Den svenska astronauten Marcus Wandt befinner sig nu på den internationella rymdstationen ISS. Under två veckor i rymden ska han och övrig besättning delta i ett 30-tal olika vetenskapliga experiment.
Ett av projekten handlar om stamceller och leds av Elena Kozlova, professor i regenerativ neurobiologi vid Uppsala universitet. Hennes forskargrupp har arbetat sedan i somras med att förbereda experimentet.
– Vi måste producera en enorm mängd celler i labbet. Det blir ungefär 50 miljoner celler som kommer att åka med på rymdfärden och samma mängd celler i kontrollgrupper, berättade Elena Kozlova inför resan till ISS.
Vill se hur stamceller påverkas av mikrogravitation
Forskarna har tidigare skickat upp stamceller i rymden med sondraketer där de har utsatts för några minuters mikrogravitation, det vill säga tyngdlöshet.
Det visade sig att stamcellerna fick större kapacitet att dela sig och utvecklas till mogna celler än under normala förhållanden på jorden. Nu ska de vara i rymden i hela två veckor.
– Vår förhoppning är att experimentet ska lära oss mer om hur stamceller påverkas av mikrogravitation, både på kort och lång sikt. Vårt syfte med forskningen är att förstå hur inverkan av mikrogravitation på stamceller kan bidra till deras användning för medicinska ändamål, säger Elena Kozlova.
Stamceller mer robusta än andra celler
Hon började intressera sig för stamceller genom sin forskning om transplantationer av nervceller efter ryggmärgsskador. Hon upptäckte att stamcellerna de odlade fram hade starka positiva effekter på andra celler i vävnaden. Till exempel förbättrades blodkärlstillväxten och cellernas överlevnad.
– Vi är intresserade av vad som gör dessa celler så robusta och toleranta för fysiska krafter, jämfört med andra celler. En annan intressant fråga är hur vi från stamceller kan producera olika typer av celler. Vi vet egentligen väldigt lite om hur fysiska faktorer kan påverka stamceller att bli en viss typ av celler.
Utmaning att hålla cellerna vid liv
Den stora utmaningen blir att hålla stamcellerna vid liv.
– Vi har testat dem i tre veckor innan och i våra anaeroba förhållanden på labb-bänken överlevde de i tre veckor. Men det var inte i den verkliga miljön, så den största utmaningen för oss är förstås att få tillbaka dem levande.
Förhoppningsvis överlever stamcellerna och då följer en lång rad experiment för forskargruppen.
– Vi planerar ganska många experiment. Och vi kommer att starta omedelbart eftersom vi vill förstå om mikrogravitationen har omedelbar effekt, eller om den kan upptäckas först senare, säger Elena Kozlova.
Mer om svensk forskning i rymden
Under vistelsen på ISS kommer astronauterna att ägna drygt 80 timmar åt olika forskningsprojekt. Under två veckor ska de genomföra ett 30-tal experiment i tyngdlöshet.
Två svenska projekt av valts ut av Rymdstyrelsen. Förutom experimentet om stamceller för Uppsala universitet ska astronauterna genomföra experiment om ergonomi för Kungliga tekniska högskolan. Målet med KTH-forskningen är att öka kunskapen om hur människors fysiska och mentala hälsa påverkas av att vistas i speciella miljöer, som en trång rymdstation.
När Neil Armstrong tog människans första steg på månen slog hans hjärta 125 slag i minuten. Det vet vi eftersom besättningen på Apollo 11 bar EKG-sensorer under hela resan. På mer än 350 000 kilometers avstånd kunde kontrollrummet vid NASA:s rymdcenter i Houston i realtid följa astronauternas hjärtaktivitet. Det är en bra illustration av både möjligheterna och begränsningarna inom rymdmedicin. Allt kan förberedas och övervakas i detalj – men skulle något allvarligt inträffa är jorden och dess vårdresurser mycket långt bort.
Våra kroppar är inte utvecklade för tyngdlöshet
Livet på jorden har utvecklats för att fungera i de mest skiftande miljöer, från höghöjdsöknar till djuphavsgravar, från permafrost till vulkaniska källor. Bara några få miljöfaktorer är gemensamma för allt jordiskt liv. Dit hör att det har utvecklats för att fungera ihop med jordens gravitation och att det varit väl skyddat mot kosmisk strålning.
Vad händer när vi, efter fyra miljarder års evolution, ändrar dessa förutsättningar och utsätter vår biologi för sådant som tyngdlöshet och galaktiska partikelskurar? Parallellt med rymdfarten har disciplinen rymdmedicin utvecklats för att besvara sådana frågor.
Nya rymdresor till månen och mars
1950-talets uppskjutningar med försöksdjur visade att människan nog inte skulle fara akut illa av tyngdlöshet – något som de första bemannade resorna på 1960-talet sedan bekräftade. Apolloprogrammet i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet tillförde kunskap om hur en längre resa påverkar människan, och hur hon fungerar på månen. Sedan dess har människan inte rest längre än till rymdstationer några tiotals mil över jordytan – men stannat desto längre. Kunskapen har vuxit om hur många månaders tyngdlöshet påverkar oss.
Nu är gränserna åter på väg att flyttas. NASA planerar att flyga förbi månen under 2025, sätta astronauter på den något år senare och på sikt upprätta en månbas. Därefter hägrar nästa mål, Mars, eventuellt under 2030-talet. Det är en resa som tur och retur kommer att ta mer än 500 dagar. Ambitionerna ställer nya krav på rymdmedicinsk forskning, som fått ett uppsving.
Planeten Mars. Foto: Depositphotos
Astronauter får sämre immunförsvar
En av Karolinska Institutets forskare inom rymdmedicin är Lisa Westerberg vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, som forskar om varför immunförsvaret försämras av rymdvistelse, och hur det skulle kunna behandlas.
– Immunbrist hör nog inte till de hälsoeffekter av rymdvistelse som man kunde gissa sig till i förväg. Det är först på senare år som det fått större uppmärksamhet. Ungefär hälften av alla astronauter verkar bli mer mottagliga för infektioner, både under vistelsen på Internationella rymdstationen, ISS, och efteråt, säger hon.
Det har också hänt att latenta virus, sådana som många människor går omkring med och som normalt hålls i schack av immunförsvaret, återaktiverats hos astronauter och orsakat sjukdom. Det är ett vanligt tecken på immunbrist.
Men hur kan man förklara att rymden påverkar immunförsvaret negativt?
– Det vet ingen än, men vi har en hypotes. Vi tror att det handlar om att immuncellerna får svårare att cirkulera i kroppen vid tyngdlöshet. De ska röra sig in och ut ur vävnader för att göra sitt jobb effektivt, och gravitationen tycks ha en roll i det.
Men det är svårt att säkert utesluta andra förklaringar, tillägger hon. Att vara astronaut på ISS är en extrem tillvaro på en extrem plats – allt från psykiska påfrestningar till strålning, kost eller stationens bakterieflora skulle kunna påverka immunförsvaret. För att eliminera sådana felkällor görs experiment på försökspersoner i simulerad tyngdlöshet på jorden. Personerna ligger till sängs i veckor under mycket strikta förhållanden. Lisa Westerbergs forskargrupp har analyserat hur immunsystemets T-celler påverkas vid sådan sängvila och nyligen publicerat resultat.
– Försöket pågick i 21 dagar och vi kunde tydligt se att T-cellernas genuttryck förändrades – alltså vilka gener som är aktiva. Men förändringen var störst i mitten av perioden. Mot slutet minskade den igen. En möjlig tolkning är att T-celler har förmåga att anpassa sig till viktlöshet.
Varför tittar ni på just T-celler?
– Vi måste börja någonstans. Man kan nog vänta sig att alla celltyper i immunförsvaret påverkas av tyngdlöshet, så här finns mycket kvar att ta reda på!
När forskningen har rett ut exakt på vilket sätt immunförsvaret försämras i rymden tror Lisa Westerberg att steget till bra behandling kan vara kort.
– Chanserna är goda att de läkemedel som behövs redan existerar. Idag finns en enorm flora av immunologiska läkemedel.
Vad som händer med immunsystemet på en långresa till Mars vet ingen. Lisa Westerberg skulle vilja att det fanns utrustning ombord för kontinuerliga kontroller.
– Vi har fantastiska instrument på jorden som i en droppe blod kan se hur ditt immunförsvar mår. Men de är för stora och komplicerade för att tas med till rymden. Vi behöver samma funktioner i ett litet och enkelt instrument, och jag hoppas att vi kan få European Space Agency, ESA, att satsa på att utveckla ett sådant. Det skulle dessutom kunna göra väldigt mycket nytta i sjukvård på jorden. I stora delar av världen har man inte råd med de skrymmande, dyra instrument som används idag.
Muskler och skelett försvagas i tyngdlöshet
En av de mest kända effekterna av rymdresor är att muskler och skelett försvagas när kroppen mister den vardagsträning som gravitationen bidrar med. För att motverka detta tränar astronauter på ISS varje dag. Det hjälper i regel bra, men mer forskning behövs ändå på området, förklarar Rodrigo Fernandez Gonzalo, forskare vid Karolinska Institutets institution för laboratoriemedicin, som studerar muskelförsvagning.
Internationella rymdstationen ISS. Foto: Nasa
– Jag forskar om mekanismerna i detta: vad är det som händer i våra gener när muskelmassan minskar? Det är viktig kunskap, både inför de längre rymdresor som man nu planerar och för behandling av sjukdom på jorden. Att patienter tappar muskelmassa vid olika typer av sjukdom är vanligt och får stora negativa konsekvenser. Det vore väldigt bra om vården fick bättre verktyg för att motverka det.
Skelettmuskler gör mer än hjälper oss att rör oss
De senaste decennierna har det blivit tydligt att skelettmuskler är mycket mer än organ för rörelse.
– Musklerna har visat sig vara viktiga för bland annat ämnesomsättning och temperaturreglering. De producerar tusentals ämnen som sprids i kroppen och påverkar hur andra organ fungerar, förklarar Rodrigo Fernandez Gonzalo.
Att behålla muskelmassa handlar därför inte bara om att behålla styrka utan också om att ge kroppen optimala förutsättningar att hantera sådant som strålningsstress, inflammationer, infektioner och psykiska påfrestningar.
Rodrigo Fernandez Gonzalo sitter i expertpaneler hos ESA och minns en diskussion om hur astronauternas träningstid i rymden skulle kunna minskas om man gjorde övningarna effektivare.
– Samtalet kom av sig när en psykolog påpekade att astronauterna säger att det är under träningen som de kopplar av från stress och anspänning. Det är viktigt att alltid se till helheten. Även om vi kunde krympa träningstiden till en kvart med bibehållen kvalitet så vore det nog ingen bra idé.
Oklart hur vi påverkas av rymdstrålning
Den största osäkerhetsfaktorn när människan rör sig längre ut i rymden är den kosmiska strålningen, konstaterar Rodrigo Fernandez Gonzalo. Jordens magnetfält skyddar oss mot strålning både på jorden och i låg omloppsbana, men inte när rymdresorna går till månen och Mars. Då blir astronauterna exponerade för både solvind och galaktisk strålning som är mycket svår att avskärma sig från.
– Detta är det stora okända inom rymdmedicin nu. Vi vet så lite om hur människan påverkas av rymdstrålning. Ökad exponering leder förmodligen till ökad cancerrisk, men kanske också till andra typer av skador. Det finns farhågor om att lång exponering kan leda till allt från ökad risk för starr till kognitiva effekter i hjärnan. Det är en svår fråga vilka risker som ska anses acceptabla, särskilt på kortare sikt. På lång sikt kan man nog tänka sig avancerade lösningar, som nya läkemedel som gör oss mer motståndskraftiga mot strålning.
Vattnet omfördelas i kroppen utan gravitation
När gravitationen inte längre drar kroppens vätskor ner mot fötterna uppstår obalans och mer vätska än normalt hamnar i bål och huvud. I rymdkapplöpningens barndom fanns en oro för hur överkroppen skulle klara detta överskott. Skulle vätskan läcka ut i bröstkorg och andningsapparat? Skulle vi drunkna inifrån?
Idag vet vi att astronauterna de första dagarna i rymden får tunna ben och svullet ansikte av vattnets omfördelning i kroppen, men att lungorna fortsätter att fungera alldeles utmärkt i tyngdlöshet. Kroppen hanterar omfördelningen genom att göra sig av med omkring tre liter vätska under första veckan, berättar Lars Karlsson, Karolinska Institutets institution för fysiologi och farmakologi, som forskar om lungfunktion i rymden.
Dammpartiklar utmanande i tyngdlöshet
Men indirekt innebär tyngdlösheten ändå extra utmaningar för lungorna, förklarar han.
– Damm och partiklar i tyngdlöshet faller inte ner på golvet, utan stannar kvar i luften och följer med in i lungorna. På sikt kan det leda till inflammation och nedsatt lungfunktion. Det vore väldigt olyckligt om astronauter fick lunginflammation på vägen till Mars.
Damm är dessutom ett stort problem vid besök på månen och Mars, konstaterar Lars Karlsson.
– Både månen och Mars är täckta av damm som är skadligt för oss, och det är svårt att inte få med sig damm på rymddräkter som hamnar i inomhusluften. Måndammet är värst – partiklarna är vassa, kemiskt reaktiva, elektrostatiska och fastnar på allt. Apolloprogrammets astronauter drog in måndamm i landaren och fick diverse problem med det.
Chilipeppar odlas ombord på ISS. Foto: Nasa
Halten kvävemonoxid kan avslöja luftvägsinflammation
Lars Karlsson forskar om hur mätning av kvävemonoxid, NO, kan användas för att diagnostisera luftvägsinflammation hos astronauter. Det vore ett bra sätt att med ett enkelt instrument upptäcka sjukdom hos astronauterna tidigt, så att behandling kan sättas in.
– Vi andas alltid ut lite NO, och nivåerna stiger vid pågående inflammation. Detta används redan i sjukvård på jorden, bland annat vid astmadiagnostik.
För att veta vad som är normala NO-nivåer i rymden har Lars Karlssons forskargrupp gjort experiment på astronauter på ISS.
– En viktig faktor är lufttrycket. På en mån- eller Marsbas kommer man att vilja ha lägre tryck än på jorden. Det kommer att påverka halten av NO i utandningsluften. Därför har vi gjort lågtryckstester på astronauter i en luftsluss på ISS som används i samband med rymdpromenader.
Risk för yrsel och blodtrycksförändring i tyngdlöshet
En annan del av Lars Karlssons forskning gäller blodets sammansättning och blodtryck. Efter en tid i tyngdlöshet försämras kroppens blodtrycksreglering när man utsätts för gravitation på nytt. Man blir yr och kan lätt svimma.
– Effekten försvinner efter några dagar, men är ändå ett problem. När en besättning kommer fram till månen eller Mars behöver den kunna jobba direkt. Det är också en säkerhetsfråga vid landningar på jorden.
Centrifug kan skapa konstgjord gravitation
Att dagligen utsättas för konstgjord gravitation i en centrifug skulle kunna vara ett sätt att förebygga problemet – något som Lars Karlsson nu forskar om.
– Fokus för mig är blodtrycksregleringen, men centrifugering skulle kunna vara nyttig för kroppen på flera sätt, till exempel genom att minska överskottet av vätska i huvudet. Astronauter på ISS får så mycket förhöjt vätsketryck i hjärnan att många drabbas av synförändringar. Det finns dock tekniska utmaningar med centrifug i rymden, därför har man hittills avstått.
Svårt evakuera sjuk astronaut på en lång rymdresa
På expeditioner till Antarktis har det hänt att läkare tvingats operera ut sin egen blindtarm eller behandla sin egen bröstcancer. Rymdfarten tycks i jämförelse ha varit förskonad från medicinska tillbud. Farlig är den förstås ändå, eftersom ett flertal astronauter omkommit i olyckor, men så mycket kvalificerad sjukvård verkar inte ha behövts hittills. Undantaget är en blodpropp som upptäcktes och behandlades på ISS. En orsak till att astronauterna har varit så friska kan vara att risk för sjukdom noga bedöms när de väljs ut.
Skulle någon ändå bli svårt sjuk ligger ISS mycket närmare civilisationen än Antarktis på vintern, påpekar Lars Karlsson. En sjuk astronaut kan bokas om till en tidigare hemresa eller, om det är mycket bråttom, evakueras på några timmar. På en flera veckors månresa finns inte samma möjlighet – för att inte tala om en mer än årslång Marsresa.
