Från kl 12.00 till kl 19.00 kommer hela redaktionen för forskning.se att finnas på plats i Nordstan, Göteborg. Där kommer vi att arbeta redaktionellt, svara på frågor från allmänheten och samtidigt presentera forskning kring sinnesmarknadsföring – det vill säga den typen av marknadsföring butiker använder sig av för att få oss att köpa mer. Genom att stimulera våra fem sinnen (syn, hörsel, lukt, smak och känsel) på rätt sätt får de oss kunder att öppna plånböckerna.

Till vår hjälp har vi med oss en expert på området. Andreas Eklund är forskare vid institutionen för marknadsföring vid Linnéuniversitetet och skriver en avhandling om hur marknadsföring kan hitta fram till de fem sinnena.

låter du dig luras av marknadsföringsknepen. Titta på våra exempel och tävla om en bok om sinnesmarknadsföring.
Välkommen!

Text: Elin Melin

Kontaktinformation
red@forskning.se

Tänk dig att du ska köpa en ny soffa. Du har särskilda kriterier; den ska vara i en viss färg, vara barnvänlig och lagom mjuk. Om du istället för att leta efter dessa kriterier, bara provsitter flera soffor och låter magkänslan bestämma, kommer du troligen att bli mer nöjd med ditt beslut. Det visar forskning som handlar om magkänsla och beslutstagande.

Faktiskt är magkänsla inte magisk alls, utan en biologisk mekanism. Det finns två system i hjärnan som används vid beslutsfattande. Ett är medvetet, logiskt och rationellt. Det andra är omedvetet; det vi kallar intuition eller magkänsla.

Hjälper oss att ta snabba beslut
Det omedvetna systemet lagrar dels negativ situationskunskap som att ormar är farliga, dels positiv kunskap som att det är gott med glass. All inhämtad kunskap från en situation smälter samman och bildar ett enda minne, en magkänsla.

Det medvetna systemet hanterar istället en sak i taget. Systemet kan bli överbelastat i en komplex situation, och är därför också långsammare.

– Därför är den första ingivelsen ifall något är bra eller dåligt baserad på magkänslan, säger Lars Björklund, filosofie doktor i utbildningsvetenskap och forskare vid Linköpings universitet.

Med erfarenhet får vi bättre magkänsla
Ju fler likartade situationer vi har varit med om, desto mer situationskunskap lagras i det omedvetna minnesarkivet. Det är därför mycket erfarenhet gör att vi tar bättre beslut med magkänslan. Magkänslan styr 90-95 % av allt vi gör varje dag. Därför kan vi ta så många beslut utan att tänka medvetet på det. Det gäller allt från basala beslut som att hålla kaffekoppen rakt så du inte spiller, till om du ska tacka ja till ett nytt jobb.

Många situationer är komplexa och beslut måste fattas snabbt. Erfarna sjuksköterskor på akutavdelningar använder magkänslan i sitt yrke. Det kan gälla beslut som att läkare måste tillkallas, eller att en patient bör hållas kvar över natten. I fall där erfarenhet saknas är det dock bättre att ta ett medvetet beslut.

– Har du aldrig kört motorcykel och ska köpa din första hoj kan du inte lita på magkänslan, säger Lars Björklund. Plötsligt har du valt motorcykel baserat på färgen och inte det som egentligen är viktigt.
 
Magkänslan är snabb och oftast till stor nytta, menar Ari Riabacke, filosofie doktor i risk- och beslutsanalys, affilierad forskare på Stockholms universitet.

– Ibland är den dock för snabb och uttalar sig om saker den inte har en aning om. Det beror på att världen förändras i en allt snabbare takt. Det verkar logiskt att mer information alltid skulle leda till bättre beslut, men inte sällan är det tvärtom, säger han.
 
Enligt Ari Riabacke har vi även för vana att söka information så den motsvarar våra, mer eller mindre medvetna, förväntningar.

– Omge dig därför med kritiska röster och människor som förmår att se saker och ting ur ett annat perspektiv, om du vill fatta bra beslut, säger han.

Stress kan förändra beslutsfattandet
Men ibland slås magkänslan faktiskt av. I en okänd situation kan vi bli stressade och då tar det medvetna beslutsfattandet över. Det har sin poäng att ta beslut baserade på fakta i situationer som vi saknar erfarenhet från. Ibland kan det dock vara en nackdel. Den här mekanismen förklarar varför idrottare kan prestera bättre på träning än i stora mästerskap. Och varför körskoleeleven kör bra på lektionerna, men kuggar uppkörningen.

– De blir helt enkelt stressade och börjar tänka, säger Lars Björklund.

Text: Elin Lundström Belleza

Kontaktinformation
red@forskning.se

Till Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen i Malmö remitteras patienter med svårläkta eksem från hela södra sjukvårdsregionen. Där inleds ett omfattande detektivarbete för att hitta orsaken till deras besvär.

– När en patient kommer hit till hudkliniken är det viktigaste för oss att lyssna på patientens egna upplevelser av sina besvär och att försöka hitta en orsak till dem. Detta innebär ofta att utesluta en kontaktallergi och att ge råd, säger Cecilia Svedman som är specialistläkare vid avdelningen.

För det mesta är det heller inte så enkelt att ett eksem bara beror på en enda sak. En skadad hudbarriär kan också göra att många ämnen är irriterande för huden. Känsligheten i huden är även olika hos olika människor.

– När det gäller hygienprodukter och kosmetika kan de flesta faktiskt ge irritation på huden i mer eller mindre grad beroende på hur känslig hud man har. Och det gäller oavsett om du är allergisk mot ämnen i produkten eller inte, berättar Malin Engfeldt som är yrkeshygieniker vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

En svag kontaktallergi behöver inte vara hela förklaringen till patientens besvär, men kan underhålla ett eksem så att det inte läker.

Detektivarbete på hudkliniken
Om man misstänker att patienten kan ha en kontaktallergi görs alltid ett så kallat lapptest. Det är en sorts provokationstest som skall efterlikna vad som händer på huden då någon med en allergi utsätts för det ämne han eller hon inte tål.

Vid ett lapptest läggs ämnen som kan ge kontaktallergi i små koppar som sedan sätts fast mot ryggen. Efter några dagar kan man sen se om huden har reagerat mot det eller inte.
Om man är allergisk får man ett eksem på den plats där ämnet man är allergisk mot har suttit. Vissa reaktioner kommer snabbare och försvinner snabbare, och därför avläser doktorn ryggen vid två tillfällen. Vid varje undersökning testas minst 30, men oftast 70 ämnen så man får reda på mycket på en gång.

