Läkaren Fatimah Dabo Pettersson, vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, har studerat såväl psykologiska som biologiska orsaker till förlossningssmärta.
 
Vad är viktigast för hur en kvinna upplever smärta under förlossningen — psyket eller generna?
– I de studier vi gjort nu har vi inte hittat vad som påverkar mest. Kvinnans psykiska hälsa under graviditeten har betydelse för hur hon upplever smärta under förlossningen. Utifrån den litteratur som finns på området tror jag ändå svaret finns inom genetiken, men det var inte just de gener vi studerat. Vi vet att kvinnor som t ex är deprimerade eller har ångestsymptom, upplever högre smärta än de som inte känner av några psykologiska problem. Andra faktorer som påverkar upplevelsen, är tidigare erfarenhet av förlossning, förlossningens längd mm. Målet med forskningen är att hitta ett protein eller transmittor, som förklarar skillnaden mellan hur födande kvinnor upplever sin smärta.

Hur viktig är den egna inställningen? Upplever den blivande mamman smärtan som mindre om hon har en positiv inställning till förlossningen?
– Nej, inte generellt. Den som är väldigt positiv kan också få sina förväntningar grusade och då uppleva en högre smärta, och tvärtom. Från min erfarenhet som läkare har jag t ex varit med om fall där en extremt orolig förstföderska, som av rädsla för smärtan absolut ville ha kejsarsnitt. När hon kom till sjukhuset visade det sig att hon nästan var fullt vidgad och klar att föda — utan att ha haft några större smärtproblem. Den verkliga upplevelsen motsvarade inte alls den smärta hon förväntade sig att känna.

Är känsligheten för smärta densamma i alla lägen — dvs är den som inte upplever smärta hos tandläkaren också mer okänslig för smärta under en förlossning?
–  Nej, smärta kan ha så olika karaktär. En ytlig skada som brännsår eller sticksår känns helt annorlunda än neurologisk smärta eller inre smärtor som t ex vid hjärtinfarkt eller tarmvred. Och förlossningssmärta består troligen av en blandning av dessa olika typer av smärtor. Vissa kvinnor verkar klara en typ av smärta galant, men inte en annan. Därför tror jag inte heller att det finns en enda gen som styr den totala upplevelsen av smärta vid förlossningen.
 
Du säger att kvinnor med långdragna förlossningar har större behov av smärtlindring. Kan det inte vara så att kroppen då får längre tid på sig att frisätta endorfinerna — kroppens morfin?

– Det vi vet är att de som normalt har högre nivåer av endorfiner också har mindre ont. Skälet till att kvinnor med långdragna förlossningar använder mer smärtlindring är förmodligen att en successiv frisättning av endorfiner, som kommer med ihållande smärta, också medför att receptorerna blir mättade och kräver ännu större påslag för att ha effekt — ungefär som för opiater (morfin). Nu har vi studerat endorfinhalterna i blodet — hur koncentrationen ser ut i centrala nervsystemet, är svårt att veta.
 
Barnen har långsamt blivit allt tyngre sedan 1970-talet, även om ökningen tycks ha stagnerat just nu – har det någon betydelse för upplevd smärta?  
– Det är klart att det går trögare att föda en baby på fem kg än en på tre. Men å andra sidan beror det också på hur stor mamman är. Ökningen av genomsnittsvikten är så pass liten att jag inte tror det spelar någon roll ur smärtsynpunkt.
 
Socialstyrelsens statistik visar en ökning under de senaste 20 åren av främst lustgas och ryggmärgsbedövning – har du någon kommentar till det?
– Numera sker i stort sett alla förlossningar på mer avancerade förlossningsavdelningar med tillgång till narkosläkare dygnet runt. Det kan också finnas faktorer utöver de biologiska som påverkar bruket av lustgas och ryggmärgsbedövning, t ex förlossningsteamet och massmedia. Det är dock cirka 10 procent av alla födande kvinnor som inte använder någon som helst bedövning, fast de har full tillgång till det.
 
Text: Agneta Ringaby, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Marknadsföringsknepen är många och forskning har visat att inte minst sensorisk marknadsföring, som stimulerar våra sinnen är ett framgångsrikt sätt att öka våra inköp. Sven-Olov Daunfelt vid HUI Research är docent i nationalekonomi och forskar om konumentbeteende.

Handlar vi mer när butikerna skyltar med reaskyltar?
— Ja, generellt sett, eftersom reaskyltar signalerar ett lägre pris. Priset har blivit än mer viktigt nu när vi kan jämföra kostnad på internet, och det har störst effekt när inte alla rear liknande produkter samtidigt. När vi går in i en butik påverkas vi av många intryck samtidigt. Skyltarna drar till sig vår uppmärksamhet — men leder inte alltid till köp. Placering och färg på skyltar och vilken typ av vara det gäller spelar även stor roll. Det är helhetsintrycket som är viktigast.

— En studie med utstickande skyltning för ekologiska varor visade sig vara effektivt för vissa varor men inte andra. Medan det fick försäljningen att öka för ekologisk olivolja och kaffe så gav skyltarna motsatt effekt på mjöl. Hur vi uppfattar en prisskyltning kan alltså te sig väldigt olika beroende på vilken sorts vara det handlar om. I det här fallet fungerade det med de mer exklusiva matvarorna, men inte med basvaran där skyltningen möjligen indikerade att den ekologiska varan var dyr.