3 rymdiga experiment på jorden
Sängvila/torr nedsänkning. Tyngdlöshet simuleras genom att försökspersoner ligger till sängs dygnet runt, antingen i lutning med huvudet nedåt eller i en särskild vattensäng som omsluter allt utom huvudet. Pågår i upp till 60 dagar och protokollet är strikt – hygien och toalett sköts liggande. Forskare ansöker om experimenttid vid ESA:s två anläggningar för sängvila i Slovenien och Frankrike.
Centrifug. Med en snabb centrifug kan försökspersoner utsättas för de höga g-krafter som råder vid en raketuppskjutning. Men centrifugen kan också rotera långsamt för att motsvara normal eller svag gravitation.
Isolering. Gruppdynamik och psykisk hälsa hos en isolerad besättning har studerats i kortare och längre isoleringsexperiment. Ett av de mest spektakulära exemplen är anläggningen Biosphere 2 i Arizona, USA, där åtta personer stängdes in i två år under 1990-talet.
Forskarnas egna rymddrömmar
Lars Karlsson skulle gärna resa ut i rymden, trots riskerna. Faktum är att han två gånger ansökt när ESA sökt astronauter, och båda gångerna gått vidare till den första testomgången i Hamburg.
– Där tog det stopp för mig. Men jag är glad att Sverige fick en ny astronaut i Marcus Wandt. Han verkar vara en superkille.
Kanske låter Lars Karlsson bli att skicka in en anmälan nästa gång ESA annonserar efter astronauter.
– Vi har barn nu. De hade faktiskt kommit redan när jag sökte andra gången, och det blev lite spänt hemma. Min sambo var lättad när jag inte gick vidare.
Lisa Westerberg delar inte alls hans längtan ut i rymden.
– Jag är mycket intresserad av rymden, men tror att jag gör störst nytta genom att stanna på jorden och forska om rymden, säger hon. Jag har provat vattensängarna som vi använt för att simulera tyngdlöshet, det känns lagom för mig.
Rodrigo Fernandez Gonzalo drar sin gräns vid månen.
– Till Mars… nej, det skulle jag inte vilja. Vi har inte kontroll när vi reser så långt. Men att komma upp till ISS vore verkligen en dröm! Rymden är något som fascinerar nästan alla. Säg rymd eller astronaut och du har direkt ett barns uppmärksamhet. Det är en förmån att få ägna sin forskning åt ett sådant ämne.
När företaget Open AI lanserade ChatGPT hösten 2022 blev det fart på spekulationerna om hur många och vilka yrken som kan komma att utföras av chattrobotar eller andra AI-verktyg. Men redan före ChatGPT hade forskare spått om hur många jobb som skulle ersättas av intelligenta datorer. För tio år sedan antog de brittiska forskarna Carl Frey och Michael Osborne att 47 procent av anställda i USA riskerade att ersättas. Så blev det inte.
– Vilka jobb som kommer att försvinna och inte, är inte helt lätt att säga. Men den som utför väldigt repetitiva uppgifter får nog rannsaka sig själv. Journalister som bara skriver om husförsäljningar har ju ersatts för länge sedan, säger Daniel Gillblad, AI Chef på Recorded Future och forskningsrådgivare på AI Sweden, ett nationellt AI-center som samlar över 100 samarbetspartners inom näringslivet och akademin.
Flera redaktioner köper idag in texter om till exempel husförsäljningar och sportresultat av externa företag som använder textrobotar.
AI-verktygen effektiviserar många arbetsuppgifter
I många studier om AI och den framtida arbetsmarknaden utgår forskarna ifrån vilka slags arbetsuppgifter AI skulle kunna utföra. Därmed kan man också säga något om vilka yrken som kan påverkas.
Enligt en rapport från McKinsey Sverige i höstas är den ekonomiska potentialen störst inom marknadsföring och försäljning, mjukvaruutveckling och kundtjänster.
Bild: Razvan Chisu, Unsplash
Så kan AI påverka näringsliv och arbetsmarknad
Till skillnad från tidigare artificiell intelligens har generativ AI störst potential att automatisera komplexa arbetsuppgifter, bland annat sådana med koppling till beslutsfattande och samarbete.
Här en prognos för dess betydelse:
Den ökade användningen av generativ AI kommer att påskynda anammandet av all artificiell intelligens. Detta beräknas kunna leda till att automatiseringen i samhället tidigareläggs med tio år jämfört med McKinsey Global Institutes tidigare uppskattningar.
Generativ AI, som dagens chattverktyg, har potential att bidra med upp till 309 miljarder kronor till Sveriges BNP fram till 2045.
De affärsfunktioner som beräknas ha störst värdeskapande potential är Marknadsföring & försäljning (52–83 miljarder kronor fram till 2045), Mjukvaruutveckling (40–83 miljarder kronor fram till 2045) och Kundverksamhet (23–32 miljarder kronor fram till 2045).
Källa: Generativ AI – den ekonomiska potentialen för Sverige, McKinsey Sverige, 2023
300 miljoner heltidsarbeten i USA och Europa kan komma att automatiseras.
Globalt kan AI komma att öka BNP med sju procent.
Källa: Goldman Sachs i mars 2023
Frågan är hur yrkena kommer att påverkas.
Det är viktigt att lära sig använda den här typen av verktyg; hur de fungerar och vilka begränsningar som finns, menar Daniel Gillblad.
– Om man är chef kanske man också måste tänka ett steg längre och inte bara se på de verktyg som finns öppet tillgängliga, utan vilka möjligheter som finns att bygga något eget som hjälper personalen och verksamheten. Till exempel en egen, intern chattbot som kan ge stöd baserat på information som finns i organisationen, säger han.
Fredrik Heintz är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och har forskat om AI i mer än 20 år. Han tror inte att mängder av jobb kommer att försvinna för att AI kommer in i arbetslivet. Däremot kommer många arbeten att förändras, vilket ställer krav på kompetensutveckling.
– Trenden är att AI-systemen blir allt bättre på att svara på frågor och då blir människans roll snarare att ställa rätt frågor och sedan kritiskt granska och vidareutveckla de svar man får, säger Fredrik Heintz.
Bild: Possessed Photography, Unsplash
Jobb som kan komma att förenklas eller ersättas av AI
Kundtjänst – AI-baserade chattbotar och röstassistenter kan hantera enklare kundförfrågningar, vilket minskar behovet av mänskliga kundtjänstrepresentanter.
Datainmatare – AI kan automatisera uppgifter som tidigare krävde manuell datainmatning.
Jurister – AI-baserade program kan utföra uppgifter som tidigare utfördes av jurister, såsom dokumentanalys och rådgivning. Startup-bolaget Harvey har tagit fram en språkmodell byggd på Chat GPT-4 som juristfirmor kan använda för att till exempel granska kontrakt.
Läkare – AI kan användas för att analysera medicinska bilder och uppgifter.
Transportarbetare – AI-baserade system kan användas för att optimera rutter och fordonsscheman, vilket kan minska arbetet för transportarbetare och minska bränsleförbrukningen.
Journalister – AI-baserade verktyg kan hjälpa till att automatisera uppgifter som sökning och sammanställning av nyheter. Google arbetar nu med att ta fram ett verktyg, kallat Genesis, som ska fungera som en assistent till journalister.
Rekryterare – AI-baserade system kan användas för att screena CV och matcha kandidater till jobb, vilket kan minska tiden som rekryterare lägger på administrativa uppgifter och öka effektiviteten i rekryteringsprocessen.
Forskare – AI kan hjälpa till att utföra uppgifter som tidigare utfördes av forskare, som dataanalys och experiment, vilket kan minska antalet anställda inom forskning.
Enskilda personer vinner mest på AI-verktygen i jobbet
AI-verktygen blir med andra ord medhjälpare som kan utföra vissa arbetsuppgifter snabbare och därmed öka produktiviteten. Till skillnad från tidigare automatiseringar, till exempel med hjälp av mekaniska robotar, gynnar det här inte bara företagsägarna.
– Just nu är det enskilda personer som blir mer effektiva med hjälp av de här verktygen och kan få mer gjort. Därmed blir det de enskilda som tjänar på det, och inte som förr när fabriksägaren tog hela vinsten.
Till exempel kan en anställd som blir mer produktiv kräva högre lön, eller gå ner i arbetstid med samma lön.
Fredrik Heintz tror att fler nu kommer att få byta karriär oftare och att det kan vara aktuellt för staten att gripa in med något slags omställningsstöd. För förändringen kommer att ske snabbare än tidigare.
– AI är en teknik som förändrar andra teknologier så omvandlingen går fortare, och överlag kommer förändringen att vara till det bättre. Ett konkret exempel är framtagningen av covid-vaccin som tack vare AI kunde utvecklas snabbare och där produktionen snabbare kunde skalas upp och dessutom med högre kvalitet.
Bild: Ross Sneddon, Unsplash
Fler AI-yrken enligt ChatGPT
Införandet av artificiell intelligens (AI) i samhället har potential att skapa och påverka en mängd olika yrken. Vi frågade ChatGPT vilka nya yrken som kan uppstå i och med AI intåg på arbetsmarknaden. Här är några kompletterande exempel:
AI-utvecklare och ingenjörer: En ökad efterfrågan på AI-teknologier skapar en ökad efterfrågan på yrkesverksamma som kan utveckla och underhålla dessa system.
AI-etik och policyrådgivare: Eftersom användningen av AI reser etiska och juridiska frågor, kommer yrken som fokuserar på AI-etik och policyrådgivning att bli viktiga för att säkerställa ansvarsfull användning av teknologin.
AI-tränare och specialister på maskininlärning: Dessa yrkesverksamma skulle vara ansvariga för att träna och optimera AI-algoritmer för att säkerställa att de fungerar effektivt och ansvarsfullt.
Robotdesigner och underhållstekniker: Med ökad användning av robotik och automatisering kommer efterfrågan på yrkesverksamma som kan designa och underhålla dessa system att öka.
Cybersäkerhetsexperter för AI: Att säkerställa säkerheten för AI-system blir allt viktigare, och därmed kommer efterfrågan på specialister inom cybersäkerhet med fokus på AI att öka.
AI-översättare: Med framsteg inom maskinöversättning kan det finnas en ökad efterfrågan på yrkesverksamma som specialiserar sig på att finjustera och förbättra översättningar genererade av AI.
AI-marknadsförare: För att effektivt använda AI inom marknadsföring kommer det att finnas efterfrågan på specialister som förstår hur man använder AI för att förbättra kundupplevelsen och marknadsföringsstrategier.
AI-förändringsagenter: Att införa AI i organisationer kräver ofta förändringshantering och utbildning. Yrken som fokuserar på att underlätta övergången till AI kan bli vanliga.
”Det är viktigt att notera att denna lista inte är uttömmande och att utvecklingen av nya yrken kommer att fortsätta att anpassa sig till de framsteg som görs inom AI och teknik. Det är också möjligt att befintliga yrken kommer att omformas och kräva nya färdigheter i ljuset av den teknologiska utvecklingen.”
Källa: ChatGPT
AI:s roll varierar i olika yrken
Bertil Rolandsson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur arbetslivet påverkas av digitaliseringen. Han manar till försiktighet när det gäller att förutspå hur AI kan komma att påverka olika yrken. Ett av de yrken som han själv har studerat är radiologer, även kallade röntgenläkare.
– När det gäller de radiologer vi följt så ser man att AI ger en möjlighet att gräva djupare och forska i enskilda patienters situation. Det ställer ytterligare krav på radiologernas omdömen och att förstå den data som de baserar besluten på.
Så snarare än att radera olika yrken förväntas AI kunna ersätta vissa arbetsuppgifter. Och tillföra nya. Någon måste trots allt se till att de här algoritmerna fungerar. Vilken roll AI kommer att få varierar med yrke.
– I den mediala diskussionen framstår det som att AI ger lika effekt i olika sammanhang, men tekniken får olika effekt beroende på sammanhang.
Inte alltid en tidsvinst med AI – måste granskas
Bertil Rolandsson har också gjort en studie av hur maskinöversättning påverkas av läsarens krav på texten. Där framgår att till exempel tekniska manualer skulle kunna maskinöversättas utan några större problem. Även juridiska texter skulle i teorin kunna översättas av en maskin.
– Men de vi intervjuade beskrev det som att det inte blev någon större tidsvinst, för texten måste ändå vara korrekt och juristerna fick därför arbeta väldigt noga med att kontrollera kvaliteten på texten, säger Bertil Rolandsson.
Magnus Lodefalk är docent i nationalekonomi vid Örebro universitet, forskare vid forskningsinstitutet Ratio och en av grundarna av AI-Econ Lab, ett tvärvetenskapligt projekt som ska ta fram forskning om hur AI kan komma att påverka arbetsmarknaden.
AI kan öka produktiveten så fler anställs
Han menar att den begränsade forskning som finns inom området inte är särskilt alarmistisk utan pekar på små effekter på sysselsättningen. Även om AI i vissa fall kan ersätta människor, kan det leda till att produktiviteten ökar och företagen kan anställa fler.
– Men det betyder inte att det inte blir större förändringar på längre sikt, och även om AI inte påverkar så mycket på en övergripande nivå så kan det påverka vissa yrken och branscher mer än andra. Därför är det viktigt att förstå hur olika grupper påverkas och det vet vi inte så mycket om än, säger Magnus Lodefalk.
Just nu arbetar AI-Econ Lab med att ta fram en metod för att mäta hur AI kan påverka olika yrken. Deras preliminära modell visar att kontorsarbetare, särskilt de med få sociala interaktioner, kommer att påverkas mer än fabriksarbetare.
Användning av AI-sökmoter kräver kompetensutveckling
AI har diskuterats sedan 1950-talet, men det är först under det senaste året som tekniken har blivit lättillgänglig för vem som helst. Att använda ChatGPT eller Googles experimentella AI-sökmotor Bard är inte särskilt svårt, även om det kräver träning att få fram användbara svar och ett kritiskt öga på de svar som levereras.
Chatt-verktygen kan skapa eget material
Generativ AI är ett begrepp som beskriver datastyrda processer som producerar text eller bilder. Ordet generativ står för att artificiell intelligens framställer något som inte har existerat tidigare. Det till skillnad från särskiljande AI som kan svara på frågor om till exempel vad en viss bild föreställer.
Exempel på verktyg som använder generativ AI är ChatGPT, Bing AI, My AI i SnapChat och Googles sökmotor Bard.
En chattrobot kan till exempel skamlöst hitta på ett svar när man frågar den något. När forskning.se frågade ChatGPT:n om nyttan med ålyngelledare (ett slags rör som ska hjälpa de blivande ålarna att ta sig förbi vattenkraftverk uppströms) fick vi ett svar som inleds så här: ”Ålyngelledare är en term som används inom organisationer och företag för att beskriva individer som har en relativt nyckelposition i ledarskapet och som leder och stöder andra yngre eller mindre erfarna medarbetare.”
Inom AI-världen kallas det här en hallucination, och är ett av skälen till varför de flesta som arbetar med någon typ av research inte riskerar att bli ersatt av en chattrobot. Åtminstone inte än.
Daniel Gillblad, forskningsrådgivare på AI Sweden , förklarar hallucinationen med robotens bristande erfarenhet.
– Om någonting har gjorts väldigt många gånger kommer den att vara bättre när du ställer frågan. Om massvis med människor har skrivit om det här ämnet tidigare så blir den bättre.
Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se
Att vara i svår ekonomisk knipa kan leda till fatala konsekvenser. Enligt forskning är självmord mer än dubbelt så vanligt bland personer som har obetalda skulder hos Kronofogden. Samtidigt fortsätter svenskarnas skuldberg att växa och är nu över 100 miljarder kronor.
Elräkningar, hyra, sms-lån, kreditköp. Den som inte kan betala sina fakturor hamnar så småningom hos Kronofogden. I dag finns cirka 400 000 svenskar registrerade hos myndigheten. De flesta skuldsatta lyckas bli av med sitt ärende inom ett år, men runt en fjärdedel har fortfarande kvar skulden flera år senare. För den som är drabbad kan det innebära ett stort lidande med allvarliga konsekvenser för liv och hälsa.
Yerko Rojas, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, har forskat inom området i ett projekt finansierat av forskningsrådet Forte. Flera av hans studier har handlat om självmord, ett ämne som han har intresserat sig för i många år.
– Nyfikenheten driver mig, och viljan att förstå sociala problem, säger han.
Risken för självmord ökar hos Kronofogden
Genom sin forskning har Yerko Rojas visat att de som hamnar i överskuldsättning har mer än fördubblad risk att begå självmord jämfört med befolkningen i stort.