Kontaktallergi mot formaldehyd vanligare än parabener
Tvärtemot vad många kanske tror är parabener inte det konserveringsmedel som oftast ger allergier i hygienprodukter och kosmetika. Det är snarare tvärtom berättar Malin Engfeldt och Cecilia Svedman.

I stället är det bland annat konserveringsmedlet formaldehyd som forskarna i Malmö har fokus på just nu i ett doktorandprojekt som utförs av Inese Hauksson.

För den som är formaldehydallergisk kan det vara svårt att veta om man verkligen exponeras för formaldehyd, berättar Malin Engfeldt. Anledningen är att formaldehyd sällan tillsätts kosmetika och hudvårdsprodukter i ren form. I stället tillsätts ämnen som sakta bryts ned och då avger formaldehyd, så kallade formaldehydavgivare.

Undersöker hygienprodukter
På labbet i Malmö analyserar just nu Lena Persson, som är biomedcinsk analytiker, en stor mängd olika hygienprodukter för att se om de innehåller formaldehyd.

– Vi vill bland annat se om de patienter som vi vet har en kontaktallergi mot formaldehyd använder produkter med formaldehyd utan att veta om det, berättar Cecilia Svedman.

– Tidigare har vi sett att producenter ibland missar att deklarera produkter rätt. Orsaken kan vara att tillverkaren inte vet att vissa råvaror är konserverade eller att andra konserveringsmedel avger formaldehyd när de finns i produkten.

Studie om orsak till eksem hos barn
Just nu pågår också en studie där Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vill ta reda på hur vanligt det är med kontaktallergier hos ungdomar och barn. Forskarna vill också se hur ofta barnen har samtidiga eksembesvär.

– Det finns tidigare studier som tyder på att det är vanligare än man tror, berättar Cecilia Svedman.

Studien som omfattar hela Södra sjukvårdsregionen pågår under våren 2013 och är en del av ett större allergisamarbete med barnkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Doktorand Ada Uldahl-Curiac ska sammanställa resultatet av undersökningen under hösten.
Då hoppas man också kunna kunna gå vidare med studier som närmare undersöker om kontaktallergierna orsakar eksem.

Text: NINA NORDH

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 22 april 2013. Artikeln är publicerad på tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information om ämnet finns att läsa.

KONTAKT:
info@vetenskaphalsa.se. www.vetenskaphalsa.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Världen ser idag inte ut som den gjorde för 50 år sedan. En växande medelklass i fattiga länder och mindre dödlighet har höjt medelåldern till 68 år i världen. Med en äldre population kommer nya sjukdomar och utmaningar. På Global Health Beyond 2015 i Stockholm diskuterades dessa NCDs, livsstilsrelaterade sjukdomar filtigt, tillsammans med andra världsproblem som ojämställdhet och globala miljöproblem.

– Man kunde se en stor entusiasm och optimism på mötet. I viss mån är det ”wishful thinking” men det är viktigt att unga studenter och forskare är intresserade och engagerar sig. Vi får dock inte glömma de problem som finns kvar, berättar Vinod Diwan, professor i epidermiologi.

Insatser når inte de fattigaste
Forskningen som bedrivs idag är nästan inte alls riktad mot de fattiga, utan mot en allt mer välställd medelklass menar han. Mer än 90 procent av all hälsoforskning i Sverige är riktad till oss som bor här. Av de resterade procenten är en riktad till de riktigt fattiga. Gunilla Krantz, professor i folkhälsovetenskap och forskningsledare för projektet Global Hälsa vid Göteborgs universitet, håller med om att det är ett problem.

– Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes drabbar de starkaste grupperna i samhället, den växande medelklassen. Mödradödlighet och mental ohälsa blir då underprioriterade. Det är viktigt att vi arbetar med NCDs, men Sverige är på många sätt ett enfrågeland och vi förlorar därför lätt fokus på helheten. Vi måste kunna göra mer än en sak åt gången.
Ett annat problem är att de insatser vi gör, trots att de ska kunna användas av alla inte kommer de fattigaste till gagn enligt Vinod Diwan.

– Oftast är det de människor som redan har resurser som har tillgång till sjukvården, även om den är gratis.

Han menar att folk som är fattiga inte alltid vet att de kan få sjukvård, men även om de känner till den kan de inte utnyttja den.

– De fattigaste lever för dagen. Om de inte kan jobba har de inga pengar att köpa mat för. Om man då väljer att åka till ett sjukhus för sina pengar har man inget att äta och kanske inget jobb när man kommer tillbaka. Fattigdom är det största problemet i världen, säger Vinod Diwan.

Behövs lättillgängliga lösningar
Vinod Diwan och andra forskare på området menar därför att det är viktigt att vi arbetar med lösningar som inte kräver en stark infrastruktur eller komplicerade system. Ett bra exempel är mobiltelefoner.

– När jag bodde i Zambia 1975-77 kunde jag inte ringa någonstans eftersom att det inte fanns något fast telefonnät. Idag har jag en vän där, och hans dotter kan nu ringa och prata med mig eftersom de har mobiltelefoner. Hade man försökt bygga ut ett fast telefonnät som i Sverige hade det varit förgäves.

Både Gunilla Krantz och Vinod Diwan tror att en av lösningarna för framtiden är att flera olika discipliner samarbetar inom forskning för att hitta långsiktiga lösningar som kan användas även av de som har lite resurser.

– Det är viktigt att man samarbetar inom olika områden så att både sociala, ekonomiska och medicinska faktorer beaktas när vi genomför forskningsprojekt med universitet i till exempel Afrika och Asien inom området global hälsa. Vi måste fokusera både på sjukvården och möjligheten att få tag i den. Målet är ju att alla ska ha tillgång till vård på lika villkor, menar Gunilla Krantz.

Text: Samuel Greén

Kontaktinformation
red@forskning.se

Professorerna Mats Hammar och Carl Johan Östgren vid Linköpings universitet har kartlagt de senaste forskningsrönen för den vetenskapliga tidskriften Best Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynaecology. Deras reviewartikel “Healthy aging and age-adjusted nutrition and physical fitness” ger en mängd goda råd till den som vill ta chansen att påverka sin hälsa i tid.

Gå inte proppmätt från bordet
Att minska på kaloriintaget är nyttigt inte bara för att hålla vikten. Energin ska ju förbrännas i cellerna och iden processen bildas syreradikaler, aggressiva ämnen som skapar oxidativ stress vilket bland annat bidrar till cancer och hjärt-kärlsjukdom.
– En lätt undernäring i form av begränsat kaloriintag är sannolikt gynnsamt på sikt. Vi är konstruerade för att stå ut med perioder av brist på mat, säger Carl-Johan Östgren som är professor i allmänmedicin.

