen svenskfångad foderfisk har de senaste tio åren ökat från knappt hälften av den totala fångsten till drygt tre fjärdedelar, enligt Havs- och vattenmyndigheten. Det innefattar fisk från både Östersjön och Västerhavet. Men räknat i pengar utgör foderfisken bara 28 procent, knappt en tredjedel. Källa: Havs- och vattenmyndigheten
Miljögifterna i fisk
PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är en grupp av över 10 000 syntetiska ämnen. De ingår i impregneringsmedel, rengöringsmedel, smink, färger, skum i brandsläckare och mycket annat. Utsläpp kan ske från produktion till användning och avfall.
PCB är polyklorerade bifenyler, en grupp om drygt 200 giftiga ämnen i byggnadsmaterial, elkomponenter, färger och plaster. De är fettlösliga, lagras i vävnader hos levande organismer och kan påverka hjärnan och nervsystemet. De är förbjudna i Sverige sedan 1995, men läcker ännu ur äldre byggnader.
Dioxiner är cirka 200 klorföreningar som bildas när organiskt material förbränns med plaster som PVC, eller vid tillverkning av andra klorerade organiska ämnen. De bildas även naturligt vid skogsbränder och vulkanutbrott. TCDD, tetraklordibenso-p-dioxin är ett av de giftigaste ämnen som finns.
Gifterna av alla tre typer är svåra att bryta ned. Källa: Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen
Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se
Aktivt kol, växter och förbränning. Det är några metoder som skulle kunna användas för att få bort PFAS – långlivade ämnen med negativ effekt på hälsa och miljö, visar forskning.
PFAS är syntetiska, smutsavstötande ämnen som används i allt från kläder och husgeråd till brandskum. Men de har visat sig ha negativ effekt på hälsa och miljö. Forskare undersöker nu metoder som kan rena bort PFAS.
De kallas evighetskemikalier, de kemikalier som samlas under förkortningen PFAS. Öknamnet kommer sig av att de inte bryts ner i naturen. Att få bort dem från vatten och jord är därmed upp till människan. Men hur ska det gå till? Och vem ska betala?
I december 2013 beslutade Ronneby kommuns VA-bolag Miljöteknik att stänga vattenverket i Kallinge. Orsaken var att vattnet innehöll extremt höga halter av PFAA, en grupp av ämnen som tillhör de tusentals kemikalier som går under samlingsnamnet PFAS. Då hade Blekinge flygflottilj i nästan 20 år övat brandsläckning med skum som innehöll PFAS, och kemikalierna hade läckt ut i grundvattnet.
Två år senare stämde 150 invånare i Kallinge vattenverket och efter en lång rättsprocess slog Högsta domstolen i december 2023 fast att de höga halterna av PFAS i blodet innebär en personskada. Samma år presenterade forskare resultaten av tio års studier av hälsoeffekter på invånarna i kommunen. Projektet Ronneby PFAS Research Program visade på ökad förekomst av bland annat njurcancer och förhöjt kolesterol.
Dyrt att rena bort PFAS
Också i Uppsala upptäcktes höga halter av PFAS i dricksvattnet. Där har kommunen installerat ett reningssystem för att få ner halterna och stämt Försvarsmakten för att få dem att betala. I april beslutade Mark- och miljööverdomstolen att Försvarsmakten ska stå för de reningskostnader som hittills uppstått, 37 miljoner kronor. Uppsala vatten dock ville ha ersättning också för framtida kostnader och hade stämt Försvarsmakten på 215 miljoner kronor.
I Uppsala renas vattnet med hjälp av aktivt kol, en dyr metod som beräknas kosta fyra miljoner kronor per år. Att fånga in PFAS i något slags filter, till exempel aktivt kol, är en av två typer av metoder som finns på marknaden idag. Den andra går ut på att förstöra kemikalierna genom att till exempel utsätta dem för en hög temperatur.
Vad är PFAS?
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en grupp med tusentals kemikalier som började framställas i mitten av 1900-talet.
PFAS har egenskaper som gör dem både vatten- och oljeavvisande och tål höga temperaturer och används bland annat i brandsläckningsskum, smink och för impregnering av till exempel vattenavstötande kläder, men även i stekpannor, skor, skidvallor, möbeltyger och matförpackningar som är non-stick.
Idag finns PFAS-kemikalier överallt i miljön, och de är långlivade. De mest kända substanserna kallas PFOS och PFOA. EU har förbjudet cirka 200 PFAS-ämnen (sedan februari 2023). Men det finns flera tusen PFAS-ämnen i omlopp idag.
Människor får i sig kemikalierna huvudsakligen via dricksvatten och mat men även via inomhusluft, damm och konsumentprodukter. Ämnena kommer ut i naturen bland annat via Försvarets brandövningsplatser och på avfallsdeponier.
Det är många som påstår sig ha bra metoder för att rena vatten och jord från PFAS. I projektet Testbed PFAS har forskningsinstitutet RISE ägnat fyra år åt att testa metoderna. Tove Mallin är forskare och enhetschef inom avdelningen Brand och säkerhet vid RISE.
Få renar bort PFAS, men tekniker finns
– Det finns många bra tekniker och det vi har kunnat visa är att när det gäller att få bort PFAS från dricksvatten finns det inga hinder att börja rena.
RISE testade bland annat att rena vattnet från Tullinge vattenverk i Botkyrka, som stängdes 2011 efter att man upptäckt att PFAS spridits från Tullinge flygfält. Tre olika tekniker testades, en kunde inte utvärderas på grund av teknikstrul men de två andra lyckades få ner halterna till under 4 ng/liter, vilket är det gränsvärde som börjar gälla 1 januari 2026.