I en av hans registerstudier ingick över 180 000 personer, samtliga 18–64-åringar som fått en skuld hos Kronofogden mellan 2015 och 2017 och som fortfarande i januari 2018 hade pengar kvar att betala tillbaka. Under året som följde tog 112 av studiedeltagarna sitt liv.
– Jag är egentligen inte förvånad över att sociala faktorer spelar roll. Men jag tycker att det är anmärkningsvärt att vi har missat det här tidigare och inte tagit tag i frågan förr, säger han.
Bild: Dylan Gillis, Unsplash
Den ökade risken för självmord återstod även när han kontrollerade för kända riskfaktorer, som till exempel arbetslöshet, att behöva socialbidrag, kriminell belastning och psykisk ohälsa. Knappt 15 procent av dem som tog sitt liv hade tidigare fått antidepressiva mediciner utskrivna.
– Att vara registrerad hos Kronofogden utgör en riskfaktor för självmord i sig själv. Min studie visar att överskuldsättning därför kan vara en viktig faktor att hålla koll på, säger Yerko.
Saknas förståelse för vad skulder kan bero på
Statistik från Kronofogden visar att de skuldsatta svenskarna blir skyldiga allt mer pengar och detta i rask takt. I snitt ökade skulderna med 20 miljoner kronor per dag i fjol, delvis på grund av obetalda räntekostnader men också på grund av att fler har skulder på högre belopp. Svenskarnas totala skuldberg har nu passerat 100 miljarder kronor.
Yerko tror att en bidragande orsak till att det förekommer fler självmord och självmordsförsök bland personer med ekonomiska bekymmer är att människor med överskuldsättning upplever ett stort stigma.
Överskuldsättning innebär att man har mer skulder än man kan betala, och att de är ett varaktigt tillstånd.
– Det råder en stark moralism i Sverige kring att inte betala sina skulder. Du förväntas sköta detta själv och helt enkelt göra rätt för dig som individ, men det saknas förståelse för hur skuldsättning faktiskt är kopplat till samhälleliga faktorer och oförväntade skeenden i livet, säger han.
Skuldsättning en riskfaktor i sig för suicid
Att hamna hos Kronofogden kan vara mycket smärtsamt och svårt att hantera, förklarar han.
– Många blir ensamma med sina problem och pratar inte med andra om skulden. Man ska veta att skuldproblem i sig självt kan anses vara så pass betungande att det kan hindra individen från att fokusera på det egna psykiska måendet och söka hjälp.
I en uppföljande studie har Yerko visat att självmordsförsöken minskar hos dem som kommer ur sin ekonomiska knipa. När han tittade på personer som registrerats med en skuld hos Kronofogden 2016 såg han att risken för självmordsförsök var dubbelt så stor bland dem som fortfarande hade en aktiv skuld två år senare jämfört med dem som blivit av med skulden.
Bild: Towfiqu barbhuiya, Unsplash
Också i den uppföljande studien undersökte Yerko om självmordsförsöken kunde förklaras av de kända riskfaktorerna, men inte heller här gick det att bortse från skuldsättningen som en egen riskfaktor.
– Det här visar att det är viktigt att vi ser till att människor kommer ur sina skuldproblem och att vi försöker lösa situationen fort för dem som har hamnat där, säger han.
Kronofogden vill ha så få kunder som möjligt
I juni 2023 presenterades den statliga överskuldsättningsutredningen, där man har tittat på olika åtgärder för att få skuldsatta att minska sina skulder. Cecilia Hegethorn Mogensen är tillförordnad rikskronofogde.
– Det är mycket bra att man tittar närmare på den här frågan, för det är oroande att många skuldsatta betalar år efter år utan att skulden minskar. Även denna fråga är viktig att komma vidare med, säger hon.
För Kronofogden är uppgiften dubbel – myndigheten ska både hjälpa den som inte har fått betalt – och ge stöd och råd till den som ska betala.
– Vår målsättning är att så få som möjligt ska komma till oss, att de som gör det bara ska göra det en gång – och att de ska bli kvar så kort tid som möjligt, säger Cecilia Hegethorn Mogensen.
Yerko Rojas, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola följde personer i åldrarna 20 till 64 som hamnade* hos kronofogden 2016 och deras status i Kronofogdens register två år senare. De som 2018 fortfarande var aktiva i Kronofogdens register hade drygt dubbelt så stor risk att begå ett icke dödligt självmordsförsök jämfört med de som inte längre var aktiva i registret.
Totalt begick 257 av de 57 039 registrerade gäldenärerna som ingick i studien ett icke dödligt självmordsförsök 2018 eller 2019.
Så bryter man kopplingen mellan skulder och självmordsförsök
Två viktiga slutsatser, enligt studien :
1
Erkänn skuldproblem som en riskfaktor för självmordsbeteende. Insatser både för att förhindra överskuldsättning och mot att hjälpa människor att återhämta sig när man redan är hamnat hos Kronofogden, är viktiga. I Sverige ska till exempel kommuner enligt lag ge skuldsatta personer ekonomisk rådgivning. Och skuldrådgivning och andra program för att mildra hälsoproblem på grund av överskuldsättning bör även självmordsbeteende ingå.
2
Identifiera personer som överväger självmord
Professionella och andra som interagerar med personer som har skuldproblem är viktiga i arbetet med att identifiera personer som överväger självmord. Inte minst då skuldproblem är så pass betungande att det hindrar den som hamnat i sådana, från att fokusera på det egna psykiska måendet.
Är det akut, ring 112. Genom dem kan du också få tag på jourhavande präst.
Du kan också ringa 1177 för att få vägledning.
Rapporten har gjorts av SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Den visar att samhället kan göra insatser som minskar skjutvapenvåld, medlemskap i gäng och kriminalitet hos barn och unga.
Rapporten utvärderar 43 studier om psykosociala insatser till barn och unga. Samtliga studier kommer från andra länder, främst USA.
Detta är psykosociala insatser
Psykosociala insatser bygger främst på samtalskontakt individuellt eller i grupp, men också på sociala insatser i människors närmiljö.
Psykosociala insatser brukar involvera socialtjänsten. Andra aktörer kan vara finnas med, som kriminalvård, polis och skola. Det kan handla om sådant som stödsamtal med familjer, arbetsträning, hjälp med kontakt med myndigheter och hjälp med bostad.
Psykosociala insatser handlar inte om kameraövervakning eller kontroll av polis, men kan ha inslag av krav, till exempel när det gäller åtgärder som görs under villkorlig frigivning.
Källa: SBU samt Högskolan i Gävle
En del av de metoder som har granskats i rapporten visar sig ha gott vetenskapligt stöd där de har prövats. Det kan exempelvis vara åtgärder i mellanstadiet. I ett sådant program i USA görs enkäter med elever och utifrån svaren väljs sedan ut var extrahjälp ska sättas in. Det kan handla om sådant som studiehjälp, föräldrautbildningar, mentorskap och stöd till barn att hantera konflikter.
Sådana här insatser som riktas till skolelever kan enligt forskning i USA minska skjutvapenvåld med en runt en fjärdedel under loppet av cirka tre år. Några av programmen kan också minska risken att unga går med i kriminella gäng.
Ett av de studerade skolprogrammen används idag i Malmö och Sandviken, men inte specifikt för att förebygga gängmedlemskap och skjutvapenvåld.
Testa metoder med hög evidens
SBU-rapporten understryker att det inte går att bedöma om det går att överföra resultaten från ett land till ett annat. Amir Rostami, som är professor vid Högskolan i Gävle och som har arbetat med rapporten, menar dock att flera av metoderna bör kunna prövas i Sverige.
– Jag tycker att det är bättre att testa metoder som har hög evidens i andra länder än att testa andra metoder som inte har evidens alls. Testa, utvärdera och kolla vad som funkar i svensk kontext, hellre än att bara gå på magkänsla, säger Amir Rostami.
Sluta skjut-metoder kan lyckas
Rapporten har också granskat en metod som går ut på att avskräcka gängkriminella personer från fortsatt kriminalitet. ”Fokuserad avskräckning” kallas det formellt. I Malmö har en sådan åtgärd testats och där fått namnet ”Sluta skjut”.
Fokuserad avskräckning och ”Sluta skjut”
Fokuserad avskräckning handlar om att samhället riktar resurser mot de mest våldsdrivande personerna och de gäng de tillhör, i syfte att minska våldet. Ledande gängmedlemmar informeras om att våldet måste upphöra och vilka konsekvenser fortsatt våld kommer att ge.
Informationen ges under möten. De kriminellt aktiva personerna får då även information från socialtjänst och andra myndigheter om vad de kan göra för att lämna eller avhålla sig från kriminalitet och vilket stöd till det som samhället kan erbjuda.
Fokuserad avskräckning bygger på teorin om att brott kan förebyggas om gärningspersonen uppfattar att nackdelarna med brottet överväger fördelarna.
Den här typen av insats har använts i Malmö, under namnet ”Sluta skjut”.
Källa: SBU
Forskning från USA visar att åtgärder av typen fokuserad avskräckning bland gängkriminella minskar skjutvapenvåld med cirka en fjärdedel under cirka tre års tid.
Svårt att veta effekter av Sluta skjut
Dock går det inte att avgöra huruvida motsvarigheten i Sverige, ”Sluta skjut” i Malmö, har haft en motsvarande effekt. Under en pågående utvärdering av ”Sluta skjut” kom pandemin. Polisen satte även igång den så kallade ”Operation rimfrost” i Malmö i syfte att bekämpa gäng.
– Det blev omöjligt att avgöra vad som är en effekt av Sluta Skjut, pandemin respektive Operation rimfrost. Vi kan inte veta vad som gav vad, säger Amir Rostami vid Högskolan i Gävle.
Han fortsätter:
– Generellt brister det enormt med goda utvärderingar i svensk kontext. Och då är det svårt, eller omöjligt, att veta vad som faktiskt fungerar. Det måste finnas en systematik i det man gör, och uppföljningar. Det är avgörande för att insatser ska få effekt och för att få evidens.
Metoder kan skada
Enligt SBU-rapporten finns även exempel på insatser, till exempel psykologiska behandlingar, som visat sig vara ineffektiva eller till och med skadliga. Detta understryker vikten av goda utvärderingar, enligt forskarna bakom rapporten.
I Nordamerika och Europa ökade det dödliga skjutvapenvåldet från 1960-talet och fram till slutet av 1980-talet för att därefter minska. I en jämförelse med Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Tyskland, Österrike, Frankrike, England och Wales följer den svenska utvecklingen övriga länders.
Från år 2012 utmärker sig Sverige genom en ökning av dödligt våld. En huvudförklaring till ökningen är det dödliga skjutvapenvåldet inom kriminella miljöer, vilket skiljer Sverige från andra jämförda europiska länder. Medan de flesta europeiska länder har haft en minskande trend av dödligt skjutvapenvåld och några haft en oförändrad trend står Sverige ensamt i sin utveckling.
I en jämförelse med 22 europeiska länder konstaterar Brå att Sverige, som fram till för några år sedan tillhörde de länder i Europa som hade relativt låga nivåer av dödligt våld, på senare år seglat upp till de länder med de högsta nivåerna. Uppgången i Sverige gäller framför allt dödligt våld med skjutvapen och i synnerhet dödligt våld med skjutvapen mot 20–29-åringar.
Tidigare forskning har noterat att i genomsnitt 13 procent av morden i Europa begås med skjutvapen, jämfört med 35 procent i Sverige, vilket indikerar en relativt högre nivå av skjutvapenvåld i Sverige.
Det finns olika förklaringar till det ökade skjutvapenvåldet, bland annat bristande brottsbekämpning och förebyggande arbete, konflikter om narkotikamarknader, bristande integration samt ökade socioekonomiska klyftor i samhället.
Data från Nederländerna och Belgien från senare år visar dock på en liknande negativ utveckling. Det antyder att det kan finnas samhällsfaktorer som påverkar ökningen av skjutvapenvåld i Sverige liksom i andra länder.
Vad gäller Sverige och USA skiljer sig nivåerna kraftigt vad gäller skjutvapenvåld. Även om Sveriges nivå av dödligt skjutvapenvåld år 2022 var hög utgör den ändå bara cirka en tiondel av USA:s nivå under 2021.
Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle amir.rostami@hig.se
Amaryllisen har slagit ut. Glöggen är värmd, nötterna bara väntar på att knäckas – och snart börjar Kalla Anka.
Men vad hjälper det om inte julstämningen infinner sig. Om allt man upplever är en känsla av ensamhet.
Det är inte konstigt om det blir så, menar Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Var fjärde besväras av ensamhet
– Julen är en av de högtider där vi, enligt vårt gemensamma, kulturella manuskript, ska vara tillsammans med andra – helst vår ursprungsfamilj, eller den familj vi lever i nu. Om man då inte har någon familj, eller inte kan vara tillsammans med sin familj – då kan man känna sig ensam.
För några år sedan gjorde Bengt Brülde en studie om den svenska ensamheten tillsammans med en forskarkollega.
– Vi kom fram till att ungefär 7 procent av befolkningen var bekymmersamt ensamma. De kände sig ensamma eller hade inte någon att prata med när de behövde det, säger han.
Nu finns det studier som tyder på att ensamheten är mer omfattande än så.
I Nationella folkhälsoenkäten 2022 uppger ungefär var fjärde person, 26 procent, över 16 år i Sverige att de besväras av ensamhet och isolering. De flesta, 23 procent, har lätta besvär, 3 procent har svåra besvär.
Ensamhet vanligast bland unga män
Svåra besvär av ensamhet och isolering är vanligast bland unga män mellan 16 och 29 år.
Generellt brukar man säga att ensamhet är vanligast bland ungdomar och unga vuxna, mindre vanligt i medelåldern för att sedan återigen bli vanligare från 80 års ålder.
Bild: Paola Chaaya, Unsplash
Är vi mer ensamma i Sverige?
Ibland sägs det att vi i Sverige är mer ensamma än personer i andra länder. Det är inte sant, i alla fall inte om man syftar på känslan av ensamhet. Möjligen är det sant om man med “ensamma” menar ensamboende, säger Bengt Brülde:
– Där ligger vi högt i Sverige, men vi kompenserar för det: Vi som är ensamboende – som jag själv, till exempel – har ofta ett ganska starkt, socialt nätverk. Och när man mäter ensamhet genom att ställa frågor som ”Hur ofta träffar du dina vänner?”, ”Hur ofta umgås du med partner eller familj?”, ”Har du någon att prata med om du mår dåligt?”, då ligger Sverige bättre till än många andra länder.
Ensamhet kan leda till ohälsa, såväl fysisk (högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke) som psykisk (minskat välbefinnande, depression, försämrad kognitiv förmåga) och ökad risk för förtida död.
Forskarna vet inte säkert varför det är så, men Bengt Brülde tror att den grundläggande orsaken är det faktum att vi är sociala varelser.
Ofrivillig ensamhet en stress för kroppen
– Vi är inte gjorda för ensamhet. Många trivs visserligen med att vara själva, men inte hela tiden. Vi kan nog inte komma ifrån våra sociala behov helt.
En annan teori är att ofrivillig ensamhet innebär en stress för kroppen, en stress som leder till ett påslag av stresshormoner som i sin tur orsakar ohälsan.
Detta innebär inte att det är skadligt för hälsan att känna sig ensam över jul, poängterar Bengt Brülde.
– Det är den kroniska ensamheten som kan vara hälsovådlig. Situationsbundna ensamhetskänslor brukar mildras när situationen – i det här fallet julen – är över.
Om man inte vill vara ensam över julen kan man ibland göra något åt det.
Träffa andra – eller gör något roligt ensam
– Om det är känslan av ensamhet man vill bryta kan man göra på två sätt, säger Bengt Brülde. Antingen minskar man den objektiva ensamheten genom att träffa andra människor, eller så minskar man den subjektiva ensamheten genom att hålla sig sysselsatt, göra sådant man trivs med.
Han tror att vi ofta gör det svårare än det behöver vara.
– Vi tänker kanske ”Inte kan man ringa någon på julhelgen”, men det kan man visst! Vi är lite för finkänsliga. Det viktiga är ju att man inte gör det värre för sig själv än vad det behöver vara – och det värsta som kan hända är att man får till svar att det tyvärr inte passar just nu.
Den som vill kan förstås delta i något av de offentliga julfiranden som ibland anordnas i landets kommuner.