Det dagliga kaloribehovet styrs av många faktorer som ålder, kön, fysisk aktivitet och kroppsvikt. Om man vill dra ner kan det grovt tillyxat räcka med 1 500 kilokalorier om dagen för kvinnor och 1 800 för män om man är måttligt fysiskt aktiv. Det finns emellertid en risk om kosten är alltför ensidig – särskilt viktigt när man håller en lågkaloridiet är att få i sig nödvändiga mineraler, vitaminer och protein.

Det är dock etiskt omöjligt att genomföra randomiserade, långsiktiga studier på kostens betydelse. Vi är hänvisade till epidemiologiska data. Man vet att människor på olika håll i världen, t ex Okinawa i Japan, som äter energifattig mat kan bli mycket gamla.
Människan har en mekanism i hjärnan som reglerar aptiten. Om den hade en 100-procentig precision skulle individen hålla en jämn vikt, men om den slår fel bara på en procent ger det plus/minus 2 kg per år. I ett samhälle med överskott på mat kan det lätt bli 10-12 kg på ett decennium.

Undvik övervikt
Övervikt och fetma är i sig ett hot mot ett långt friskt liv. BMI är ett trubbigt mått. Bukhöjd ger en bättre bild. Den ska mätas i liggande. Bukfett som inte ”flyter ut” utan beskriver en uppåtgående kurva, är lagrat bland inälvorna och har större påverkan på ämnesomsättningen vilket innebär en riskfaktor bland annat för insulinresistens och åtföljande typ 2-diabetes. Det idealiska midjemåttet, som ger lägsta risk för hjärt-kärlsjukdom, är under 80 cm för kvinnor och 94 för män.

– Den vikt man har som 20-åring ska man försöka behålla livet ut. Så är det hos naturfolken, säger Carl Johan Östgren.
Om den pågående fetmatrenden i USA fortsätter kommer den att ta ut de positiva hälsoeffekterna av minskad rökning, förutspår en amerikansk studie.

Välj en nyttig kost
”Medelhavskost” syftar på den mathållning man hade på Kreta på 1950-talet. Där ingår mycket grönsaker, nötter, spannmål, olivolja, fisk, skaldjur och ett dagligt men måttligt intag av vin, däremot bara små mängder rött kött.

I den välkända studien The Lyon Heart Study deltog 605 personer som överlevt sin första hjärtinfarkt. Hälften lottades till en grupp som fick leva på medelhavskost, övriga fick en normal men återhållsam diet. Studien fick avbrytas i förtid eftersom den positiva effekten av medelhavskosten var så uppenbar. Enligt andra studier beror detta på att dieten ger en stor andel enkelomättade och mättade fettsyror men lågt intag av transfetter, mycket kostfibrer, antioxidanter, polyfenoler och magnesium, allt befrämjande för en god hälsa.

Rör på påkarna
Regelbunden fysisk aktivitet, som raska promenader minst 40–50 minuter om dagen, och så lite stillasittande som möjligt motverkar både hjärt-kärlsjukdom och olika cancerformer.  Rörelse bidrar också till att förhindra benskörhet och lindra övergångsbesvär.
– Att sitta still väldigt mycket är lika farligt som att inte motionera alls, säger Mats Hammar, som är professor i obstetrik och gynekologi.

Effekten av fysisk aktivitet på hjärt- och kärlsjukdom verkar främst bero på att den sänker blodtrycket, medan påverkan på blodfetterna är mer omdiskuterad.
En metastudie baserad på 250 epidemiologiska studier ger övertygande evidens på att fysisk aktivitet minskar risken för cancer i bröst och tjocktarm, sannolikt också i lungor och prostata.

Ett enkelt sätt att hålla koll på sin fysiska aktivitet är att bära på sig en stegräknare. En frisk vuxen som vill räkna sig till de aktiva bör gå mer än 10 000 steg per dag, vilket motsvarar 6–7 kilometers promenad. Under 5 000 steg betraktas som en ”stillasittande” livsstil.
Stor inverkan på hälsan har regelbunden fysisk träning. De flesta undersökningar tyder på en mer än 50-procentig minskning i dödlighet hos vältränade personer jämfört med stillasittande. Träning har också visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan, bland annat genom att den förbättrar sömnkvaliteten hos medelålders och äldre med sömnproblem.

Ta några beprövade piller
D-vitaminbrist ligger bakom en rad olika sjukdomstillstånd. Mest känd är rakit, ”engelska sjukan”, som orsakar en uppmjukning av skelettet och kan drabba barn i 2–3–årsåldern. Vitaminet är av betydelse för omsättningen av kalk och fosfat och skyddar mot bland annat benskörhet och inflammationsprocesser. D2 och D3 finns i livsmedel som fisk och ägg. D3 bildas också i huden under inverkan av ultraviolett ljus. Sola lagom och ät fisk!

Selen finns naturligt i jorden och anrikas i grödor, men det är geografiskt väldigt ojämnt fördelat. I Karelen där selenhalten är låg är andelen hjärt-kärlsjukdom ovanligt hög. I en uppmärksammad studie av forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet påvisades att ett kosttillskott av antioxidanterna Q10 och selen kan halvera risken att dö i hjärt-kärlsjukdom. Båda substanserna motverkar den oxidativa stress som kännetecknar patienter med hjärtsvikt. Men för att få en bra klinisk effekt behövdes båda dessa substanser.
Vitamin B12 är en bristvara hos 10-15 procent av äldre vuxna, vilket associeras med neurologiska sjukdomar och blodsjukdomar.

Text: Åke Hjelm
Fotnot: Artikeln är även publicerad på Linköpings universitet.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Utgångspunkten för forskningen har varit att det inte är särskilt vanligt att kommuner planerar för godstransporter på samma sätt som de gör för till exempel kollektivtrafik när de vill uppnå en fungerande citylogistik. Maria Lindholm har genomfört ett stort antal intervjuer och skickat ut enkäter till kommuner i sju länder i norra Europa för att försöka förstå hur de arbetar med gods i sina städer.

– Målet har varit att hjälpa kommuner att ta med gods i transportplaneringen för att på sikt kunna skapa en mer hållbar stadskärna. Det kan handla om att förstå konsekvenserna av hur en regel påverkar godstransporter eller att kunna samarbeta bättre med de aktörer och intressenter som finns, säger Maria.

Alternativet, att inte väga in godstransporter i planeringen, innebär enligt Maria en stor risk att lösningar skapas som kräver längre körsträckor för lastbilarna eller kanske i värsta fall att transportören måste använda fler lastbilar än vad som egentligen skulle vara nödvändigt.

– Godstransporter står för en stor del av utsläppen i städerna och kan störa bilden av stadsmiljön, det bör ju därför finnas ett stort intresse av att minska detta, menar Maria.

