Många grundskolor är mobilfria redan idag. En lagändring 2020 gjorde att lärare, mentorer och rektorer fick rätt att samla in elevernas mobiler under lektionstid eller i särskilt utsatta situationer – som i omklädningsrummen under idrottslektioner. Rektorer har även möjligheten att utlysa hela skolan mobilfri under en årsperiod.
I det nya Tidöavtalet, som förhandlats fram mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna, vill man förbjuda mobiler på grundskolan helt – även på rasterna. Det handlar om en “kulturförändring”, menar Liberalernas partiledare Johan Pehrsson.
PISA argument för mobilförbud
Ett argument för ett mobilförbud i skolan är de dåliga svenska resultaten i den internationella kunskapsmätningen PISA. Man menar att mobiltelefonerna spelar en stor roll i de försämrade resultaten, som idag ligger på samma bottennivå som för tio år sedan.
Forskare tycker att det är en förenklad bild av verkligheten.
PISA mäter 15-åringars kunskaper
PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder.
De svenska resultaten i matematik och läsförståelse var 2022 tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden.
PISA står för Programme for International Student Assessment.
Är det på grund av mobilerna som de svenska resultaten i PISA 2022 sjunkit till bottennivå?
– Det orsaksbandet är väldigt svårt att dra med den kunskapen vi har. Jag tror att det handlar om många olika saker och det är förenklat att plocka ut en enda sak och säga att det är därför, säger Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Men det kan finnas andra bra anledningar till att hålla grundskolan mobilfri, menar Pär Nyström som forskar om utvecklingsprocesser hos yngre barn vid Uppsala universitet.
Hur påverkas eleverna av mobiler?
– Frågan är bred och komplex och den har många svar beroende på vem det handlar om. Man pratar gärna om barn som en homogen grupp men de är ju individer. En del har en enorm nytta av mobilen, för andra förstör den deras liv, säger Pär Nyström.
Mobiltelefoner i skolan kan föra med sig en rad problem, till exempel cybermobbning, och att alltid ha mobilen med sig kan göra barn mer utsatta. Sociala medier kan skapa oro och det kan vara svårt att låta bli att kolla mobilen under skoldagen. Detta påverkar barnens psykiska mående, menar Per Nyström. Även barns koncentrationsförmåga kan påverkas negativt av mobilen.
Mobilförbud har för- och nackdelar
– Det finns fördelar med ett mobilförbud och det finns nackdelar. Vanligtvis när man gör bestämmelser, handlar det om att skydda dem som är svaga och sköra och i just det här fallet tror jag att det finns många sköra och svaga som inte mår så bra av mobil i skolan. Så av den anledningen tycker jag att det är bra förslag.
Däremot kan barn som tycker om skolan, vill lära sig och har en bra koncentrationsförmåga, få ut mycket av mobiltelefoner. Då kan mobilen fungera som ett hjälpmedel. Men för barn som har svårt att koncentrera sig eller inte trivs i skolan, blir mobilen dock till ett hinder. Det är svårt att dra alla barn över en kam, ingen lösning kommer att fungera för alla.
Lag ger lärare rätt att beslagta mobiler
En lagförändring i skollagen, som trädde i kraft 2020, tillåter redan idag lärare, mentorer och rektorer att ta ifrån eleverna deras mobiler under lektionstid eller i särskilt utsatta situationer som i omklädningsrummet vid idrottslektion. Mobilerna ska då lämnas tillbaka i anslutning till att lektionen är över. Rektorer har utöver detta även möjligheten att utlysa ett totalt mobilförbud för alla elever på skolan, då både under lektionstid och raster, och som gäller ett år i taget. Det regeringen nu vill göra är att mobilförbudet blir praxis och att rektorer, istället för att utlysa tillfälliga mobilförbud, kan ge elever undantag vid speciella tillfällen.
Hur använder elever sina mobiler idag?
Det finns inte tillräckligt med forskning i de nordiska länderna om hur elever i grundskolan använder sina mobiler, enligt Christina Olin-Scheller. Hon har själv forskat tillsammans med finska kollegor och observerat elever i klassrummet. Forskarna har samlat mycket material, men då på gymnasienivå.
Elever använder mobilen på bra sätt
Det som Christina Olin-Scheller och hennes kollegor kunde se, var att mobiler generellt används på ett bra sätt. Eleverna använder sina mobiler när det passar in i klassrumsammanhanget, något som forskarna kallar “sömlöst”.
– Lärare och elever förhandlar fram det här sättet naturligt. När det blir pauser under lektionen, vilket det alltid blir, kan mobilen komma fram, men inte när det är ett viktigt innehåll eller när man sitter i elevgrupper, berättar Christina Olin-Scheller.
Även elever i grundskolan använder sina mobiler på ett bra sätt, menar Anita Grigic Magnusson, forskare vid avdelningen för lärande, kommunikation och IT vid Göteborgs universitet, som tittat närmare på mobilanvändningen i grundskolan.
– De allra flesta elever sköter, och det här vill jag verkligen betona, de allra flesta elever sköter mobiltelefonen alldeles utmärkt.
Men stör inte mobiler i klassrummet?
– Det kan finnas enskilda elever eller enskilda sammanhang där det inte funkar, men så har det alltid sett ut. Det spelar ingen roll om det finns mobiler eller inte. Det finns alltid elever som vill göra motstånd och lärare som inte kan hantera ett klassrumsklimat. Men att lägga det ansvaret på mobilerna är att göra frågan väldigt enkel, säger Christina Olin-Scheller.
Mobiler kan lugna i klassen
Tvärtom kan mobiler ha en lugnande effekt i klassrummet, menar Anita Grigic Magnusson. Även om det inte finns några garantier för att eleverna använder mobilen till det de ska – skolarbetet.
– Att skicka ett meddelande till någon i klassen uppfattas av andra elever som mindre störande än att börja prata med klasskompisen i klassrummet, berättar hon.
Mobiler i skolan är inte ett helt enkelt ämne, och det behövs mer forskning på området i en svensk kontext, något de tre forskarna är överens om.
Barn med ADHD distraheras lättare
Det finns situationer där mobilerna är en god resurs, till exempel är elever betydligt bättre och snabbare på att hitta information på sin egen mobil än med skolans utrustning, enligt Anita Grigic Magnusson. Men det finns också situationer där en mobil inte är en resurs. Pär Nyström lyfter till exempel att barn med ADHD lättare än andra halkar in på distraktionerna – spel eller sociala medier. Detta kan även få följdeffekter, till exempel påverka relationerna till klasskamrater negativ under grupparbeten.
Pär Nyström är del av ett stort forskningsprojekt, 1 000 barn, där en del av projektet tittar närmare på skärmens effekt på barn. Men det kommer att ta ett tag innan man kan säga något om mobilerna på grundskolan, åtta till nio år ungefär. För närvarande finns dock inget stöd för att mobiler i skolan gör att elever lär sig mindre.
Krock mellan mobilförbud och behov i undervisningen
I takt med att fler digitala verktyg integreras i undervisningen, behöver eleverna sina mobiler i klassrummet allt oftare. När skolan samtidigt försöker strypa mobilanvändningen för annat än skolarbete, uppstår ett dilemma, visar forskning från 2022. Å ena sidan ska mobilanvändning ske mer strikt, å andra sidan blir skolan allt mer digitaliserad.
I Sverige har vi en väldigt uppkopplad skola. Det finns datorer och surfplattor i klassrummen och teknologin är i stor utsträckning inkorporerad i undervisningen. Att bara peka på mobiltelefonerna och beskylla dem för de försämrade resultaten håller inte, enligt Anita Grigic Magnusson.
– Man behöver lyfta den frågan lite bredare. Jag tänker, det spelar egentligen ingen roll om det är en dator eller mobil som du använder i skolan, utan det handlar om vad du använder dem till.
Text: Johan Funeskog på uppdrag av forskning.se
I över tjugo år har forskning.se gjort svensk forskning tillgänglig för en bred publik. Nu bygger vi om för att göra webbplatsen ännu mer användbar och tillgänglig med målet att resultat från forskning ska vara lätta att nå.
Lättare att hitta forskning
Under arbetet med nya forskning.se har vi lyssnat på feedback från er användare. Det har resulterat i en ny struktur som gör det enklare att hitta och söka efter forskning inom specifika ämnen.
Några funktioner på nya forskning.se är:
En bättre sökfunktion
Temasidor som samlar forskning inom aktuella områden
En startsida som ger en tydlig överblick av innehållet
Nyhet: Särskild del för journalister
Nya forskning.se kommer också ha en särskild del för journalister. Här kan du som är journalist bland annat få hjälp med att hitta forskare. Tjänsten gick tidigare under namnet Expertsvar.
Den nya webbplatsen lanseras nästa vecka. Har du frågor? Välkommen att höra av dig till: red@forskning.se.
Den högresta vikingen med blont hårsvall och svärd i hand skapades i slutet av 1800-talet. På 2000-talet blev han dessutom skitig och blodtörstig i Hollywoods tappning. Bilderna är överdrifter som helt saknar nyanser. Men under framför allt det senaste decenniet har vikingens värld fått fler färger och dofter, människorna större bredd och djup. Den kanske största upptäckten är generna.
Varannan viking hade utländskt ursprung
När staden Sigtuna etablerades som handelsplatsen Birkas efterträdare i slutet av vikingatiden, kring år 980, hade varannan invånare utländskt ursprung. Analyser av vikingatida gravar på fler håll i Norden visar också på mer långväga inslag. Om den långa blonda vikingen funnits hade han sällskap av mörkhåriga, brunögda och kortare fränder – alla som del i en och samma kultur.
– Vi tog fram hela genom för 23 individer i Sigtuna 2018. Det var första studien som visade på den stora genetiska variationen under vikingatiden. Det väckte starka reaktioner i samhället och en del kollegor hade svårt att tro på resultaten, säger Anders Götherström, professor i molekylär genetik vid Stockholms universitet.
Genomet är hela arvsmassan
Ett genom är allt genetiskt material hos en organism – arvsmassan. DNA, eller deoxiribonukleinsyra, är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen. Gener är DNA-sekvenser som ger upphov till proteiner i kroppen.
Men två år senare bekräftades bilden i en dansk studie med 200 individer. I början av 2023 publicerade Anders Götherström och hans forskarlag en studie, med ytterligare 50 individer – plus de tidigare analyserade – som gjorde bilden mer detaljerad.
Från öster kom kvinnor
– Vi ser att migrationen från öster var könsbunden, det är fler kvinnor än män som kom därifrån. De nådde framför allt centrala Sverige och Gotland. Från väster kom både män och kvinnor och de nådde hela Skandinavien. Men deras gener fördes inte vidare i någon större utsträckning. De måste ha fått färre barn.
Vilka nykomlingarna var kan inte genetiken avslöja. Kanske var det missionärer som inte fick skaffa barn, sändebud och köpmän som bara stannade kort tid eller slavar som inte blandades med andra sociala skikt.
Men att de alls kom visar att det fanns en nyfikenhet på Norden och vikingens identitet, menar Anders Götherström.
– Identiteten kunde man välja oavsett DNA. Det finns en grav på Orkneyöarna i dagens Skottland med alla gåvor som en riktig vikingagrav skulle ha. Men personen som ligger begravd var av skotskt ursprung, och hade alltså en helt annan bakgrund.
Spelpjäser av glas till ett vikingatida brädspel. Bild: Statens historiska museer
De som kallade sig vikingar, eller for i viking, hade liv som bönder hemma i Norden mellan handels- och plundringstågen. Kanske högst var tionde person var inblandad i färderna, som började över 100 år innan vikingatiden traditionellt ansetts börja. Att vikingatiden ansetts börja med plundringen av klostret Lindisfarne i nordöstra England år 793 beror på att offren var skrivkunniga personer. Det anglosaxiska ordet wicing är dock av fornnordiskt ursprung, och kan redan långt före det ha betecknat en sjörövare.
Viktiga delar av den vikingatida kulturen var ytterligare ett par hundra år äldre.
På 600-talet förekom plundringar i Baltikum och andra områden kring Östersjön.
Vikingatiden varade i 300 år: ca 750-1050 e Kr
Vikingatiden är den skandinaviska järnålderns sista period. Den utmärks av vikingatågen och varade från mitten av 700-talet till mitten av 1000-talet efter Kristus. Termen används framför allt vid beskrivning av Nordens förhistoria, men också i brittisk och irländsk historieskrivning. Perioden räknas på Brittiska öarna och i andra delar av Europa som en del av den tidiga medeltiden. Källa: Wikipedia
Vikingatiden började tidigt i öster
Att vikingatiden började i öster är ett viktigt förhållande som inte fått bredare spridning. Ett centralt fynd gjordes vid byn Salme på den estländska ön Ösel, där två vikingaskepp med besättningar hittades 2008.
– Salmebåtarna från mitten av 700-talet är en vattendelare när det gäller vår syn på vikingatiden, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog vid Historiska museet i Stockholm och forskare i projektet Vikingafenomenet vid Uppsala universitet.
– Fyndet är en katalysator för en massa frågor om vikingatiden. En är när de seglande båtarna kom. En av båtarna i Salme kan ha haft mast, och det är i så fall det tidigaste arkeologiska fyndet från norra Europa. Bilder på båtar med segel finns även på gotländska bildstenar från ungefär samma tid.
Besättningsmännen som tycks ha stupat i strid på Ösel kom från Mellansverige, och fyra av dem var bröder, visar DNA- och isotopanalyser på skeletten. Ett par av dem var från Gotland och kan ha tjänat som lotsar i de estniska vattnen.
Inte vem som helst for i viking
En omdebatterad fråga som inte fått något definitivt svar är vilka det var som for i viking. Ett utbrett antagande är att det var andra- och tredjesöner som inte ärvt någon gård att ansvara för. Men det bygger på villkoret att äldsta sonen hade företräde. Men det saknas belägg för i källorna, det vill säga på runstenarna. Å andra sidan säger de inte heller motsatsen, enligt runologen Magnus Källströms forskning.
Detalj från en runsten som hittats vid Resmo kyrka på Öland. Bild: Statens historiska museer
Charlotte Hedenstierna-Jonson anser att det oavsett detta inte var vem som helst som for iväg. För att bygga och utrusta ett skepp och organisera färderna krävdes stora resurser.
– De som följde med hade antagligen en viss social ställning. Om det var frågan om räder och krigståg var besättningen vapenför – vilket inte gällde alla i samhället. Var det istället frågan om handel kanske man var tvungen att betala för att frakta varor ombord.
Frågor som dessa forskar man just nu om i bland annat det tvärvetenskapliga projektet Vikingafenomenet vid Uppsala universitet.
Tillverkning av segel förändrade vikingasamhället
Seglen vävdes i ull och tätades med tjära, vilket bland annat fynd i Birkas hamn visar. Att tillverka ett segel till bara ett fartyg beräknas ha tagit en grupp hantverkare månader, och efterfrågan på ull bör ha ökat kraftigt. Vissa forskare anser att fåraveln måste ha ökat till följd av detta, men något definitivt belägg har ännu inte hittats. Ett större projekt om vikingatida textil, lett av den svenska forskaren Eva Andersson Strand har nyligen påbörjats vid Köpenhamns universitet.
Förutom ullen ska forskarna titta på linne och annan textil.
– Textilforskningen har på några år gått från att vara nischad på vävtekniker och material till att man nu ser på vilka konsekvenser textilproduktion haft på ekonomi, samhällsorganisation och resursutnyttjande, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson.
Segel på fartyg ökade även behovet av tjära, som alltså inte bara användes på skroven utan även för att täta seglen. Tjäran framställdes i så kallade tjärdalar, där gammalt kådrikt tallvirke brändes täckt med jord, alltså utan syre. Det påverkade i sin tur hur man utnyttjade resurser i utmarkerna, det vill säga sådant man inte producerade på eller i direkt anslutning till gården.
Hjälm från utgrävning av båtgrav i Valsgärde, 600-tal. Vendeltiden sträcker sig mellan folkvandringstiden och vikingatiden, från ca år 550 till år 750. Bild: Gustavianum, Uppsala universitet
Nej, vikingarnas hjälmar hade inte horn
Ny forskning har breddat vikingarnas värld.
Visste du att…?
Vikingatiden började tidigare än man trott. De första plundringsresorna började i Östersjön, österut mot Baltikum, redan på 600-talet.