De flesta kommuner har inte analyserat sitt vatten för PFAS, än färre renar det. En kartläggning som Livsmedelsverket publicerade 2021 visade att bara 123 av 290 kommuner undersökte sitt vatten för PFAS. Av de 154 vattenverk som hade analyserats förekom PFAS i 72. Hösten 2023 frågade SVT Nyheter efter resultaten från undersökningarna: det visade sig att det i nio kommuner fanns vattenverk som levererade dricksvatten med en PFAS-halt över 4 ng/liter. I Kallinge var halten PFAS i vattnet 10 380 ng/liter.
Gränsvärden för PFAS i vatten och mat
Från 1 januari 2026 gäller nya, lägre gränsvärden för PFAS i dricksvatten. För de grupper som ingår i “PFAS 4” (PFOA, PFNA, PFOS och PFHxS) blir gränsvärdet 4 ng/liter. För de grupper av PFAS-kemikalier som ingår i PFAS 21 blir gränsvärdet 100 ng/liter.
Att gränsvärdet överskrids innebär enligt Livsmedelsverket inte några akuta hälsorisker och de vattenverk som upptäcker höga halter behöver inte ta till nödvattenförsörjning utan dricksvattnet kan användas under den tid det tar att utreda och vidta åtgärder.
Vad gäller animaliska livsmedel infördes gemensamma gränsvärden inom EU för “PFAS 4” i januari 2023. Gränsvärdena gäller bland annat ägg, kött, fisk, kräftdjur och musslor. Gränsvärdena kommer enligt Livsmedelsverket att utökas till flera kategorier av livsmedel.
Svårare få bort PFAS i jord än vatten
Men PFAS finns också i naturvatten och i jorden där kemikalierna tar sig in i våra livsmedel. Där blir reningen mer komplicerad.
– För vattenverken är det enklare eftersom de har ett skarpt gränsvärde att förhålla sig till. För ytvatten blir det i regel en diskussion mellan tillsynsmyndigheten och fastighetsägaren. Det finns både platser som är enklare och platser som är svårare att arbeta på, säger Tove Mallin.
En av de platser där RISE testade olika reningsmetoder var ett flygfält där det fanns en kraftigt förorenad branddamm. Vattnet renades i flera steg och stora mängder PFAS avlägsnades från dammen under den relativt korta testperioden. Problemet om man inte renar är att kemikalierna oftast fortsätter att läcka ut, till exempel till angränsande vattendrag. En annan del av projektet Testbed PFAS har därför varit att utvärdera PFAS-fria alternativ till brandsläckningsskum.
Gjorde släckmedel utan PFAS
– Försvarsmakten har ett behov av att släcka bränder, till exempel ett flygplan som läcker bränsle som brinner. Vi testade hur det fungerade att släcka med flera olika PFAS-fria släckmedel. De goda resultaten ledde till att Försvarsmakten upphandlade ett PFAS-fritt släckmedel till flygvapnets nya släckbilar, säger Tove Mallin.
En metod som inte testades av RISE, främst av tidsbrist, är att rena vatten med hjälp av växter. Maria Greger, docent i växtfysiologi vid Stockholms universitet, har i 30 år forskat i ämnet fytoremediering: att använda växter för att rena mark, vatten och luft från föroreningar. Tillsammans med två andra forskare driver hon företaget PhytoEnvitech AB som har utvecklat en metod för att rena naturvatten med hjälp av flytande våtmarker.
– Vi har jobbat med PFAS sedan 2015 då vi började testa olika växter, säger Maria Greger. Metoden har bland annat testats på vatten från Sänksjön i just Kallinge. Resultaten publicerades i februari 2024 i en artikel i tidskriften Journal of Environmental Management.
Växterna kan ta upp PFAS
– Ofta vill man ha vatten som är någorlunda lugnt för att växterna ska hinna ta upp kemikalierna. Växterna kan både bryta ner och ta upp de här ämnena, säger Maria Greger. Det som inte bryts ner hamnar till slut i växtskotten, som skördas och förbränns. Inom några år kan föroreningen vara borta.
– Om det finns en källa som du inte har hittat och som hela tiden läcker måste du rena kontinuerligt. Men om du har en damm som är förorenad kan du bli av med det mesta av kemikalierna inom några år, beroende på hur stor dammen är.
För Kallingeborna som stämde kommunens vattenverk pågår nu en process för att få ut skadestånd för den personskada som Högsta domstolen slog fast att de har drabbats av. I början av året bildade organisationen Svenskt vatten ett PFAS-nätverk där landets vattenverk kan utbyta erfarenheter vad gäller reningstekniker och kommunikation till allmänheten.
Hur farligt är PFAS ?
PFAS-kemikalierna har förknippats med en mängd olika skadliga effekter på hälsan. Djurstudier har visat att exponering av PFAS kan påverka såväl vuxna djur som foster och avkomma bland annat genom att försämra immunförsvaret och hjärnans utveckling.
Enligt Efsa (den europeiska livsmedelsmyndigheten) finns inte tillräckligt stöd för att PFOS och PFOA skulle vara cancerframkallande för människa. Detta gäller både studier som utförts på yrkesmässigt utsatta individer och bland dem som utsätts för bakgrundsnivåer. WHOs cancerforskningsorgan IARC (International Agency for Research on Cancer) har gjort en annan bedömning 2023 och klassificerade PFOA som cancerframkallande för människa (grupp 1) och PFOS som möjligen cancerframkallande (grupp 2B).
Ett PFAS-ämne som varit föremål för omfattande studier av hälsoeffekterna är C8. Den så kallade C8-studien undersökte hälsoutvecklingen hos invånare i Ohio som hade höga halter av C8 på grund av utsläpp från en fabrik. Sammanlagt ingick 69 000 invånare i studien som visade att det fanns ett sannolikt samband (a probable link) mellan exponering för C8 och sex olika sjukdomstillstånd: Högt kolesterol, ulcerös kolit (inflammation i tjocktarmen och ändtarmen), hypotyreos (en sköldkörtelsjukdom), testikelcancer, njurcancer och havandeskapsförgiftning.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Överbeskyddande föräldrar vill sina barn väl – men barnen kan få svårt att växa upp till ansvarsfulla vuxna som kan ta hand om sig själva, sina känslor och sina relationer. Nu vill forskare förstå mer om föräldrars överbeskyddande, och vilka effekter det får för barnen.