Ny modell för planering av godstransporter
Det viktigaste resultatet i Marias forskning är att kommunerna behöver nå en ökad förståelse för den komplexitet som godstransporter i stadsmiljöer för med sig. Hon har även identifierat och skiljt på olika aktörer och intressenter samt deras förhållande till godstransporter i städer, något som tidigare inte gjorts. Aktörerna kan till exempel vara myndigheter, transportörer eller chauffören av fordonet medan intressenter ofta är fastighetsägare, butiksägare eller intresseföreningar. Under disputationen kommer hon att presentera en modell för hur kommuner kan inkludera godstransporter i sin planering.

– Modellen är framtagen i ett projekt som pågått i Göteborgs kommun under de senaste åren genom ett antal workshops med deltagare från både akademi, kommun och industri för att diskutera möjligheter och förutsättningar för att hantera planering av godstransporter. Stort fokus har legat på olika förutsättningar och krav som intressenter och aktörer har, men även vilka förutsättningar staden har för att införa olika typer av lösningar. Projektet har inte enbart fokuserat på Göteborg utan har utvecklats för att kunna fungera även i andra städer. I nästa steg ska modellen testas mer specifikt i andra städer, berättar Maria.

Rekommenderar utökat nätverkande
Den starkaste rekommendationen Maria har till kommuner för att de ska få en fungerande logistik för godstransporter är att de skapar nätverk tillsammans med sina aktörer och intressenter och på så vis driver en ständigt pågående dialog.

– Den största utmaningen är att överhuvudtaget börja prata om godstransporter. Det är inte alla kommuner som upplever ett problem med gods, men jag ser det inte enbart som något som måste till för att lösa problem, utan snarare ett sätt att börja hantera en fråga för att undvika att den ska bli ett senare problem och för att skapa en god stadsmiljö för alla som vistas där dagligen. Det finns många olika sätt att börja arbeta med gods, framförallt behövs informationsspridning om vad som kan göras men även resurser i form av både tid och pengar, anser Maria.

Goda förutsättningar för Göteborg
Hon berättar att i Göteborgs kommun har man i många år arbetat med godstransporter och nått en nivå där det finns bra rutiner och goda förutsättningar, både internt inom kommunen och tillsammans med aktörer och intressenter inom det nätverk som finns. En fråga som just nu är högaktuell är införandet av trängselskatt i Göteborg och Maria tycker att det är ett bra exempel på en viktig sak att diskutera i nätverket.

– Jag skulle vilja säga att det finns väldigt goda förutsättningar att nå en effektiv citylogistik i Göteborg, för där handlar det inte längre om att bara lösa problem som uppstår. Utmaningen ligger snarare i att behålla de goda förutsättningar som finns, samt att fortsätta utveckla citylogistiken för att hitta nya metoder, regelverk och innovativa lösningar som passar de flesta i staden, säger Maria.

Läs fler nyheter från institutionen för teknikens ekonomi och organisation
Läs mer om Maria Lindholm  
Läs avhandlingen: Enabling sustainable development of urban freight from a local authority

Text: Caroline Örmgård
Foto: Oscar Mattsson

Kontaktinformation
red@forskning.se

– Deras insatser bildade grunden till mycket av vårt vetenskapliga och ekonomiska kunnande. Satsningen The Linneaus Apostles får ses som en etapp, som ska generera nya tankar och kunskaper, säger Lars Hansen.

Lars Hansen befinner sig på språng när jag når honom med frågor via ett e-postmeddelande:
 
Lars Hansen vid The IK Foundation.
Du skriver att ni vill fortsätta apostlarnas arbete att förstå världen, men hur relevanta är deras reseberättelser för dagens samhälle?
”Apostlarnas arbeten genomfördes under ett halvt sekel i närmare sextio länder. Resultaten av deras dokumentationer var naturligtvis av varierande kvalitet men sammanlagt blev deras vetenskapliga insatser unika och föregångare för sin tid. Ett enkelt sätt att se effekten av deras natur- och kulturhistoriska arbeten är att studera indexet. Här återfinns hundratusentals sökord i olika ämnen, en dokumentation från idag svunna landskap och miljöer, vilka utgör, tillsammans med journalerna, samlingar och korrespondens, ett viktigt jämförande material för att förstå förändringar mellan då och nu.”

Skiljer sig apostlarnas arbeten från varandra? ”Vi talar om sjutton individer med olika bakgrund och förutsättningar men som genom Linné erhöll en viss standard för hur deras arbeten skulle genomföras. En slags kvalitetssäkring av arbetet, vad de skulle iaktta och rapportera om, och hur de skulle bete sig i olika kulturer. Genom vårt arbete har helt nya sidor av apostlarna som individer kommit fram, sidor som är viktiga att förstå när man använder sig av deras material.”

Sprider apostlarna till alla
RJ är en av finansiärerna i projektet och även en av finansiärerna av ett idéseminarium i Sveriges riksdag 2012. Man ville undersöka möjligheterna att använda materialet för studier inom en större bredd av vetenskapliga ämnen. Man ville också visa vikten av att kombinera empiriska och teoretiska studier, vilket apostlarna, menar Lars Hansen, är ett lysande exempel på.

Seminariet har fått effekt. Historikern Arne Jarrick har utvecklat sitt föredrag om ”Economiae” till en artikel som publiceras under 2013, och tack vare ny kunskap om aposteln Pehr Forsskåls skrift om den Borgerliga friheten, har Mathias Klang kunnat koppla ihop frågor inom digital demokrati med tankar och problemställningar som spänner över 300 år.

Dessutom har flera nätverk skapats, mellan vetenskapliga institutioner, privatpersoner, organisationer och näringsliv.

Hur arbetar ni vidare?
”Arbetet fortsätter nu i en global workshop, The IK Workshop Society, som med hjälp av www.iLinnaeus.org gjort närmare 6000 sidor av apostlarnas journaler fritt tillgängliga som iBooks. Hela bokverket är sökbart som ett iIndex, och apostlarnas resor läggs ut på iMaps. Snart kommer vem som helst kunna lägga till text, bild, video och ljud som kompletterar apostlarnas texter och iakttagelser – ”Add knowledge” kallar vi det. Det är början på ett globalt och fritt tillgängligt jämförelsematerial från ett stort antal lokala områden, museer och samlingar.”
 
Parallellt med arbetet att publicera en iBibliografi kring de tusentals texter och tryck från apostlarna, utvecklas ett ”iLearning-koncept” för att underlätta vidare arbeten och forskning. Förutom alla it-projekt för att sprida materialet kommer nästa bok i serien Mundus Linnæi tryckas under 2014: Textiles from a Global 18th-century Perspective – Traditions and Trades studied by Carl Linnaeus and his Apostles.