Ordet viking har fornnordiskt ursprung, även om ordet först dök upp i fornengelska källor.
Bara få hjälmar från vikingatiden har hittats, och ingen har horn.
Vikingaskeppens segel sammanfogades av vävd ulltextil och tätades med tjära.
Vikingarna jagade björn, ren och valross, och sökte nya jaktmarker i först österled, sedan västerled.
Nordens stora handelsplatser på vikingatiden byggde på redan befintlig långväga handel.
I slutet av vikingatiden hade varannan invånare utländskt ursprung i Sigtuna.
Vikingar använde inte bara jordbruksbygden
Arkeologen Andreas Hennius vid Upplandsmuseet ägnade sin doktorsavhandling 2021 åt just den systematiska utmarksproduktionen, som tidigare mycket förbisetts av forskningen och därför underskattats kraftigt.
– Den marginaliserades i förhållande till annan produktion. Men det är landskap i sin egen rätt, som vi inte behöver se som något perifert gentemot jordbrukssamhället. Forskare har tidigare applicerat dagens perspektiv på områden utanför de stora jordbruksbygderna. Men de är betydligt mer utvecklade och självgående än man trott, säger han.
Att allt fler forskare nu placerar vikingatidens start i österled har med utmarksproduktionen att göra. I den traditionella bilden har man tidigare tagit ett tidsmässigt och geografiskt kliv över Östersjön direkt till den ryska handelsplatsen Staraja Ladoga och det rusiska rikets grundande av nordbor. Finland har mer eller mindre hoppats över, men var en viktig länk som drar vikingatidens start en bit tillbaka i tiden.
Vikingar behövde nya jaktmarker
– Redan i början av 600-talet var björnen på väg att utrotas i dagens norra Sverige. Troligen höll vildrenen också på att jagas ut. Så delar av expansionen österut beror säkert på att man sökte nya jaktmarker och resursområden för att man varit för girig, säger Andreas Hennius.
På samma sätt drevs expansionen västerut av bland annat för att hitta nya jaktmarker. När norrmännen koloniserat Island dödades nästan alla valrossar på bara en hundraårsperiod. De fortsatte till Grönland, där valrossen också utsattes för hårt jakttryck. Då ställdes kosan mot Nordamerika, enligt Andreas Hennius.
– Det finns inga belägg för att de bedrev jakt där, men när Nordamerika koloniserades från 1500-talet blev bäverjakten mycket viktig. Nordborna köpte päls från bäver och andra djur av amerikanska urinvånare, som de skeppade till Europa och sedan kanske vidare även till Ryssland.
Långväga handel redan före vikingatiden
En annan lärdom är att Nordens stora handelsplatser på vikingatiden, Ribe i Danmark, Hedeby i nordligaste Tyskland, Birka i Sverige och Kaupang i Norge, inte var en förutsättning för långväga handel. Den fanns redan tidigare. Men i de tidiga städerna samlades och kontrollerades handeln, och människor rörde sig mellan städerna. Det syns tydligt i det arkeologiska materialet.
Det stora utländska inslaget i Sigtunas befolkning på slutet av vikingatiden fanns sannolikt redan i föregångaren Birka, tror Charlotte Hedenstierna-Jonson.
– Människorna på de här platserna kom från olika håll och tog med sig nya kunskaper och kompetens. Men till skillnad från andra typer av handelsplatser verkar man också ha stannat kvar. Staden blev en ny typ av tillhörighet, och med vikingatiden kommer därmed de första stadsborna.
Vintern kommer i bästa fall med snö. I värsta fall med smittsamma virus, som förkylningsvirus och vinterkräksjuka, som gynnas av det torrare, kalla klimatet. Även för andra icke smittsamma allvarliga sjukdomar finns en säsongsvariation. När det gäller hjärt-kärlsjukdom och havandeskapsförgiftning är risken att insjukna omkring 20 procent högre vintertid.
Vasopressin kopplas till hjärt-kärlsjukdom
Kan det finnas ett samband med att vi dricker mindre vatten vintertid? Ja, kanske.
Det är något som forskare undersöker i ett pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet. I fokus står hormonet vasopressin. Det frisätts när kroppen behöver spara vatten vid vätske- och blodförlust, eller när salthalten i blodet har blivit för hög. Höga nivåer av hormonet har visat sig vara kopplat till ökad risk för det metabola syndromet, som i sin tur ökar risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Orsaker bakom metabola syndromet
I det metabola syndromet samverkar bukfetma, insulinresistens, blodfettsrubbningar och högst blodtryck. Det innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och typ2-diabetes. Antalet fall av metabolt syndrom i världen ökar ständigt.
Viktiga bakomliggande orsaker är:
• Ökat stillasittande och minskad fysisk aktivitet.
• Ohälsosamma mat- och dryckesvanor.
• Obalans mellan energiintag och energiförbrukning.
• Kronisk stress och psykosociala faktorer. Källa: fyss.se
– Vasopressin har många olika effekter som påverkar sockeromsättningen i kroppen. Vi har tidigare kunnat se att de som har höga nivåer av vasopressin i befolkningen har en ökad risk för diabetes i framtiden, säger Sofia Enhörning, specialistläkare och forskare inom projektet vid Lunds universitet.
Så mycket som en fjärdedel av Sveriges befolkning har för höga nivåer av hormonet vasopressin – och löper två till tre gånger så stor risk att utveckla typ 2-diabetes.
Det finns också en koppling mellan höga nivåer av vasopressin och det mycket allvarliga tillståndet havandeskapsförgiftning. Den vanligaste orsaken till högt vasopressin är ett lågt vätskeintag.
Bild: Greg Rosenke, Unsplash
Dricka mer vatten kan sänka blodsockret
– En annan av våra studier syftar till att bekräfta tidiga fynd där vi kar kunnat se att man sänker blodsockret genom att dricka mer vatten, berättar Sofia Enhörning.
Forskningsprojektet som helhet ska även klarlägga hur säsongsvariationen av vasopressin ser ut på individnivå – och om det verkligen är så att vi dricker mindre vatten på vintern. Forskargruppen har sedan tidigare kunnat konstatera att förekomsten av vasopressin är högre vintertid.
I den aktuella studien följer forskarna, under ett års tid, totalt 760 deltagare som kvalificerat sig genom att normalt sett får i sig för lite vätska. Halva gruppen har lottats under perioden att dricka 1,5 liter vatten extra per dag under perioden, medan den andra hälften utgör en kontrollgrupp som lever vidare som vanligt.
– En del av de som dricker för lite vatten tycker att det är svårt att få i sig de extra 1,5 liter som vi önskar. Det är väldigt komplext hur törst styrs, och några deltagare upplever stora svårigheter med att försöka dricka när de inte är törstiga, säger Sofia Enhörning.
De första resultaten från vattenstudien presenteras under 2025.
Havandeskapsförgiftning ökar på vintern
När det gäller havandeskapsförgiftning, som också ökar på vintern, är orsakerna till stor del okända. Den kända kopplingen mellan höga vasopressin-nivåer och risk för tillståndet gör det intressant att titta närmare på vattenintag även i detta fall, konstaterar Sofia Enhörning. Det är något hon skulle vilja studera framöver.
– Det finns i nuläget ingen bra behandling vid havandeskapsförgiftning, och det görs väldigt få studier på gravida kvinnor, eftersom man inte vill riskera att skada fostret. Därför vill vi gärna undersöka om ett lågt vattenintag och höga vasopressin-nivåer är en delförklaring till havandeskapsförgiftning. Det är ju en lockande tanke att några extra glas vatten per dag skulle kunna göra skillnad, säger Sofia Enhörning.
För den som dricker i underkant är det helt riskfritt att börja dricka mer vatten.
Men, understryker hon, i samtliga fall gäller de eventuella hälsofördelarna med ett ökat vätskeintag gäller bara i det fall man får i sig för lite vätska. För den som redan dricker tillräckligt gör det sannolikt ingen skillnad för vasopressin-nivåerna att dricka ännu mer.
Vatten har en lång historia av att användas i medicinska syften. Att ”dricka brunn” var en populär hälsokur från 1600-talet och en bit in på 1900-talet. Vatten som är rikt på mineraler ansågs särskilt hälsobringande. Ordinationen låg på minst 7-8 glas vatten per dag.
När läkarvetenskapen lämnade brunnsdrickning bakom sig, levde hälsokällornas namn vidare genom att det namnkunniga vattnet tappades och såldes på flaska.
Fram till 1990-talets slut gav man stora mängder vätska inom operations-, anestesi- och intensivvården eftersom man trodde att det ökade överlevnaden.
– Att ge vätska går som en röd tråd genom vårt arbete. Men vi är numera mer restriktiva, för det har visat sig att många patienter inte klarar av för mycket. I stället övervakar vi noggrant patienternas slagvolym i hjärtat vid större operationer, berättar Christer Svensén, forskare vid Karolinska Institutet i en artikel på KI.se.
Så hur mycket vatten eller vätska är då lagom? Det korta svaret är: Det beror på. Hur mycket vatten kroppen behöver varierar beroende på med vad man väger, vad man gör och vilken temperatur. En fysiskt aktiv person i ett varmt klimat behöver till exempel dricka mer än en person med ett stillasittande arbete inomhus.
De nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR), som togs i bruk i juni 2023, rekommenderar ett totalt dagligt intag på 2 liter vatten för kvinnor och 2,5 liter vatten för män.
NNR (Nordic Nutrition Recommendations) är ett nordiskt samarbete där cirka 400 forskare och experter engagerats för att gå igenom det senaste forskningsläget kring mat och hälsa. Vad gäller ett normalt vattenintag utgår NNR från den mängd vätska kroppen behöver för att ha en god vätskebalans och förmåga att upprätthålla grundläggande kroppsfunktioner. Näringsrekommendationer (livsmedelsverket.se)
Bild: Anderson Rian, Unsplash
– I genomsnitt får vi i oss 6 till 8 dl vatten om dagen genom den fasta föda vi äter. Man behöver alltså inte dricka hela den här vätskemängden, säger Hanna Eneroth, nutritionist vid risk- och nyttovärderingsavdelningen Livsmedelsverket.
För mycket vatten är inte heller bra. I samband med maraton och andra utmanande sportevenemang förekommer det att personer som på kort tid druckit stora mängder vätska måste söka vård.
Urinens färg avslöjar lagom vattenmängd
Dricker vi bara lite för mycket klarar kroppen dock av att kissa ut överskottet.
Bästa sättet att ha koll på vätskebalansen är att inspektera mängd och färg på urinen. Om du kissar några gånger per dag och urinen är ljusgul, då dricker du förmodligen lagom mycket.
Text: Jenny Damberg på uppdrag av forskning.se
Vad är vasopressin?
Vasopressin är ett peptidhormon som utsöndras i hypofysen i hjärnan som svar på förändringar i vätskekoncentrationen i kroppen. (Hormonet är också känt som argipressin, argininvasopressin och antidiuretiskt hormon.)
Höga nivåer av vasopressin har kunnat kopplas till ökad risk för det metabola syndromet, som i sin tur ökar risken för typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom.
Den fjärdedel av svenska folket som har för höga nivåer av hormonet vasopressin har två till tre gånger så stor risk att utveckla typ 2-diabetes i framtiden.
Höga nivåer av hormonet vasopressin har också kunnat kopplas till det allvarliga tillståndet havandeskapsförgiftning.
Det enklaste sättet att sänka nivåerna av vasopressin är att dricka mer vatten.
Många av oss tänker kanske på kolonier som avlägsna platser som något europeiskt land lagt beslag på för att kunna utvinna resurser som metaller eller gummi. Inom akademin kallas de ”saltvattenskolonier”, eftersom kolonin och kolonialstaten skiljs åt av ett hav. Sverige har haft sådana kolonier i Nordamerika och Västafrika.
Det finns också så kallade bosättarkolonier, där europeiska bosättare blivit kvar där det redan fanns en ursprungsbefolkning. Några exempel är USA, Brasilien och Australien. Men även Sverige.
En bred definition av kolonialism bygger på att en främmande makt tar över ett landområde. Däri ligger en nyckel till frågan om Sverige har en kolonial relation till Sápmi, enligt historikern Åsa Össbo vid Várdduo-Centrum för samisk forskning, Umeå universitet.
Kolonisation vs kolonialism
Kolonisation är när individer eller grupper bosätter sig i ett område som tidigare inte har en fast bosättning.
Kolonialism är en statlig politisk, ekonomisk och ofta social och kulturell kontroll över ett annat område och dess befolkning.
Källor: Åsa Össbo och Michael McEachrane
– Sverige har ansett att Sápmi varit en del av landets område. Där sitter den mentala spärren, att se kungamakten och senare staten som en främmande makt gentemot det samiska området och dess befolkning. Många vänder sig mot begrepp som erövring eller invasion. Men kolonialism kan handla om befolkningar som mer och mer har blivit inlemmade, påverkade, kuvade och sett sina resurser tas ifrån dem, eller att de blir skattebetalare till kolonialstaten.
Åsa Össbo anser att det finns koloniala aspekter i historien om Sveriges framväxt. Det handlar om en bosättarkolonial process som har skett gradvis.
– Kolonialism behöver inte innebära utrotande av urfolk, utan snarare att omplacera urfolk eftersom man inte vill ha dem kvar på områden som man vill utnyttja. Så antingen definierar staten samer som svenskar med rättigheter som övriga svenskar, eller som renskötare vilket historiskt innebar en svagare rätt till marken eftersom de ansågs vara nomader och inte likställda med jordbrukare, säger hon.
Bild: Mark König, Unsplash
Så koloniserade Sverige Sápmi
Samerna omnämns första gången i skrift år 98 e Kr, då romaren Tacitus nämner i folk exotiskt folk i norr som han kallade fenni. Men samernas historia kan gå hela 10 000 år tillbaka.
På 1300-talet börjar svenska kungar hävda rätt till områden i norr och tar ut skatt av samerna. Strax därpå börjar koloniseringen av samisk mark av kristna svenskar som flyttade dit. Svenska lagar börjar gälla där även samers rättigheter regleras.
Några årtal i samisk historia:
1543: Gustav Vasa bekräftar Lappmarksgränsen och samernas egendomsrätt och jakt- och fiskerätter.
1634: Silvermalm hittas i Pite lappmark och blir statens nya stora inkomstkälla.
1673: Karl XI påskyndar kolonisationen av lappmarkerna genom Lappmarksplakatet. För nybyggen krävs dock medgivande från de samiska nämndemännen.)
1685: Karl XI befaller att den samiska religionen ska krossas på grund av avgudadyrkan.
1877: All skolundervisning i sameskolor ska ske på svenska.
1886: Renbeteslagen överför renbetesmarken till lappbyn kollektivt och samerna förlorar sin individuella äganderätt till marken.
1921: Rasbiologiska institutet bildas i Uppsala. Man fotograferar, mäter och bedömer samer i forskningssyfte.
1928: Ny renbeteslag avskaffar lappbyarnas självständighet helt.
1977: Riksdagen erkänner samer som urfolk. 1992: Riksdagen inrättar Sametinget, samma dag som den antar en proposition om fri småviltsjakt på samernas marker.
2020: Den historiska så kallade Girjasdomen faller, där Högsta domstolen är enig om att Girjas sameby har ensamrätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska på samebyns område ovanför odlingsgränsen.
2023: Sällsynta jordartsmetaller har upptäckts i Per Geijer-malmen utanför Kiruna, vilket upprör samer som redan drabbats hårt av gruvdriften i norr.
Även forskaren Michael McEachrane, vid Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter i Lund, menar att Sverige fortfarande har en kolonial relation till Sápmi och samerna.
Sveriges behandlar urfolk som andra länder gör
– Inte bara för att Sverige tidigare har koloniserat Sápmi och fortsätter att göra det, utan också för att relationen mellan Sverige och samer är lik relationerna som finns mellan andra före detta europeiska bosättarkolonier och deras urfolk, som i Kanada och Nya Zeeland. Det finns en liknande historia i Sverige, inklusive koloniala föreställningar om samer som inte tillhörande den svenska nationaliteten, som lägre stående eller primitiva.
Enligt Michael McEachrane fortsätter Sverige att kolonisera samisk mark för gruvdrift, vind- och vattenkraft vilket begränsar och försvårar rennäringen och inskränker samiska territorier.