Viktigt att inte skambelägga sig själv
– Men det är viktigt att inte skambelägga sig själv, säger Bengt Brülde, för precis som man kan ringa någon och säga ”Ska vi gå ut och ta en öl på juldagen?” så kan man gå på ett offentligt julfirande utan att känna sig misslyckad.
När det handlar om att minska den subjektiva ensamheten finns det inget facit. Allt beror på vad den enskilda personen mår bra av att göra, menar han.
– En del kan till exempel tycka det är skönt att bingewatcha tv-serier, att riktigt sjunka in i det och glömma både tid och rum. Man får gå på känslan, i någon mening gilla läget. Det kan göra ensamhetskänslan lite mildare.
Bild: Ksenia Yakovleva, Unsplash
Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself. Öka dina kontaktytor. Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor. A: Action plan. Börja göra saker du tycker är roliga. Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening. S: Selection. Närma dig personer du gillar. Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal. E: Expect the best. Våga tro att det blir bra. Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Lena Dahlberg är professor i socialt arbete vid Högskolan Dalarna och verksam vid Aging Research Center, Karolinska institutet och Stockholms universitet. Där har hon och hennes kollegor gjort en nationell studie, som upprepats vid flera tillfällen, bland personer över 75 år.
– Vi såg att ungefär var tionde i den åldern upplevde ensamhet ofta eller nästan alltid, säger hon.
Inom forskningen skiljer man på social och emotionell ensamhet. Den sociala ensamheten handlar om att inte tillhöra någon grupp, eller något sammanhang. Den emotionella handlar om att inte ha några nära, förtroendefulla relationer.
– En del kanske har det emotionella. De kan till exempel vara gifta och ha en nära relation till sin partner, men kommer aldrig ut och träffar andra. De upplever då en social ensamhet. Andra kanske träffar många människor men har ingen nära att anförtro sig åt. De upplever en emotionell ensamhet.
Social och emotionell ensamhet
Social ensamhet: Att ha ett tunt socialt nätverk, det vill säga få kollegor, släktingar eller vänner. Att inte tillhöra någon grupp eller något sammanhang.
Emotionell ensamhet: Att inte ha en partner/inte ha någon att dela livet med/inte ha någon nära och förtroendefull relation till en vän eller familjemedlem.
Källor: Bengt Brülde och Lena Dahlberg
Skillnaden är viktig att ha i åtanke när man funderar på vad man kan göra åt ensamheten, menar Lena Dahlberg. Om man ser ensamhet som en endimensionell fråga, som ett problem som är lika för alla, kanske man kan tänka att sociala gruppaktiviteter borde hjälpa – och det kan de göra.
– Men de som är emotionellt ensamma kanske redan deltar i olika sociala sammanhang. De behöver något annat, säger hon.
Lena Dahlberg tänker, liksom Bengt Brülde, att vår uppfattning av hur julen ska firas är en viktig orsak till varför ensamhetskänslor kan bli extra svåra då.
Bild av julen som familjehögtid
– Många har en bild av att julen är en tid för samvaro, och det är familjefokuserat då på ett sätt som det inte alls är under exempelvis påsken, när man ju kan umgås lite med vem man vill.
Men i grunden är det varje persons individuella önskemål som styr, poängterar hon:
– Är man en person som inte tycker att julen är något särskilt; att det bara är ledigt från jobbet några dagar och att man kan passa på att njuta av att se en film och äta en pizza – då är det ju inga problem. Men för många i Sverige är julen speciell, och om man vill ha den där samvaron som man föreställer sig att alla andra har, men inte har den – då blir det ett glapp.
Sociala medier kan bryta ensamheten
Margareta Bohlin, docent i psykologi vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, som bland annat forskar om sociala medier:
Kan sociala medier hjälpa om man känner sig ensam under julen?
– Ja, sociala medier kan vara till hjälp när man har långa avstånd till släkt och vänner. Det går mycket bra att, via någon digital plattform, fira jul tillsammans – många gjorde det under pandemin. Men om man inte har släkt och vänner att besöka eller umgås med digitalt kan sociala medier tyvärr också bidra till att man känner sig mer ensam.
Har du någon rekommendation kring sociala medier när man känner sig ensam i jul?
– Ja, jag rekommenderar dem som ska fira jul tillsammans att utöka sitt firande till att bli digitalt, så att släkt och vänner som annars känner sig ensamma kan vara delaktiga. Vi kan ju faktiskt fira jul med människor som bor på olika håll i världen, det är en fantastisk möjlighet. Men det kan vara svårt för den som är ensam att be om att få vara med digitalt, så var uppmärksam på om du vet att någon är ensam, men som inte skulle behöva vara det.
Kan man inte ha en mysig jul även om man är ensam?
– Jo, det tror jag! säger Bengt Brülde. Kanske gäller det inte för alla, men det är absolut möjligt – särskilt om man har ett husdjur, för det har visat sig vara bra för välbefinnandet.
Lena Dahlberg instämmer, visst kan man ha en fin jul på egen hand:
– Men det är väldigt mycket upp till individen. Man kan gå till sig själv: Hur skulle jag uppleva det? Om jag skulle sitta ensam en lördagskväll skulle jag inte ha några problem alls med att göra det mysigt för mig själv. Men om det var julafton tror jag inte att det skulle vara lika lätt att släppa ensamhetskänslan, just för att vi har den här bilden av hur det ska vara när det är jul.
Några tips för att minska känslan av ensamhet
Delta i offentliga aktiviteter.
Håll kontakten med släkt och vänner via digitala kanaler.
Sysselsätt dig med något du trivs med.
Hör av dig till någon du känner och föreslå en träff.
Gosa med husdjur.
Att tipsa om hur ensamhet kan hanteras är svårt, tycker Lena Dahlberg.
– Delvis handlar det ju om att man behöver fundera på vad det är man saknar. Är det andra människor man saknar, att tillhöra en grupp? I så fall kanske man ska söka sig till det, försöka hitta något sammanhang. Men jag vill inte lägga ansvaret på den enskilda individen, för om man har upplevt ensamhet under en lång tid kan det vara ett stort och svårt steg att ta.
Hon tänker också att det inte enbart är en individuell fråga.
Samhället bygger ibland hinder för sociala kontakter
– Det handlar även om hur samhället ser ut. Om du till exempel är äldre och ska delta i en aktivitet eller hälsa på en vän, då måste det gå en buss, du måste kunna ta dig fram med käpp eller rollator, du måste kunna ta dig hem igen – hela samhället måste vara inkluderande.
Ensamhet är ofta stigmatiserande, tankar om att ”det är mig det är fel på” är inte ovanliga.
– Men det kan lika gärna handla om att samhället bygger hinder för sociala kontakter, säger Lena Dahlberg.
Text: Maria Zamore på uppdrag av forskning.se
Existentiell ensamhet – ett mänskligt villkor
Begreppet ”existentiell ensamhet” hörs allt oftare. Men vad menas med det?
Filosofen Bengt Brülde förstår begreppet som den ensamhet som ingår i de mänskliga villkoren:
– Vi är ju i grund och botten ensamma. Vi måste dö själva och vi måste fatta våra egna beslut. Den existentiella ensamheten skiljer sig inte från en person till en annan, men vissa kan ha mer kontakt med den än andra, säger han.
Lena Dahlberg ser den existentiella ensamheten som något som kan aktualiseras i krissituationer:
– Det handlar om det här med att vara ensam i världen, att hur väl någon annan än känner mig så kan ingen läsa mina tankar eller känna hela mig – och att när man står inför döden dör man själv, även om någon håller en i handen.
Artikeln skrevs 17 november 2023 och är uppdaterad 18 december 2023.
– Jag ska bara säkerställa att det går bra att jag kommer dit, så att jag inte bara är i vägen. Men om någon vecka är jag nog på plats, säger Valentin Troll, vulkanforskare vid Uppsala universitet.
Dammar ska skydda kraftverk
Utbrottet pågår nära samhället Grindavik och i närheten av det geotermiska kraftverket Svartsengi, som ger ström till flygplatsen Keflavík.
– Det är precis det här som vi oroade oss för. Utbrottet är mycket nära samhället och viktig infrastruktur. Det är nära ett ”värsta scenario”, säger Valentin Troll och fortsätter.
– Den goda nyheten är att evakueringar har skett och att lavan just nu inte rinner mot kraftverket. Det har byggts dammar för att skydda kraftverket, men kommer mycket lava finns risk att de brister, säger Valentin Troll.
Cirka 4 000 personer har redan lämnat området.
Mjukare magma-tak
Forskning.se intervjuade Valentin Troll den 17 november 2023. Då rörde sig magman mot ytan i en lång spricka i marken på Reykjaneshalvön, där Grindavik hade evakuerats. Valentin Troll beskrev läget så här:
Valentin Troll, professor i petrologi, Uppsala universitet.
– På Island just nu har vi magma som kommer upp djupt nedifrån marken. Och ”taket” på magman är inte hårt längre. Det tyder på att ett utbrott kan vara väldigt nära. Blir det ett utbrott åker jag dit så fort jag kan.
Kvällen den 18 december 2023 var vulkanutbrottet ett faktum.
Valentin Troll och hans forskarkollegor har nyligen fått ett forskningsanslag för att driva ett projekt som delvis ska äga rum på Island. Målet är att bättre kunna förutsäga vulkanisk aktivitet och i tid peka ut akuta riskzoner.
– Kostnaderna till följd av vulkanutbrott handlar om miljardtals kronor varje år. Antalet människor som dör vid vulkanutbrott minskar, men kostnaderna för samhällena ökar. Och en femtedel av alla vulkanutbrott sker helt utan förvarning, säger Valentin Troll.
Stenar ”ruttnar” i vulkanen
Hans specialitet är sten, närmare bestämt ”ruttna stenar”. Så kallas sten som utsätts för vatten och enorm hetta och som därför börjar förändras.
– De heta vätskorna gör att stenen förändras kemiskt. De fysiska egenskaperna hos stenen förändras också. Den blir mjukare och smuligare. När detta inträffar med stenar som ligger som ett skyddande lager ovanpå en vulkan – så kan det lagret inte hålla kvar magman. Då kan vulkanen till slut kollapsa och vi kan få ett vulkanutbrott, säger Valentin Troll.
Lavaström vid vulkanen Litli Hrutur. Bild: Valentin Troll
På Island ska forskarna studera vulkanisk aktivitet med hjälp av satelliter och drönare.
– Vi vill se förändringarna på ytan av vulkanerna och kunna särskilja mellan olika sorters ytor, de med hård yta och de med en mjukare. Men för att kunna tolka bilderna rätt från satelliter och drönare behöver vi även fler prover från vulkaner. Och det är mitt jobb att skaffa de proverna, säger Valentin Troll.
Ska blicka ned i lavan
När han kommer till Island ska han ta prover och iaktta lavan, fortsätter han.
– Den lava som först kommer ur en vulkan är kemiskt annorlunda jämfört med lavan som kommer senare. Jag vill studera den tidiga lavan. Det behövs erfarna personer som kan göra detta.
Filosofen Friedrich Nietzsche skrev att ”om du stirrar in i avgrunden länge nog, så kommer avgrunden att stirra tillbaka på dig.” Är det månne samma känsla att titta ned i lava? Ja, lite, säger Valentin Troll.
– Haha, ja. Jag brukar säga att jag tittar ned i ”lavamonstret”. Och saken är att när man tittat ett tag så börjar lavan att berätta saker för en. Det är som om jag pratar med lavan. När man sett lava många gånger och vet hur lavan och stenarna beter sig i olika skeden kan man få reda på väldigt mycket bara av att titta. Man får en tydlig känsla av om vulkanen är i ett stabilt tillstånd eller i ett kritiskt skede.
Därför har Island så många vulkaner
Island har uppkommit i sprickan mellan två kontinentalsocklar som en följd av vulkanutbrott under de senaste 14 till 16 miljoner åren och ligger precis där de två socklarna möts. Vulkaner där är fortfarande aktiva och på Island är den fasta jordskorpan bitvis bara några kilometer tjock. Den underliggande magmahärden värmer upp lavan ovanför och värmer samtidigt grundvattnet.
Har den senaste vulkaniska aktiviteten på Island lärt er forskare något nytt?
– Ja, absolut. På Island har det skett många vulkanutbrott de senaste åren och det är kanske inte så roligt för människorna där. Men för oss som forskare är det som en välsignelse, det är en realtidsstudie där vi hela tiden får nya data, säger Valentin Troll.
– Bland annat har vi sett att det bara kan ta två år för en sten att börja ”ruttna” i hettan. Vi visste inte det förut, att det kan ta så kort tid. Vi visste inte om det tog två, femtio eller hundra år.
Valentin Troll har tillsammans med europeiska kollegor fått 115 miljoner kronor i forskningspengar från Europeiska forskningsrådet för att driva ett projekt med syftet att bättre kunna förutsäga vulkanisk aktivitet. Forskningsprojektet går under namnet Rott ‘n’ Rock.
Valentin Troll är professor i petrologi, läran om bergarter och hur de bildas. Petrologi är ett delområde inom geovetenskap.
Text: Lisen Forsberg, på uppdrag av forskning.se
Nissedörren finns numera i många hem. Och så kallade nissedörrar finns i de flesta större svenska butiker inför jul. ”Dörren” fästs på en vägg i hemmet och blir till en portal för en alldeles egen tomtenisse. Idealt ska denna nisse varje natt i december, fram till julafton, hitta på saker som glädjer hemmets barn.
En nissedörr. Här läggs små presenter och godis till nissen.
Busar på natten
Nissen är nästan omöjlig att få syn på och opererar främst nattetid, då den placerar ut små gåvor eller hittar på bus. Det finns nissar som under natten virar in julgranen i toapapper. Eller strör ut godis på golvet. Här är en nisse som strukit räfflade chips så de blivit platta:
Nissen har varit i farten och strukit chips.
Nissen kan också lämna spännande brev – som också går att köpa i handeln, färdigskrivna. Föräldragrupper i sociala medier fylls i december av förslag på nissebus, nissedekorationer och nissegåvor (och användbara ursäkter till uteblivna nisseaktiviteter).
Nissedörren kommer från USA
Denna relativt nya jultradition tycks ha sitt ursprung i en succébok i USA från 2005, Elf on the shelf. Boken säljs med tillhörande tomtenissedocka som placeras någonstans i hemmet.
Elf on the shelf-nissen rör sig endast då alla sover och har ett centralt uppdrag som tomtens utsända. Nissen flyger varje natt till tomten i Nordpolen och rapporterar om barnens uppförande. För de barn som vill ha julklappar gäller det att hamna på nissens lista på ”snälla” barn. Nissen kan också busa och varje morgon återfinns den på en ny plats i hemmet.
En busig ”elf” har hoppat upp i granen. Bild: Petros Kelepouris, Unsplash.
Tomten ser dig
Det faktum att denna nisse från USA har ett så tydligt övervakande uppdrag – hemmet övervakas ju dag och natt – har fått vissa att problematisera företeelsen. Bland annat har kanadensiska forskare dragit paralleller mellan Elf on the shelf och det växande övervakningssamhället. Tomtenissen på hyllan kan, enligt forskarna, ses som en normalisering av konstant övervakning.
Den nisse som uppstod i Sverige efter Elf on the shelf-succén har främst fokus på kul, bus och gåvor, inte övervakning. Men det är fullt möjligt att använda nissen som hot även i svenska hem, enligt vittnesmål i sociala medier. ”Nissen ser dig, var snäll nu, annars får du kanske inga julklappar”, kan decemberstressade vuxna dra till med.
Nissen liknar gårdstomten
Jonas Engman, etnolog, Nordiska Museet. Bild: Karolina Kristensson
Denna nutida nisse, både den från USA och den variant som har uppstått i Sverige, har klara drag av gårdstomten i den svenska folktron. Det konstaterar Jonas Engman, etnolog och intendent vid Nordiska Museet.
– Det här med övervakning är inget nytt, det höll gårdstomten också på med. Gårdstomten var en beskyddare och såg till att gården och djuren sköttes. Om en dräng inte skötte djuren kunde han få en örfil av tomten, säger Jonas Engman.
Gårdstomten kan ha funnits i folktron redan före kristnandet av dagens Sverige, fortsätter Jonas Engman. Denna tomte bar ingen röd mössa – det är ett sentida påhitt. Gårdstomten var istället klädd i grått, enligt det fåtal som fått en skymt av honom. Tomten var ungefär en tvärhand hög och vistades i människors närhet året om.
Gårdstomten gillar också bus
Tomten i folktraditionen kunde vara en sträng och allvarlig figur. Men den hade också en busig sida.