Nya resor 300 år senare
En spännande idé som Lars Hansen hoppas kan förverkligas är att finansiera tre tvärvetenskapliga expeditioner till tre olika världsdelar.

”Tanken är att på plats följa upp den dokumentation som tre utvalda apostlar genomförde under 1700-talet och därigenom studera vilka möjligheter och svårigheter det finns för att dra nytta av fältdata mellan dåtid, nutid och hur denna kan användas i en framtid för att förstå vår planet.”  
”De långsiktiga effekterna av satsningen kan inte underskattas. Den har fört ämnena och Sveriges första vetenskapliga världsresenärer upp på den globala agendan.”
 
Linnéapostlarna
Anders Sparrman (1748-1820)
Anton Rolandsson Martin (1729-1785)
Johan Peter Falck (1732-1774)
Pehr Kalm (1716-1779)
Pehr Löfling (1729-1756)
Daniel Rolander (1725-1793)
Göran Rothman (1739-1778)
Fredrik Hasselquist (1722-1752)
Peter Forsskål (1732-1763)
Andreas Berlin (1746-1773)
Adam Afzelius (1750-1837)
Carl Peter Thunberg (1743-1828)
Pehr Osbeck (1723-1805)
Olof Torén (1718-1753))
Carl Fredrik Adler (1720-1761)
Christopher Tärnström (1711-1746)
Daniel Solander (1733-1782)

The Linneaus Apostles: www.iLinnaeus.org
The IK Foundation: www.ikfoundation.org

Text: Hanna Köllerström, kommunikatör Riksbankens Jubileumsfond. anna.kollerstrom@rj.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

– Jag bestämde mig för att undersöka saken närmare. Det visade sig att om man lägger in en irrelevant matematisk formel i en sammanfattning till en vetenskaplig artikel, bedöms den vetenskapliga kvaliteten vara högre än utan den matematiska formeln, säger Kimmo Eriksson.

I undersökningen deltog 200 personer med vetenskaplig utbildning, minst mastersutbildning, och med erfarenhet av att bedöma vetenskapliga artiklar. De fick läsa två samhällsvetenskapliga abstract, som var tagna från två välrenommerade publicerade artiklar, men det visste inte deltagarna. Uppgiften var att bedöma forskningens kvalitet utifrån dessa korta sammanfattningar.

Experimentet bestod i att den ena sammanfattningen utökades med en helt irrelevant matematisk ekvation. Hälften av deltagarna fick se den meningslösa ekvationen på slutet av det ena abstractet, andra hälften fick den i det andra.  Resultatet visade att kvaliteten oftast bedömdes som högst i det abstract som innehöll den meningslösa ekvationen. Denna effekt uppstod dock inte bland deltagare med matematisk-naturvetenskaplig bakgrund.

– Det visar att matematik har hög status, inte minst bland dem som inte sysslar med det. De tycker att det ser bra ut, men kan inte bedöma det, så de litar på att det är bra, medan den som förstår det ser att det är irrelevant, säger Kimmo Eriksson.

Slutsatsen är att man behöver vara matematiskt kunnig för att bedöma värdet av när matematiken är relevant och tillför något. Generellt sett krävs större matematisk kunskap i vetenskapliga sammanhang.

– Det här fenomenet skulle mycket väl kunna innebära att artiklar som innehåller matematik har lättare att bli publicerade även om matematiken i sig inte tillför något, säger Kimmo Eriksson.

Studien har rönt stor uppmärksamhet på internationella forskningsbloggar och har varit föremål för en lång artikel i The Wall Street Journal och en artikel i Argentina i La Nación.

Artikeln i sin helhet (pdf)

Kontakt: Sofia Norling, kommunikatör Mäldardalens högskola. E-post: sofia.norling@mdh.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Det är milt sagt mycket ettor och nollor som ska flyttas runt när tv-program och filmer ska nå tittaren. Den digitala distributionen av tv gör till exempel att folk i större utsträckning kan välja när de vill se ett visst program i stället för att följa tv-tablån, inte bara som tidigare på dator, surfplatta eller smartmobil med tjänster som SVT Play, utan också på den ”vanliga” tv-apparaten via fibernät och liknande. Och ju fler som tittar på det sättet, desto fler ettor och nollor. Dessutom håller gränserna på att suddas ut mellan de apparater som används för att titta.

– Mycket av min forskning handlar om att undvika överlast i operatörers nät, berättar Henrik Abrahamsson på RISE-institutet SICS Swedish ICT. Det kan handla om att lastbalansera, styra trafiken i nätet, men just nu handlar det framför allt om att kunna hantera stora mängder tv och video genom att cacha, mellanlagra, i nätet.

Henrik Abrahamsson är forskare på SICS och dessutom nybliven (december 2012) doktor i datavetenskap vid Mälardalens högskola med avhandlingen Network Overload Avoidance by Traffic Engineering and Content Caching. Hans forskning på SICS består främst av två delar:

– Första delen är simulering. Då handlar det mycket om att programmera simuleringsmiljöer för tv-tittande och på så sätt förstå vad man tjänar på att lagra saker på olika ställen på nätet. Den andra delen av arbetet är att analysera loggar från riktiga tv-nät för att förstå användarbeteende och potentialen för lagring. Där har vi jobbat mycket med Telia Sonera.

– Vi har också ett nystartat projekt som heter Efraim. Det är ett intressant konsortium av många spelare i mediebranschen där vi förutom Telia Sonera också jobbar med SVT, TV4, Ericsson, Qbrick, Spotify, Peerialism, Lunds tekniska högskola samt vårt systerinstitut Acreo Swedish ICT som leder projektet.

Artikeln är en kortare variant. Läs mer på RISE Holding, där hela artikeln är publicerad och ytterligare information och fakta finns tillgängligt.

Text: Henrik Berglind-Dehlin, RISE Research Institutes of Sweden

Kontaktinformation
red@forskning.se

Årets influensakoll drog igång i slutet av november, och nu i mitten på december har 1300 deltagare anmält sig.

– Förra året var det 2600 personer som gick med. I år hoppas vi på 3500 deltagare. Det behövs egentligen ännu fler i varje län för att vi ska få en bra bild av hur influensan sprider sig, säger AnnaSara Carahan, epidemiolog vid SMI, Smittskyddsinstitutet.

På hemsidan kan man se utvecklingen av influensan på en karta över Sverige. Det som är nytt för i år är att kartan visar förekomsten på länsnivå. Förra året var uppdelningen på postnummernivå. Förhoppningen är att den nya uppdelningen ska ge en tydligare bild av spridningen.

– Deltagarna ska rapportera varje vecka, lite grann som en väderstation som rapporterar läget just för den deltagaren. Så samlas denna information och blir till en bild över spridningen av influensaliknande sjukdom i Sverige, säger hon.