Samer har bland annat rätt att bestämma över sina egna liv samt bejaka sin kultur och historia med stöd av svenska staten. Både nationell och internationell rätt slår fast dessa rättigheter och åtaganden. Ändå undergrävs de fortfarande, enligt Michael McEachrane.
Sápmi stäcker sig över fyra länder
Bild: Emma Waleij, Unsplash
Sameland eller Sápmi sträcker sig över delar av dagens Norge, Sverige, Finland och Ryssland.
Samers lika värde och rätt till icke-diskriminering, samt deras särskilda rättigheter som urfolk, slås fast i allt från grundlagen och regeringsformen till Sveriges internationella åtaganden som FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter och ursprungsfolkens rättigheter, internationell rätt och folkrätten.
Ungefärlig sträckning av Sápmi. Bild: CC BY-SA 3.0
Sverige har åtskilliga gånger fått kritik från exempelvis FN och Europarådet för att staten inte fullt ut efterlevt konventioner och deklarationer för samers rättigheter.
Koloniala föreställningar i regelverket för vattenkraft i Sápmi
Åsa Össbo har framför allt studerat vattenkraftsutbyggnad och energiproduktion i Sápmi. Här blir koloniala föreställningar tydliga, menar hon. Ett exempel är när det svenska regelverket kring vattenkraft byggdes upp i början av 1900-talet, utan hänsyn till den första renbeteslagen från 1886.
Regelverket gav jordbruk, skogsbruk och fiske ett skydd, men trots att det var uppenbart att vattenkraften skulle placeras i områden där samer bedrev renskötsel, nämndes inte rennäringen alls.
Både renbetesmarker och flyttvägar blev förstörda när det första stora vattenkraftverket byggdes vid Bårjås/Porjus 1910–1915 och en järnväg anlades. På andra platser, som när den första Suorva-dammen byggdes i Stuor Muorkke/Stora Sjöfallets nationalpark 1923, förstördes fiske och renbetesmarker, och boplatser dränktes. Renskötarna fick inte ersättning för marken eftersom de enligt myndigheterna inte ägde den.
– Det finns sådana här bosättarkoloniala föreställningar idag, att det är ”självklart” att staten eller bolag kan använda samiska marker till intäkter för staten och industrialisering. Om samer ens nämns så förväntas de flytta på sig eller anpassa sig. Vi har inte löst grundproblemet att samer inte har haft självbestämmande och fortfarande inte har inflytande på lika villkor när det gäller markerna, säger hon.
Dekolonisering av Sápmi för rättvisa och miljö
Att synliggöra och avveckla orättvisa koloniala strukturer kallas dekolonisering eller avkolonisering. Dekolonisering behövs i Sverige, såväl för rättvisans och de mänskliga rättigheternas skull som för miljön, enligt båda forskarna.
– Om klimatkatastrofen ska kunna hanteras och omställningen ska kunna bli rättvis måste vi arbeta med den här frågan, för den är så intimt förknippad med mark- och resursanvändning, säger Åsa Össbo.
Den samiska flaggan. Bild: Thom Reijnders, Unsplash
Sanningskommissionen för det samiska folket
Sveriges regering har tillsatt en sanningskommission vars uppdrag ska slutredovisas senast 2025.
Dess uppdrag är att kartlägga och granska den politik som förts gentemot det samiska folket, att synliggöra och sprida kunskap om samernas erfarenheter, historia och historiska oförrätter samt att lämna förslag till åtgärder.
Sanningskommissioner i bland annat Norge och Kanada har fått kritik för att inte gå långt nog. Det finns samer som är oroliga för att den svenska sanningskommissionen inte kommer att leda till rättvisa, jämlikhet och full respekt för samers rättigheter.
Hur ett mindre kolonialt Sverige skulle se ut är svårt att säga enligt forskarna, men Åsa Össbo betonar att utbildning och ökad kunskap är centrala om än inte tillräckliga. Andra verktyg kan vara att stärka Sametinget som rådgivande organ till riksdagen samt större synlighet för samiska ortsnamn och språk, menar hon.
Samer bör delta i frågor som berör dem själva
Hon tar också upp hur lagar och offentliga utredningar tas fram. I sin forskning har hon sett utredningar om energiproduktion utan samiskt deltagande i frågor som berör samer.
– När det handlar om markfrågor i Sápmi borde Sametinget och samebyar vara med. Men idag, när renskötseln ska vara med på alla samråd med olika markanvändare, har man inte tid och råd. Även om man ofta har kompetensen finns en obalans gentemot bolagens avlönade personal. Staten behöver ge bättre förutsättningar för renskötselns organisationer att delta på lika villkor i samråden.
Åsa Össbo är förvånad över att inte Sverige har tittat mer på Norge.
– Norge har avsagt sig äganderätten i Finnmark, där man i stället har ett samförvaltande med samer och lokala företrädare. I Sverige finns lokala exempel som världsarvet Laponia men jag tycker nog att svenska staten skulle titta mer på det, i samråd med samiska och lokala företrädare, säger hon.
Exempel på lyckad dekolonisering saknas
Trots att han i år utkommer med en bok med titeln ”Decolonial Sweden”, är Michael McEachrane inte optimistisk när det gäller dekolonisering i Sverige. Han anser inte att det finns några exempel på före detta så kallade europeiska bosättarkolonier som inte fortfarande är koloniala. Däremot menar han att Sverige kan och bör göra mer.
– Utan att vara expert har jag bilden att Sverige har gjort minst jämfört med Norge, Finland, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Det är svårt att förstå varför Sverige inte är mer intresserat av att göra upp med sitt koloniala förhållande till Sápmi och samerna och till exempel ge samerna ökat självbestämmande, säger han.
Text: Abigail Sykes på uppdrag av forskning.se
Barns rädsloreaktioner fungerar delvis annorlunda än vuxnas. Här förklarar psykologen och forskaren Tove Wahlund det som sker i barns hjärnor vid rädsla – till exempel när de hör på tv att det kan bli krig i Sverige.
Oktober, 1982: Den sovjetiska ubåten U 137 har gått på grund i Karlskrona skärgård. På fritids i Sollentuna, i kuddrummet som delas med förskolan, råder panik. Ett barn har sagt att ubåten har kärnvapen och att det nu kommer att bli kärnvapenkrig i Sverige. En flicka ropar på pappa och undrar om pappa kommer hinna hämta eller om han kommer att dö i kriget. Barn springer och gråter. Efter en stund märker personal vad som händer och tar upp de mest panikslagna i famnen.
Januari, 2024: ÖB Micael Bydén säger i ett inslag i Lilla Aktuellt att han inte är orolig för krig i Sverige, idag. Men att ja – det kan bli krig. Och att alla därför måste vara förberedda. Många barn har blivit rädda, förstår tittarna, av ÖB:s uttalande ett par dagar tidigare om att svenskarna måste göra sig krigsförberedda. “Det har aldrig varit min avsikt eller ambition att skrämmas, att göra barn eller ungdomar oroliga”, säger ÖB allvarligt i Lilla Aktuellt.
U 137. Bild: Marinmuseum *
Rädslocentrumet i hjärnan drar igång
Barns och vuxnas hjärnor reagerar olika vid upplevda hot och det är viktigt för vuxna att komma ihåg, menar psykologen Tove Wahlund som forskar vid Karolinska institutet om behandling av rädsla. Barn kan rent fysiskt och neurologiskt inte hantera en rädsloreaktion på samma sätt som vuxna kan. Därför kan barn reagera starkare på upplevda hot än vuxna kanske har räknat med.
– Amygdala, rädslocentrumet i hjärnan, aktiveras när vi blir rädda, oavsett ålder. Skillnaden är att hos den vuxna personen är prefrontala cortex i hjärnan mer välutvecklad, säger Tove Wahlund.
Prefrontala cortex i pannloben är hjärnans centrum för avancerade funktioner. Hjärnan mognar under hela barndomen och är inte fullt utvecklad förrän mellan 20 och 30 års ålder. Via prefrontala cortex kan vi använda tänkande och erfarenheter för att anpassa, eller reglera, en rädsloreaktion. Hos barn blir rädsloreaktionen mer oreglerad och det kan bli “fullt blås” i rädslocentrumet amygdala, säger Tove Wahlund.
Logiska argument biter inte
Tove Wahlund, psykolog och KI-forskare
– Och när rädslan är aktiverad kan det vara svårt att ta till sig argument. Små barn har inte heller riktigt förmågan att ta till sig den typen av information. Man kan vara jätterädd för ett monster under sängen, oavsett vad andra säger.
Hos ett barn kan rädsloreaktioner därför bli mycket starkare i stunden än hos vuxna. Reaktionerna kan också hålla i sig längre.
Barn saknar alltså i högre grad de kognitiva funktioner som gör det lättare att sätta saker i sitt sammanhang och väga hot och risker – sådant som kan hjälpa till att dämpa en rädsloreaktion.
Barn har också svårare med tidsuppfattning jämfört med vuxna. Om ÖB säger att det ”kan bli krig” har ett barn svårare att bedöma om kriget i så fall kommer i morgon – eller kanske om tio år.
Inte alla visar tydlig rädsla
Alla barn reagerar dock inte så tydligt som i exemplet med ubåten och kuddrummet när de blir rädda, säger Tove Wahlund. Små barn har svårare att dölja sina känslor. Men hos en del barn kan rädsla och oro yttra sig mer subtilt.
– De kan äta mindre, ha svårare att somna, vill kanske inte leka som vanligt och tyr sig mer till vuxna. Barn i skolåldern berättar inte alltid när de är rädda. Ibland kan det bli så att ju oroligare de är, desto svårare för dem blir det att säga något. Därför behöver man som vuxen vara uppmärksam, både hemma och i förskola och skola. Det kan vara så att det pratas i skolan, bland barnen, men de vuxna får inte höra.
– Barn är heller inte källkritiska. Och det hänger också ihop med den kognitiva utvecklingen. När vi har en utvecklad hjärna kan vi hålla flera tankar i huvudet samtidigt.
Det är ju svårt till och med för vuxna?
– Ja, verkligen! Det man ser framför nosen, det är sant. Så är det ofta för vuxna, men ännu mer för barn.
Personal i skola och förskola bör utgå från att vissa ämnen är skrämmande och att vissa barn kommer att bli rädda även om man försöker att dämpa deras rädslor med hjälp av olika argument och förklaringar, säger Tove Wahlund.
– Jag såg inslaget på Lilla Aktuellt. En del barn som ser inslaget i klassrummet snappar säkert upp ÖB:s budskap om att han inte tror att det blir krig. Men några barn hör säkert bara “krig” och blir rädda. Man måste utgå från att det finns åtminstone några som blir rädda. Och då är det viktigt som pedagog att man lyfter ämnet med barnen och frågar om de har förstått och om de har frågor och kanske återkommer till ämnet senare. Det räcker inte med att säga ”Det är ingen fara” till ett barn som reagerat med rädsla.
Svara så enkelt och konkret som möjligt på det barnet frågar om.
Skilj på dina egna och barnets känslor. När vuxna blir oroliga kan det ha en starkare påverkan på barnet än det otäcka i sig.
Var ärlig. Lova inte barn att ingenting kan hända dem, om de frågar om detta.
Lyssna även in frågor som inte uttalas. Undringar och oro kan uttryckas på annat sätt än regelrätta frågor, till exempel genom lek.
Lämna inte över de svåra samtalen till förskola eller skola. Om du är förälder eller vårdnadshavare är det dig som barnet har starkast anknytning till.
Tänk på att barn tar in skrämmande saker i små portioner. De kan ställa en fråga och återkomma senare med fler funderingar.
Barn och ungdomar kan se och läsa skrämmande saker på nätet. Passa gärna på att prata med barnet när hen sitter framför en skärm. På det sättet får du koll på vad ditt barn gör på nätet. Det kan också vara lättare att sätta igång ett samtal utifrån något som ni båda har framför er.
Den svenska astronauten Marcus Wandt befinner sig nu på den internationella rymdstationen ISS. Under två veckor i rymden ska han och övrig besättning delta i ett 30-tal olika vetenskapliga experiment.
Ett av projekten handlar om stamceller och leds av Elena Kozlova, professor i regenerativ neurobiologi vid Uppsala universitet. Hennes forskargrupp har arbetat sedan i somras med att förbereda experimentet.
– Vi måste producera en enorm mängd celler i labbet. Det blir ungefär 50 miljoner celler som kommer att åka med på rymdfärden och samma mängd celler i kontrollgrupper, berättade Elena Kozlova inför resan till ISS.
Vill se hur stamceller påverkas av mikrogravitation
Forskarna har tidigare skickat upp stamceller i rymden med sondraketer där de har utsatts för några minuters mikrogravitation, det vill säga tyngdlöshet.
Det visade sig att stamcellerna fick större kapacitet att dela sig och utvecklas till mogna celler än under normala förhållanden på jorden. Nu ska de vara i rymden i hela två veckor.
– Vår förhoppning är att experimentet ska lära oss mer om hur stamceller påverkas av mikrogravitation, både på kort och lång sikt. Vårt syfte med forskningen är att förstå hur inverkan av mikrogravitation på stamceller kan bidra till deras användning för medicinska ändamål, säger Elena Kozlova.
Stamceller mer robusta än andra celler
Hon började intressera sig för stamceller genom sin forskning om transplantationer av nervceller efter ryggmärgsskador. Hon upptäckte att stamcellerna de odlade fram hade starka positiva effekter på andra celler i vävnaden. Till exempel förbättrades blodkärlstillväxten och cellernas överlevnad.
– Vi är intresserade av vad som gör dessa celler så robusta och toleranta för fysiska krafter, jämfört med andra celler. En annan intressant fråga är hur vi från stamceller kan producera olika typer av celler. Vi vet egentligen väldigt lite om hur fysiska faktorer kan påverka stamceller att bli en viss typ av celler.
Utmaning att hålla cellerna vid liv
Den stora utmaningen blir att hålla stamcellerna vid liv.
– Vi har testat dem i tre veckor innan och i våra anaeroba förhållanden på labb-bänken överlevde de i tre veckor. Men det var inte i den verkliga miljön, så den största utmaningen för oss är förstås att få tillbaka dem levande.
Förhoppningsvis överlever stamcellerna och då följer en lång rad experiment för forskargruppen.
– Vi planerar ganska många experiment. Och vi kommer att starta omedelbart eftersom vi vill förstå om mikrogravitationen har omedelbar effekt, eller om den kan upptäckas först senare, säger Elena Kozlova.
Mer om svensk forskning i rymden
Under vistelsen på ISS kommer astronauterna att ägna drygt 80 timmar åt olika forskningsprojekt. Under två veckor ska de genomföra ett 30-tal experiment i tyngdlöshet.
Två svenska projekt av valts ut av Rymdstyrelsen. Förutom experimentet om stamceller för Uppsala universitet ska astronauterna genomföra experiment om ergonomi för Kungliga tekniska högskolan. Målet med KTH-forskningen är att öka kunskapen om hur människors fysiska och mentala hälsa påverkas av att vistas i speciella miljöer, som en trång rymdstation.
När Neil Armstrong tog människans första steg på månen slog hans hjärta 125 slag i minuten. Det vet vi eftersom besättningen på Apollo 11 bar EKG-sensorer under hela resan. På mer än 350 000 kilometers avstånd kunde kontrollrummet vid NASA:s rymdcenter i Houston i realtid följa astronauternas hjärtaktivitet. Det är en bra illustration av både möjligheterna och begränsningarna inom rymdmedicin. Allt kan förberedas och övervakas i detalj – men skulle något allvarligt inträffa är jorden och dess vårdresurser mycket långt bort.
Våra kroppar är inte utvecklade för tyngdlöshet
Livet på jorden har utvecklats för att fungera i de mest skiftande miljöer, från höghöjdsöknar till djuphavsgravar, från permafrost till vulkaniska källor. Bara några få miljöfaktorer är gemensamma för allt jordiskt liv. Dit hör att det har utvecklats för att fungera ihop med jordens gravitation och att det varit väl skyddat mot kosmisk strålning.
Vad händer när vi, efter fyra miljarder års evolution, ändrar dessa förutsättningar och utsätter vår biologi för sådant som tyngdlöshet och galaktiska partikelskurar? Parallellt med rymdfarten har disciplinen rymdmedicin utvecklats för att besvara sådana frågor.