När forskare pratar om överbeskyddande föräldrar syftar de på föräldrar som är överdrivet involverade i sina barns liv, på sätt som inte är anpassade till barnens ålder och mognad. Kanske 4-åringen hindras från att klättra i klätterställningen, eftersom föräldern är rädd att barnet ska ramla. Kanske 13-åringens förälder ringer till läraren för att ta reda på veckans läxa.
Överbeskyddande föräldrar vill väl. Ändå kan det bli så fel, säger Terese Glatz, docent i psykologi och lektor vid Örebro universitet, som forskar om föräldraskap. Risken för att det ska bli fel är som störst när det handlar om ungdomar och unga vuxna, menar hon.
– I den åldern är man tillräckligt mogen för att klara av mycket själv, till exempel att göra läxorna på egen hand, att boka om en läkartid eller att ringa till skolan för att fixa något som behöver fixas. Och när föräldrar hjälper till med sådant som barnen kan göra själva kan det i slutändan bli negativt för barnen, visar forskning.
Överbeskydd hindrar barnens mognad
Överbeskyddade tonåringar kan få svårt att växa upp till ansvarstagande vuxna som styr sina egna liv, menar Terese Glatz. – Om ungdomar har svårt att stå på egna ben och ta egna ansvarsfulla beslut kan det bli problematiskt för dem i framtiden. Men man ska komma ihåg att överbeskyddande föräldrabeteenden bara är en faktor. Det finns mycket annat som också påverkar hur man kommer att fungera senare i livet.
Just nu pågår en internationell studie om överbeskyddande bland föräldrar till barn som går sista året på gymnasiet. Tio länder – Kroatien, Belgien, Schweiz, Grekland, Frankrike, Australien, Italien, Norge, Georgien och Sverige – ingår i studien, och från varje land har mer än 400 föräldrar ombetts att svara på en enkät. Terese Glatz är ansvarig för datainsamlingen i Sverige.
– I forskningsprojektet vill vi förstå mer om varför föräldrar beter sig överbeskyddande, om olika förutsättningar i samhället – sådant som arbetslöshet, jämställdhet, tillgång till barnomsorg och föräldraledighet – kan göra föräldrar mer eller mindre överbeskyddande. Vi vill också undersöka om överbeskyddande föräldraskap är vanligare i vissa länder, säger hon.
Överbeskyddande föräldraskap – vad är det?
Överbeskyddande föräldrabeteenden anses innefatta tre huvuddelar:
Att man inte accepterar att barnet har blivit tillräckligt stort för att ta egna beslut. Kanske man bestämmer vad barnet ska ha på sig eller hur skolarbetet ska planeras och prioriteras.
– När barnet är litet tar man såklart beslut om sådant som barnet inte kan bestämma om, eller sådant som kan bli väldigt tokigt. Men man behöver låta ungdomar ta beslut själva, även om man själv inte skulle ha tagit samma beslut. Vi vet att barn ibland behöver ta fel beslut för att lära sig, säger Terese Glatz, docent i psykologi.
Att man har en överdriven oro för barnets säkerhet och hälsa. Föräldrar med överbeskyddande föräldrastrategier är ofta överdrivet oroliga och har fokus på alla tänkbara risker.
– En generell trend är dessutom att föräldrar ger mindre utrymme till barns självständighet, till och med själva den fysiska ytan som barnen får röra sig på är mindre idag än den var när vi eller våra föräldrar var små.
Att man är överinvolverad i barnets känslomässiga välmående.
Om man som förälder ser tecken på att barnet är oroligt kan man ta det på för stort allvar, och ens egna reaktioner kan förstora oron. Kanske försöker man lösa det problem som gör barnet oroligt, kanske försöker man få bort den negativa känslan av oro.
– Ibland behöver man hjälpa barnet att hantera sina känslor, och samtidigt förmedla till barnet att det är okej att inte alltid må toppen.
Överbeskyddar mot jobbiga känslor
Johan Åhlén är psykolog och forskningsspecialist vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet i Solna. Han och hans kollegor har utvecklat ett föräldrastödsprogram för föräldrar som upplever oro och ångest. – Det tar delvis upp överbeskyddande, säger han. Förälderns uppgift är ju att skydda barnet, men ibland gör man som förälder saker som inte gynnar barnet. Man kanske alltför snabbt går in i en konfliktsituation som barnet har, för att man vill hjälpa – men det kan få effekten att barnet inte utvecklar en egen förmåga att lösa konflikter.
När stödprogrammet utvecklades trodde forskarna att föräldrar med oro och ångest skulle överbeskydda sina barn genom att skydda dem från fysiska faror: inte klättra i träd, inte vara med i sportaktiviteter där man riskerar att skada sig. – Men sådant har vi sett mindre av. Mycket av överbeskyddandet har istället handlat om att inte låta barnen ha negativa känslor, att sträva efter att barnet ska komma ur negativa känslor så fort som möjligt.
Den iakttagelsen är inte ett forskningsresultat, poängterar Johan Åhlén, det är mer forskargruppens upplevelse – och att inte låta barn ha negativa känslor är en typ av överbeskydd som han tror att föräldrar gör alldeles för mycket av.
“Svåra känslor måste få finnas”
– Jag menar inte att man ska lämna barn ensamma med sina svåra känslor, men negativa känslor som ilska, rädsla, sorg och besvikelse behöver få finnas, utan att ta över helt. Man behöver kunna hantera och leva med sina negativa känslor, och ett första steg för att nå dit är att man som barn får en upplevelse av att de känslorna är okej. Att de blir accepterade, att man lär sig att de är en del av livet.