En annan ny del som tillkommit i år är en grupp deltagare som personligen bjudits in per post, utöver de som självmant väljer att delta.

– Vi har bjudit in 2500 personer, ett representativt urval som ska spegla Sveriges befolkning. Vi hoppas på att ungefär 500 går med i studien. Det har inte gjorts i något annat land i samband med den här typen av kartläggning. Vi ville testa det, säger AnnaSara Carahan.

Influensakoll pågår till slutet på maj. För att vara en del i kartläggningen av influensan och hur den sprider sig i Sverige anmäler man sig på influensakolls hemsida.

Annika Linde, statsepidemiolog och ansvarig för SMI:s del av projektet, svarade på forskning.se:s frågor inför lanseringen förra året.

Vad är Influensakoll?
– Influensakoll är ett system som man själv anmäler sig till. Man får en fråga varje vecka, per mejl, om hur man har mått under den gångna veckan. Frågorna handlar om influensasymptom och resultaten sammanställs så att man kan se till vilka städer man har rapporterat från. Det tas ju inga prover, så man kan inte vara säker på att det är influensan. Men eftersom vi vill veta hur omfattande ett utbrott är och hur snabbt det sprider sig, så är det ett system som kan ge en bra ögonblicksbild. Parallellt tas det prover av distriktsläkare ute i landet i ett annat övervakningssystem. I det läkarbaserade systemen kan man se om det finns influensa, men det säger inte hur utbred den är. Allt som ger symptom som influensa är definitivt inte influensa, men Influensakoll kan ge en bra överblick av om det är väldigt många med influensaliknande sjukdomar.

Kan vem som helst vara med?
– Influensakoll vänder sig till alla, men man måste ha en mejladress, eftersom man får förfrågningarna via mejl. För att data ska kunna tydas uppger man födelseår och -månad, kön, postnumret där man bor, och lite annan bakgrundsinformation. Man kan däremot rapportera åt andra så vem som helst kan vara med; föräldrar kan rapportera för sina barn och äldre som inte själva har dator kan be någon om hjälp som har en mejladress. Sedan måste man vara en trogen rapportör under sex veckor för att komma med i underlaget. Man rapporterar alltså också när man är frisk.

Vad vill ni att det ska leda till?
– Vi vill att det i slutändan ska leda till ett stabilt och bra system som kan förutsäga hur och när influensa sprider sig i Sverige. I det akuta läget vill vi kunna se och följa vad som händer när något kommer. Det kan vara viktigt för att vara beredd om samhällsfunktioner hotas när många blir sjuka samtidigt. Sedan kan man efter några år se när på året olika saker sker och hur svängningarna ser ut i samhället. På så sätt kan man se och förutse spridning. Det blir ett instrument för oss att kunna hjälpa samhällsplanerare så de kan upprätthålla samhällsfunktioner på bästa sätt. Vi vet redan att vi har den största spridningen av luftvägsinfektioner i februari. Med influensakoll tror vi att vi kommer få en ännu bättre bild hur det ser ut både i tid och på olika orter i Sverige.

Hur många måste vara med?
– Vi har räknat med att om man vill ha en bra bild av alla län i Sverige så krävs det uppåt 50 000 personer.  Beroende på hur många som anmäler sig så kan man sedan göra olika beräkningar. Men det handlar framför allt om att få en bra spridning i landet, så att bedömningen kring mindre städer i olika landsdelar också blir bra.

När kan man börja se mönster i influensaspridnigen?
– Vi kommer nog nästan omgående att se grundmönster i smittspridningen. Nu när influensan är på intågande blir det kanske redan nu  ett litet skutt upp i kurvan, men det blir nog ingen ordentlig topp förrän efter jul. I januari brukar det klättra upp ordentligt.

Text:  Anna Sandström, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Forskning.se tävlar mot fyra andra webbplatser i kategorin ämneswebbplatser i den digitala avdelningen. Vid urvalet har juryn bedömt användbarhet, form, verbalt innehåll och visuellt innehåll. På redaktionen är vi stolta och glada över att ha blivit nominerade och hoppas att detta kan bidra till att fler upptäcker webbplatsen och får ta del av spännande forskning.

Fram till den 19 september kan allmänheten vara med och rösta fram en vinnare. Så gör en glad redaktion ännu gladare genom att göra din röst hörd.

Klicka här för att komma till röstningen.

Kontaktinformation
red@forskning.se

När vi kommer tillbaka till jobbet känner vi oss inte alltid så pigga, en del upplever det rent utav mer stressande. Dan Hasson är forskare vid Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Det tar tid för hjärnan att ställa om till de vardagliga arbetsuppgifterna, menar han.

Ger semestern en utvilande effekt?
– Det man kan uttala sig generellt om är att semester har en kortvarigt välgörande effekt. Men det kan variera mycket. En del har oerhört intensiva semestrar med barn och familj, konflikter och mycket som ska samordnas. Så för en del innebär inte semestern så mycket återhämtning. Samtidigt är det inte bara passiv vila som ger återhämtning utan det handlar också om att man varierar sina aktiviteter. Har man ett stillasittande jobb kan en fjällvandring aktivera andra delar av hjärnan och då får de man använder vanligtvis vila.

Är det bättre att ha en lång semester?
– Det finns inga vetenskapligt väletablerade slutsatser om hur lång semester man ska ta. Därför är det bättre att vara pragmatisk och välja det semesterupplägg som man själv föredrar. Tycker du om många korta semestrar så kanske det är bättre för dig.

Hur lång tid tar det att komma tillbaka med full styrka på jobbet efter semestern?
– Det kan ta några dagar. Det varierar väldigt. Ju äldre vi blir desto längre brukar det ta att ställa om. Man ska vara förlåtande mot sig själv de första dagarna och ha överseende med att man kanske inte presterar så mycket som man önskat.

Hur kan man själv påverka återgången till jobbet så att den utvilade känslan håller i sig?
– Man kan dels fundera över hur man kan förlänga själva semesterkänslan. Genom att börja på en onsdag eller torsdag blir första veckan inte så lång.Eller så kan man planera in aktiviteter som ger energi, som att träffa vänner eller gå och bada om vädret tillåter. Att prioritera är nog det viktigaste, och det finns övningar för att klara av det. En enkel tankeövning heter skrivbordsövningen där man tänker sig ett skrivbord med tre lådor där man sorterar in alla uppgifter man har att utföra — i den nedersta lägger man det som är andras jobb och i den mittersta saker varken du eller någon annan kan påverka eller göra någonting åt. Överst lägger man det man kan göra någonting åt, och väljer sedan bland dem vilka man vill prioritera. Gör man den här övningen tillräckligt ofta börjar hjärnan automatiskt att prioritera när man ställs inför arbetsuppgifter. Automatiskt sorterar man då till exempel bort andras jobb. Det är träning som ger färdighet.