Vilken annan skyltning påverkar våra inköp?
— Specialexponering av utvalda varor är väldigt vanligt. Man har bland annat sett att varor i korgar i gångarna på matbutiker kan öka försäljningen med 1000%, utan att det är lägre pris på varorna. Värmeljus är ett exempel på vara som säljs mer om de specialexponeras. Men för att försäljningen ska öka gäller det att öka de oplanerade inköpen, att kunden köper något som inte står på inköpslistan. Om försäljningen däremot ökar på en vara på bekostnad av en liknande vara kallas det inom handeln för en kannibaliseringseffekt.

Vad spelar atmosfären för roll?
— De som är duktiga inom handeln,  som vet hur man tilltalar människors sinnen, har enorma fördelar. Om man till exempel kan kombinera synintrycket med hörsel- och känselsinnena kan man öka försäljningen. Får man en konsument att ta på saker så är det troligare att de köper varan.

Hur påverkar ljus och musik?
— Orange är en stressande färg som ofta används i till exempel snabbmatsrestauranger där man vill ha en snabb genomströmning av kunderna. Det har dock visat sig svårare att sälja exklusiva kläder när interiören är orange. Genom att använda ljussättning har dock experiment visat att även orange interiör kan ha en positiv effekt på försäljningen. Man har även mycket att vinna på att ha ett mjukare och mer smickrande ljus i provhytterna.
Musiken påverkar också vår upplevelse. I en undersökning spelades popmusik respektive klassisk musik i en vinbutik. Kunderna visade sig handla lika många vinflaskor, men när den klassiska musiken spelades handlade man generellt dyrare och mer exklusiva viner.

Hur kan man marknadsföra med dofter?
— Doften av färskt bröd och bullar är ett vanligt exempel. Det är en doft som är svår att härma artificiellt så bake-off-bröd i butiker har visat sig framgångsrikt. Men dofter är knepigt. Det är vårt starkaste emotionella sinne — det ger starka associationer som varierar stort mellan människor. Något som är positivt för en person kan ge motsatt effekt för en annan. Generellt gäller det att använda en doft som associeras med varan. Lavendel är till exempel en doft som har visat ge lugnande effekt och som fått restauranggäster att sitta kvar länge och beställa mer dricka efter maten. Vill man ha stor omsättning på kunder är detta däremot ingen bra doft.

Text: Anna Sandström, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vad beror det på?
— Förra året var det en tydlig nedgång i förtroendet för forskare, och det är svårt att veta varför. Men en hypotes är att FN:s klimatpanel fick hård kritik för sina rapporter bara några veckor innan vår undersökning, säger Karin Hermansson, forskningschef på Vetenskap & Allmänhet. 
— Annars har förtroendet legat stabilt på 75-80 procent under de tio år vi mätt. Det är ett ganska högt förtroende. Forskning är ju ingen kontroversiell fråga i det svenska samhället, så det finns t ex ingen stark polarisering mellan olika grupper.

Vilka faktorer påverkar förtroendet?
— Utbildningsnivån är det som påverkar mest. Högutbildade personer är mer positiva till vad forskningen kan åstadkomma än de som bara har grundskoleutbildning. En förklaring kan vara att man ofta har högre förtroende för sådant man känner till och är berörd av. Har man själv pluggat kommer man närmare forskningen och förstår bättre hur det funkar, vilket ger en mer positiv bild. För lågutbildade ligger forskning kanske längre bort och det kan då lättare uppstå en misstro.

— När vi har frågat vad som påverkar förtroendet negativt, är de vanligaste svaren att forskarna ibland är styrda av andra intressen och ibland fuskar i sitt arbete. I en tidigare undersökning  såg vi att de som har högt förtroende svarar att det beror på att forskare upplevs som pålästa, engagerade och kunniga.

Vilket ämne har högst förtroende?
— Medicinsk forskning! Det kommer alltid högst, både när det gäller förtroende och viktighet. Jag tror det har att göra med att sjukdomar är något som engagerar alla — alla drabbas, antingen själv eller någon anhörig. Dessutom kan det hänga samman med ett högt förtroende för sjukvården i stort.

Hur ser det ut i andra länder jämfört med Sverige?
— Sverige ligger bland fem-i -topp när det gäller förtroendet för forskning, av de länder som undersökts. Övriga länder i topp är Finland, Danmark, Storbritannien, Nederländerna och Belgien. Svenskarna är generellt ett tillitsfullt folk. Flera undersökningar visar att vi litar på våra medmänniskor i allmänhet, vilket spiller över även på förtroendet för forskare.

Hur vet ni allt detta?
— Vi gör årliga undersökningar, dels genom ett tusental telefonintervjuer, dels genom enkäter i samarbetet med SOM-institutet. Dessa jämförs dessutom med internationella undersökningar.