Nya rymdresor till månen och mars
1950-talets uppskjutningar med försöksdjur visade att människan nog inte skulle fara akut illa av tyngdlöshet – något som de första bemannade resorna på 1960-talet sedan bekräftade. Apolloprogrammet i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet tillförde kunskap om hur en längre resa påverkar människan, och hur hon fungerar på månen. Sedan dess har människan inte rest längre än till rymdstationer några tiotals mil över jordytan – men stannat desto längre. Kunskapen har vuxit om hur många månaders tyngdlöshet påverkar oss.
Nu är gränserna åter på väg att flyttas. NASA planerar att flyga förbi månen under 2025, sätta astronauter på den något år senare och på sikt upprätta en månbas. Därefter hägrar nästa mål, Mars, eventuellt under 2030-talet. Det är en resa som tur och retur kommer att ta mer än 500 dagar. Ambitionerna ställer nya krav på rymdmedicinsk forskning, som fått ett uppsving.
Planeten Mars. Foto: Depositphotos
Astronauter får sämre immunförsvar
En av Karolinska Institutets forskare inom rymdmedicin är Lisa Westerberg vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, som forskar om varför immunförsvaret försämras av rymdvistelse, och hur det skulle kunna behandlas.
– Immunbrist hör nog inte till de hälsoeffekter av rymdvistelse som man kunde gissa sig till i förväg. Det är först på senare år som det fått större uppmärksamhet. Ungefär hälften av alla astronauter verkar bli mer mottagliga för infektioner, både under vistelsen på Internationella rymdstationen, ISS, och efteråt, säger hon.
Det har också hänt att latenta virus, sådana som många människor går omkring med och som normalt hålls i schack av immunförsvaret, återaktiverats hos astronauter och orsakat sjukdom. Det är ett vanligt tecken på immunbrist.
Men hur kan man förklara att rymden påverkar immunförsvaret negativt?
– Det vet ingen än, men vi har en hypotes. Vi tror att det handlar om att immuncellerna får svårare att cirkulera i kroppen vid tyngdlöshet. De ska röra sig in och ut ur vävnader för att göra sitt jobb effektivt, och gravitationen tycks ha en roll i det.
Men det är svårt att säkert utesluta andra förklaringar, tillägger hon. Att vara astronaut på ISS är en extrem tillvaro på en extrem plats – allt från psykiska påfrestningar till strålning, kost eller stationens bakterieflora skulle kunna påverka immunförsvaret. För att eliminera sådana felkällor görs experiment på försökspersoner i simulerad tyngdlöshet på jorden. Personerna ligger till sängs i veckor under mycket strikta förhållanden. Lisa Westerbergs forskargrupp har analyserat hur immunsystemets T-celler påverkas vid sådan sängvila och nyligen publicerat resultat.
– Försöket pågick i 21 dagar och vi kunde tydligt se att T-cellernas genuttryck förändrades – alltså vilka gener som är aktiva. Men förändringen var störst i mitten av perioden. Mot slutet minskade den igen. En möjlig tolkning är att T-celler har förmåga att anpassa sig till viktlöshet.
Varför tittar ni på just T-celler?
– Vi måste börja någonstans. Man kan nog vänta sig att alla celltyper i immunförsvaret påverkas av tyngdlöshet, så här finns mycket kvar att ta reda på!
När forskningen har rett ut exakt på vilket sätt immunförsvaret försämras i rymden tror Lisa Westerberg att steget till bra behandling kan vara kort.
– Chanserna är goda att de läkemedel som behövs redan existerar. Idag finns en enorm flora av immunologiska läkemedel.
Vad som händer med immunsystemet på en långresa till Mars vet ingen. Lisa Westerberg skulle vilja att det fanns utrustning ombord för kontinuerliga kontroller.
– Vi har fantastiska instrument på jorden som i en droppe blod kan se hur ditt immunförsvar mår. Men de är för stora och komplicerade för att tas med till rymden. Vi behöver samma funktioner i ett litet och enkelt instrument, och jag hoppas att vi kan få European Space Agency, ESA, att satsa på att utveckla ett sådant. Det skulle dessutom kunna göra väldigt mycket nytta i sjukvård på jorden. I stora delar av världen har man inte råd med de skrymmande, dyra instrument som används idag.
Muskler och skelett försvagas i tyngdlöshet
En av de mest kända effekterna av rymdresor är att muskler och skelett försvagas när kroppen mister den vardagsträning som gravitationen bidrar med. För att motverka detta tränar astronauter på ISS varje dag. Det hjälper i regel bra, men mer forskning behövs ändå på området, förklarar Rodrigo Fernandez Gonzalo, forskare vid Karolinska Institutets institution för laboratoriemedicin, som studerar muskelförsvagning.
Internationella rymdstationen ISS. Foto: Nasa
– Jag forskar om mekanismerna i detta: vad är det som händer i våra gener när muskelmassan minskar? Det är viktig kunskap, både inför de längre rymdresor som man nu planerar och för behandling av sjukdom på jorden. Att patienter tappar muskelmassa vid olika typer av sjukdom är vanligt och får stora negativa konsekvenser. Det vore väldigt bra om vården fick bättre verktyg för att motverka det.
Skelettmuskler gör mer än hjälper oss att rör oss
De senaste decennierna har det blivit tydligt att skelettmuskler är mycket mer än organ för rörelse.
– Musklerna har visat sig vara viktiga för bland annat ämnesomsättning och temperaturreglering. De producerar tusentals ämnen som sprids i kroppen och påverkar hur andra organ fungerar, förklarar Rodrigo Fernandez Gonzalo.
Att behålla muskelmassa handlar därför inte bara om att behålla styrka utan också om att ge kroppen optimala förutsättningar att hantera sådant som strålningsstress, inflammationer, infektioner och psykiska påfrestningar.
Rodrigo Fernandez Gonzalo sitter i expertpaneler hos ESA och minns en diskussion om hur astronauternas träningstid i rymden skulle kunna minskas om man gjorde övningarna effektivare.
– Samtalet kom av sig när en psykolog påpekade att astronauterna säger att det är under träningen som de kopplar av från stress och anspänning. Det är viktigt att alltid se till helheten. Även om vi kunde krympa träningstiden till en kvart med bibehållen kvalitet så vore det nog ingen bra idé.
Oklart hur vi påverkas av rymdstrålning
Den största osäkerhetsfaktorn när människan rör sig längre ut i rymden är den kosmiska strålningen, konstaterar Rodrigo Fernandez Gonzalo. Jordens magnetfält skyddar oss mot strålning både på jorden och i låg omloppsbana, men inte när rymdresorna går till månen och Mars. Då blir astronauterna exponerade för både solvind och galaktisk strålning som är mycket svår att avskärma sig från.
– Detta är det stora okända inom rymdmedicin nu. Vi vet så lite om hur människan påverkas av rymdstrålning. Ökad exponering leder förmodligen till ökad cancerrisk, men kanske också till andra typer av skador. Det finns farhågor om att lång exponering kan leda till allt från ökad risk för starr till kognitiva effekter i hjärnan. Det är en svår fråga vilka risker som ska anses acceptabla, särskilt på kortare sikt. På lång sikt kan man nog tänka sig avancerade lösningar, som nya läkemedel som gör oss mer motståndskraftiga mot strålning.
Vattnet omfördelas i kroppen utan gravitation
När gravitationen inte längre drar kroppens vätskor ner mot fötterna uppstår obalans och mer vätska än normalt hamnar i bål och huvud. I rymdkapplöpningens barndom fanns en oro för hur överkroppen skulle klara detta överskott. Skulle vätskan läcka ut i bröstkorg och andningsapparat? Skulle vi drunkna inifrån?
Idag vet vi att astronauterna de första dagarna i rymden får tunna ben och svullet ansikte av vattnets omfördelning i kroppen, men att lungorna fortsätter att fungera alldeles utmärkt i tyngdlöshet. Kroppen hanterar omfördelningen genom att göra sig av med omkring tre liter vätska under första veckan, berättar Lars Karlsson, Karolinska Institutets institution för fysiologi och farmakologi, som forskar om lungfunktion i rymden.
Dammpartiklar utmanande i tyngdlöshet
Men indirekt innebär tyngdlösheten ändå extra utmaningar för lungorna, förklarar han.
– Damm och partiklar i tyngdlöshet faller inte ner på golvet, utan stannar kvar i luften och följer med in i lungorna. På sikt kan det leda till inflammation och nedsatt lungfunktion. Det vore väldigt olyckligt om astronauter fick lunginflammation på vägen till Mars.
Damm är dessutom ett stort problem vid besök på månen och Mars, konstaterar Lars Karlsson.
– Både månen och Mars är täckta av damm som är skadligt för oss, och det är svårt att inte få med sig damm på rymddräkter som hamnar i inomhusluften. Måndammet är värst – partiklarna är vassa, kemiskt reaktiva, elektrostatiska och fastnar på allt. Apolloprogrammets astronauter drog in måndamm i landaren och fick diverse problem med det.
Chilipeppar odlas ombord på ISS. Foto: Nasa
Halten kvävemonoxid kan avslöja luftvägsinflammation
Lars Karlsson forskar om hur mätning av kvävemonoxid, NO, kan användas för att diagnostisera luftvägsinflammation hos astronauter. Det vore ett bra sätt att med ett enkelt instrument upptäcka sjukdom hos astronauterna tidigt, så att behandling kan sättas in.
– Vi andas alltid ut lite NO, och nivåerna stiger vid pågående inflammation. Detta används redan i sjukvård på jorden, bland annat vid astmadiagnostik.
För att veta vad som är normala NO-nivåer i rymden har Lars Karlssons forskargrupp gjort experiment på astronauter på ISS.
– En viktig faktor är lufttrycket. På en mån- eller Marsbas kommer man att vilja ha lägre tryck än på jorden. Det kommer att påverka halten av NO i utandningsluften. Därför har vi gjort lågtryckstester på astronauter i en luftsluss på ISS som används i samband med rymdpromenader.
Risk för yrsel och blodtrycksförändring i tyngdlöshet
En annan del av Lars Karlssons forskning gäller blodets sammansättning och blodtryck. Efter en tid i tyngdlöshet försämras kroppens blodtrycksreglering när man utsätts för gravitation på nytt. Man blir yr och kan lätt svimma.
– Effekten försvinner efter några dagar, men är ändå ett problem. När en besättning kommer fram till månen eller Mars behöver den kunna jobba direkt. Det är också en säkerhetsfråga vid landningar på jorden.
Centrifug kan skapa konstgjord gravitation
Att dagligen utsättas för konstgjord gravitation i en centrifug skulle kunna vara ett sätt att förebygga problemet – något som Lars Karlsson nu forskar om.
– Fokus för mig är blodtrycksregleringen, men centrifugering skulle kunna vara nyttig för kroppen på flera sätt, till exempel genom att minska överskottet av vätska i huvudet. Astronauter på ISS får så mycket förhöjt vätsketryck i hjärnan att många drabbas av synförändringar. Det finns dock tekniska utmaningar med centrifug i rymden, därför har man hittills avstått.
Svårt evakuera sjuk astronaut på en lång rymdresa
På expeditioner till Antarktis har det hänt att läkare tvingats operera ut sin egen blindtarm eller behandla sin egen bröstcancer. Rymdfarten tycks i jämförelse ha varit förskonad från medicinska tillbud. Farlig är den förstås ändå, eftersom ett flertal astronauter omkommit i olyckor, men så mycket kvalificerad sjukvård verkar inte ha behövts hittills. Undantaget är en blodpropp som upptäcktes och behandlades på ISS. En orsak till att astronauterna har varit så friska kan vara att risk för sjukdom noga bedöms när de väljs ut.
Skulle någon ändå bli svårt sjuk ligger ISS mycket närmare civilisationen än Antarktis på vintern, påpekar Lars Karlsson. En sjuk astronaut kan bokas om till en tidigare hemresa eller, om det är mycket bråttom, evakueras på några timmar. På en flera veckors månresa finns inte samma möjlighet – för att inte tala om en mer än årslång Marsresa.
3 rymdiga experiment på jorden
Sängvila/torr nedsänkning. Tyngdlöshet simuleras genom att försökspersoner ligger till sängs dygnet runt, antingen i lutning med huvudet nedåt eller i en särskild vattensäng som omsluter allt utom huvudet. Pågår i upp till 60 dagar och protokollet är strikt – hygien och toalett sköts liggande. Forskare ansöker om experimenttid vid ESA:s två anläggningar för sängvila i Slovenien och Frankrike.
Centrifug. Med en snabb centrifug kan försökspersoner utsättas för de höga g-krafter som råder vid en raketuppskjutning. Men centrifugen kan också rotera långsamt för att motsvara normal eller svag gravitation.
Isolering. Gruppdynamik och psykisk hälsa hos en isolerad besättning har studerats i kortare och längre isoleringsexperiment. Ett av de mest spektakulära exemplen är anläggningen Biosphere 2 i Arizona, USA, där åtta personer stängdes in i två år under 1990-talet.
Forskarnas egna rymddrömmar
Lars Karlsson skulle gärna resa ut i rymden, trots riskerna. Faktum är att han två gånger ansökt när ESA sökt astronauter, och båda gångerna gått vidare till den första testomgången i Hamburg.
– Där tog det stopp för mig. Men jag är glad att Sverige fick en ny astronaut i Marcus Wandt. Han verkar vara en superkille.
Kanske låter Lars Karlsson bli att skicka in en anmälan nästa gång ESA annonserar efter astronauter.
– Vi har barn nu. De hade faktiskt kommit redan när jag sökte andra gången, och det blev lite spänt hemma. Min sambo var lättad när jag inte gick vidare.
Lisa Westerberg delar inte alls hans längtan ut i rymden.
– Jag är mycket intresserad av rymden, men tror att jag gör störst nytta genom att stanna på jorden och forska om rymden, säger hon. Jag har provat vattensängarna som vi använt för att simulera tyngdlöshet, det känns lagom för mig.
Rodrigo Fernandez Gonzalo drar sin gräns vid månen.
– Till Mars… nej, det skulle jag inte vilja. Vi har inte kontroll när vi reser så långt. Men att komma upp till ISS vore verkligen en dröm! Rymden är något som fascinerar nästan alla. Säg rymd eller astronaut och du har direkt ett barns uppmärksamhet. Det är en förmån att få ägna sin forskning åt ett sådant ämne.
När företaget Open AI lanserade ChatGPT hösten 2022 blev det fart på spekulationerna om hur många och vilka yrken som kan komma att utföras av chattrobotar eller andra AI-verktyg. Men redan före ChatGPT hade forskare spått om hur många jobb som skulle ersättas av intelligenta datorer. För tio år sedan antog de brittiska forskarna Carl Frey och Michael Osborne att 47 procent av anställda i USA riskerade att ersättas. Så blev det inte.
– Vilka jobb som kommer att försvinna och inte, är inte helt lätt att säga. Men den som utför väldigt repetitiva uppgifter får nog rannsaka sig själv. Journalister som bara skriver om husförsäljningar har ju ersatts för länge sedan, säger Daniel Gillblad, AI Chef på Recorded Future och forskningsrådgivare på AI Sweden, ett nationellt AI-center som samlar över 100 samarbetspartners inom näringslivet och akademin.
Flera redaktioner köper idag in texter om till exempel husförsäljningar och sportresultat av externa företag som använder textrobotar.
AI-verktygen effektiviserar många arbetsuppgifter
I många studier om AI och den framtida arbetsmarknaden utgår forskarna ifrån vilka slags arbetsuppgifter AI skulle kunna utföra. Därmed kan man också säga något om vilka yrken som kan påverkas.
Enligt en rapport från McKinsey Sverige i höstas är den ekonomiska potentialen störst inom marknadsföring och försäljning, mjukvaruutveckling och kundtjänster.
Bild: Razvan Chisu, Unsplash
Så kan AI påverka näringsliv och arbetsmarknad
Till skillnad från tidigare artificiell intelligens har generativ AI störst potential att automatisera komplexa arbetsuppgifter, bland annat sådana med koppling till beslutsfattande och samarbete.
Här en prognos för dess betydelse:
Den ökade användningen av generativ AI kommer att påskynda anammandet av all artificiell intelligens. Detta beräknas kunna leda till att automatiseringen i samhället tidigareläggs med tio år jämfört med McKinsey Global Institutes tidigare uppskattningar.