Att prata med föräldrar om överbeskyddande är svårt, säger Johan Åhlén. – Vår approach har varit att det inte går att säga om något är överbeskyddande eller inte. Istället får man som förälder tänka efter själv: ”Vad gör jag för att lindra min egen oro, och vad gör jag för att skydda och hjälpa mitt barn? Är det så att jag gör för mycket, för snabbt? Kan jag backa lite, göra en aktiv bedömning av om, och i så fall när, det passar att gå in i konflikten, eller vad det nu handlar om?” Så har vi uttryckt det.
Fysiskt överbeskydd kan ge sämre hälsa
Överbeskyddande kan även ha negativa effekter för barns fysiska hälsa, säger Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet. – Barn och unga i Sverige rör på sig för lite. Så kallade aktiva skolresor – att gå eller cykla till och från skolan – har minskat kraftigt under senare decennier, samtidigt som det har blivit allt vanligare att föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Det är ett överbeskyddande som leder till stora folkhälsoproblem, även om konsekvenserna kanske visar sig först i ett 30-årigt perspektiv.
Ett effektivt sätt att öka barns fysiska aktivitet anses vara att få fler att gå eller cykla till skola, träning och kompisar. Det är också forskningsfokus för Anna-Karin Lindqvist och hennes forskargrupp. Hon uttrycker det som att hon och hennes kollegor jobbar med ”vad som händer i huvudet på oss” – till exempel normen om hur en god förälder är.
Därför behövs aktiva skoltransporter
80 procent av barn och unga i Sverige uppnår inte världshälsoorganisationen WHO:s rekommendation om 60 minuters fysisk aktivitet om dagen, trots att lek på rasten och gympan ingår i rekommendationen.
Anna-Karin Lindqvist och hennes kollegor har tagit fram en nationell rekommendation om aktiva skoltransporter. Den innehåller bland annat rådet att låta barn gå eller cykla året om, helt eller delvis, redan från förskoleklass – till att börja med på ett säkert sätt, tillsammans med en vuxen, men det kan så småningom ske i sällskap med andra barn eller självständigt. Luleå tekniska universitet och VTI, Statens väg- och trafikforskningsinstitut, står bakom rekommendationen.
Källa: Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.
– Vi har gjort flera studier ur såväl föräldrarnas som barnens och skolans perspektiv, och vi såg snabbt att det inte är barnen som är problemet – de vill och kan cykla och gå till skolan i större utsträckning än de får. Problemet, menar hon, är att föräldrar älskar sina barn på ett sätt som gör att de känner ”Jag älskar dig, så jag skjutsar dig”. – Vi vill att den normen ska förändras. Vi vill att föräldrar istället ska känna: ”Jag älskar dig, så nu får du gå eller cykla.”
Oavsett barnets ålder? – Det går inte att säga någon ålder. Aktiva resor kan funka redan från förskoleklass, men i vissa trafiksituationer går det kanske inte att gå eller cykla ens när man är 30. Man måste göra en bedömning av vad barnet klarar och av hur trafiksituationen ser ut, till exempel om det finns säkra cykel- och gångvägar.
Barn som skjutsas missar mycket
Barn som inte får cykla eller gå till skolan går miste om en möjlighet till fysisk aktivitet – men det är det lilla problemet, anser Anna-Karin Lindqvist. – Det stora är att de missar det växande det innebär att få ta ansvar, att lära sig förstå sin omvärld och hantera olika trafiksituationer, träna på att orientera sig, kunna klockan – och, inte minst: det sociala, alla nya kompisar man får när man går eller cyklar tillsammans.
Ibland tänker hon att det är som om föräldrar vill vira in sina barn i skyddande bubbelplast, som om inget ska få skava eller ta emot.
– Men det är mycket säkrare i trafikmiljöerna nu än vad det var för bara några decennier sedan. Ändå känner sig föräldrar ifrågasatta om de låter sina barn gå eller cykla till skolan, har forskning visat. En orsak kan vara den så kallade 12-årsregeln, som hävdar att barn inte är mogna att cykla i trafik förrän vid 12 års ålder. – Den regeln ska utrotas, den gäller inte, säger Anna-Karin Lindqvist. Den bygger på hur trafiksituationen var på 1960-talet, och sedan dess har kunskapen om barns förmåga att tolka trafik dessutom ökat.
Så undviker du att bli en överbeskyddande förälder
Vägled barnet genom svårigheter istället för att lösa barnets problem. Att bygga bort allt som är svårt för barnet kanske hjälper i stunden, men långsiktigt är det bättre om barnet får hjälp att utveckla problemlösningsstrategier.
Hjälp barnet att förstå och hantera sina negativa känslor, som till exempel oro inför en skolutflykt eller ilska vid ett misslyckande. Samtala med barnet om känslor och ge tips hur man kan hantera dem.
Prata med vuxna som har barn i samma ålder för att få inspiration och idéer kring vad man kan hjälpa, eller låta, barn göra själv (men man behöver förstås anpassa sig till sitt eget barns förmågor och förutsättningar).
Låt barnet göra fel. Ibland behöver man bita sig i tungan och låta barn göra sina misstag – det lär de sig av i det långa loppet.
Källa: Terese Glatz, docent i psykologi vid Örebro universitet.
Hittills har 108 föräldrar med barn mellan 5 och 9 år deltagit i föräldrastödsprogrammet i studien vid Karolinska institutet. Programmet testades under pandemin, via zoom, med en psykolog och fyra föräldrar i varje grupp. Grupperna träffades totalt sex gånger, en gång varannan vecka.
Ett år efter insatsen följdes familjerna upp via intervjuer och enkäter som bland annat innehöll frågor om överbeskyddande – till exempel om föräldrarna skyddar sina barn från misslyckanden och/eller kritik, om de håller ett vakande öga över barnen och om de försöker undvika riskfyllda aktiviteter.
Svaren analyseras och jämförs dels med svar från innan föräldrarna påbörjade stödprogrammet, dels med resultat från en kontrollgrupp som istället för stödprogram har läst en bok om föräldraskap. Detta ska ligga till grund för en eller två studier där forskarna undersöker hur föräldrastödsprogrammet har fungerat i stort, om det har haft någon effekt och om den i så fall beror på att föräldrarna har minskat sitt överbeskyddande eller på något annat.