– Gårdstomten var en trickster, en som kunde hitta på bus. Just denna aspekt verkar finnas betonad när Elf on the shelf landat i Sverige. Gårdstomten kunde ställa till förtret för folk, säger Jonas Engman.
Var det elaka bus?
– Det var inga snälla bus, men inga elaka, heller. Det är lätt att tolka en del av busen som ondska, men ondska är något annat. Generellt i folktraditionen är övernaturliga väsen neutrala. Till dess att någon behandlar dem illa, vill säga. Då kan de bli ilskna eller ge tillbaka.
Elf on the shelf-nissen lämnar människohemmet varje natt för att flyga till Nordpolen. Gårdstomten kunde ibland lämna en gård för gott, säger Jonas Engman.
– En gårdstomte som var missnöjd med hur gården sköttes kunde lämna den och dra vidare till nästa gård.
Om tomten övergav gården, sågs det som en förlust?
– Ja, för han var garanten för gårdslyckan. Det är därför man ställer ut gröt på julen till tomten.
Det finns även berättelser om gårdsfolk som lagt ut nya, fina, kläder till tomten i ladugården. Men sådana gester kunde slå fel.
– I en berättelse hittar tomten de fina kläderna och tänker: ”Nu sticker jag vidare, för jag är så fin”. Och då blev det fel, för man ville ju behålla tomten. Det var viktigt att vara lagom och inte utmana tomtens fåfänga.
Vilket var gårdstomtens motiv för att övervaka gården?
– Man kan inte tala om motiv på det sättet här. Tomtar, vättar, troll, gastar och älvor och andra väsen bara fanns där, mitt bland människorna. Detta är annorlunda jämfört med religiösa föreställningar där man tillskriver väsen olika gudomliga motiv.
Kisse vädrar nisse? Nissen kommer bara ut på natten.
De nutida nissarna, särskilt då Elf on the shelf-nissarna, tycks ha en funktion att hålla barn ”på plats” under december månad. Kan man säga att gårdstomten hade ett slags motsvarande funktion, att hålla gårdens arbetare på plats gentemot de överordnade? Nja, säger etnologen Jonas Engman.
– Om man verkligen vill kan man kanske göra en marxistisk analys av gårdstomten. Men nej, jag tycker inte att man kan säga det. På gårdarna i det agrara Sverige fanns ingen anställningsstruktur på det viset vi har idag. Alla ville ha tomten på sin sida, både gårdens ägare och drängar och pigor. Övernaturliga väsen var en del av den värld som alla levde i.
Julen växer explosionsartat
Elf on the shelf och nissedörrs-nissarna är tecken på att människor tillmäter julen en allt större betydelse, säger Jonas Engman.
– Julen håller inte på att försvagas, om någon trodde det. Vi fortsätter tvärtom att pumpa upp julen till enorma proportioner. Julen håller på längre tid också. Och detta är nytt. Nissen med nissedörren är bara ytterligare en gestalt som tillförs julfirandet.
Efter 800 mil över Atlanten når de små ynglen den svenska kusten. Vad som händer sedan är en sorglig historia. Nu krävs krafttag för att rädda de redan utrotningshotade ålarna från döden i svenska vattenkraftverk.
Ett ålyngel som ska ta sig till valfritt svenskt vattendrag har en nära nog omöjlig uppgift framför sig. För de flesta tar det stopp vid ett av vattenkraftverken. För de som lyckas, och de som har planterats ut, väntar ett par decennier senare en lika vådlig färd nedströms.
En ål föds och dör i Sargassohavet om den klarar livsresan utan att duka under. Det är först på senare år som forskarna har kunnat följa ålarnas väg över haven. Detta genom att förse dem med satellitsändare och släppa iväg dem på en resa där vissa faller offer för hajar och andra rovdjur medan andra simmar vidare.
Strax efter födseln börjar de millimetersmå ållarverna i Sargassohavet driva med golfströmmen, över Atlanten. Framme vid till exempel Nordsjöns kust har de växt till sig och ser ut som ungefär en centimeter långa helt genomskinliga miniålar, en stor del av dem vandrar nu upp mot sötvatten, upp i åar och bäckar, för att nå sjöar och andra vattendrag där de kan växa.
Ålynglet kallas för leptocephalus-larv, och är alldeles genomskinlig och färglös, endast ögat är svart. Den är ungefär 75 millimeter lång och driver med golfströmmen mot Europa. Bild: Kils at the English-language Wikipedia, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
Larv – glasål – gulål/brunål – blankål
När ålynglet (laptocephalus-larven) närmar sig kontinentalsockeln börjar den växa och kallas vid ungefär 8 centimeters längd för glasål eftersom den fortfarande är helt genomskinlig.
Närmare kusten när vattnet blir varmare, blir de mer gulaktiga i färgen. Gulålarna stannar vid kusten eller vandrar upp i älvar och åar till olika insjöar. I sötvattnet växer den till sig och blir mer brunaktig.
Efter 10 till 25 år närmar sig ålen könsmognad och byter skepnad igen och byter till mer silvrig färg: blankål, silverål eller vandringsål. Den börjar nu vandra nerströms mot havet med sikte på Sargassohavet för att leka och lägga ägg. Sen dör den – tror man – eftersom den inte syns till mer.
Ålar som av någon anledning blir kvar i sjön, eller instängd någonstans blir äldre, normal livslängd på en europeisk ål tros vara uppåt 85 år.
Två saker dödar ålarna: fiske och vattenkraft
Varje år räknar forskarna ålyngel som har tagit sig till de europeiska kusterna. Resultatet är alltid lika nedslående. Förra året kom forskarna fram till att mängden ålyngel i Nordsjön utgjorde 0,7 procent av den mängd som fanns 1960-1979. Den preliminära siffran för i år är 0,4 procent.
Det är framför allt två saker som dödar ålarna: fiske och vattenkraftverk. Medan fisket idag är hårt reglerat är det ännu oklart vad som bör göras för att hjälpa ålen att passera kraftverken.
Ynglen är goda klättrare och kan ta sig uppför en lodrät vägg, om den är fuktig, men de flesta kraftverk utgör ändå ett oöverstigligt hinder. De flesta vuxna ålar som ska ta sig nedströms, med sikte på lek i Sargassohavet, slås i bitar av vattenturbinerna.
Hittills har de bolag som äger kraftverken framför allt satsat på att transportera ålarna. Yngel flygs från Frankrike, sätts i karantän i Helsingborg och planteras ut i vid kusten eller i en sjö. De vuxna ålar som ska till havet igen fångas upp och körs i lastbil förbi de dödliga turbinerna.
19 000 ålar fick skjuts förbi vattenkraftverket
Krafttag ål genomförs i samarbete mellan ett antal vattenkraftföretag och Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Vattenkraftföretagen bekostar de frivilliga åtgärderna. Programmet startade 2011 och nuvarande programperiod 2023–2025 har en årlig budget på ca 4,5 miljoner kronor.
År 2022 transporterades cirka 19 000 ålar förbi vattenkraftverken i Göta älv, Lagan, Ätran och Motala ström. Samma typ av åtgärd i samma vattendrag genomfördes 2021. Då blev resultatet drygt 15 800 ålar. Målet för 2023 är 15 000 ålar.
Går det lika bra för en ål som fötts upp i Frankrike?
Josefin Sundin, docent i ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, arbetar med att utvärdera utsättning av ål. En sak som hon och hennes kollegor har undersökt är hur den utplanterade ålen växer och hur den klarar av parasiter.
– Där har vi inte sett några skillnader mot naturligt hitvandrad ål när det gäller tillväxt eller parasiteringsgrad utan de utplanterade klarar sig lika bra, säger Josefin Sundin.
– Men om man sätter ut ål för att göra något för beståndet måste de komma ut igen annars blir det bara en tillfällig ekosystemtjänst eller för att man vill fiska.
Hittar uppfödda ålar till Sargassohavet?
En fråga som har debatterats är om de utplanterade ålarna som sedan, i vuxen ålder, fraktas förbi vattenkraftverken verkligen kan hitta hem igen. Farhågan är att de hitflugna ålarna inte har fått något vandringsmönster inpräntat i, ja, vad? En teori är att ålarna använder magnetfält för att registrera färdvägen. Studier som gjorts pekar åt olika håll.
– Vissa studier pekar på att de utsatta ålarna inte hittar på samma sätt medan andra visar att de kan hitta, säger Josefin Sundin.
För att ta reda på om de hittar har forskare från SLU nyligen försett ålar från Vänern med satellitsändare och släppt ut dem nedströms kraftverken i Göta älv. Om någon ål lyckas undvika hajar och andra rovdjur, om sändarna håller, kan forskarna få svar om något år.
Bild: Ocean Explorer/NOAA, Public domain, via Wikimedia Commons
Sargassohavet är ett hav i västra delen av norra Atlanten, nordost om Kuba och Bahamas. Det avgränsas av fyra havsströmmar: Golfströmmen i väst, Nordatlantiska driften i norr, Kanarieströmmen i öst och Nordatlantiska ekvatorialströmmen i söder, som bildar en stor, långsam vattenvirvel.
Havet har ett genomsnittligt djup på 5000 meter. Och har fått sitt namn efter de stora mängder sargassotång (sargassum) som flyter fritt i vattnet och kan bli upp till 300 meter långa. Tången bildar stora skogar som utgör en fantastisk boplats för krabbor, maskar och andra havsdjur.
Det är också fristad för sju sorters havssköldpaddor som simmar dit så snart de har kläckts för att livnära sig maneter, sniglar, krabbor och räkor under de första farliga uppväxtåren. Det är här som ålynglen kläcks hundratals meter under ytan. Källa: wikipedia
I början av 2023 ville forskare vid Östersjöcentrum på Stockholms universitet ha ett stopp för utsättningarna av ål. Bland annat på grund av osäkerheten kring de influgna ålarnas förmåga att navigera, men också för att åtgärden är meningslös så länge de flesta dör i kraftverkens turbiner.
Bara de naturlika fiskvägarna funkade
För ålen som art vore det bästa om de av egen kraft kunde ta sig såväl uppströms som yngel som nedströms som vuxen. Olle Calles, professor i biologi vid Karlstads universitet, forskar om olika sätt att hjälpa ålarna att ta sig förbi kraftverken. Han och hans kollegor har undersökt hur många ålar som har tagit sig uppströms på eget initiativ. Oväntat nog var det bara en lösning som fungerade.
– Vi såg att det bara var naturlika fiskvägar som inte hade en negativ påverkan på sannolikheten att hitta ål uppströms, säger Olle Calles.
De andra metoderna, tekniska fiskvägar, fisktrappor och ålyngelledare fungerade inte bättre än dammar utan passagelösningar.
– Det ledde oss till att fundera på hur man kan förbättra ålyngelledarna och det har vi jobbat med i olika experiment.
Glasålarna hittar rätt ramp på rätt plats
En ålyngelledare är oftast en ramp med något slags substrat på insidan som hålls fuktig. Den viktigaste faktorn för en fungerande ålyngelledare kan uttryckas på mäklarspråk: location, location, location.
Placeras rampen på fel ställe hittar ynglen inte dit. Men forskarna tittar också på det material som används som substrat och vilken form ramperna ska ha.
– Det senaste vi har gjort är att titta u-formade ramper som används i Nordamerika, istället för plana. Vi håller på att analysera nu men det finns tecken på att de kan fungera bättre, i synnerhet om det är högre flöden.
Ål eller el? Regeringen pausar miljöprövning
Ålyngelledare har en stor fördel: de kan användas utan att tvingas minska kraftproduktionen. För att hjälpa ålen som ska nedströms finns inga sådana lösningar. Konflikten mellan elproduktion och åtgärder för att hjälpa ålen skulle lösas med de miljöprövningar av svenska vattenkraftverk som EU har tvingat fram*.
I december 2022 beslutade regeringen att pausa miljöprövningarna med hänvisning till att all el behövs.
– Det är klart att det finns en intressekonflikt men forskningen syftar till att hitta åtgärder som fungerar för fisken samtidigt som de ger en minimal produktionspåverkan, säger Olle Calles.
Olle Calles nämner Hertingforsens kraftverk i Falkenberg som exempel för att visa hur stor, eller liten, påverkan kan bli. Där har ett snedställt galler installerats som leder fiskarna till en öppning vid sidan av turbinerna där de kan simma vidare.
– Där spiller man i snitt 200 liter per sekund, eller 0,2 kubikmeter per sekund. Är det högt flöde och turbinerna går för fullt och vatten spills så kostar det i stort sett ingenting, säger Olle Calles.
Så varför införs inte snedställt galler överallt?
– Den här lösningen har tagits fram tillsammans med kraftbolagen och är något som de välkomnar. Sedan är man inte överens om var det ska implementeras, vissa tycker att det ska ske överallt, andra bara där det finns stort behov.
Vilka kraftverk som kommer att behöva göra vad kommer att avgöras när miljöprövningen återupptas i början av 2024. En process som beräknas pågå i 20 år.
*För drygt 20 år sedan beslutade EU om ett ramdirektiv för vatten, även kallat Vattendirektivet. I direktivet finns krav på vad EU-länderna minst ska klara av vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten. I Sverige infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning år 2004. I januari 2019 gav regeringen HaV, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät i uppgift att ta fram ett förslag till en nationell plan för omprövning av vattenkraften. Planen lämnades till regeringen i oktober 2019. Arbetet med omprövningar började i februari 2022 och beräknas pågå under 20 år.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Gulål.
Sargasso tur och retur – forskare följer ålarnas livsresa
För drygt hundra år sedan kunde danska forskare konstatera att ålen fortplantar sig i Sargassohavet. Det var åtminstone där de hittade stora mängder med yngel. Men hur tar sig de vuxna ålarna dit?
På senare har har forskare kunnat följa ålarnas färd, genom att förse dem med satellitsändare. En forskargrupp har följt ålar från Europa till Azorerna. Förra året tog en annan grupp forskare vid och fångade ålar vid Azorerna, försåg 26 av dem med sändare och släppte iväg dem. Läs också:Ålarnas farliga långfärd till Sargassohavet
I höst har forskare från SLU märkt ålar från Vänern med satellitsändare och släppt ut dem på andra sidan de kraftverk som finns i Göta älv. För drygt tio år sedan kunde forskare följa ”svenska” ålar så långt som till brittiska öarna, de nya sändarna har bättre batterier och forskarna hoppas kunna följa ålarna ända till Sargassohavet. Läs också:Även utplanterad ål hittar till Sargassohavet
Enligt HUI, Handels utredningsinstitut, kommer 2023 års julhandel antagligen att minska med tre procent jämfört med fjolåret och därmed hamna på samma nivå som julhandeln 2021. HUI menar också att ”julinköpen prioriteras” av konsumenterna i lågkonjunkturen.
Julhandeln, några fakta
Decemberhandeln 2023 förväntas minska med tre procent jämfört med samma period i fjol, enligt Julhandelsrapporten 2023 från Handels utredningsinstitut, HUI.
Försäljningen förväntas dock minska mindre än nedgången av hushållens köpkraft under året. Med andra ord prioriterar hushåll överlag julinköpen, enligt HUI.
Drygt en femtedel av de leksaker som säljs under helt ett år säljs i december månad. Ingen annan shoppingkategori slår i taket på samma sätt i juletid.
Samtidigt har konsumenter nåtts av budskapen om att det är klokt att shoppa mindre, hellre skänka upplevelser än prylar, inte klicka hem billiga grejer från andra sidan jorden och så vidare. Hur hänger det ihop – varför tänker många av oss en sak och gör, av allt att döma, en helt annan? Särskilt till jul?
– Just julens konsumtion är speciell. Jag tror att man måste skilja ut den från övrig konsumtion under året, säger Annika Nordlund, docent i psykologi vid Umeå universitet med inriktning på konsumtion och miljörelaterade beteendeförändringar.
Hur då?
– Det finns så mycket förväntningar. ”I år ska vi ta det lite lugnt”, kan man tänka. Men sedan går det ändå över styr med julklappar och annat. Vi vill ha den stjärnprydda, fantastiska julupplevelsen. Vi vill att julen ska vara som den ska vara. Vi vill inte göra barnen besvikna.
Varför blir det så just på julen?
Annika Nordlund, docent i psykologi. Bild: Mattias Pettersson
– Det är en högtid med så tydligt och stort fokus på konsumtion. Det blir en jämförelsehets. Man jämför sig själv med tidigare jular och vill i alla fall inte att det ska bli sämre. Barnen jämför sig med varandra.