Generativ AI, som dagens chattverktyg, har potential att bidra med upp till 309 miljarder kronor till Sveriges BNP fram till 2045.
De affärsfunktioner som beräknas ha störst värdeskapande potential är Marknadsföring & försäljning (52–83 miljarder kronor fram till 2045), Mjukvaruutveckling (40–83 miljarder kronor fram till 2045) och Kundverksamhet (23–32 miljarder kronor fram till 2045).
Källa: Generativ AI – den ekonomiska potentialen för Sverige, McKinsey Sverige, 2023
300 miljoner heltidsarbeten i USA och Europa kan komma att automatiseras.
Globalt kan AI komma att öka BNP med sju procent.
Källa: Goldman Sachs i mars 2023
Frågan är hur yrkena kommer att påverkas.
Det är viktigt att lära sig använda den här typen av verktyg; hur de fungerar och vilka begränsningar som finns, menar Daniel Gillblad.
– Om man är chef kanske man också måste tänka ett steg längre och inte bara se på de verktyg som finns öppet tillgängliga, utan vilka möjligheter som finns att bygga något eget som hjälper personalen och verksamheten. Till exempel en egen, intern chattbot som kan ge stöd baserat på information som finns i organisationen, säger han.
Fredrik Heintz är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och har forskat om AI i mer än 20 år. Han tror inte att mängder av jobb kommer att försvinna för att AI kommer in i arbetslivet. Däremot kommer många arbeten att förändras, vilket ställer krav på kompetensutveckling.
– Trenden är att AI-systemen blir allt bättre på att svara på frågor och då blir människans roll snarare att ställa rätt frågor och sedan kritiskt granska och vidareutveckla de svar man får, säger Fredrik Heintz.
Bild: Possessed Photography, Unsplash
Jobb som kan komma att förenklas eller ersättas av AI
Kundtjänst – AI-baserade chattbotar och röstassistenter kan hantera enklare kundförfrågningar, vilket minskar behovet av mänskliga kundtjänstrepresentanter.
Datainmatare – AI kan automatisera uppgifter som tidigare krävde manuell datainmatning.
Jurister – AI-baserade program kan utföra uppgifter som tidigare utfördes av jurister, såsom dokumentanalys och rådgivning. Startup-bolaget Harvey har tagit fram en språkmodell byggd på Chat GPT-4 som juristfirmor kan använda för att till exempel granska kontrakt.
Läkare – AI kan användas för att analysera medicinska bilder och uppgifter.
Transportarbetare – AI-baserade system kan användas för att optimera rutter och fordonsscheman, vilket kan minska arbetet för transportarbetare och minska bränsleförbrukningen.
Journalister – AI-baserade verktyg kan hjälpa till att automatisera uppgifter som sökning och sammanställning av nyheter. Google arbetar nu med att ta fram ett verktyg, kallat Genesis, som ska fungera som en assistent till journalister.
Rekryterare – AI-baserade system kan användas för att screena CV och matcha kandidater till jobb, vilket kan minska tiden som rekryterare lägger på administrativa uppgifter och öka effektiviteten i rekryteringsprocessen.
Forskare – AI kan hjälpa till att utföra uppgifter som tidigare utfördes av forskare, som dataanalys och experiment, vilket kan minska antalet anställda inom forskning.
Enskilda personer vinner mest på AI-verktygen i jobbet
AI-verktygen blir med andra ord medhjälpare som kan utföra vissa arbetsuppgifter snabbare och därmed öka produktiviteten. Till skillnad från tidigare automatiseringar, till exempel med hjälp av mekaniska robotar, gynnar det här inte bara företagsägarna.
– Just nu är det enskilda personer som blir mer effektiva med hjälp av de här verktygen och kan få mer gjort. Därmed blir det de enskilda som tjänar på det, och inte som förr när fabriksägaren tog hela vinsten.
Till exempel kan en anställd som blir mer produktiv kräva högre lön, eller gå ner i arbetstid med samma lön.
Fredrik Heintz tror att fler nu kommer att få byta karriär oftare och att det kan vara aktuellt för staten att gripa in med något slags omställningsstöd. För förändringen kommer att ske snabbare än tidigare.
– AI är en teknik som förändrar andra teknologier så omvandlingen går fortare, och överlag kommer förändringen att vara till det bättre. Ett konkret exempel är framtagningen av covid-vaccin som tack vare AI kunde utvecklas snabbare och där produktionen snabbare kunde skalas upp och dessutom med högre kvalitet.
Bild: Ross Sneddon, Unsplash
Fler AI-yrken enligt ChatGPT
Införandet av artificiell intelligens (AI) i samhället har potential att skapa och påverka en mängd olika yrken. Vi frågade ChatGPT vilka nya yrken som kan uppstå i och med AI intåg på arbetsmarknaden. Här är några kompletterande exempel:
AI-utvecklare och ingenjörer: En ökad efterfrågan på AI-teknologier skapar en ökad efterfrågan på yrkesverksamma som kan utveckla och underhålla dessa system.
AI-etik och policyrådgivare: Eftersom användningen av AI reser etiska och juridiska frågor, kommer yrken som fokuserar på AI-etik och policyrådgivning att bli viktiga för att säkerställa ansvarsfull användning av teknologin.
AI-tränare och specialister på maskininlärning: Dessa yrkesverksamma skulle vara ansvariga för att träna och optimera AI-algoritmer för att säkerställa att de fungerar effektivt och ansvarsfullt.
Robotdesigner och underhållstekniker: Med ökad användning av robotik och automatisering kommer efterfrågan på yrkesverksamma som kan designa och underhålla dessa system att öka.
Cybersäkerhetsexperter för AI: Att säkerställa säkerheten för AI-system blir allt viktigare, och därmed kommer efterfrågan på specialister inom cybersäkerhet med fokus på AI att öka.
AI-översättare: Med framsteg inom maskinöversättning kan det finnas en ökad efterfrågan på yrkesverksamma som specialiserar sig på att finjustera och förbättra översättningar genererade av AI.
AI-marknadsförare: För att effektivt använda AI inom marknadsföring kommer det att finnas efterfrågan på specialister som förstår hur man använder AI för att förbättra kundupplevelsen och marknadsföringsstrategier.
AI-förändringsagenter: Att införa AI i organisationer kräver ofta förändringshantering och utbildning. Yrken som fokuserar på att underlätta övergången till AI kan bli vanliga.
”Det är viktigt att notera att denna lista inte är uttömmande och att utvecklingen av nya yrken kommer att fortsätta att anpassa sig till de framsteg som görs inom AI och teknik. Det är också möjligt att befintliga yrken kommer att omformas och kräva nya färdigheter i ljuset av den teknologiska utvecklingen.”
Källa: ChatGPT
AI:s roll varierar i olika yrken
Bertil Rolandsson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur arbetslivet påverkas av digitaliseringen. Han manar till försiktighet när det gäller att förutspå hur AI kan komma att påverka olika yrken. Ett av de yrken som han själv har studerat är radiologer, även kallade röntgenläkare.
– När det gäller de radiologer vi följt så ser man att AI ger en möjlighet att gräva djupare och forska i enskilda patienters situation. Det ställer ytterligare krav på radiologernas omdömen och att förstå den data som de baserar besluten på.
Så snarare än att radera olika yrken förväntas AI kunna ersätta vissa arbetsuppgifter. Och tillföra nya. Någon måste trots allt se till att de här algoritmerna fungerar. Vilken roll AI kommer att få varierar med yrke.
– I den mediala diskussionen framstår det som att AI ger lika effekt i olika sammanhang, men tekniken får olika effekt beroende på sammanhang.
Inte alltid en tidsvinst med AI – måste granskas
Bertil Rolandsson har också gjort en studie av hur maskinöversättning påverkas av läsarens krav på texten. Där framgår att till exempel tekniska manualer skulle kunna maskinöversättas utan några större problem. Även juridiska texter skulle i teorin kunna översättas av en maskin.
– Men de vi intervjuade beskrev det som att det inte blev någon större tidsvinst, för texten måste ändå vara korrekt och juristerna fick därför arbeta väldigt noga med att kontrollera kvaliteten på texten, säger Bertil Rolandsson.
Magnus Lodefalk är docent i nationalekonomi vid Örebro universitet, forskare vid forskningsinstitutet Ratio och en av grundarna av AI-Econ Lab, ett tvärvetenskapligt projekt som ska ta fram forskning om hur AI kan komma att påverka arbetsmarknaden.
AI kan öka produktiveten så fler anställs
Han menar att den begränsade forskning som finns inom området inte är särskilt alarmistisk utan pekar på små effekter på sysselsättningen. Även om AI i vissa fall kan ersätta människor, kan det leda till att produktiviteten ökar och företagen kan anställa fler.
– Men det betyder inte att det inte blir större förändringar på längre sikt, och även om AI inte påverkar så mycket på en övergripande nivå så kan det påverka vissa yrken och branscher mer än andra. Därför är det viktigt att förstå hur olika grupper påverkas och det vet vi inte så mycket om än, säger Magnus Lodefalk.
Just nu arbetar AI-Econ Lab med att ta fram en metod för att mäta hur AI kan påverka olika yrken. Deras preliminära modell visar att kontorsarbetare, särskilt de med få sociala interaktioner, kommer att påverkas mer än fabriksarbetare.
Användning av AI-sökmoter kräver kompetensutveckling
AI har diskuterats sedan 1950-talet, men det är först under det senaste året som tekniken har blivit lättillgänglig för vem som helst. Att använda ChatGPT eller Googles experimentella AI-sökmotor Bard är inte särskilt svårt, även om det kräver träning att få fram användbara svar och ett kritiskt öga på de svar som levereras.
Chatt-verktygen kan skapa eget material
Generativ AI är ett begrepp som beskriver datastyrda processer som producerar text eller bilder. Ordet generativ står för att artificiell intelligens framställer något som inte har existerat tidigare. Det till skillnad från särskiljande AI som kan svara på frågor om till exempel vad en viss bild föreställer.
Exempel på verktyg som använder generativ AI är ChatGPT, Bing AI, My AI i SnapChat och Googles sökmotor Bard.
En chattrobot kan till exempel skamlöst hitta på ett svar när man frågar den något. När forskning.se frågade ChatGPT:n om nyttan med ålyngelledare (ett slags rör som ska hjälpa de blivande ålarna att ta sig förbi vattenkraftverk uppströms) fick vi ett svar som inleds så här: ”Ålyngelledare är en term som används inom organisationer och företag för att beskriva individer som har en relativt nyckelposition i ledarskapet och som leder och stöder andra yngre eller mindre erfarna medarbetare.”
Inom AI-världen kallas det här en hallucination, och är ett av skälen till varför de flesta som arbetar med någon typ av research inte riskerar att bli ersatt av en chattrobot. Åtminstone inte än.
Daniel Gillblad, forskningsrådgivare på AI Sweden , förklarar hallucinationen med robotens bristande erfarenhet.
– Om någonting har gjorts väldigt många gånger kommer den att vara bättre när du ställer frågan. Om massvis med människor har skrivit om det här ämnet tidigare så blir den bättre.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
Att vara i svår ekonomisk knipa kan leda till fatala konsekvenser. Enligt forskning är självmord mer än dubbelt så vanligt bland personer som har obetalda skulder hos Kronofogden. Samtidigt fortsätter svenskarnas skuldberg att växa och är nu över 100 miljarder kronor.
Elräkningar, hyra, sms-lån, kreditköp. Den som inte kan betala sina fakturor hamnar så småningom hos Kronofogden. I dag finns cirka 400 000 svenskar registrerade hos myndigheten. De flesta skuldsatta lyckas bli av med sitt ärende inom ett år, men runt en fjärdedel har fortfarande kvar skulden flera år senare. För den som är drabbad kan det innebära ett stort lidande med allvarliga konsekvenser för liv och hälsa.
Yerko Rojas, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, har forskat inom området i ett projekt finansierat av forskningsrådet Forte. Flera av hans studier har handlat om självmord, ett ämne som han har intresserat sig för i många år.
– Nyfikenheten driver mig, och viljan att förstå sociala problem, säger han.
Risken för självmord ökar hos Kronofogden
Genom sin forskning har Yerko Rojas visat att de som hamnar i överskuldsättning har mer än fördubblad risk att begå självmord jämfört med befolkningen i stort.
I en av hans registerstudier ingick över 180 000 personer, samtliga 18–64-åringar som fått en skuld hos Kronofogden mellan 2015 och 2017 och som fortfarande i januari 2018 hade pengar kvar att betala tillbaka. Under året som följde tog 112 av studiedeltagarna sitt liv.
– Jag är egentligen inte förvånad över att sociala faktorer spelar roll. Men jag tycker att det är anmärkningsvärt att vi har missat det här tidigare och inte tagit tag i frågan förr, säger han.
Bild: Dylan Gillis, Unsplash
Den ökade risken för självmord återstod även när han kontrollerade för kända riskfaktorer, som till exempel arbetslöshet, att behöva socialbidrag, kriminell belastning och psykisk ohälsa. Knappt 15 procent av dem som tog sitt liv hade tidigare fått antidepressiva mediciner utskrivna.
– Att vara registrerad hos Kronofogden utgör en riskfaktor för självmord i sig själv. Min studie visar att överskuldsättning därför kan vara en viktig faktor att hålla koll på, säger Yerko.
Saknas förståelse för vad skulder kan bero på
Statistik från Kronofogden visar att de skuldsatta svenskarna blir skyldiga allt mer pengar och detta i rask takt. I snitt ökade skulderna med 20 miljoner kronor per dag i fjol, delvis på grund av obetalda räntekostnader men också på grund av att fler har skulder på högre belopp. Svenskarnas totala skuldberg har nu passerat 100 miljarder kronor.
Yerko tror att en bidragande orsak till att det förekommer fler självmord och självmordsförsök bland personer med ekonomiska bekymmer är att människor med överskuldsättning upplever ett stort stigma.
Överskuldsättning innebär att man har mer skulder än man kan betala, och att de är ett varaktigt tillstånd.
– Det råder en stark moralism i Sverige kring att inte betala sina skulder. Du förväntas sköta detta själv och helt enkelt göra rätt för dig som individ, men det saknas förståelse för hur skuldsättning faktiskt är kopplat till samhälleliga faktorer och oförväntade skeenden i livet, säger han.
Skuldsättning en riskfaktor i sig för suicid
Att hamna hos Kronofogden kan vara mycket smärtsamt och svårt att hantera, förklarar han.
– Många blir ensamma med sina problem och pratar inte med andra om skulden. Man ska veta att skuldproblem i sig självt kan anses vara så pass betungande att det kan hindra individen från att fokusera på det egna psykiska måendet och söka hjälp.
I en uppföljande studie har Yerko visat att självmordsförsöken minskar hos dem som kommer ur sin ekonomiska knipa. När han tittade på personer som registrerats med en skuld hos Kronofogden 2016 såg han att risken för självmordsförsök var dubbelt så stor bland dem som fortfarande hade en aktiv skuld två år senare jämfört med dem som blivit av med skulden.
Bild: Towfiqu barbhuiya, Unsplash
Också i den uppföljande studien undersökte Yerko om självmordsförsöken kunde förklaras av de kända riskfaktorerna, men inte heller här gick det att bortse från skuldsättningen som en egen riskfaktor.
– Det här visar att det är viktigt att vi ser till att människor kommer ur sina skuldproblem och att vi försöker lösa situationen fort för dem som har hamnat där, säger han.
Kronofogden vill ha så få kunder som möjligt
I juni 2023 presenterades den statliga överskuldsättningsutredningen, där man har tittat på olika åtgärder för att få skuldsatta att minska sina skulder. Cecilia Hegethorn Mogensen är tillförordnad rikskronofogde.
– Det är mycket bra att man tittar närmare på den här frågan, för det är oroande att många skuldsatta betalar år efter år utan att skulden minskar. Även denna fråga är viktig att komma vidare med, säger hon.
För Kronofogden är uppgiften dubbel – myndigheten ska både hjälpa den som inte har fått betalt – och ge stöd och råd till den som ska betala.
– Vår målsättning är att så få som möjligt ska komma till oss, att de som gör det bara ska göra det en gång – och att de ska bli kvar så kort tid som möjligt, säger Cecilia Hegethorn Mogensen.