Källa: Johan Åhlén, psykolog och forskare vid Karolinska institutet, Solna.
Text: Maria Zamore på uppdrag av forskning.se
Pojkar har i snitt lägre betyg i skolan än flickor. Frånvaron av en rad positiva beteenden – som är vanligare hos flickor än pojkar – kan vara en förklaring. Det visar internationell forskning.
Sociologen Frida Rudolphi har undersökt skillnader i elevers attityder och beteenden som är associerade med skolresultat. Och det finns tydliga mönster, menar hon.
Hon är verksam vid Stockholms och Umeå universitet, samt Institutet för framtidsstudier, och har använt den svenska delen av ett stort internationellt forskningsprojekt, CILS4EU, för att titta närmare på pojkar och flickors studieresultat. Den nya studien* utgår från ett antal positiva och negativa attityder och beteenden hos eleverna för att hitta samband.
Att pojkar presterar sämre i skolan än flickar har länge varit känt. År 2023 låg skillnaden för pojkar och flickor på 19 meritpoäng, enligt Skolverket.
Så beräknas meritpoängen
Meritpoäng i grundskola och gymnasiet är det samlade värdet av elevens 16 bästa betyg. Varje betyg har ett motsvarande meritvärde där ett A = 20, B = 17,5, C = 15, D = 12,5, E = 10 och F = 0.
Man kan som högst få 320 poäng. Den som läst moderna språk får även räkna med det som ett 17:de betyg och kan då få upp till 340 poäng.
Men vad är det flickor gör som pojkar inte gör? I den nya studien har forskare tittat på olika samband mellan elevers studieresultat och deras beteenden i och utanför skolan.
– Pojkar har en tendens att engagera sig i beteenden som i längden har negativ inverkan på skolresultaten, medan flickor engagerar sig i beteenden som ofta har positiv inverkan på studierna, säger Frida Rudolphi.
Det är dock inte de negativa beteenden som utgör den största skillnaden, utan avsaknaden av de positiva, menar hon.
– När vi tittar översiktligt på positiva och negativa aspekter bredvid varandra så framgår det att positiva beteenden tycks spela större roll för att förstå könsskillnaderna i betyg, säger Frida Rudolphi.
Av dessa sticker sambanden med fritidssysselsättningar som läsning respektive datorspel ut.
Attityder och beteenden som spelar roll för betygen
Studien bygger på enkätundersökning där elever har fått ta ställning till olika påståenden. Dessa kategoriseras sedan in i positiva och negativa huvudteman för både attityder och beteenden. Dessa teman är:
Positiva teman:
Anstränga sig under skoldagen.
Ha förhoppningar på högre utbildning.
Göra läxor.
Läsa på fritiden.
Negativa teman:
Ha en anti-skolattityd (Inte tro att skolan är “för mig”).
Ha ett skolmotstånd (Inte vilja gå till skolan).
Tänka i traditionella könsnormer.
Vara impulsiv.
Spela mycket datorspel.
Utöver detta ställs frågor om huruvida elevens föräldrar förväntar sig att de ska studera vidare på högskola eller universitet samt vilka egenskaper föräldrar önskar se i sina barn.
Källa: Frida Rudolphi
I studien har forskarna kunnat se att dataspel har ett tydligt negativt samband med meritvärdet om eleverna spelar mycket; två timmar eller mer om dagen. Och det är något pojkar gör i en betydligt större utsträckning än flickor. Hälften av de 14-åriga pojkarna uppgav att de spelade datorspel två timmar eller mer om dagen. Bland flickor var andelen som spelade minst två timmar dagligen bara 10–15 procent.
Datorspel stjäl fokus från skolan
Frida Rudolphi betonar att det finns flera olika förklaringar till varför datorspel har ett negativt samband.
– En orsak kan vara en försämrad förmåga att ägna sig åt skolaktiviteter, säger Frida Rudolphi.
Dataspel ger snabba och konsekventa dopaminbelöningar. Mycket spelande kan då göra det svårt för eleven att fokusera på aktiviteter som skolarbete där belöningarna är färre, kommer senare och kräver mer arbete.
Det kan även handla om både tidsbrist och sömnbrist när eleven spelar så mycket att den varken har tid eller ork att plugga.
Forskarna delar upp spelandet i två kategorier: så kallade singel-player (när man spelar ensam) och multi-player (när man spelar med andra). Båda formerna av datorspel kan ha ett tydligt negativt samband med skolresultaten om speltimmarna blir många. Men forskarna har kunnat se att multi-playerspel har ett något större negativt samband, jämfört med singel-playerspel. Exakt varför det skiljer sig åt vet forskarna ännu inte. Frida Rudolphi menar att det behövs mer och bredare forskning.
– För att vi ska kunna förstå datorspelandets effekter, både för barn och vuxna, behövs det forskning från många olika håll, säger hon.
– Till exempel har neuropsykologisk forskning helt andra infallsvinklar än samhällsvetenskaplig.
Flickor läser mer än pojkar
Att läsa visade dig däremot ha ett positivt samband med studierna, något som är betydligt vanligare bland flickor än pojkar. 36 procent av de tillfrågade pojkarna läser ingenting alls, medan andelen flickor som inte alls läser bara är 16 procent. Omvänt är andelen som läser minst en gång i veckan bara 18 procent för pojkar men 36 procent bland flickorna. Skillnaden i läsning utgör 6–8 procent av betygsskillnaderna. Räknas det bort, skiljer det bara 14 meritpoäng (i stället för 19) mellan flickor och pojkar.
Forskarna har också undersökt en rad andra attityder och beteenden med positiva samband till skolarbetet. Starkast samband med goda studieresultat är bland annat ansträngning under skoldagen och förväntan om framtida universitetsstudier.