– Det är en press som är svår att stå emot, särskilt i relationen mellan vuxen och barn.
Just att ”det inte ska bli sämre” är en nyckel till att förstå konsumtion överlag, inte bara inför högtider, säger Annika Nordlund.
Enligt hennes egen och andras forskning på området har människor i huvudsak tre mål ifråga om konsumtion och miljörelaterade val. Det första målet handlar om det som upplevs som ”rätt” att göra. De andra två rör människors grundläggande önskemål om hur livet ”bör vara”. Och målen hamnar lätt i konflikt med varandra:
Mål ett: Vi vill göra rätt och vara moraliska och korrekta, som att shoppa måttligt och genomtänkt.
Mål två: Vi vill samtidigt ha en vinst i våra egna liv. Vinst kan vara att ha tid, status eller pengar. Upplever vi inte en vinst vill vi åtminstone inte uppleva att vi får en förlust.
Mål tre: Vi vill ha njutning och leva ett gott liv här och nu. I västvärlden har konsumtion blivit som en snabb njutning, en tröst och ett sätt att ”unna sig”.
Bild: freestocks, Unsplash
Julklappstips från psykologiforskaren Annika Nordlund
Kika på begagnade saker som julklappar.
Om det är viktigt att barnen ska få många julklappar, ge hellre fler men billigare saker och allra helst begagnat.
Ge bort upplevelser, särskilt till barnen. Det kan vara att gå på bio eller grilla i skogen, något som innebär en hel dags koncentrerad tid med en förälder eller annan vuxen. Tid med de närmaste är en bristvara för många barn. De tillbringar väldigt mycket tid på förskola, i skola och på fritids. Barnet kommer inte bry sig så mycket om ifall upplevelsen sker i Umeå eller i Florida.
Undvik att klicka hem saker som transporteras långt och förmodligen tillverkas under dåliga förhållanden.
– Mål två och tre kan hindra ett mer miljövänligt beteende, det vill säga mål ett, säger Annika Nordlund.
– Vi har varit så vana vid att konsumera och shoppa nytt. Det har varit den normala situationen. Och vanor är notoriskt svåra att bryta, särskilt om de innebär en lägre livskvalitet. Resande och konsumtion är det många upplever har gett dem guldkant i livet.
Är det svårt för människor att ge upp det goda i livet?
– Ja. Det är det tredje målet, det som handlar om njutning. Det är ett tydligt hinder mot ett mer miljöinriktat beteende. Ett exempel är att man kan lägga pengar på energibesparande åtgärder i huset för att senare få en vinst i form av minskade kostnader. Men det ger inte njutning på samma sätt som exempelvis en resa gör. Förlorar jag för mycket av det enkla och njutbara i livet blir det ett hinder för att leva som jag lär. Det miljömässiga målet förlorar mot de andra målen.
Det är lågkonjunktur också. Ändå shoppas det nästan för fullt, hur går det ihop?
– Det går ju inte ihop. Men i en svår ekonomisk tid känns det kanske ännu viktigare att känna att julen får vara som den ska vara. Att julen inte ska drabbas. För det blir synonymt med att säga att barnen drabbas. Julen är så förknippad med att vara barnens högtid, det ska få vara överdåd och njutning. Och man vill kanske slänga bort alla ekonomiska tankar som man har haft resten av året, säger Annika Nordlund.
Text: Lisen Forsberg
Årets julklapp*, enligt handelns branschorganisation
*Årets julklapp är en tradition som startades 1988 av branschorganisationen Svensk Handel. Varje år utser den en produkt eller tjänst som den tror kommer att bli särskilt populär. Vinnaren offentliggörs strax innan julhandeln tar fart och får med det extra uppmärksamhet i medierna, vilket brukar göra att intresset och efterfrågan på varan eller tjänsten ökar.
Nu är det dags igen för FN:s årliga klimattoppmöte, COP28. Med start den 30 november möts världens länder i två veckor för att diskutera det globala klimatsamarbetet och hur klimatmålen från Parisavtalet 2015 ska kunna nås.
Denna gång hålls mötet i Dubai i Förenade Arabemiraten.
Lunds universitet ställde fem frågor till Markku Rummukainen, professor i klimatologi på Centrum för miljö- och klimatvetenskap och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC.
1
Vilka är de viktigaste punkterna på årets klimatmöte?
– Det finns alltid många agendapunkter. I Dubai är det ändå särskilt angeläget med slutsatser från den så kallade globala översynen. Den är ett slags avstämning av klimatarbetet som utgångspunkt för ambitionshöjningar, och en central mekanism i Parisavtalet. Därtill finns agendapunkter om pågående arbetsprogram om utsläppsminskning och anpassning, och den överenskomna fonden som avser att finansiera hantering av skador och förluster i sårbara länder.
2
På vilket sätt har COP28 betydelse?
– Med tanke på hur bråttom det är för klimatåtgärder spelar varje möte roll. Det står klart att den hittills beslutade politiken inte når upp till de globala klimatmålen som alla länder kom överens om i Paris 2015. Det krävs mer och snabbare åtgärder av alla, vad gäller ambition och genomförande i utsläppsminskning, anpassning och av att arbeta tillsammans.
Parisavtalet
Parisavtalet är en internationell överenskommelse som slöts under FN:s klimatkonferens 2015 i Paris (COP21) och som började gälla året därpå. Genom avtalet, som ses som en historisk milstolpe i det globala klimatarbetet, förbinder sig de 191 undertecknande länderna att arbeta för att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 grader, med ambitionen att den ska stanna vid 1,5 grader. Avtalet, som består av 29 artiklar, berör också frågor som klimatanpassning, klimatfinansiering, tekniköverföring, skador, förluster, med mera.
3
Något annat centralt som världens länder behöver diskutera?
– Klimatfinansiering för åtgärder är en viktig fråga som får mycket uppmärksamhet. Det handlar om hur mycket stöd som kan mobiliseras till att möjliggöra klimatarbete i utvecklingsländer, varifrån medlen ska komma och hur de ska hanteras. En annan pågående diskussion handlar om det som kallas artikel 6 i Parisavtalet. Den avser ett specifikt regelverk för olika typer av internationellt samarbete om att genomföra utsläppsminskningsåtgärder.
4
Hur är förväntningarna inför mötet?
– Framstegen inför större beslut i klimatförhandlingar är ofta gradvisa. Varje möte är viktigt, men det återstår förstås att se hur samtalen landar denna gång.
5
Vad betyder värdskapet?
– Värdskapet för COP-mötena delas mellan världens länder, denna gång är det Förenade Arabemiraten som är COP-ordförande. Ordföranden har givetvis en viktig roll i att mötet blir bra. Den avsedda personen, Sultan Ahmed Al Jaber (chef för landets nationella oljebolag samt ordförande för Abu Dhabis inititativ för förnybar energi, reds anm), har varit lite i blåsväder med tanke på sina kontakter med fossilindustrin. Det har också funnits viss oro kring förutsättningar för civilsamhällets medverkan under mötet, det är viktigt att det landar bra.
Nollnettoutsläpp och klimatneutral – vad är skillnaden
Nettoutsläpp är skillnaden mellan de utsläpp man faktiskt gör och det man gör för att minska utsläppen.
Bruttoutsläpp: de faktiska utsläppet av växthusgaser.
Nollnettoutsläpp: Om man till exempel släpper ut 1000 ton koldioxid på en bilresa och planterar träd som binder upp 1000 ton koldioxid blir det 1000-1000=0.
Klimatneutral används ofta synonymt med nollnettoutsläpp, men betyder egentligen att en person, företag eller produkt inte åstadkommer någon klimatpåverkan överhuvudtaget. Då räknas förutom växthusgaser, också biogeofysiska effekter – exempelvis att skogsplantering gör jordytan mörkare och därmed sämre på att reflektera solens strålning.
Klimatpositiv: används för en person eller ett företag som klimatkompenserar för mer än 100 procent av sina utsläpp. Det kan misstolkas som att en en så kallad klimatpositiv produkt per automatik är bra för klimatet, trots att den ger höga bruttoutsläpp av växthusgaser.
Kolsänka: När upptaget av koldioxid i träd och mark är större än den mängd växthusgaser som avges (på grund av till exempel avskogning, skogsbränder eller naturlig nedbrytning).
Negativa utsläpp kallas det när man med hjälp av teknik tar upp mer koldioxid från atmosfären, än man släpper ut. Exempel på negativa utsläppstekniker är skogsplantering, koldioxidinlagring från biobränsle (Bio-CCS) och infångning av koldioxid från luften (DAC).
Allt fler får sina korta arbetsuppdrag, eller gig, förmedlade via digitala plattformar. Ändå vet vi i dag väldigt lite om gigarbetarnas hälsa, välmående och säkerhet. Men det söker forskarna i GIG-HEALTH-studien* vid Karolinska institutet svaren på.
17 plattformsarbetare har under två månaders tid tagit foton av sin jobbvardag, och sedan diskuterat i grupp hur de fångade ögonblicken relaterar till deras hälsa.
– En bild säger mer än tusen ord brukar man ju säga, och det stämmer verkligen här. Att det också är arbetarna själva som fotar resulterar i starka berättelser, säger Nuria Matilla-Santander, ansvarig forskare för GIG-HEALTH-studien.
* GIG-HEALTH-studien är finansierad av forskningsrådet Forte.
Okänt antal gigarbetare i Sverige
Hur många som ”plattformsarbetar” i Sverige i dag är svårt att säga, berättar forskaren Nuria Matilla-Santander, för definitionen av plattformsarbete skiljer sig åt mellan olika mätningar.
– Innan pandemin var uppskattningen att tio procent av alla arbetare i Sverige utförde plattformsarbete tre gånger eller mer under ett år. Nu sammanställs ny statistik och troligen handlar det om betydligt fler i dag.
Bud, taxichaufförer och frilansare utgör de största grupperna. Men andra grupper växer, till exempel de som utför jobb hemma hos privatpersoner. Den större kvantitativa enkätstudien kommer att inkludera många olika typer av plattformsarbetare.
Bra och dåligt med plattformsarbete
Fotobok lyfter resultaten. Omslag till fotobok bra och dåligt med plattformsarbete. Rati Kupatadze är ett av de bud som deltagit i studien.
Informationen från fotostudien ger nu forskarna underlag för en större storskalig enkätstudie som är på gång, den första i sitt slag. Målet är att ringa in det som fungerar bra i plattformsarbetares jobb, men också att få fram starkare rekommendationer för att förbättra deras anställnings- och arbetsförhållanden, hälsa och välbefinnande.
– Många plattformsföretag har slogans som ”Var din egen chef och ha ett flexibelt jobb.” Stämmer det med verkligheten? De utvidgade resultaten från studien har vi nästa år.
Resultaten från GIG-HEALTH-projektets fotostudie har samlats i boken Bra och dåligt med plattformsarbete. Här finns ett urval av arbetarnas foton, med en kommentar från arbetarnas diskussioner till varje bild. Boken innehåller också giggarnas rekommendationer som ska ge dem en bättre arbetsmiljö.
Arkitekt från Georgien kör cykelbud
Rati Kupatadze på bokens omslag kom till Sverige från Georgien för ett och ett halvt år sedan. I tio månader har han jobbat som bud för två olika företag i Stockholm.
– Liksom de flesta av mina kollegor så ser jag det här som ett tillfälligt jobb. Jag är utbildad arkitekt men det är svårt att som ny i Sverige få in en fot på arbetsmarknaden. Så nu pluggar jag Svenska för invandrare vid sidan om. Drömmen är att, efter folkhögskola och en master på universitet, jobba som arkitekt även i Sverige.
Rati gillar att fota och skriva och är stolt över att ha fått vara med i fotostudien.
– Det bästa har varit att få dela min historia, bli lyssnad på och få utbyta erfarenheter med de andra buden.
Med den svartvita tröjan vill Rati lyfta hur han ofta döljer sina negativa känslor för kunderna.
Monotont och ensamt jobb
– Men jag försöker se det ljusa i jobbet också. Det är ändå flexibelt och lätt att få. Fast det finns mycket som kunde bli bättre. Det är ett monotont och ensamt jobb, och det finns inget ställe där vi kollegor kan träffas och umgås. Lyckas du ändå lära känna en kollega lite grann är risken stor att jobbarkompisen snart slutar. Arbetsgruppen förändras hela tiden. Det gör att arbetsgivarna inte behöver bry sig om oss så mycket – de kan lätt hitta ny personal.
Gigarbetare om jobbvardagen
På fotostudiens diskussionsträffar enades taxichaufförerna, frilansarna och buden om några teman som de ansåg påverkade jobbvardagen för just sin yrkesgrupp. Några teman var Hälsa och säkerhet, Villkoren i kontraktet, Trick och strategier och Appar och teknik. Under varje tema finns ett antal foton samlade:
Tema trick och strategier: en stunds värme från bilavgaserna.
1
Knep för att må bättre i stunden
Buden hade väldigt många sätt för att försöka hantera jobbets mentala och fysiska påfrestningar. Bilden visar ett trick för att hålla sig varm under kalla dagar: luften bakom bussen är varm och ger en stunds respit från kylan, men kan vara hälsofarlig att andas in. Fotografens kommentar: ’Det är så här vi håller oss varma och glada för ett ögonblick.”
Fotot ingår i temat appar och teknik.
2
När din arbetsgivare är en app
Att kommunicera med arbetsgivaren via en app kan vara utmanande tyckte taxichaufförerna, särskilt om det uppstår en konflikt. Bilden summerar två viktiga diskussioner: en notis om en försäkring som behöver förnyas symboliserar administrativ stress och ständigt förändrade krav från plattformen. Den andra notisen handlar om ett ekonomiskt incitament som bidrar till ökad motivation.
Mötet med trevliga kunder minskade stressen i trafiken, menade gigarbetande taxi-chaufförer. Tema utrymmet i staden i studien.
3
Taxi riskfyllt och stressigt Motorväg med bilar och varningsskylt för att en olycka inträffat. Fotot ska symbolisera risken för trafikolyckor och hur detta bidrar till stress. ”En förare delade med sig att han brukar tänka ’tur att det inte var jag’ när han ser sådana här varningsskyltar”. Vad chaufförerna däremot tyckte minskade jobbstressen var möten med trevliga kunder, eller att få komma till smultronställen i stan.
Tema Tid och plats till vänster: jobb vid köksbordet, det är för dyrt att ha ett särskilt arbetsutrymme. Tema Jobba för att få uppdrag till höger: arbete när andra sover på grund av klienter i en annan tidszon.
4
Gränsen mellan jobb och fritid suddas ut Ett bord dukat med tårta till vänster och en säng till höger. Frilansarna beskrev hur deras möjlighet att jobba hur och var de vill ger dem frihet och njutning. Men att det också kan vara utmanande. Under temat Tid och plats lyfte de till exempel hur hemmet, på grund av höga hyror och brist på kontorsplatser, måste anpassas till olika behov. ”Att inte ha något separat eget och professionellt utrymme i vardagen kan påverka ens mentala hälsa negativt.”
Fotot från ett sovrum hör till temat Jobba för att få uppdrag. Fotografen behövde arbeta när hennes man sov, på grund av klienter i en annan tidszon, och reflekterar: ”Det har hänt många gånger och har fått mig att ifrågasätta mitt arbete – är det värt det?”
Arbete i dåligt väder. Ur temat som fick heta Hälsa och säkerhet på jobbet.
5
Bud i ur och skur Deltagarna beskrev arbete i dåligt väder som svårt, riskabelt och smärtsamt, samt oroade sig för att bli sjuka eller skada sig.
– Jag har slagits av hur lätt det skulle vara att åtgärda en del av de problem som buden uttrycker att de brottas med varje dag, och som påverkar deras hälsa så negativt. Till exempel att ordna bättre kläder till dem, säger forskaren Nuria Matilla-Santander.
Vill du veta mer?
Alla rekommendationer och fler foton hittar du i fotoboken som kan laddas ner på svenska eller engelska på gighealthproject.com.
Text: Ylva Hermansson, Forte magasin
Plattformsarbetares rekommendationer för en bättre vardag
I GIG-HEALTH-studien har varje grupp av plattformsarbetare tagit fram rekommendationer för en bättre arbetsmiljö som är riktade till plattformsföretagen, fackföreningar eller beslutsfattare:
Buden efterlyser till exempel gränser för dagens sista uppdrag så att tid med familj och vänner inte ska begränsas av långa arbetsdagar och obetalda timmar. ”Plattformsföretagen borde implementera en praxis att skicka sista beställningen 30 minuter innan skiftet avslutas, eller max 2 km bort.”