Yerko Rojas, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola följde personer i åldrarna 20 till 64 som hamnade* hos kronofogden 2016 och deras status i Kronofogdens register två år senare. De som 2018 fortfarande var aktiva i Kronofogdens register hade drygt dubbelt så stor risk att begå ett icke dödligt självmordsförsök jämfört med de som inte längre var aktiva i registret.
Totalt begick 257 av de 57 039 registrerade gäldenärerna som ingick i studien ett icke dödligt självmordsförsök 2018 eller 2019.
Så bryter man kopplingen mellan skulder och självmordsförsök
Två viktiga slutsatser, enligt studien :
1
Erkänn skuldproblem som en riskfaktor för självmordsbeteende. Insatser både för att förhindra överskuldsättning och mot att hjälpa människor att återhämta sig när man redan är hamnat hos Kronofogden, är viktiga. I Sverige ska till exempel kommuner enligt lag ge skuldsatta personer ekonomisk rådgivning. Och skuldrådgivning och andra program för att mildra hälsoproblem på grund av överskuldsättning bör även självmordsbeteende ingå.
2
Identifiera personer som överväger självmord
Professionella och andra som interagerar med personer som har skuldproblem är viktiga i arbetet med att identifiera personer som överväger självmord. Inte minst då skuldproblem är så pass betungande att det hindrar den som hamnat i sådana, från att fokusera på det egna psykiska måendet.
Är det akut, ring 112. Genom dem kan du också få tag på jourhavande präst.
Du kan också ringa 1177 för att få vägledning.
Rapporten har gjorts av SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Den visar att samhället kan göra insatser som minskar skjutvapenvåld, medlemskap i gäng och kriminalitet hos barn och unga.
Rapporten utvärderar 43 studier om psykosociala insatser till barn och unga. Samtliga studier kommer från andra länder, främst USA.
Detta är psykosociala insatser
Psykosociala insatser bygger främst på samtalskontakt individuellt eller i grupp, men också på sociala insatser i människors närmiljö.
Psykosociala insatser brukar involvera socialtjänsten. Andra aktörer kan vara finnas med, som kriminalvård, polis och skola. Det kan handla om sådant som stödsamtal med familjer, arbetsträning, hjälp med kontakt med myndigheter och hjälp med bostad.
Psykosociala insatser handlar inte om kameraövervakning eller kontroll av polis, men kan ha inslag av krav, till exempel när det gäller åtgärder som görs under villkorlig frigivning.
Källa: SBU samt Högskolan i Gävle
En del av de metoder som har granskats i rapporten visar sig ha gott vetenskapligt stöd där de har prövats. Det kan exempelvis vara åtgärder i mellanstadiet. I ett sådant program i USA görs enkäter med elever och utifrån svaren väljs sedan ut var extrahjälp ska sättas in. Det kan handla om sådant som studiehjälp, föräldrautbildningar, mentorskap och stöd till barn att hantera konflikter.
Sådana här insatser som riktas till skolelever kan enligt forskning i USA minska skjutvapenvåld med en runt en fjärdedel under loppet av cirka tre år. Några av programmen kan också minska risken att unga går med i kriminella gäng.
Ett av de studerade skolprogrammen används idag i Malmö och Sandviken, men inte specifikt för att förebygga gängmedlemskap och skjutvapenvåld.
Testa metoder med hög evidens
SBU-rapporten understryker att det inte går att bedöma om det går att överföra resultaten från ett land till ett annat. Amir Rostami, som är professor vid Högskolan i Gävle och som har arbetat med rapporten, menar dock att flera av metoderna bör kunna prövas i Sverige.
– Jag tycker att det är bättre att testa metoder som har hög evidens i andra länder än att testa andra metoder som inte har evidens alls. Testa, utvärdera och kolla vad som funkar i svensk kontext, hellre än att bara gå på magkänsla, säger Amir Rostami.
Sluta skjut-metoder kan lyckas
Rapporten har också granskat en metod som går ut på att avskräcka gängkriminella personer från fortsatt kriminalitet. “Fokuserad avskräckning” kallas det formellt. I Malmö har en sådan åtgärd testats och där fått namnet “Sluta skjut”.
Fokuserad avskräckning och “Sluta skjut”
Fokuserad avskräckning handlar om att samhället riktar resurser mot de mest våldsdrivande personerna och de gäng de tillhör, i syfte att minska våldet. Ledande gängmedlemmar informeras om att våldet måste upphöra och vilka konsekvenser fortsatt våld kommer att ge.
Informationen ges under möten. De kriminellt aktiva personerna får då även information från socialtjänst och andra myndigheter om vad de kan göra för att lämna eller avhålla sig från kriminalitet och vilket stöd till det som samhället kan erbjuda.
Fokuserad avskräckning bygger på teorin om att brott kan förebyggas om gärningspersonen uppfattar att nackdelarna med brottet överväger fördelarna.
Den här typen av insats har använts i Malmö, under namnet “Sluta skjut”.
Källa: SBU
Forskning från USA visar att åtgärder av typen fokuserad avskräckning bland gängkriminella minskar skjutvapenvåld med cirka en fjärdedel under cirka tre års tid.
Svårt att veta effekter av Sluta skjut
Dock går det inte att avgöra huruvida motsvarigheten i Sverige, “Sluta skjut” i Malmö, har haft en motsvarande effekt. Under en pågående utvärdering av “Sluta skjut” kom pandemin. Polisen satte även igång den så kallade “Operation rimfrost” i Malmö i syfte att bekämpa gäng.
– Det blev omöjligt att avgöra vad som är en effekt av Sluta Skjut, pandemin respektive Operation rimfrost. Vi kan inte veta vad som gav vad, säger Amir Rostami vid Högskolan i Gävle.
Han fortsätter:
– Generellt brister det enormt med goda utvärderingar i svensk kontext. Och då är det svårt, eller omöjligt, att veta vad som faktiskt fungerar. Det måste finnas en systematik i det man gör, och uppföljningar. Det är avgörande för att insatser ska få effekt och för att få evidens.
Metoder kan skada
Enligt SBU-rapporten finns även exempel på insatser, till exempel psykologiska behandlingar, som visat sig vara ineffektiva eller till och med skadliga. Detta understryker vikten av goda utvärderingar, enligt forskarna bakom rapporten.
I Nordamerika och Europa ökade det dödliga skjutvapenvåldet från 1960-talet och fram till slutet av 1980-talet för att därefter minska. I en jämförelse med Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Tyskland, Österrike, Frankrike, England och Wales följer den svenska utvecklingen övriga länders.
Från år 2012 utmärker sig Sverige genom en ökning av dödligt våld. En huvudförklaring till ökningen är det dödliga skjutvapenvåldet inom kriminella miljöer, vilket skiljer Sverige från andra jämförda europiska länder. Medan de flesta europeiska länder har haft en minskande trend av dödligt skjutvapenvåld och några haft en oförändrad trend står Sverige ensamt i sin utveckling.
I en jämförelse med 22 europeiska länder konstaterar Brå att Sverige, som fram till för några år sedan tillhörde de länder i Europa som hade relativt låga nivåer av dödligt våld, på senare år seglat upp till de länder med de högsta nivåerna. Uppgången i Sverige gäller framför allt dödligt våld med skjutvapen och i synnerhet dödligt våld med skjutvapen mot 20–29-åringar.
Tidigare forskning har noterat att i genomsnitt 13 procent av morden i Europa begås med skjutvapen, jämfört med 35 procent i Sverige, vilket indikerar en relativt högre nivå av skjutvapenvåld i Sverige.
Det finns olika förklaringar till det ökade skjutvapenvåldet, bland annat bristande brottsbekämpning och förebyggande arbete, konflikter om narkotikamarknader, bristande integration samt ökade socioekonomiska klyftor i samhället.
Data från Nederländerna och Belgien från senare år visar dock på en liknande negativ utveckling. Det antyder att det kan finnas samhällsfaktorer som påverkar ökningen av skjutvapenvåld i Sverige liksom i andra länder.
Vad gäller Sverige och USA skiljer sig nivåerna kraftigt vad gäller skjutvapenvåld. Även om Sveriges nivå av dödligt skjutvapenvåld år 2022 var hög utgör den ändå bara cirka en tiondel av USA:s nivå under 2021.
Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle amir.rostami@hig.se
Amaryllisen har slagit ut. Glöggen är värmd, nötterna bara väntar på att knäckas – och snart börjar Kalla Anka.
Men vad hjälper det om inte julstämningen infinner sig. Om allt man upplever är en känsla av ensamhet.
Det är inte konstigt om det blir så, menar Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Var fjärde besväras av ensamhet
– Julen är en av de högtider där vi, enligt vårt gemensamma, kulturella manuskript, ska vara tillsammans med andra – helst vår ursprungsfamilj, eller den familj vi lever i nu. Om man då inte har någon familj, eller inte kan vara tillsammans med sin familj – då kan man känna sig ensam.
För några år sedan gjorde Bengt Brülde en studie om den svenska ensamheten tillsammans med en forskarkollega.
– Vi kom fram till att ungefär 7 procent av befolkningen var bekymmersamt ensamma. De kände sig ensamma eller hade inte någon att prata med när de behövde det, säger han.
Nu finns det studier som tyder på att ensamheten är mer omfattande än så.
I Nationella folkhälsoenkäten 2022 uppger ungefär var fjärde person, 26 procent, över 16 år i Sverige att de besväras av ensamhet och isolering. De flesta, 23 procent, har lätta besvär, 3 procent har svåra besvär.
Ensamhet vanligast bland unga män
Svåra besvär av ensamhet och isolering är vanligast bland unga män mellan 16 och 29 år.
Generellt brukar man säga att ensamhet är vanligast bland ungdomar och unga vuxna, mindre vanligt i medelåldern för att sedan återigen bli vanligare från 80 års ålder.
Bild: Paola Chaaya, Unsplash
Är vi mer ensamma i Sverige?
Ibland sägs det att vi i Sverige är mer ensamma än personer i andra länder. Det är inte sant, i alla fall inte om man syftar på känslan av ensamhet. Möjligen är det sant om man med “ensamma” menar ensamboende, säger Bengt Brülde:
– Där ligger vi högt i Sverige, men vi kompenserar för det: Vi som är ensamboende – som jag själv, till exempel – har ofta ett ganska starkt, socialt nätverk. Och när man mäter ensamhet genom att ställa frågor som ”Hur ofta träffar du dina vänner?”, ”Hur ofta umgås du med partner eller familj?”, “Har du någon att prata med om du mår dåligt?”, då ligger Sverige bättre till än många andra länder.
Ensamhet kan leda till ohälsa, såväl fysisk (högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke) som psykisk (minskat välbefinnande, depression, försämrad kognitiv förmåga) och ökad risk för förtida död.
Forskarna vet inte säkert varför det är så, men Bengt Brülde tror att den grundläggande orsaken är det faktum att vi är sociala varelser.
Ofrivillig ensamhet en stress för kroppen
– Vi är inte gjorda för ensamhet. Många trivs visserligen med att vara själva, men inte hela tiden. Vi kan nog inte komma ifrån våra sociala behov helt.
En annan teori är att ofrivillig ensamhet innebär en stress för kroppen, en stress som leder till ett påslag av stresshormoner som i sin tur orsakar ohälsan.
Detta innebär inte att det är skadligt för hälsan att känna sig ensam över jul, poängterar Bengt Brülde.
– Det är den kroniska ensamheten som kan vara hälsovådlig. Situationsbundna ensamhetskänslor brukar mildras när situationen – i det här fallet julen – är över.
Om man inte vill vara ensam över julen kan man ibland göra något åt det.
Träffa andra – eller gör något roligt ensam
– Om det är känslan av ensamhet man vill bryta kan man göra på två sätt, säger Bengt Brülde. Antingen minskar man den objektiva ensamheten genom att träffa andra människor, eller så minskar man den subjektiva ensamheten genom att hålla sig sysselsatt, göra sådant man trivs med.
Han tror att vi ofta gör det svårare än det behöver vara.
– Vi tänker kanske ”Inte kan man ringa någon på julhelgen”, men det kan man visst! Vi är lite för finkänsliga. Det viktiga är ju att man inte gör det värre för sig själv än vad det behöver vara – och det värsta som kan hända är att man får till svar att det tyvärr inte passar just nu.
Den som vill kan förstås delta i något av de offentliga julfiranden som ibland anordnas i landets kommuner.
Viktigt att inte skambelägga sig själv
– Men det är viktigt att inte skambelägga sig själv, säger Bengt Brülde, för precis som man kan ringa någon och säga ”Ska vi gå ut och ta en öl på juldagen?” så kan man gå på ett offentligt julfirande utan att känna sig misslyckad.
När det handlar om att minska den subjektiva ensamheten finns det inget facit. Allt beror på vad den enskilda personen mår bra av att göra, menar han.
– En del kan till exempel tycka det är skönt att bingewatcha tv-serier, att riktigt sjunka in i det och glömma både tid och rum. Man får gå på känslan, i någon mening gilla läget. Det kan göra ensamhetskänslan lite mildare.
Bild: Ksenia Yakovleva, Unsplash
Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself. Öka dina kontaktytor. Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor. A: Action plan. Börja göra saker du tycker är roliga. Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening. S: Selection. Närma dig personer du gillar. Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal. E: Expect the best. Våga tro att det blir bra. Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Lena Dahlberg är professor i socialt arbete vid Högskolan Dalarna och verksam vid Aging Research Center, Karolinska institutet och Stockholms universitet. Där har hon och hennes kollegor gjort en nationell studie, som upprepats vid flera tillfällen, bland personer över 75 år.
– Vi såg att ungefär var tionde i den åldern upplevde ensamhet ofta eller nästan alltid, säger hon.
Inom forskningen skiljer man på social och emotionell ensamhet. Den sociala ensamheten handlar om att inte tillhöra någon grupp, eller något sammanhang. Den emotionella handlar om att inte ha några nära, förtroendefulla relationer.
– En del kanske har det emotionella. De kan till exempel vara gifta och ha en nära relation till sin partner, men kommer aldrig ut och träffar andra. De upplever då en social ensamhet. Andra kanske träffar många människor men har ingen nära att anförtro sig åt. De upplever en emotionell ensamhet.
Social och emotionell ensamhet
Social ensamhet: Att ha ett tunt socialt nätverk, det vill säga få kollegor, släktingar eller vänner. Att inte tillhöra någon grupp eller något sammanhang.
Emotionell ensamhet: Att inte ha en partner/inte ha någon att dela livet med/inte ha någon nära och förtroendefull relation till en vän eller familjemedlem.
Källor: Bengt Brülde och Lena Dahlberg
Skillnaden är viktig att ha i åtanke när man funderar på vad man kan göra åt ensamheten, menar Lena Dahlberg. Om man ser ensamhet som en endimensionell fråga, som ett problem som är lika för alla, kanske man kan tänka att sociala gruppaktiviteter borde hjälpa – och det kan de göra.
– Men de som är emotionellt ensamma kanske redan deltar i olika sociala sammanhang. De behöver något annat, säger hon.
Lena Dahlberg tänker, liksom Bengt Brülde, att vår uppfattning av hur julen ska firas är en viktig orsak till varför ensamhetskänslor kan bli extra svåra då.
Bild av julen som familjehögtid
– Många har en bild av att julen är en tid för samvaro, och det är familjefokuserat då på ett sätt som det inte alls är under exempelvis påsken, när man ju kan umgås lite med vem man vill.
Men i grunden är det varje persons individuella önskemål som styr, poängterar hon:
– Är man en person som inte tycker att julen är något särskilt; att det bara är ledigt från jobbet några dagar och att man kan passa på att njuta av att se en film och äta en pizza – då är det ju inga problem. Men för många i Sverige är julen speciell, och om man vill ha den där samvaron som man föreställer sig att alla andra har, men inte har den – då blir det ett glapp.
Sociala medier kan bryta ensamheten
Margareta Bohlin, docent i psykologi vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, som bland annat forskar om sociala medier:
Kan sociala medier hjälpa om man känner sig ensam under julen?
– Ja, sociala medier kan vara till hjälp när man har långa avstånd till släkt och vänner. Det går mycket bra att, via någon digital plattform, fira jul tillsammans – många gjorde det under pandemin. Men om man inte har släkt och vänner att besöka eller umgås med digitalt kan sociala medier tyvärr också bidra till att man känner sig mer ensam.
Har du någon rekommendation kring sociala medier när man känner sig ensam i jul?