Dessa tre positiva teman (läsning, ansträngning och förväntan om universitetsstudier) är enligt forskningen vanligare hos flickor än hos pojkar, och utgör den allra tydligaste skillnaden för studieresultaten.
– Det viktiga verkar alltså inte vara att pojkar har många negativa beteenden, utan att de saknar de positiva, säger Frida Rudolphi.
Text: Johan Funeskog på uppdrag av forskning.se
Mer om det internationella forskningsprojektet CILS4EU
Studien använder ett datamaterial från det stora internationella forskningsprojektet CILS4EU (Child Immigrant Longitudinal Survey in four European countries), som har som mål att följa unga migranters situation i Europa. Resultaten bygger på en stor mängd datamaterial insamlad genom enkätundersökningar. Totalt har 5 029 elever från 129 svenska skolor deltagit. Elever har fått besvara enkäten i både åttonde och nionde klass, samt i åttonde klass gjort olika tester.
*Den aktuella studien är ännu inte vetenskapligt publicerad.
Aggressiva mejl från föräldrar, elever som filmar och lärare som hängs ut i sociala medier. Digital mobbning har blivit ett arbetsmiljöproblem i skolan. Forskare vid Malmö universitet har tagit fram en verktygslåda som hjälper skolor att tackla digital aggressivitet systematiskt.
Skolor saknar ofta strategier för att hantera kränkningar och påtryckningar utifrån. Rebecka Cowen Forssell och två kolleger vid Malmö universitet har arbetat med verktygslådan inom forskningsprojektet ”Digitala kränkningar och nätmobbning – en ny arbetsmiljörisk inom skolan” sedan 2020, för att förebygga och hantera digitala kränkningar. Nu är verktygslådan färdig och finns tillgänglig för alla skolor som vill att ta del av den.
Hur yttrar sig trakasserier mot lärare? – Vi kallar det inte trakasserier; i början av studien pratade vi om digitala kränkningar men vi landade i begreppet digital aggressivitet som sträcker sig från respektlöst beteende till ett allt mer explicit aggressivt tilltal. Vi identifierade tre former av digital aggression där den vanligaste sker via mejl mellan skola och vårdnadshavare, berättar Rebecka Cowen Forssell.
3 typer av digital aggressivitet mot lärare
1
Mejl från föräldrar
Aggressivt formulerade mejl från vårdnadshavare.
2
Uthängning i sociala medier
Negativt omtal eller exponering i sociala medier.
3
Filmning av lärare
Att man filmar lärare i klassrummen. Filmer som riskerar spridas på sociala medier.
Aggressiva mejl handlar ofta om beslut, tagna av skolpersonalen, som vårdnadshavare motsätter sig. Det kan handla om betyg eller undervisningsinnehåll, och är ibland kränkande eller hotfulla.
– Vi betraktar de aggressiva mailen som försök till förhandling med lärare eller rektorer att ändra ett beslut. Sedan har vi det här med sociala medier där lärare, rektorer eller skolor omtalas på ett negativt sätt.
Vårdnadshavare pratar även av sig om händelser som skett på eller i kontakt med skolan på sociala medier. Det är den andra formen av aggressiviteten och här kan även utomstående kommentera och lägga sig i. När detta går över gränsen och blir respektlöst kan det vara svårt för lärare att veta när man får eller inte får bemöta det som skriv.
– Den tredje formen av digital aggressivitet handlar om filmning i klassrummen och är den enda identifierade situationen där eleven är aktör. Det kan ske genom ett iscensättande av en situation i klassrummet, där elever filmar lärarens reaktion. Då är själva filmandet en digital aggressivitet, men också klippet när det sedan läggs upp på sociala medier och får spridning.
För den utsatta läraren blir då obehaget dubbelt. Att vara medveten om att man är exponerad, men inte veta vad som sägs eller vem som läst eventuella påhopp, känns extra svårt.
Har hat och hot mot lärare och skolpersonal ökat på grund av sociala medier?
– För att kunna säga att något har ökat behöver man en före- och efterstudie och mig veterligen finns inga sådana. Däremot kan vi ju se att med inslag av sociala medier och mejl, är man mer exponerad för aggressivitet på nätet. Och det innebär nya konsekvenser.
Till exempel kan det leda till sämre välbefinnande och hälsa, samt att man förlorar arbetsglädjen. Till viss del har utsattheten ”normaliserats”; trots att det påverkar en negativt tar man kanske att inte ta upp eller problematisera det, för att man inte vill visa sig svag.
Är vårdnadshavare medvetna om hur deras agerande påverkar skolpersonalen?
– Jag skulle säga, i alla fall när de kommer till de här mejlen, att avsikten inte är att skada utan problemen uppstår som en konsekvens av att man vill förändra en situation. Framförallt när avsikten är att förhandla om sin eller elevens position.
Skolan fattar genom sin myndighetsutövning beslut som kan ha mycket kännbara konsekvenser för elever, och vårdnadshavare kan ha legitima skäl att påverka, men de kan gå för långt.
– Frångår man normen av respektfullt bemötande går man över gränsen, och oavsett om intentionen var att skada eller inte så får det ju negativa konsekvenserna för den enskilde lärarens hälsa och arbetsmiljö.
Har ni fått någon reaktion på verktygslådan från rektorer eller lärare än?
– Ja, vi har fått en väldigt positiv och stor respons, mer än vad jag hade räknat med faktiskt. Vi lanserade det vi kallar för verktygslådan i november 2023 och har haft ett välbesökt seminarium. Många har hört av sig efteråt och sagt att de ska implementera verktygen.
– Vi har sett i vår studie att det saknas ett förebyggande arbete som är organisatoriskt förankrat. Det handlar inte om att rektorer inte prioriterar det, snarare om att de inte vet hur de ska gå tillväga. Verktygslådan verkar spegla ett behov som finns, säger Rebecka Cowen Forssell.