Taxiförarna vill att deras rättigheter ska ses över: ”Plattformsföretagen borde ha bättre koll på att förare får tillräcklig vila mellan arbetspassen.”
Frilansarna i sin tur vill till exempel ha förbättrad sjukförsäkring: ”Försäkringskassan borde se över sjukersättningssystemet för frilansare och basera nivån av ersättning på omsättning i stället för vinst.”
Alla rekommendationer och fler foton hittar du i fotoboken som kan laddas ner på svenska eller engelska på gighealthproject.com.
Att leka med sin hund är en god idé, och inte bara med tanke på hunden. Hundägare får en dos oxytocin, som även kallas för ”må-bra-hormonet”, bara genom att klappa, titta sin hund i ögonen och att leka med den.
– I flera olika studier har man kunnat se många olika positiva aspekter hos både människa och hund, bland annat lägre blodtryck och mindre stress, förklarar Lina Roth som forskar om beteende, välfärd och sinnesförmågor hos hundar.
*Oxytocin är viktigt för anknytning och gör oss mer sociala samt dämpar oro och smärta. Hormonet är viktigt för sociala relationer hos både människor och djur. När du klappar och pratar med din hund så ökar oxytocin i blodet både hos dig och hunden. Hjärtfrekvensen sjunker såväl som blodtrycket och nivån av stresshormonet kortisol.
Ju mer lek desto mindre stresshormon
I tidigare studier har hon mätt hundars långtidsstress, med hjälp av stresshormonet kortisol från hårstrån. Det visade sig att långtidsstress hade ett samband med ägarens stress – men även med lek.
– Vi har mätt hårkortisolkoncentrationer hos hundar av olika raser och hundar med olika livsstilar, som vanliga sällskapshundar, tävlingshundar, samt arbetande hundar hos polisen och försvaret. Det första sambandet vi hittade var med hur mycket hunden fick leka. Ju mer lek desto lägre hårkortisolnivåer fann vi.
I uppföljande studier såg hon också en skillnad mellan raser där vallhundar tycktes följa sin ägares nivå av långtidsstress, vilket man inte såg på samma sätt hos jakthundsraser. Forskarna tror att det kan beror på att vallhundar avlats för ett nära samarbete med människan.
Orolig hundägare gör hunden lugnare
Forskarna lät också hundägarna fylla i enkäter både om sin egen och hundens personlighet, som visade att ägarens personlighet tycktes spela roll. Med det kanske lite förvånande resultatet att en person som var lite mer orolig i sig själv hade en hund med lägre stressnivå.
– Vi tror det beror på att de mer oroliga personerna är mer benägna att ha hunden som ett stöd. Det leder till mer ögonkontakt och klappar, vilket i sin tur leder till den positiva effekten hos hunden, förklarar Lina Roth.
Det visade sig också att synkroniseringen i långtidsstress och troligen även relationen mellan hund och ägare var starkare om de tränade och tävlade aktivt inom någon hundsport.
– En förklaring är att när vi interagerar med våra hundar blir vi tajtare. Här kan man också koppla till leken, fortsätter Lina Roth.
Lek stärker banden mellan dig och din hund.
Lek med din hund
Avsätt tid varje dag när du och din hund har roligt tillsammans. Inomhus eller utomhus. Det kan vara kurragömma i skogen, leka med en boll eller dragkamp med ett rep. Kanske gillar din hund när du smyger och sedan hoppar till så den får springa i väg i full galopp? Anpassa leken efter vad som passar er båda och var lite påhittig.
Att det är oerhört viktigt för hundar, och även andra djur att leka, råder det ingen tvekan om, enligt Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet. Leken är kostsam både i tid och energi, men hundarna prioriterar den ändå. Detta ett bevis på hur viktig den är, menar han.
– Det som är intressant är faktiskt att ingen vet exakt varför djur leker, men vi vet att det har en mycket viktig funktion.
Forskarna kämpar med att ta reda på vilken funktion leken har. Tidigare har man trott att det handlar om att till exempel träna upp motorik eller jaktförmåga. Men mycket lite av forskningen stödjer den teorin.
– Nu lutar det mer åt att det handlar om att etablera och befästa sociala relationer, säger Per Jensen.
Det har också visat sig att domesticerade* djur ofta leker mer. Detta kanske kan ha en koppling till att våra husdjur känner sig tryggare?
– Det kan vara så, det är en av våra teorier. Lek är ett speciellt beteende som är avslappnat, friskt och fritt från stress, säger Per Jensen.
*Domesticerade djur är från början vilda djur som människan förändrat genetiskt genom avel över tid och som har blivit våra husdjur. Man har avlat på djur med önskvärda egenskaper, som till exempel hanterbarhet, tillväxt eller mjölkproduktion.
Vi har levt sida vid sida i minst 15 000 år
Hundar är på många sätt unika. Att de sägs vara människans bästa vän är knappast en slump. Hunden har följt människan i minst femtontusen år, något som har haft en avgörande roll för såväl hundar som oss människor.
Relationen mellan människa och hund är unik i djurvärlden. Ett förhållande där båda parter lever i symbios. Det vill säga båda arterna lever i samspel och gynnar varandra. Alla domesticerade djur ingår i någon slags symbios med oss, men relationen till hunden liknar inget annat.
– Den typen av mycket nära symbiotiska samexistens som man ser mellan människa och hund ser man inte mellan några andra däggdjur, förklarar Per Jensen.
Hundar och människors har medfödd förståelse för varandra. Bild: Cassidy Dickens, Unsplash
Det unika med hund och människa
Hundar är våra äldsta husdjur. Det har funnits gott om tid för det som kallas samevolution – hundar och människor har utvecklats sida vid sida i 15 000, kanske 35 000 år. Därför har vi fått en medfödd förmåga att tyda subtila signaler i den andra artens kroppsspråk. Hundar förstår till exempel mycket snabbt när människor pekar, det gör inte en schimpans eller en varg. Och att en snegling åt ett visst håll har samma innebörd. Det gör hundar oavsett var de växt upp.
Människor har också utvecklats tillsammans med hundarna. Vi kan alla, oavsett om vi är hundägare eller inte, urskilja olika sorters skall. Bara genom att lyssna vet vi om en hund befinner sig i en aggressiv situation eller skäller mer för nöjes skull. Hundar har utvecklat sitt skällande i samexistensen med människor. Och de flesta har en stor uppsättning skall som de använder vid olika tillfällen. Vargar har däremot i stort sett bara ett enda, ett varningsskall.
Det är också en anledning till att Per Jensen i sin forskning, utgår från att leken i första hand handlar om att utveckla relationer och knyta sociala band.
– Jag tror mest på teorin att leken handlar om en kognitiv* stimulering för att utveckla omvärldsförståelse, men också för att upprätthålla fungerande sociala strukturer, säger Per Jensen.
Hundar och människor har samma behov
Hunden förbereder sig på att lösa problem man stöter på senare i livet, både i den sociala och den fysiska miljön. De lever i samma komplexa miljö som vi människor, och har precis som vi behov av att utvecklas kognitivt hela livet.
– De leker också gärna långt upp i vuxen ålder, precis som människor gör, med våra spel, sporter och charader.
*Kognition är en psykologisk term och handlar om hur hjärnan tar in, lagrar, plockar fram och bearbetar information.
Hypotesen att lekens funktion har att göra med sociala relationer kan också kopplas till olika djur och hur mycket de leker.
– Jämför man så leker hundar och vargar mer än till exempel prärievargar och schakaler som inte är lika sociala. För mer sociala djur blir det viktigare att leka. Det stärker grundtron att det handlar om att knyta de sociala banden, säger Lina Roth.
Ju mer lek, desto mindre långtidsstress hos hunden, visar forskning.
Kom igen, nu leker vi – så markerar hunden att det är på lek
Hundar sticker ut jämfört med andra djur med sin metakommunikation (kommunikation om kommunikation). Inte minst genom det som forskare kallar lekbugningen – när hunden har frambenen stödda mot golvet och rumpan upp i luften. Med den signalerar den att andra signaler som bett eller morrningar från och med nu inte är på riktigt, nu är det bara på lek.
– Det är en uppmaning till lek, en metakommunikation som visar att man vill leka, nu har vi kommit överens om att det inte är på allvar, nu skojar vi, säger Per Jensen.
I framtiden kan leken också få betydelse för djurens välfärd. Länge har samhällets fokus på djurvälfärd nästan bara handlat om att djuren inte ska utsättas för lidande eller fara illa.
– Men tänk om vi vänder på myntet och faktiskt tänker att djur ska må bra och faktiskt få ut något positivt av livet. Djur som leker mår bra, säger Per Jensen.
Forskning som gjorts på kycklingar visar att kycklingar som haft mycket stress och varit med om negativa upplevelser blir påverkade av detta en lång tid i sitt liv. Men när man gett dem chans till och stimulerat dem att leka tycks det ha gjort att kycklingarna mår bättre. Det är möjligt att det även lett till att kycklingarna hanterat stress bättre
– Leken tycks alltså ha haft en buffrande effekt, säger Per Jensen som hoppas kunna använda kunskapen om kycklingarna i arbetet med hundar.
Forskargruppen har ett nära samarbete med Hundstallet, dit många hundar kommer med ett tungt bagage och dåliga erfarenheter. Han hoppas att det i framtiden ska bli möjligt att testa en form av ”lekterapi” på hundarna där, för att få dem att må bättre. Personalen ska då se till att hundarna får ha lekstunder med jämna mellanrum, precis som man har för barn på sjukhus. Lekstunderna ska fungera som en frizon där hundarna får vara glada och släppa stress.
– Detta skulle till exempel kunna göra att omställningen till ett nytt hem blev enklare.
Hundar leker gärna mycket även långt upp i åren, vilket de flesta hundägare vet. Men de leker även mer än gärna med oss människor, något som faktiskt också gör dem unika.
– Det är faktiskt den enda arten där man har belägg för att djur aktivt leker med en annan art i en ömsesidig lek. Forskningen har också visat att lek kan stärka relationen mellan ägare och hund. Att leka med sin hund är mycket viktigare än många tror, säger Per Jensen.
Lina Roth håller med.
– Ja och varför har man hund om man inte vill leka med den? Det har så många positiva aspekter och ju mer man sätter in på relationskontot desto bättre är det!
Text: Kim Tigerstedt på uppdrag av forskning.se
Därför ska du leka med hunden
Lek hjälper hunden att släppa stress.
Både du och hunden får en dos oxytocin – ”må-bra-hormon”.
Lek utvecklar förmågan att lära och bearbeta information.
Lek gör kroppen smidigare och mer flexibel.
Den stärker banden mellan dig och din hund.
Skift- och nattarbete har länge förknippats med allvarliga hälsorisker. Det har däremot varit osäkert hur stor betydelse dygnsvilan har för hälsan. Men med hjälp av unika arbetstidsdata* har forskare vid Karolinska institutet kunnat visa att det finns en ökad risk för hjärtsjukdom om återhämtningen mellan arbetspassen är för kort.
– Fördelen med den här studien är att vi har exakta data om hur folk har jobbat. Vi kan se det timme för timme och dag för dag sedan 2008. Det är en väldig fördel just när det gäller att titta på hälsoeffekter av skiftarbete, säger Per Gustavsson, överläkare och professor på Karolinska institutet.
Forskare undersöker också om felaktigt utformade scheman kan öka risken för graviditetsstörningar, psykisk ohälsa, bröstcancer och diabetes typ 2.
Flera nätter i rad ökar risken att föda för tidigt
Per Gustavsson har studerat kopplingen mellan nattarbete och graviditetsstörningar inom forskningsprogrammet ATOHS, Arbetstider och Hälsa i Sjukvården. Resultaten visar att omfattande nattarbete under graviditeten ökar risken för att föda för tidigt, så kallad prematur födsel.
– Men det som var mest tydligt var att Det verkar vara farligare att klumpa ihop nätterna än att sprida ut dem.
Resultaten visar även att gravida som har långa arbetspass eller en kortare dygnsvila än 28 timmar mellan nattpassen löper en större risk för att föda för tidigt.
– Det finns en rekommendation från nordiska experter att gravida inte ska jobba mer än en natt per vecka. Om man följer det så skulle det skydda mot de effekter som vi ser i den här studien, säger Per.
*Studien bygger på detaljerade uppgifter om arbetstider kopplat till data från olika sjukvårdsregister. Forskarna har studerat hur de obekväma arbetstiderna påverkat hälsan för drygt 30 000 sjuksköterskor, undersköterskor och annan omvårdnadspersonal i Region Stockholm.
Forskning har visat att skift- och nattarbete stör den naturliga dygnsrytmen vilket verkar öka risken för bland annat hjärtsjukdomar, stroke och graviditetsstörningar.
För kort dygnsvila ökar risken för hjärtsjukdom
I en annan delstudie inom ATOHS-programmet har Carolina Bigert, forskare på Karolinska institutet och överläkare vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm, undersökt sambandet mellan nattarbete och hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Även här visar resultaten att de som arbetar natt i stor utsträckning riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
De som ofta jobbar flera nätter i rad eller har kortare återhämtning än 28 timmar efter nattpass har dessutom en ökad risk för cerebrovaskulär sjukdom, som exempelvis stroke.
Ett annat resultat av hennes forskning är att de som ofta har en kortare dygnsvila än elva timmar efter att ha jobbat eftermiddags–kvällspass har en ökad risk för hjärtsjukdom.
– Det kan till exempel vara att man jobbar eftermiddag–kväll och sedan har ett tidigt morgonpass. När jag själv jobbade inom vården jobbade man till nio på kvällen och sedan började man ganska ofta igen sju på morgonen. Det är väldigt kort tid. Man hinner knappt hem och lägga sig innan man ska upp igen.
Kort dygnsvila ökar risk för hjärtsjukdom
Enligt Göran Kecklund, professor på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, är resultaten av studierna väldigt intressanta. Han har forskat om skiftarbete, sömn och dygnsvila i över 30 år.
– Tidigare har jag sagt att skiftarbete där man växlar mellan dag och kväll egentligen inte innebär några allvarliga hälsorisker. Utan de risker som finns är att man kan få problem med sömnen men inte så mycket mer, säger han och fortsätter:
– Men nu måste jag nog börja revidera den uppfattningen, för om man växlar mellan dag- och kvällsarbete och ofta har kort dygnsvila verkar det som att det kan innebära ganska allvarliga hälsorisker, bland annat en ökad risk för hjärtsjukdom.
Var femte arbetstagare jobbar skift
Drygt var femte arbetstagare i Sverige jobbar skift där arbetstiden är förlagd till olika tider av dygnet. Enligt EU:s arbetstidsdirektiv har arbetstagare rätt till elva timmars sammanhängande vila per dygn. Men i vissa branscher i Sverige, särskilt inom vård och omsorg, har man kunnat kringgå den regeln genom kollektivavtal.
EU-kommissionen har ifrågasatt de här undantagen och från 1 oktober 2023 skärps och förtydligas reglerna. I fortsättningen får undantag bara göras om det finns särskilda skäl i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet. Arbetstagare som har fått sin dygnsvila inskränkt har också rätt till kompenserande vila.
Arbetsscheman som minskar risk för sjukdom
– I grunden är det bra att vi tänker på återhämtning för det är en av de viktigaste faktorerna för vår långsiktiga hälsa och för att vi ska må bra i största allmänhet. Men jag ser också att det kan få ganska stora konsekvenser för schemaläggningen som behöver anpassas. Det brukar också vara så att när man måste ändra arbetstider reagerar många ganska negativt, säger Göran Kecklund.
På Karolinska institutet pågår ytterligare delstudier om kopplingen mellan skift- och nattarbete, schemaläggning och hälsorisker. En studie handlar om psykisk ohälsa och om arbetsscheman kan utformas för att minska den risken. Dessutom har Per Gustavsson gjort en studie om sambandet med bröstcancer som kommer att redovisas under våren, och Carolina Bigert driver en studie om diabetes typ 2.
– För diabetes vet man att det är kopplat till risker med att jobba natt. Där kan vi titta lite noggrannare på skiftscheman och hur det har påverkat risken, nu när vi har så bra data i det här projektet, säger hon.
Text: Krister Zeidler, Forte magasin
Forskarna i artikeln har tagit fram guiden ”Att planera skift- och nattarbete i vård och omsorg”.
Råd för hälsosamt skiftarbete och schemaläggning:
Undvik skiftscheman med fler än tre nätter i rad.