Har den nya tekniken skapat mer stress i vår vardag?
– Rätt använd kan den nya tekniken vara av godo. För vissa har den skapat mer stress. Om tekniken medför negativa konsekvenser för att man ”måste” kolla facebook eller mejlen var femte minut bör man fundera över varför man känner behovet av att ständigt uppdatera sig. Ofta handlar det om en tillfällig ångestdämpning som missbruket av den nya tekniken medför. Det har egentligen inte med själva telefonen att göra. Det tar tid att anpassa sig till ny teknik på ett sätt som är bra för oss. När man har lärt sig det så har man nytta av det.

Text: Anna Sandström, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

I varje vagn sitter en expert eller forskare inom hållbar utveckling, som du får lyssna på eller ställa frågor till. Både åkturen och kunskapen är gratis.

– Hållbar utveckling är vår tids ödesfråga. Högskolor och organisationer sitter på så mycket värdefull kunskap som kan bidra till en bättre framtid som det är viktigt att nå ut med. Kan man göra det på ett roligt och oväntat sätt är det ett plus, säger Antonia Ax:son Johnson, grundare av Stiftelsen för Miljö och Utveckling som tagit initiativ till detta pariserhjul lastat med kunskap.
 
Idén kommer från Vetenskapsfestivalen i Göteborg, där man i april hade en ”vetenskapsroulette” med forskare från alla forskningsfält i pariserhjulets gondoler.
I Stockholm deltar omkring 50 olika forskare och experter från 15 lärosäten och organisationer, bland annat Karolinska institutet, KTH, Sveriges lantbruks universitet och Naturvårdsverket.

– Vi hoppas på succé. Det har varit ett enormt gensvar från universitet, högskolor och organisationer att delta. Alla är otroligt positiva, vilket visar på behov — och lust – att nå ut till allmänheten med sin forskning, säger Carolina Sachs, generalsekreterare på Stiftelsen för Miljö och Utveckling, som vill bygga broar mellan vetenskapen och samhället i stort.

Pariserhjulet, lastat med kunskap om hållbar utveckling, snurrar kl 12-16 i helgen. Lite som speeddejting med forskare.

Kommer ni att sätta upp fler pariserhjul med forskare?
– Det är en stor operation med mycket logistik, men det  är inte omöjligt om det blir stor efterfrågan, säger Carolina Sachs.

Text: Eva Barkeman, forskning.se. 

Kontaktinformation
red@forskning.se

– Det förväntas att besättningen ska undsätta passagerarna, men våra resultat visar att kaptener och besättningsmän överlever i betydligt större utsträckning än passagerarna. Och kvinnor och barn dör i mycket större utsträckning än män. Detta indikerar att var och en försöker rädda sig själv snarare än att hjälpa andra, säger Mikael Elinder vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, och även verksam vid Institutet för näringslivsforskning.

Förlisningen av Titanic är inte bara den mest välkända fartygskatastrofen genom historien. Det är också den fartygskatastrof som, genom populärkultur och omfattande forskning, format vår bild av vad som sker vid fartygsolyckor. Under evakueringen av Titanic stod männen tillbaka medan kvinnor och barn tog plats i livbåtarna. Resultatet blev att kvinnor överlevde i betydligt större utsträckning än män. Forskare har utifrån detta resultat dragit slutsatsen att de sociala normer som ofta styr mänskligt beteende i vardagssituationer upprätthålls även i livshotande situationer.

Nationalekonomerna Mikael Elinders och Oscar Erixsons resultat vänder helt på den allmänna uppfattningen om vilka som överlever vid fartygsolyckor och hur ledare och kaptener agerar i katastrofsituationer. Forskningen visar med tydlighet att Titanic är det stora undantaget i jämförelsen med andra större fartygsolyckor. De nya resultaten indikerar att när det egna livet står på spel försöker var och en rädda sig själv snarare än att hjälpa andra.

–  Samtidigt som fartygsolyckor är mycket tragiska händelser kan de bidra till att öka våra kunskaper om hur människor beter sig under extrem stress i situationer där det är fråga om liv eller död, säger Mikael Elinder.

Forskarna har använt en databas innehållande uppgifter om passagerare och besättning från 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna under perioden 1852 till 2011. Den omfattar information om över 15 000 personers öden, vilket gör studien till den mest omfattande kring överlevnad vid fartygsolyckor. Tidigare studier har baserats på endast två fartygsolyckor: RMS Titanic (1912) och RMS Lusitania (1915).

De visar att överlevnadsgraden bland kvinnor är avsevärt lägre än överlevnadsgraden bland män. Det gäller oavsett när i historien olyckan inträffade, eller om fartyget sjönk snabbt eller långsamt. Lägst överlevnadsgrad har barn och högst besättningsmän och kaptener (se Figur 1). Den senare iakttagelsen står i stark kontrast till vad som kan förväntas om besättningen följer allmänna föreskrifter och hjälper passagerarna, innan de sätter sig själva i säkerhet.

Vad är det då som gör Titanic till ett undantag? En möjlig förklaring kan ligga i hur ledaren – kaptenen – agerar, menar forskarna. På Titanic beordrade kaptenen att kvinnor och barn skulle räddas först. Män som bröt mot ordern riskerade att bli skjutna.

–  Skillnaden i överlevnadsgrad mellan kvinnor och män var mindre på de fartyg där kaptenen gav order om att rädda kvinnor och barn först. Men kvinnor har bara överlevt i större utsträckning än män när ordern getts med hot om våld.

Detta tyder på en mycket viktig roll för ledare i kritiska situationer. Det är dock ovanligt att kaptenerna ger en sådan order, visar studien. I stället är det snarare regel än undantag att kaptenen lämnar fartyget och räddar sig själv framför passagerarna.

–    Kaptenens beteende i den senaste uppmärksammade fartygsolyckan med Costa Concordia utgör således inget undantag utan är relativt vanligt vid fartygsolyckor. Evakueringen av Titanic var exceptionell, men har bidragit till en långlivad myt om att kvinnor och barn räddas först vid katastrofer, säger Mikael Elinder.

Figur 1. Överlevnadsmönster bland passagerare och besättning. Not. Kategorin Övriga fartygsolyckor exkluderar RMS Lusitania som liksom RMS Titanic studerats tidigare. Kaptenen på Titanic avled, därför finns ingen röd stapel för Kapten.