Så funkar verktygslådan
Verktygslådan är gratis och öppen för skolor att använda. Den riktar sig till rektorer men även andra parter i arbetsmiljöarbetet. Verktygslådan är indelad i tre delar som består av korta filmer, en informationsguide, en samtalsfilm – samt uppföljande arbete. Målet är att man tillsammans på arbetsplatsen ska samtala och fundera kring konkreta situationer där man kan stöta på problemen och hur man skulle vilja bemöta dem, samt att hitta sätt för skolledning och lärarlag att arbeta systematiskt och förbyggande med problemen.
Verktygslådans tre delar:
En informationsguide med information och inspiration till det systematiska arbetsmiljöarbetet i relation till digitala aggressioner. (Målgrupp: Skolledning och skyddsombud/facklig företrädare)
En samtalsfilm/podd som introducerar och nyanserar problematiken. (Målgrupp: Skolledning och skyddsombud/facklig företrädare)
Tre kortfilmer med tillhörande dialogfrågor för användning på möte med hela personalgruppen. (Målgrupp: Hela personalgruppen)
Text: Johan Funeskog på uppdrag av forskning.se
Har du upplevt att mobilen lyssnar på dig och anpassar reklamen efter vad du säger? Du är inte ensam. Ryktet har cirkulerat i flera år – men än har ingen lyckats bevisa att det verkligen är så.
Men att mobilen lyssnar på oss, det vet vi ju. Eller? Kunskapen och viljan att anpassa reklamen efter vad du säger i närheten av din telefon har funnits länge.
Redan för tio år sedan skickade företaget Amazon Technologies in en patentansökan för en teknologi som kan lyssna efter nyckelord* och anpassa reklamen efter dem. Företaget beskrev tekniken med ett exempel: två personer pratar om vad de har gjort på semestern, varpå de får reklam baserat på vad de har pratat om.
* Nyckelord är relaterade till olika ämnen eller aktiviteter som den som avlyssnar är intresserad av att spåra eller kontrollera.
Mobilen tar upp ljud utan mikrofon
Tre år senare söker Facebook patent för att använda mobilens sensorer för att samla information om användaren – för att sen kunna anpassa sin reklam. Samma år ansöker även University of California om ett patent som pekar ut en av sensorerna: en så kallad accelerometer, som kan användas för att lyssna efter nyckelord.
Den som vill avlyssna det som sägs runt en mobiltelefon behöver nämligen inte göra det via mobilens mikrofon utan kan göra det via två andra sensorer, förutom accelerometer finns något som kallas gyroskop.
En accelerometer håller ordning på åt vilket håll mobilen hålls för att få skärmen att rotera på rätt sätt. Den används ofta i kombination med gyroskopet som kan känna av ifall mobilen vrids runt sig själv utan att lutas. Signaler från de här två sensorerna kan åtminstone i teorin översättas till text för att till exempel känna igen nyckelord som uttalas av personer i närheten av telefonen, enligt forskning.
6 data som mobilen samlar in
Platsdata: GPS-sensorer kan spåra var du befinner dig och ditt rörelsemönster över tid.
Rörelsedata: Accelerometrar kan mäta hur enhetens accelererar, rör sig och vibrerar, vilket kan avslöja användarens fysiska aktivitet eller interaktion med enheten.
Ljusförhållanden: Ljussensorer kan mäta ljusnivån i omgivningen, något som mobilen använder för att anpassa skärmens ljusstyrka eller till att förstå användarens miljö.
Närhetsdata: Närhetssensorer kan avgöra om användaren håller enheten mot ansiktet under ett samtal eller hur nära ett föremål är.
Orienteringsdata: Gyroskop kan mäta enhetens rotation och orientering, vilket kan användas för att återge mobilens riktning eller orientering i rummet.
Ljudupptagning: Mikrofoner kan spela in ljud från användarens miljö eller för att använda röstkommandon.
Att viljan och kunskapen att avlyssna människor i närheten av en mobil finns, behöver inte betyda att det verkligen sker. Men att det sker är många övertygade om, oftast för att de får reklam för någonting som de nyligen pratat om i närheten av mobiltelefonen.
Lyssnar appar i smyg?
Själv* befann jag mig häromdagen i lunchrummet när ett företag jag aldrig hört talas om nämndes. Dagen efter dök det upp reklam från företaget i mitt instagramflöde. Misstänkt? Kanske inte. En kollega som befann sig på samma plats som jag, har en son som jobbar på det nämnda företaget. Positionsdatan i våra mobiler visade att vi var på samma ställe. Var det kopplingen till sonen, via kollegan, som gjorde att reklamen dök upp? Eller var det för att mobilen tjuvlyssnade och ”hörde” att företagets namn nämndes? Möjligheten finns också att det var en ren slump.
*Johan Frisk, artikelförfattare
Också Stefan Alfredsson, universitetslektor i datavetenskap vid Karlstads universitet, som forskar om mobila bredbandsnät har upplevt misstänkta samband mellan samtal och reklam.
– Men om någon kunde bevisa det hade det varit en sensation. Appar utsätts för mycket undersökningar, bland annat av kollegor till mig som har undersökt hälsoappar. Vi har inte sett några exempel på att apparna gjort aktiva avlyssningsförsök.
Spion i mobilen utan ett enda klick
Det finns alltså inga bevis på att någon tjuvlyssnar på mobilanvändaren via installerade appar. Men att mobiltelefoner har avlyssnats vet vi. Det mest kända exemplet är spionprogrammet Pegasus, som ett israeliskt företag sålde till ett antal stater, som i sin tur planterade det hos journalister och andra som de ville avlyssna. Men det är inte den typen av avlyssning som anklagas för att leverera underlag för riktad reklam.
Vad är zero-klick-teknik?
Spionprogrammet Pegasus är känt för sina zero-klick-attacker, vilket innebär att det installeras på en enhet utan att användaren behöver klicka på några länkar eller öppna några meddelanden. Angriparen utnyttjar i stället sårbarheter i mobilens operativsystem eller appar.