Återhämtning är viktigt, minst 11 timmar mellan pass och minst 28 timmar vid byte från nattarbete till annat skift.
Se till att det finns en bra erfarenhetsmix i samma schema så att nyanställda kan få stöd från erfarna kollegor.
Se till att bemanningen vid nattskift är tillräcklig även vid plötsliga arbetstoppar.
Gravida kvinnor bör inte arbeta mer än ett nattpass i veckan.
Medicinska kontroller ska erbjudas vid nattarbete.
”Ja må hon leva uti hundrade år” – en sång inte sällan framförd när någon fyller år. Men att bli hundra år är lättare sagt än gjort. Åtminstone än så länge. För i takt med att jordens befolkning blir äldre försöker forskare världen över ta reda på var det är som gör att vissa åldras bättre, och i vissa fall blir äldre, än andra.
En avgörande faktor är våra gener, men till och med generna kan man påverka menar Olle Melander, professor i internmedicin och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han och hans forskarteam har förhoppningsvis kommit en bit på väg när det gäller att förstå hur man får en bra ålderdom.
– De flesta tänker att generna inte går att ändra på. Men vi har kartlagt vilka olika genvarianter som ger sjukdom och för tidigt åldrande och det finns goda chanser att motverka de dåliga genernas effekt på hälsan.
Det speciella med Olle Melander är att han använder sig själv som ”försöksdjur” i sin forskning. Eftersom flera släktingar har dött i förtid av åldersrelaterade sjukdomar*, har han förstått att han har oddsen emot sig.
– På min pappas sida har många gått bort tidigt i hjärt-kärlsjukdomar och när min pappa gick bort kände jag att nu måste jag ta tag i det här. Genernas betydelse blir tydliga när man ser problemen i sin egen släkt, säger han.
Bästa tricket – att aldrig äta sig helt mätt
Olle Melander är 53 år men planerar att bli minst 85 år gammal. För att bli det har han vidtagit en rad olika åtgärder som han menar minskar risken för åldersrelaterade sjukdomar. Bland annat har han minskat hur mycket han äter samt ökat hur mycket han motionerar.
* Exempel på åldersrelaterade sjukdomar: diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet (osteoporos), stroke, demenssjukdomar.
– Vår forskning syftar till att hindra det biologiska åldrandet genom att bromsa de sjukdomsdrivande processerna som både förkortar livet och gör livskvaliteten sämre. Där har vi bland annat kunnat se att kalorirestriktion har tydlig påverkan. Att äta långsamt och sluta äta när man är cirka 80 procent mätt är något som bevisat kan förlänga livet.
Icke proppmätta möss levde längre
Ett av de mest kända studierna på detta är den så kallade Okinawa Centenarian Study som studerar 100-åringar på den japanska ön Okinawa. Invånarna på ön når ofta en anmärkningsvärt hög ålder och löper hela 80 procent mindre risk att drabbas av hjärtsjukdomar jämfört med västerlänningar. Och en av de viktigaste faktorerna bakom detta är enligt Olle Melander just att de inte äter sig helt mätta. Även förekomsten av prostatacancer och demens är mycket lägre på Okinawa än på de flesta andra håll i världen.
Vetenskapliga studier på möss bekräftar Okinawastudien – när amerikanska forskare begränsade mössens kaloriintag visade sig dessa blev både äldre och höll sig friskare jämför med de möss som fick äta sig mätta. Möss som fick mindre mat levde helt enkelt längre.
Sociala aspekter är lika viktiga som motion för ett friskt åldrande. Umgås med vänner och familj till exempel. Att skratta och att förkovra sig i studier är annat som gör gott för hälsan.
Rätt livsstil får dåliga gener att ändra sig
Att äta mindre och träna mer är ett nyårslöfte som få lyckas hålla, men Olle Melander tycker inte att det har varit jobbigt att ställa om.
– I dagens samhälle tenderar vi att äta tills vi blir mätta, men att sluta lite innan man känner att det inte går att få ner mer mat, innebär inte att man plötsligt blir hungrig igen. Mättnadskänslan går att påverka och vänja sig vid, precis som det går att vänja sig av med salt i maten.
Inte heller den ökade mängden motion har varit jobbig att anpassa sig till, något Olle Melander tror beror på att han ser det som en tävling mot sig själv och strävar efter att bli bättre och bättre, men också för att det faktiskt gäller livet.
Generna betyder inte allt, enligt Olle Melander. Ungefär 50 procent av vår hälsa beror på genetik, resten på miljön. Men så kallade dåliga gener – det vill säga gener som går i arv och som innehåller mutationer som kan ge upphov till sjukdomar, till exempel hjärtinfarkt, diabetes och demens – kan ha stor betydelse för hur gammal en människa blir.
– Vi ärver olika varianter av gener. En ”dålig gen” ökar risken för en viss sjukdom. Säg att det innebär att just den genen är mer aktiv, då går det att med en livsstilsförändring påverka uttrycket hos genen. Det går inte att förändra genens dna-sekvens, men man kan påverka hur genen kopierar sig vidare och därmed hur aktiv den är.
Fem sätt att förlänga livet
1
Ät dig bara nästan mätt. Att äta långsamt och sluta äta när man är cirka 80 procent mätt minskar de sjukdomsdrivande processerna som förkortar livet.
2
Skippa rökning. Rökning kan förkorta livet med upp till fem år, visar forskning.
3
Låt dig peppas av dina ”dåliga gener”. Ju större ärftlig belastning desto större är utdelningen med en livsstilsförändring. Det är en missuppfattning att det är kört bara för att man har ofördelaktig genetisk profil.
4
Var aktiv. Fysisk aktivitet och kognitiv stimulans är grundläggande för den långsiktiga hjärn- och kroppshälsan. Det finns forskning som visar att 30 minuters snabb gång varje dag ger tre extra år.
5
Fyll ditt liv med något som är meningsfullt, att känna mening med livet är lika viktigt som motion.
Källa: Olle Melander, Lunds universitet och Okinawa Centenarian Study
Rökning förkortar livet
Förutom motion och minskad mängd mat spelar tobak och alkohol viktig roll i hur hälsosam ens ålderdom blir. Rökning kan till exempel förkorta livet med upp till fem år, enligt forskning.
– Det finns förvisso de som röker 60 cigaretter varje dag hela livet och blir gamla, men de är få och har uppenbarligen gener som skyddar mot rökningens skadliga effekter, säger Olle Melander.
Alkohol då? Okinawa-studien visar att ett måttligt intag motsvarande ett till två glas vin om dagen är det bästa. Både större och mindre doser alkohol ökade risken för hälsorelaterade komplikationer. Men råden om hur mycket man ska eller får dricka för att boosta hälsan tenderar svänga med jämna mellanrum. Studier kommer fram till lite olika.Till exempel uppmuntrar den Nordiska näringsrekommendationen, som presenterades i början av sommaren, total avhållsamhet från alkohol.
Oklart samband mellan åldrande och vikt
Något annat som påverkar hur hälsosamt vårt åldrande blir är vikten, men exakt hur stor påverkan och exakt hur stor (över)vikt är ännu inte fastställt. Klart är i alla fall att ett bmi under 18 är ohälsosamt och tidigare studier har slagit fast att ett bmi över 25 också kan ha negativa effekter på hälsan.
Nyligen kom forskning som visar att en viss övervikt inte är så farligt som man först har trott och att överviktiga ofta lever längre än normalviktiga. Men att peka ut vikten som en enskilt viktigaste faktorn vill inte Olle Melander.
– Det absolut viktigaste om man vill bli gammal är att börja motverka de dåliga generna i tid och då handlar det om de klassiska livsstilsfaktorerna: kost, fysisk aktivitet, tobaksbruk och sociala faktorer (se faktaruta)
Just sociala faktorer är en viktig aspekt som kan påverka hur hälsosam en ålderdom blir. Återigen går det att titta på Okinawa centenarian study: fler åldringar på ön Okinawa är socialt aktiva och anser att det finns en mening med livet – jämfört med västerlänningar i samma ålder.
– Jag kallar det sökandet efter meningsfullhet. Kaloribegränsning och andra fysiska faktorer är viktiga, men för att förstå varför man ska bry sig om det, behöver man känna att livet har en mening och att man vill leva det.
Det säger Lars-Christer Hydén, professor i socialpsykologi vid Linköpings universitet och föreståndare för Centrum för demensforskning. Han menar att sökandet efter mening i tillvaron och dialoger om meningen med livet har stor betydelse för människans välbefinnande och livskvalitet. Det behöver dock inte vara ett andligt sökande utan handlar snarare om en slags aptit på livet, till exempel att ta hand om ett husdjur, att ingå i en familj eller vara en del av en grupp av vänner.
Vägar till välbefinnande, enligt forskning:
Umgås med vänner och familj
Trädgårdsarbete
Fysisk aktivitet
Volontärarbete
Förkovra sig i studier
Ta hand om husdjur
Religion/andlighet
Källa: The Okinawa Research Center for Longevity Science
– Det är viktigt att som äldre fortsätta att vara aktiv i sociala sammanhang, inte bara fysiskt utan även psykiskt. Det är när man förlorar sitt sammanhang som det blir problematiskt. Man har även sett att de höga suicidtalen hos äldre hör ihop med känslan av social isolering, säger Lars-Christer Hydén.
Men det krävs inte särskilt stora ansträngningar för att öka känslan av psykiskt välbefinnande.
– Man behöver inte tillbringa dagar i sträck med andra människor, Poängen är inte att det ska vara intensivt. Det kan räcka med att gå med i en bok- eller studiecirkel som sätter igång hjärnan. Det viktigaste är en slags regelbundenhet.
Aldrig för sent – men helst före fyrtio
Det är aldrig för sent att börja tänka på en hälsosam ålderdom. Att följa de så kallade klassiska påverkans-faktorerna gör nytta i alla åldrar, enligt Olle Melander.
.
– Det finns jättemycket forskning som visar att det gör enormt stor nytta även efter att man har haft till exempel en hjärtinfarkt. Men ur befolkningshälsoperspektiv är det viktigt att veta att ju tidigare man tar tag i sin livsstil desto större nytta gör man.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Artikeln skrevs mars 2022 och aktualiserades oktober 2023. Kristina Bondjers är psykolog och forskare vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress i Norge och vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala universitet.
Hur hanterar vi oro i krissituationer?
Kristina Bondjers forskar om hur plötsliga och oväntade livsomständigheter påverkar människor.
– Det finns en stor variation i hur vi hanterar situationer som kan upplevas som hotfyllda eller som skapar oro.
– Dels handlar det om skillnader i hur ängsliga vi är vanligtvis och hur lätt vi har att reagera med rädsla och oro. Dels finns det skillnader i våra förutsättningar att hantera såväl vår praktiska situation som våra känslor kring situationen.
– En del kan tycka att det som händer känns avlägset, overkligt och svårt att ta in. En del kan känna sig bedövade och avtrubbade medan andra kan känna stark oro, bli väldigt upptagna av dagsläget och läsa mycket nyheter. Man kan även reagera med viss oro men ändå tycka att livet ungefär är som vanligt.
Hur påverkar kriser det mänskliga psyket?
– Generellt återhämtar sig de allra flesta bra på lång sikt efter svåra och stressfyllda situationer. Som situationen är i Sverige nu tror jag att de allra flesta här kommer att klara sig ganska bra. En del kanske märker att de börjar tänka annorlunda kring egna förberedelser eller krisberedskap även på sikt. Men för de allra flesta kommer såväl oro som vardag att övergå till något mer normalt igen. Det finns dock även här en individuell variation, dels beroende på tidigare sårbarhet och dels på erfarenheter vi har av svåra situationer.
Hur kan man handskas med vardagslivet samtidigt som man är orolig?
– Generellt ska man försöka hålla vardagen vid liv så gott det går. Vi mår bra av rutiner även om vi kanske inte märker det direkt. Effekten av att gå upp på morgonen, äta regelbundet och att göra sådant som får oss att må bra är ganska stor för de flesta. Även regelbunden fysisk aktivitet på en nivå som passar en själv är hjälpsamt för välmående. Samtidigt ska man inte förneka att det kan kännas jobbigt. Det handlar om att hitta en balans mellan att vara snäll mot sig själv och ha acceptans för att det är tungt just nu, att man känner sig påverkad, rädd och orolig.
– Det är också bra att dra lärdomar från hur man hanterade coronapandemin, vad som gick bra eller dåligt för en. Om man till exempel märkte att det spelade stor roll för ens välmående att hålla uppe sin träningsrutin – fortsätt göra det nu. Rent generellt är det viktigt att planera in luckor för återhämtning, och att identifiera det som gör det möjligt att återhämta sig.
– Om man märker att man blir mycket stressad av att titta på nyheter och spendera tid på sociala medier är det klokt att begränsa konsumtionen. Man kanske kan sätta en viss tid per dag att spendera på sociala medier eller med att läsa nyheter, och försöka fylla övrig tid med andra aktiviteter.
Vissa känner skuldkänslor för att man inte tycker att man har ”rätt” att vara orolig när andra har det mycket värre. Hur hanterar man det?
– Skuldkänslor är en svår känsla, och liksom andra svåra känslor brukar ett effektivt sätt för de flesta att hantera dem på vara att prata med andra om sina tankar och känslor. Det kan hjälpa till att ge perspektiv och nya infallsvinklar. En del kanske kan känna skuld över att man inte orkar följa med i all rapportering. Det kan vara klokt att påminna sig om att man inte behöver läsa och veta allt. Man behöver finna en balans mellan att engagera sig och återhämta sig.
– Kom ihåg att lidande är individuellt. Även om hotet är större ju närmare man är en kris eller katastrof, förtar det inte oro och lidande man känner när man är en bit bort. Det är viktigt att påminna sig om att jag får lov att vara rädd och ängslig, men också att jag än så länge är ganska trygg. Det blir inte tryggare eller bättre för någon annan om du har skuldkänslor på grund av att du känner dig rädd här.
Hur ska man tänka framåt?
– Det som framkommit under pandemin är att vår nyhetskonsumtion kan påverka hur vi mår. En del personer kan uppleva det som hjälpsamt att läsa mycket nyheter. Men för många blir det besvärande och leder till mer oro, även på sikt. Det är värt att fundera över; är det jag håller på med verkligen hjälpsamt för mig eller är det värt att lägga ner mobilen och minska skrollandet?
Hur rustar man sig mentalt?
Försök att hålla igång vardagen. Vi mår generellt bra av rutiner. Det är klokt att försöka fortsätta med dem så långt det går, även i svåra situationer.
Låtsas inte som att du är opåverkad av situationen. Det går att hålla i sina rutiner och samtidigt vara snäll mot sig själv när det känns trögare och svårare att göra det.
Påminn dig om att vi precis gått igenom en annan svår kris – coronapandemin. Ha förståelse för att det kan göra dig mer känslig för stress. Använd dig samtidigt av de erfarenheter du gjort om vad som kan hjälpa dig att känna dig lugnare.
Sök socialt stöd hos vänner, familj eller andra bekanta som du känner trygghet med eller förtroende för. Be om hjälp om du sliter med svåra känslor.
Prioritera mat, sömn och fysisk aktivitet. Det ger dig bättre förutsättningar för att hantera svåra situationer.
Det kan kännas meningsfullt att hjälpa andra i den mån det är möjligt. Kan du bistå med någon hjälp eller har du någon organisation du vill stötta?
Försök att undvika katastroftankar, om det går och om du kan. Undvik ”tänk om”-tankarna och försök att se vad vi vet och var vi är just nu.
Reglera din mediekonsumtion, fundera på hur mycket du faktiskt mår bra av. Om du märker att du mår sämre av skrollandet är det värt att fundera över om din nyhetskonsumtion verkligen hjälper dig att hantera situationen.
Om du mår mycket dåligt kan du söka professionellt stöd. På 1177.se kan du hitta information om var du kan vända dig.
Kristina Bondjers forskningsfokus är hur stressande, plötsliga och oväntade livsomständigheter påverkar människor på längre sikt. Vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri handlar hennes forskning om bedömning av posttraumatisk stress efter allvarliga händelser, långtidsförlopp av posttraumatisk stress och om allmänpopulationens mående under pandemin.
Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
– Om man märker att man blir mycket stressad av att titta på nyheter och spendera tid på sociala medier är det klokt att begränsa konsumtionen. Man kanske kan sätta en viss tid per dag att spendera på sociala medier eller med att läsa nyheter, och försöka fylla övrig tid med andra aktiviteter.