– Ja, jag rekommenderar dem som ska fira jul tillsammans att utöka sitt firande till att bli digitalt, så att släkt och vänner som annars känner sig ensamma kan vara delaktiga. Vi kan ju faktiskt fira jul med människor som bor på olika håll i världen, det är en fantastisk möjlighet. Men det kan vara svårt för den som är ensam att be om att få vara med digitalt, så var uppmärksam på om du vet att någon är ensam, men som inte skulle behöva vara det.
Kan man inte ha en mysig jul även om man är ensam?
– Jo, det tror jag! säger Bengt Brülde. Kanske gäller det inte för alla, men det är absolut möjligt – särskilt om man har ett husdjur, för det har visat sig vara bra för välbefinnandet.
Lena Dahlberg instämmer, visst kan man ha en fin jul på egen hand:
– Men det är väldigt mycket upp till individen. Man kan gå till sig själv: Hur skulle jag uppleva det? Om jag skulle sitta ensam en lördagskväll skulle jag inte ha några problem alls med att göra det mysigt för mig själv. Men om det var julafton tror jag inte att det skulle vara lika lätt att släppa ensamhetskänslan, just för att vi har den här bilden av hur det ska vara när det är jul.
Några tips för att minska känslan av ensamhet
Delta i offentliga aktiviteter.
Håll kontakten med släkt och vänner via digitala kanaler.
Sysselsätt dig med något du trivs med.
Hör av dig till någon du känner och föreslå en träff.
Gosa med husdjur.
Att tipsa om hur ensamhet kan hanteras är svårt, tycker Lena Dahlberg.
– Delvis handlar det ju om att man behöver fundera på vad det är man saknar. Är det andra människor man saknar, att tillhöra en grupp? I så fall kanske man ska söka sig till det, försöka hitta något sammanhang. Men jag vill inte lägga ansvaret på den enskilda individen, för om man har upplevt ensamhet under en lång tid kan det vara ett stort och svårt steg att ta.
Hon tänker också att det inte enbart är en individuell fråga.
Samhället bygger ibland hinder för sociala kontakter
– Det handlar även om hur samhället ser ut. Om du till exempel är äldre och ska delta i en aktivitet eller hälsa på en vän, då måste det gå en buss, du måste kunna ta dig fram med käpp eller rollator, du måste kunna ta dig hem igen – hela samhället måste vara inkluderande.
Ensamhet är ofta stigmatiserande, tankar om att ”det är mig det är fel på” är inte ovanliga.
– Men det kan lika gärna handla om att samhället bygger hinder för sociala kontakter, säger Lena Dahlberg.
Text: Maria Zamore på uppdrag av forskning.se
Existentiell ensamhet – ett mänskligt villkor
Begreppet ”existentiell ensamhet” hörs allt oftare. Men vad menas med det?
Filosofen Bengt Brülde förstår begreppet som den ensamhet som ingår i de mänskliga villkoren:
– Vi är ju i grund och botten ensamma. Vi måste dö själva och vi måste fatta våra egna beslut. Den existentiella ensamheten skiljer sig inte från en person till en annan, men vissa kan ha mer kontakt med den än andra, säger han.
Lena Dahlberg ser den existentiella ensamheten som något som kan aktualiseras i krissituationer:
– Det handlar om det här med att vara ensam i världen, att hur väl någon annan än känner mig så kan ingen läsa mina tankar eller känna hela mig – och att när man står inför döden dör man själv, även om någon håller en i handen.
Artikeln skrevs 17 november 2023 och är uppdaterad 18 december 2023.
– Jag ska bara säkerställa att det går bra att jag kommer dit, så att jag inte bara är i vägen. Men om någon vecka är jag nog på plats, säger Valentin Troll, vulkanforskare vid Uppsala universitet.
Dammar ska skydda kraftverk
Utbrottet pågår nära samhället Grindavik och i närheten av det geotermiska kraftverket Svartsengi, som ger ström till flygplatsen Keflavík.
– Det är precis det här som vi oroade oss för. Utbrottet är mycket nära samhället och viktig infrastruktur. Det är nära ett “värsta scenario”, säger Valentin Troll och fortsätter.
– Den goda nyheten är att evakueringar har skett och att lavan just nu inte rinner mot kraftverket. Det har byggts dammar för att skydda kraftverket, men kommer mycket lava finns risk att de brister, säger Valentin Troll.
Cirka 4 000 personer har redan lämnat området.
Mjukare magma-tak
Forskning.se intervjuade Valentin Troll den 17 november 2023. Då rörde sig magman mot ytan i en lång spricka i marken på Reykjaneshalvön, där Grindavik hade evakuerats. Valentin Troll beskrev läget så här:
Valentin Troll, professor i petrologi, Uppsala universitet.
– På Island just nu har vi magma som kommer upp djupt nedifrån marken. Och ”taket” på magman är inte hårt längre. Det tyder på att ett utbrott kan vara väldigt nära. Blir det ett utbrott åker jag dit så fort jag kan.
Kvällen den 18 december 2023 var vulkanutbrottet ett faktum.
Valentin Troll och hans forskarkollegor har nyligen fått ett forskningsanslag för att driva ett projekt som delvis ska äga rum på Island. Målet är att bättre kunna förutsäga vulkanisk aktivitet och i tid peka ut akuta riskzoner.
– Kostnaderna till följd av vulkanutbrott handlar om miljardtals kronor varje år. Antalet människor som dör vid vulkanutbrott minskar, men kostnaderna för samhällena ökar. Och en femtedel av alla vulkanutbrott sker helt utan förvarning, säger Valentin Troll.
Stenar “ruttnar” i vulkanen
Hans specialitet är sten, närmare bestämt “ruttna stenar”. Så kallas sten som utsätts för vatten och enorm hetta och som därför börjar förändras.
– De heta vätskorna gör att stenen förändras kemiskt. De fysiska egenskaperna hos stenen förändras också. Den blir mjukare och smuligare. När detta inträffar med stenar som ligger som ett skyddande lager ovanpå en vulkan – så kan det lagret inte hålla kvar magman. Då kan vulkanen till slut kollapsa och vi kan få ett vulkanutbrott, säger Valentin Troll.
Lavaström vid vulkanen Litli Hrutur. Bild: Valentin Troll
På Island ska forskarna studera vulkanisk aktivitet med hjälp av satelliter och drönare.
– Vi vill se förändringarna på ytan av vulkanerna och kunna särskilja mellan olika sorters ytor, de med hård yta och de med en mjukare. Men för att kunna tolka bilderna rätt från satelliter och drönare behöver vi även fler prover från vulkaner. Och det är mitt jobb att skaffa de proverna, säger Valentin Troll.
Ska blicka ned i lavan
När han kommer till Island ska han ta prover och iaktta lavan, fortsätter han.
– Den lava som först kommer ur en vulkan är kemiskt annorlunda jämfört med lavan som kommer senare. Jag vill studera den tidiga lavan. Det behövs erfarna personer som kan göra detta.
Filosofen Friedrich Nietzsche skrev att “om du stirrar in i avgrunden länge nog, så kommer avgrunden att stirra tillbaka på dig.” Är det månne samma känsla att titta ned i lava? Ja, lite, säger Valentin Troll.
– Haha, ja. Jag brukar säga att jag tittar ned i ”lavamonstret”. Och saken är att när man tittat ett tag så börjar lavan att berätta saker för en. Det är som om jag pratar med lavan. När man sett lava många gånger och vet hur lavan och stenarna beter sig i olika skeden kan man få reda på väldigt mycket bara av att titta. Man får en tydlig känsla av om vulkanen är i ett stabilt tillstånd eller i ett kritiskt skede.
Därför har Island så många vulkaner
Island har uppkommit i sprickan mellan två kontinentalsocklar som en följd av vulkanutbrott under de senaste 14 till 16 miljoner åren och ligger precis där de två socklarna möts. Vulkaner där är fortfarande aktiva och på Island är den fasta jordskorpan bitvis bara några kilometer tjock. Den underliggande magmahärden värmer upp lavan ovanför och värmer samtidigt grundvattnet.
Har den senaste vulkaniska aktiviteten på Island lärt er forskare något nytt?
– Ja, absolut. På Island har det skett många vulkanutbrott de senaste åren och det är kanske inte så roligt för människorna där. Men för oss som forskare är det som en välsignelse, det är en realtidsstudie där vi hela tiden får nya data, säger Valentin Troll.
– Bland annat har vi sett att det bara kan ta två år för en sten att börja ”ruttna” i hettan. Vi visste inte det förut, att det kan ta så kort tid. Vi visste inte om det tog två, femtio eller hundra år.
Valentin Troll har tillsammans med europeiska kollegor fått 115 miljoner kronor i forskningspengar från Europeiska forskningsrådet för att driva ett projekt med syftet att bättre kunna förutsäga vulkanisk aktivitet. Forskningsprojektet går under namnet Rott ‘n’ Rock.
Valentin Troll är professor i petrologi, läran om bergarter och hur de bildas. Petrologi är ett delområde inom geovetenskap.
Text: Lisen Forsberg, på uppdrag av forskning.se
Nissedörren finns numera i många hem. Och så kallade nissedörrar finns i de flesta större svenska butiker inför jul. “Dörren” fästs på en vägg i hemmet och blir till en portal för en alldeles egen tomtenisse. Idealt ska denna nisse varje natt i december, fram till julafton, hitta på saker som glädjer hemmets barn.
En nissedörr. Här läggs små presenter och godis till nissen.
Busar på natten
Nissen är nästan omöjlig att få syn på och opererar främst nattetid, då den placerar ut små gåvor eller hittar på bus. Det finns nissar som under natten virar in julgranen i toapapper. Eller strör ut godis på golvet. Här är en nisse som strukit räfflade chips så de blivit platta:
Nissen har varit i farten och strukit chips.
Nissen kan också lämna spännande brev – som också går att köpa i handeln, färdigskrivna. Föräldragrupper i sociala medier fylls i december av förslag på nissebus, nissedekorationer och nissegåvor (och användbara ursäkter till uteblivna nisseaktiviteter).
Nissedörren kommer från USA
Denna relativt nya jultradition tycks ha sitt ursprung i en succébok i USA från 2005, Elf on the shelf. Boken säljs med tillhörande tomtenissedocka som placeras någonstans i hemmet.
Elf on the shelf-nissen rör sig endast då alla sover och har ett centralt uppdrag som tomtens utsända. Nissen flyger varje natt till tomten i Nordpolen och rapporterar om barnens uppförande. För de barn som vill ha julklappar gäller det att hamna på nissens lista på “snälla” barn. Nissen kan också busa och varje morgon återfinns den på en ny plats i hemmet.
En busig “elf” har hoppat upp i granen. Bild: Petros Kelepouris, Unsplash.
Tomten ser dig
Det faktum att denna nisse från USA har ett så tydligt övervakande uppdrag – hemmet övervakas ju dag och natt – har fått vissa att problematisera företeelsen. Bland annat har kanadensiska forskare dragit paralleller mellan Elf on the shelf och det växande övervakningssamhället. Tomtenissen på hyllan kan, enligt forskarna, ses som en normalisering av konstant övervakning.
Den nisse som uppstod i Sverige efter Elf on the shelf-succén har främst fokus på kul, bus och gåvor, inte övervakning. Men det är fullt möjligt att använda nissen som hot även i svenska hem, enligt vittnesmål i sociala medier. “Nissen ser dig, var snäll nu, annars får du kanske inga julklappar”, kan decemberstressade vuxna dra till med.
Nissen liknar gårdstomten
Jonas Engman, etnolog, Nordiska Museet. Bild: Karolina Kristensson
Denna nutida nisse, både den från USA och den variant som har uppstått i Sverige, har klara drag av gårdstomten i den svenska folktron. Det konstaterar Jonas Engman, etnolog och intendent vid Nordiska Museet.
– Det här med övervakning är inget nytt, det höll gårdstomten också på med. Gårdstomten var en beskyddare och såg till att gården och djuren sköttes. Om en dräng inte skötte djuren kunde han få en örfil av tomten, säger Jonas Engman.
Gårdstomten kan ha funnits i folktron redan före kristnandet av dagens Sverige, fortsätter Jonas Engman. Denna tomte bar ingen röd mössa – det är ett sentida påhitt. Gårdstomten var istället klädd i grått, enligt det fåtal som fått en skymt av honom. Tomten var ungefär en tvärhand hög och vistades i människors närhet året om.
Gårdstomten gillar också bus
Tomten i folktraditionen kunde vara en sträng och allvarlig figur. Men den hade också en busig sida.
– Gårdstomten var en trickster, en som kunde hitta på bus. Just denna aspekt verkar finnas betonad när Elf on the shelf landat i Sverige. Gårdstomten kunde ställa till förtret för folk, säger Jonas Engman.
Var det elaka bus?
– Det var inga snälla bus, men inga elaka, heller. Det är lätt att tolka en del av busen som ondska, men ondska är något annat. Generellt i folktraditionen är övernaturliga väsen neutrala. Till dess att någon behandlar dem illa, vill säga. Då kan de bli ilskna eller ge tillbaka.
Elf on the shelf-nissen lämnar människohemmet varje natt för att flyga till Nordpolen. Gårdstomten kunde ibland lämna en gård för gott, säger Jonas Engman.
– En gårdstomte som var missnöjd med hur gården sköttes kunde lämna den och dra vidare till nästa gård.
Om tomten övergav gården, sågs det som en förlust?
– Ja, för han var garanten för gårdslyckan. Det är därför man ställer ut gröt på julen till tomten.
Det finns även berättelser om gårdsfolk som lagt ut nya, fina, kläder till tomten i ladugården. Men sådana gester kunde slå fel.
– I en berättelse hittar tomten de fina kläderna och tänker: ”Nu sticker jag vidare, för jag är så fin”. Och då blev det fel, för man ville ju behålla tomten. Det var viktigt att vara lagom och inte utmana tomtens fåfänga.
Vilket var gårdstomtens motiv för att övervaka gården?
– Man kan inte tala om motiv på det sättet här. Tomtar, vättar, troll, gastar och älvor och andra väsen bara fanns där, mitt bland människorna. Detta är annorlunda jämfört med religiösa föreställningar där man tillskriver väsen olika gudomliga motiv.
Kisse vädrar nisse? Nissen kommer bara ut på natten.
De nutida nissarna, särskilt då Elf on the shelf-nissarna, tycks ha en funktion att hålla barn “på plats” under december månad. Kan man säga att gårdstomten hade ett slags motsvarande funktion, att hålla gårdens arbetare på plats gentemot de överordnade? Nja, säger etnologen Jonas Engman.
– Om man verkligen vill kan man kanske göra en marxistisk analys av gårdstomten. Men nej, jag tycker inte att man kan säga det. På gårdarna i det agrara Sverige fanns ingen anställningsstruktur på det viset vi har idag. Alla ville ha tomten på sin sida, både gårdens ägare och drängar och pigor. Övernaturliga väsen var en del av den värld som alla levde i.
Julen växer explosionsartat
Elf on the shelf och nissedörrs-nissarna är tecken på att människor tillmäter julen en allt större betydelse, säger Jonas Engman.
– Julen håller inte på att försvagas, om någon trodde det. Vi fortsätter tvärtom att pumpa upp julen till enorma proportioner. Julen håller på längre tid också. Och detta är nytt. Nissen med nissedörren är bara ytterligare en gestalt som tillförs julfirandet.
Efter 800 mil över Atlanten når de små ynglen den svenska kusten. Vad som händer sedan är en sorglig historia. Nu krävs krafttag för att rädda de redan utrotningshotade ålarna från döden i svenska vattenkraftverk.
Ett ålyngel som ska ta sig till valfritt svenskt vattendrag har en nära nog omöjlig uppgift framför sig. För de flesta tar det stopp vid ett av vattenkraftverken. För de som lyckas, och de som har planterats ut, väntar ett par decennier senare en lika vådlig färd nedströms.
En ål föds och dör i Sargassohavet om den klarar livsresan utan att duka under. Det är först på senare år som forskarna har kunnat följa ålarnas väg över haven. Detta genom att förse dem med satellitsändare och släppa iväg dem på en resa där vissa faller offer för hajar och andra rovdjur medan andra simmar vidare.