Länk till working paper på nationalekonomens hemsida

Mer information: 

Mikael Elinder, nationalekonomiska institutionen: tel: 070-769 09 76, eller e-post: mikael.elinder@nek.uu.se

Vad är det för material?
– Det är en blandning av uran och plutonium, det mesta i oxidform och av svenskt ursprung, som tidigare ingått i svensk statlig forskning och utvecklingsverksamhet, främst på Studsvik. Materialet har använts för att utveckla processer för framtida komplement till kärnkraftsindustrin. Man planerade att upparbeta kärnbränsle för att framställa så kallat MOX-bränsle (mixed oxide) på 1960- och 70-talet, säger Lars Hildingsson, specialist på Strålsäkerhetsmyndigheten. Denna forskning lades dock ner på 1970-talet.

Så det radioaktiva materialet har redan legat i över 40 år?
– Ja, men det har varit väl förpackat och strålskyddat. Mest handlar det om alfastrålning som är ganska enkelt att avskärma. Man har velat bli av med det länge. 

Är 3,3 kilo plutonium mycket eller lite?
– Det är mycket i den meningen att det kan skada människor och miljö på grund av sin radiotoxicitet. Men det är tveksamt om det är tillräckligt för ett kärnvapen.

Varför har inte Sverige kunnat ta hand om det själv?
– Materialet har en annan fysisk och kemisk form än vårt vanliga använda kärnbränsle, som mellanlagras på CLAB (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) utanför Oskarshamn. Det passar helt enkelt inte i våra system.

Vad händer med det i USA?
– Det är inte helt beslutat, men USA bygger just nu en anläggning för framställning av MOX-bränsle. Eftersom de också nedrustar delar av sitt kärnvapenprogram har de ett överskott på tiotals ton plutonium från kärnstridsspetsar som på så vis kan tas tillvara. Det betyder att USA kan ta hand om den form av plutonium som Sverige hade. Deras åtagande omfattar nukleär icke-spridning, det vill säga materialet får bara användas i fredligt syfte.

Varför blev det aktuellt att skicka det till USA just nu?
– Reaktorn R2 på Studsvik, där materialet hittills förvarats, ska snart nedmonteras så läget var akut. Samtidigt öppnades möjligheten att skeppa materialet till USA.

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Fotnot: Se även forskning.se:s tema om Kärnkraft. 

Kontaktinformation
red@forskning.se

 Du håller på med ett spännande projekt, berätta:

– Vi vill studera hur olika typer av öppna kontorslandskap påverkar medarbetarnas hälsa och produktivitet. Den forskning som finns på området har tidigare mest kretsat kring aspekter såsom ljus, ljud och avskildhet, säger Aram Seddigh, leg. psykolog och doktorand på stressforskningsinstitutet och som nu arbetar med projektet ”Kontorstyp, hälsa och produktivitet”.

 Vad kommer fokus att ligga på?
– Projektet har tre övergripande frågeställningar: Det första fokuserar på arkitektoniska aspekter, såsom rummens storlek, tillgången till tystarum/mötesrum och olika arbetsmiljöaspekter, som ljus- eller ljudmiljö, och se hur dessa påverkar trivsel, hälsa och prestation hos medarbetare. Den andra handlar om ledarskapets betydelse och den tredje om det finns individuella skillnader i hur olika kontorstyper upplevs, exempelvis om personlighet och kognitiv förmåga har betydelse för hur man mår och arbetar i olika kontorstyper.
 
Vilka kontorstyper finns det egentligen?
– Kontor kan definieras dels utifrån antalet personer som sitter i samma rum eller delar yta, dels utifrån funktion. Utifrån antal finns förutom egna kontorsrum, delade rum där två till tre personer sitter. Sedan definierar man små kontorslandskap när 4-9 personer delar rum, mellanstora när 10-24 delar rum och när fler än 24 personer delar rum så klassas landskapet som stort. Utifrån funktion brukar man prata om flexkontor där individuella arbetsplatser saknas och kombikontor där kontoret har mycket ytor som bjuder till samarbete.
 
Hur ser den bästa kontorslösningen ut, sett till både produktivitet och hälsa?
– Den ultimata kontorslösningen är skräddarsydd för ändamålet, något som dock är väldigt sällsynt då många organisationer och företag flyttar in i befintliga lokaler som de inte anpassar efter sin verksamhet. De allra flesta kommer till sitt arbete för att de vill arbeta och producera, men om de av olika skäl hindras utföra arbetet skapas stress. Till exempel skulle jag som är psykolog i grunden uppleva det besvärligt att göra neuropsykiatriska utredningar i en miljö med mycket liv och rörelse, liksom det kan vara stressande för många att sitta nära en entré där folk ofta går förbi samtidigt som arbetet kräver fokus och precision. Då blir det varken en produktiv eller hälsosam arbetsmiljö.

Så planlösningar har olika förutsättningar för olika yrkesgrupper?
– Ja, på samma sätt som öppna kontorslandskap är besvärligt för människor som arbetar med sekretessbelagda uppgifter, kan det vara besvärligt att ha ett eget rum om man har ett yrke som kräver ett snabbt informationsflöde. Förutsättningarna för exempelvis en börsmäklare är antagligen bättre i ett öppet kontorslandskap än i ett cellkontor.
 
Varför satsar många ändå på öppna planlösningar?
– En del gör det av ekonomiska skäl. Men även ideologiska skäl spelar in — man vill att anställda ska arbeta närmare varandra. Vidare är en politisk förklaring att ledningen faktiskt inte vet vad som händer framöver och därför vill ha möjlighet och utrymme att utöka personalstyrkan på sikt.
 
Är öppna kontorslandskap något nytt?
– Nej, det har funnits ända sedan järnbalken uppfanns. Då skapades öppna kontorsytor för att få plats med fler. Men nytt idag är att även högre tjänstemän sitter i öppna kontorslandskap. I Sverige är vi väldigt måna om att komma ifrån det hierarkiska — att vara chef anses inte längre som anledning till att få ett eget rum.
 
Vad tycker medarbetare om ha chefen som granne?
– Vissa tycker det är viktigt att även cheferna ska sitta på samma sätt som dem. Medan andra tycker att det kan vara svårt och jobbigt att gå till chefen eftersom alla andra ser detta, och om de ska be om att få prata ostört verkar det som allvaret är desto större. Men självklart finns det också anställda som inte alls anser att det är något problem.
 
Vad händer härnäst?
– Jag kommer fortsätta med datainsamlingen under hela våren och därefter kommer resultaten att publiceras allteftersom. Min förhoppning är att kunna bidra till forskningen så att bättre arbetsplatser kan byggas i framtiden och på så sätt öka tjänstemäns hälsa. Därför vill jag gärna nå ut med mina resultat, som man kan ta del av på kontorslandskap.org, allteftersom de publiceras. Under tiden kan man dock läsa om annan relevant forskning inom området.
 
Text: Elin Melin, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se