Hur avlyssning går till – en affärshemlighet
I slutet av förra året publicerade marknadsföringsföretaget CMG Local Solutions ett blogginlägg där de berättade om teknologi för aktivt lyssnande. De hävdade att de kunde avlyssna samtal som genomförs via mobiltelefoner och använda denna information för att skräddarsy marknadsföring åt företag.
Metoden går ut på att identifiera de nyckelord som ett företag är intresserat av, och sedan använda AI för att identifiera de orden i samtal som förs i närheten av en mobiltelefon. När inlägget uppmärksammades togs det bort. Men i slutet av januari publicerade företaget ett nytt inlägg, den här gången om marknadsföring för bilförsäljare. Så här beskrev de tjänsten:
Active listening technology picks up on the throwaway comments people say around their smart devices, deploying your ads straight to the very screens they’re spending their time on.
(Aktiv lyssningsteknik fångar upp sådant människor säger i närheten av sin mobil, och placerar det i dina annonser som skickas direkt till de skärmar där de spenderar mest tid)
Exakt hur detta ska gå till är oklart, liksom om tjänsten verkligen har använts. Frågan är också om metoder för att tjuvlyssna på människors telefoner går att använda utan att mobilägarna märker det.
Kontrollera vad apparna har för sig
För att göra den typ av analys som företaget beskriver i sin annons behöver man antingen bearbeta informationen på enheten, vilket kräver datorkraft, menar Stefan Alfredsson.
– Eller så behöver man skicka en kontinuerlig ljudström till en server som gör en textigenkänning. Det skulle upptäckas ganska snabbt för att datakvoten tar slut eller för att batteriet tar slut snabbare.
En sådan avlyssning skulle också gå att upptäcka genom att kontrollera vad apparna har för sig.
– Om vi tar Iphone finns en integritetsrapport som ägaren kan aktivera. Den loggar vilka appar som har tillgång till vad och vilka nätverksaktiviteter som de har tillgång till. Så det finns goda möjligheter för användaren att kontrollera vad som händer i telefonen.
Ett företag skulle visserligen kunna använda sig av en algoritm som kan upptäcka vissa triggerord, säger Stefan Alfredsson.
– Men återigen, det kräver att mikrofonen är påslagen hela tiden och samlar in ljudet och att det sker en kontinuerlig analys av ljudströmmen.
Tjuvlyssnar mobilen? Troligtvis inte…
En mobiltelefon lyssnar med en inbyggd mikrofon. Om mikrofonen aktiveras kan den fånga ljud från omgivningen och omvandla dem till digitala ljudsignaler, som mjukvara och appar i mobilen kan bearbeta.
Normalt sett lyssnar mobilen bara när den har röststyrda funktioner eller appar som kräver röstinmatning. Och för att lyssna aktivt måste röstigenkänningstjänster och röstassistentfunktioner vara aktiverade och tillgängliga på enheten.
För att en mobil ska få skicka ljud vidare till exempelvis en server för röstigenkänning eller transkription, måste den som använder mobilen godkänna det, eller själva sätta igång processen.
Källa: Internetstiftelsen
Om inte mobilen lyssnar på vad du säger:
Varför får du reklam i mobilflödet för något du pratat om?
En förklaring är den enorma mängd information som kan samlas in om dig och som kan kopplas ihop med telefoner och platser du varit i närheten av.
I ett samtal med en vän kan någon av er ha nämnt flugfiske, något som du aldrig annars pratar om. När du sedan får reklam för flugor i mobilflödet kopplar du det till samtalet: Mobilen måste ha avlyssnat samtalet. Men i själva verket kan reklamen bero på att du en halvtimma senare träffade en annan vän. Hen har stort intresse för flugfiske, något ni inte pratar om, men eftersom positionsdatan i era mobiler lokaliserar er till samma plats ”gissar” annonsören att ni är intresserade av samma sak. Men hur vet den att din vän är intresserad av flugfiske?
Digitala fotspår: När du interagerar online – besöker webbplatser, handlar på nätet, går med i en intressegrupp på sociala medier etc – kan företag samla in och analysera den datan – för att sedan till exempel rikta reklam som verkar stämma med dina intressen till ditt mobilflöde.
Spårningspixel: En liten, osynlig grafik placeras på en webbsida (eller i ett e-postmeddelande). När du öppnar sidan eller mejlet laddas den in från en fjärrserver och skickar tillbaka information om dig till en tredje part, vanligtvis en annonsör eller en analysplattform. Det kan vara data om vad du gör på sajten, din IP-adress eller när du är där och vilken enhet du använder.
– Det är ett kontinuerligt intrimningsarbete. Det som är nytt nu är den avancerade dataanalysen som kan göras med hjälp av AI, som kopplar ihop till exempel surfhistorik och köphistorik. Den som ser att du handlar blöjor kan inte bara lista ut att du är förälder utan också att du om tio år har en tioåring, säger Stefan Alfredsson.
Tjuvlyssning går inte att utesluta, menar forskare
För ett par år sedan publicerade två forskare vid Tekniska universitetet i Berlin en studie med rubriken: Is My Phone Listening in? Efter att ha gått igenom argumenten för och emot drog de slutsatsen att det inte kan uteslutas att en storskalig avlyssning kan ske utan att upptäckas.
– Som forskare vill man ha lite hängslen och livrem. Vi har inte hittat någonting som tyder på det, men kan inte slå fast att det inte finns. Men det sker en stor aktiv forskning kring cybersäkerhet och än så länge har ingen hittat bevis.
Så skyddar du dig mot avlyssning
1
Den som är orolig för att apparna tjuvlyssnar via mikrofonen kan gå in på inställningar och stänga av åtkomsten till mikrofonen för de misstänkta apparna.
2
Den som vill vara riktigt säker på att telefonen inte lyssnar, till exempel via någon av de andra sensorerna eller med hjälp av ett inplanterat program, får helt enkelt hålla sig på behörigt avstånd från telefonen.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