Strax efter födseln börjar de millimetersmå ållarverna i Sargassohavet driva med golfströmmen, över Atlanten. Framme vid till exempel Nordsjöns kust har de växt till sig och ser ut som ungefär en centimeter långa helt genomskinliga miniålar, en stor del av dem vandrar nu upp mot sötvatten, upp i åar och bäckar, för att nå sjöar och andra vattendrag där de kan växa.
Ålynglet kallas för leptocephalus-larv, och är alldeles genomskinlig och färglös, endast ögat är svart. Den är ungefär 75 millimeter lång och driver med golfströmmen mot Europa. Bild: Kils at the English-language Wikipedia, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
Larv – glasål – gulål/brunål – blankål
När ålynglet (laptocephalus-larven) närmar sig kontinentalsockeln börjar den växa och kallas vid ungefär 8 centimeters längd för glasål eftersom den fortfarande är helt genomskinlig.
Närmare kusten när vattnet blir varmare, blir de mer gulaktiga i färgen. Gulålarna stannar vid kusten eller vandrar upp i älvar och åar till olika insjöar. I sötvattnet växer den till sig och blir mer brunaktig.
Efter 10 till 25 år närmar sig ålen könsmognad och byter skepnad igen och byter till mer silvrig färg: blankål, silverål eller vandringsål. Den börjar nu vandra nerströms mot havet med sikte på Sargassohavet för att leka och lägga ägg. Sen dör den – tror man – eftersom den inte syns till mer.
Ålar som av någon anledning blir kvar i sjön, eller instängd någonstans blir äldre, normal livslängd på en europeisk ål tros vara uppåt 85 år.
Två saker dödar ålarna: fiske och vattenkraft
Varje år räknar forskarna ålyngel som har tagit sig till de europeiska kusterna. Resultatet är alltid lika nedslående. Förra året kom forskarna fram till att mängden ålyngel i Nordsjön utgjorde 0,7 procent av den mängd som fanns 1960-1979. Den preliminära siffran för i år är 0,4 procent.
Det är framför allt två saker som dödar ålarna: fiske och vattenkraftverk. Medan fisket idag är hårt reglerat är det ännu oklart vad som bör göras för att hjälpa ålen att passera kraftverken.
Ynglen är goda klättrare och kan ta sig uppför en lodrät vägg, om den är fuktig, men de flesta kraftverk utgör ändå ett oöverstigligt hinder. De flesta vuxna ålar som ska ta sig nedströms, med sikte på lek i Sargassohavet, slås i bitar av vattenturbinerna.
Hittills har de bolag som äger kraftverken framför allt satsat på att transportera ålarna. Yngel flygs från Frankrike, sätts i karantän i Helsingborg och planteras ut i vid kusten eller i en sjö. De vuxna ålar som ska till havet igen fångas upp och körs i lastbil förbi de dödliga turbinerna.
19 000 ålar fick skjuts förbi vattenkraftverket
Krafttag ål genomförs i samarbete mellan ett antal vattenkraftföretag och Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Vattenkraftföretagen bekostar de frivilliga åtgärderna. Programmet startade 2011 och nuvarande programperiod 2023–2025 har en årlig budget på ca 4,5 miljoner kronor.
År 2022 transporterades cirka 19 000 ålar förbi vattenkraftverken i Göta älv, Lagan, Ätran och Motala ström. Samma typ av åtgärd i samma vattendrag genomfördes 2021. Då blev resultatet drygt 15 800 ålar. Målet för 2023 är 15 000 ålar.
Går det lika bra för en ål som fötts upp i Frankrike?
Josefin Sundin, docent i ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, arbetar med att utvärdera utsättning av ål. En sak som hon och hennes kollegor har undersökt är hur den utplanterade ålen växer och hur den klarar av parasiter.
– Där har vi inte sett några skillnader mot naturligt hitvandrad ål när det gäller tillväxt eller parasiteringsgrad utan de utplanterade klarar sig lika bra, säger Josefin Sundin.
– Men om man sätter ut ål för att göra något för beståndet måste de komma ut igen annars blir det bara en tillfällig ekosystemtjänst eller för att man vill fiska.
Hittar uppfödda ålar till Sargassohavet?
En fråga som har debatterats är om de utplanterade ålarna som sedan, i vuxen ålder, fraktas förbi vattenkraftverken verkligen kan hitta hem igen. Farhågan är att de hitflugna ålarna inte har fått något vandringsmönster inpräntat i, ja, vad? En teori är att ålarna använder magnetfält för att registrera färdvägen. Studier som gjorts pekar åt olika håll.
– Vissa studier pekar på att de utsatta ålarna inte hittar på samma sätt medan andra visar att de kan hitta, säger Josefin Sundin.
För att ta reda på om de hittar har forskare från SLU nyligen försett ålar från Vänern med satellitsändare och släppt ut dem nedströms kraftverken i Göta älv. Om någon ål lyckas undvika hajar och andra rovdjur, om sändarna håller, kan forskarna få svar om något år.
Bild: Ocean Explorer/NOAA, Public domain, via Wikimedia Commons
Sargassohavet är ett hav i västra delen av norra Atlanten, nordost om Kuba och Bahamas. Det avgränsas av fyra havsströmmar: Golfströmmen i väst, Nordatlantiska driften i norr, Kanarieströmmen i öst och Nordatlantiska ekvatorialströmmen i söder, som bildar en stor, långsam vattenvirvel.
Havet har ett genomsnittligt djup på 5000 meter. Och har fått sitt namn efter de stora mängder sargassotång (sargassum) som flyter fritt i vattnet och kan bli upp till 300 meter långa. Tången bildar stora skogar som utgör en fantastisk boplats för krabbor, maskar och andra havsdjur.
Det är också fristad för sju sorters havssköldpaddor som simmar dit så snart de har kläckts för att livnära sig maneter, sniglar, krabbor och räkor under de första farliga uppväxtåren. Det är här som ålynglen kläcks hundratals meter under ytan. Källa: wikipedia
I början av 2023 ville forskare vid Östersjöcentrum på Stockholms universitet ha ett stopp för utsättningarna av ål. Bland annat på grund av osäkerheten kring de influgna ålarnas förmåga att navigera, men också för att åtgärden är meningslös så länge de flesta dör i kraftverkens turbiner.
Bara de naturlika fiskvägarna funkade
För ålen som art vore det bästa om de av egen kraft kunde ta sig såväl uppströms som yngel som nedströms som vuxen. Olle Calles, professor i biologi vid Karlstads universitet, forskar om olika sätt att hjälpa ålarna att ta sig förbi kraftverken. Han och hans kollegor har undersökt hur många ålar som har tagit sig uppströms på eget initiativ. Oväntat nog var det bara en lösning som fungerade.
– Vi såg att det bara var naturlika fiskvägar som inte hade en negativ påverkan på sannolikheten att hitta ål uppströms, säger Olle Calles.
De andra metoderna, tekniska fiskvägar, fisktrappor och ålyngelledare fungerade inte bättre än dammar utan passagelösningar.
– Det ledde oss till att fundera på hur man kan förbättra ålyngelledarna och det har vi jobbat med i olika experiment.
Glasålarna hittar rätt ramp på rätt plats
En ålyngelledare är oftast en ramp med något slags substrat på insidan som hålls fuktig. Den viktigaste faktorn för en fungerande ålyngelledare kan uttryckas på mäklarspråk: location, location, location.
Placeras rampen på fel ställe hittar ynglen inte dit. Men forskarna tittar också på det material som används som substrat och vilken form ramperna ska ha.
– Det senaste vi har gjort är att titta u-formade ramper som används i Nordamerika, istället för plana. Vi håller på att analysera nu men det finns tecken på att de kan fungera bättre, i synnerhet om det är högre flöden.
Ål eller el? Regeringen pausar miljöprövning
Ålyngelledare har en stor fördel: de kan användas utan att tvingas minska kraftproduktionen. För att hjälpa ålen som ska nedströms finns inga sådana lösningar. Konflikten mellan elproduktion och åtgärder för att hjälpa ålen skulle lösas med de miljöprövningar av svenska vattenkraftverk som EU har tvingat fram*.
I december 2022 beslutade regeringen att pausa miljöprövningarna med hänvisning till att all el behövs.
– Det är klart att det finns en intressekonflikt men forskningen syftar till att hitta åtgärder som fungerar för fisken samtidigt som de ger en minimal produktionspåverkan, säger Olle Calles.
Olle Calles nämner Hertingforsens kraftverk i Falkenberg som exempel för att visa hur stor, eller liten, påverkan kan bli. Där har ett snedställt galler installerats som leder fiskarna till en öppning vid sidan av turbinerna där de kan simma vidare.
– Där spiller man i snitt 200 liter per sekund, eller 0,2 kubikmeter per sekund. Är det högt flöde och turbinerna går för fullt och vatten spills så kostar det i stort sett ingenting, säger Olle Calles.
Så varför införs inte snedställt galler överallt?
– Den här lösningen har tagits fram tillsammans med kraftbolagen och är något som de välkomnar. Sedan är man inte överens om var det ska implementeras, vissa tycker att det ska ske överallt, andra bara där det finns stort behov.
Vilka kraftverk som kommer att behöva göra vad kommer att avgöras när miljöprövningen återupptas i början av 2024. En process som beräknas pågå i 20 år.
*För drygt 20 år sedan beslutade EU om ett ramdirektiv för vatten, även kallat Vattendirektivet. I direktivet finns krav på vad EU-länderna minst ska klara av vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten. I Sverige infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning år 2004. I januari 2019 gav regeringen HaV, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät i uppgift att ta fram ett förslag till en nationell plan för omprövning av vattenkraften. Planen lämnades till regeringen i oktober 2019. Arbetet med omprövningar började i februari 2022 och beräknas pågå under 20 år.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Gulål.
Sargasso tur och retur – forskare följer ålarnas livsresa
För drygt hundra år sedan kunde danska forskare konstatera att ålen fortplantar sig i Sargassohavet. Det var åtminstone där de hittade stora mängder med yngel. Men hur tar sig de vuxna ålarna dit?
På senare har har forskare kunnat följa ålarnas färd, genom att förse dem med satellitsändare. En forskargrupp har följt ålar från Europa till Azorerna. Förra året tog en annan grupp forskare vid och fångade ålar vid Azorerna, försåg 26 av dem med sändare och släppte iväg dem. Läs också:Ålarnas farliga långfärd till Sargassohavet
I höst har forskare från SLU märkt ålar från Vänern med satellitsändare och släppt ut dem på andra sidan de kraftverk som finns i Göta älv. För drygt tio år sedan kunde forskare följa ”svenska” ålar så långt som till brittiska öarna, de nya sändarna har bättre batterier och forskarna hoppas kunna följa ålarna ända till Sargassohavet. Läs också:Även utplanterad ål hittar till Sargassohavet
Enligt HUI, Handels utredningsinstitut, kommer 2023 års julhandel antagligen att minska med tre procent jämfört med fjolåret och därmed hamna på samma nivå som julhandeln 2021. HUI menar också att “julinköpen prioriteras” av konsumenterna i lågkonjunkturen.
Julhandeln, några fakta
Decemberhandeln 2023 förväntas minska med tre procent jämfört med samma period i fjol, enligt Julhandelsrapporten 2023 från Handels utredningsinstitut, HUI.
Försäljningen förväntas dock minska mindre än nedgången av hushållens köpkraft under året. Med andra ord prioriterar hushåll överlag julinköpen, enligt HUI.
Drygt en femtedel av de leksaker som säljs under helt ett år säljs i december månad. Ingen annan shoppingkategori slår i taket på samma sätt i juletid.
Samtidigt har konsumenter nåtts av budskapen om att det är klokt att shoppa mindre, hellre skänka upplevelser än prylar, inte klicka hem billiga grejer från andra sidan jorden och så vidare. Hur hänger det ihop – varför tänker många av oss en sak och gör, av allt att döma, en helt annan? Särskilt till jul?
– Just julens konsumtion är speciell. Jag tror att man måste skilja ut den från övrig konsumtion under året, säger Annika Nordlund, docent i psykologi vid Umeå universitet med inriktning på konsumtion och miljörelaterade beteendeförändringar.
Hur då?
– Det finns så mycket förväntningar. ”I år ska vi ta det lite lugnt”, kan man tänka. Men sedan går det ändå över styr med julklappar och annat. Vi vill ha den stjärnprydda, fantastiska julupplevelsen. Vi vill att julen ska vara som den ska vara. Vi vill inte göra barnen besvikna.
Varför blir det så just på julen?
Annika Nordlund, docent i psykologi. Bild: Mattias Pettersson
– Det är en högtid med så tydligt och stort fokus på konsumtion. Det blir en jämförelsehets. Man jämför sig själv med tidigare jular och vill i alla fall inte att det ska bli sämre. Barnen jämför sig med varandra.
– Det är en press som är svår att stå emot, särskilt i relationen mellan vuxen och barn.
Just att “det inte ska bli sämre” är en nyckel till att förstå konsumtion överlag, inte bara inför högtider, säger Annika Nordlund.
Enligt hennes egen och andras forskning på området har människor i huvudsak tre mål ifråga om konsumtion och miljörelaterade val. Det första målet handlar om det som upplevs som “rätt” att göra. De andra två rör människors grundläggande önskemål om hur livet “bör vara”. Och målen hamnar lätt i konflikt med varandra:
Mål ett: Vi vill göra rätt och vara moraliska och korrekta, som att shoppa måttligt och genomtänkt.
Mål två: Vi vill samtidigt ha en vinst i våra egna liv. Vinst kan vara att ha tid, status eller pengar. Upplever vi inte en vinst vill vi åtminstone inte uppleva att vi får en förlust.
Mål tre: Vi vill ha njutning och leva ett gott liv här och nu. I västvärlden har konsumtion blivit som en snabb njutning, en tröst och ett sätt att “unna sig”.
Bild: freestocks, Unsplash
Julklappstips från psykologiforskaren Annika Nordlund
Kika på begagnade saker som julklappar.
Om det är viktigt att barnen ska få många julklappar, ge hellre fler men billigare saker och allra helst begagnat.
Ge bort upplevelser, särskilt till barnen. Det kan vara att gå på bio eller grilla i skogen, något som innebär en hel dags koncentrerad tid med en förälder eller annan vuxen. Tid med de närmaste är en bristvara för många barn. De tillbringar väldigt mycket tid på förskola, i skola och på fritids. Barnet kommer inte bry sig så mycket om ifall upplevelsen sker i Umeå eller i Florida.
Undvik att klicka hem saker som transporteras långt och förmodligen tillverkas under dåliga förhållanden.
– Mål två och tre kan hindra ett mer miljövänligt beteende, det vill säga mål ett, säger Annika Nordlund.
– Vi har varit så vana vid att konsumera och shoppa nytt. Det har varit den normala situationen. Och vanor är notoriskt svåra att bryta, särskilt om de innebär en lägre livskvalitet. Resande och konsumtion är det många upplever har gett dem guldkant i livet.
Är det svårt för människor att ge upp det goda i livet?
– Ja. Det är det tredje målet, det som handlar om njutning. Det är ett tydligt hinder mot ett mer miljöinriktat beteende. Ett exempel är att man kan lägga pengar på energibesparande åtgärder i huset för att senare få en vinst i form av minskade kostnader. Men det ger inte njutning på samma sätt som exempelvis en resa gör. Förlorar jag för mycket av det enkla och njutbara i livet blir det ett hinder för att leva som jag lär. Det miljömässiga målet förlorar mot de andra målen.
Det är lågkonjunktur också. Ändå shoppas det nästan för fullt, hur går det ihop?
– Det går ju inte ihop. Men i en svår ekonomisk tid känns det kanske ännu viktigare att känna att julen får vara som den ska vara. Att julen inte ska drabbas. För det blir synonymt med att säga att barnen drabbas. Julen är så förknippad med att vara barnens högtid, det ska få vara överdåd och njutning. Och man vill kanske slänga bort alla ekonomiska tankar som man har haft resten av året, säger Annika Nordlund.
Text: Lisen Forsberg
Årets julklapp*, enligt handelns branschorganisation
*Årets julklapp är en tradition som startades 1988 av branschorganisationen Svensk Handel. Varje år utser den en produkt eller tjänst som den tror kommer att bli särskilt populär. Vinnaren offentliggörs strax innan julhandeln tar fart och får med det extra uppmärksamhet i medierna, vilket brukar göra att intresset och efterfrågan på varan eller tjänsten ökar.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