Vad tror du om förtroendet för forskare i framtiden?
— Oj, jag är ingen spågumma…  Förtroendet för forskare generellt, som är det vi frågar om, har på det hela taget legat ganska stabilt i tio år och är redan högt, så jag är tveksam till om det kan bli så mycket högre än 80 procent. Vissa menar att det kanske till och med är lite väl högt. Ju mer folk får insyn i forskningen, desto mer kritiska frågor kan de ställa, vilket är positivt. All forskning är ju inte bra.

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Fotnot: Läs mer om Vetenskap & Allmänhets årliga barometer.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Annika Linde är statsepidemiolog och ansvarig för SMI:s del av projektet.

Vad är Influensakoll?
– Influensakoll är ett system som man själv anmäler sig till. Man får en fråga varje fredag, per mejl, om hur man har mått under den gångna veckan. Frågorna handlar om influensasymptom och resultaten sammanställs så att man kan se till vilka städer man har rapporterat från. Det tas ju inga prover, så man kan inte vara säker på att det är influensan. Men eftersom vi vill veta hur omfattande ett utbrott är är och hur snabbt det sprider sig, så är det ett system som kan ge en bra ögonblicksbild. Parallellt tas det prover av distriktsläkare ute i landet i ett annat övervakningssystem. I det läkarbaserade systemen kan man se om det finns influensa, men det säger inte hur utbred den är. Allt som ger symptom som influensa är definitivt inte influensa, men Influensakoll kan ge en bra överblick av om det är väldigt många med influensaliknande sjukdomar.

Har någon annan använt ett sådant här system tidigare?
– Ett likartat system finns i Stockholm sedan fem år tillbaka. Det heter Sjukrapport men är mycket dyrare och omständligare, där söker man aktivt upp slumpmässigt utvalda deltagare. Influensakoll är en del av ett Europeiskt system och det har använts i Nederländerna, Storbritannien och Portugal. Man vill nu sprida det i Europa så vi är en del i ett europasamarbete, men det finns en vetenskaplig del i projektet också. Forskningsuppgiften som ligger på KI är att jämföra resultaten med stockholmsprojektet. Vi vill se om det blir lika bra när man själv får välja att gå in och när urvalet inte är lika jämnt.

Kan vem som helst vara med?
– Influensakoll vänder sig till alla, men man måste ha en mejladress, eftersom man får förfrågningarna via mejl. För att data ska kunna tydas uppger man födelseår och -månad, kön, postnumret där man bor, och lite annan bakgrundsinformation. Man kan däremot rapportera åt andra så vem som helst kan vara med; föräldrar kan rapportera för sina barn och äldre som inte själva har dator kan be någon om hjälp som har en mejladress. Sedan måste man vara en trogen rapportör under sex veckor för att komma med i underlaget. Man rapporterar alltså också när man är frisk.

Vad vill ni att det ska leda till?
– Vi vill att det i slutändan ska leda till ett stabilt och bra system som kan förutsäga hur och när influensa sprider sig i Sverige. I det akuta läget vill vi kunna se och följa vad som händer när något kommer. Det kan vara viktigt för att vara beredd om samhällsfunktioner hotas när många blir sjuka samtidigt. Sedan kan man efter några år se när på året olika saker sker och hur svängningarna ser ut i samhället. På så sätt kan man se och förutse spridning. Det blir ett instrument för oss att kunna hjälpa samhällsplanerare så de kan upprätthålla samhällsfunktioner på bästa sätt. Vi vet redan att vi har den största spridningen av luftvägsinfektioner i februari. Med influensakoll tror vi att vi kommer få en ännu bättre bild hur det ser ut både i tid och på olika orter i Sverige.

Hur många måste vara med?
– Vi har räknat med att om man vill ha en bra bild av alla län i Sverige så krävs det uppåt 50 000 personer.  Beroende på hur många som anmäler sig så kan man sedan göra olika beräkningar. Men det handlar framför allt om att få en bra spridning i landet, så att bedömningen kring mindre städer i olika landsdelar också blir bra.

När kan man börja se mönster i influensaspridnigen?
– Vi kommer nog nästan omgående att se grundmönster i smittspridningen. Nu när influensan är på intågande blir det kanske redan nu  ett litet skutt upp i kurvan, men det blir nog ingen ordentlig topp förrän efter jul. I januari brukar det klättra upp ordentligt. Det finns även en liten tävling på sajten där man själv kan försöka förutsäga influensaspridningen.

Text:  Anna Sandström, forskning.se

För att vara en del i kartläggningen av influensan och hur den sprider sig i Sverige anmäler man sig på influensakolls hemsida.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Lars-Gunnar Andersson är professor i modern svenska vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Är Wordfeud och liknande spel ett effektivt hjälpmedel för språkinlärning?
— Ja, det tror jag, men kanske ett ännu bättre hjälpmedel för den som vill utveckla sin språkliga medvetenhet. Genom att använda sin språkliga fantasi och låta hjärnan snurra runt för att leta efter ord, på liknande sätt som när man löser korsord, tränar man denna medvetenhet. Men det är klart att språkförmågan kräver mycket annat än att kunna skapa långa ord utifrån en given uppsättning bokstäver.

Vad innebär det att Wordfeud nu har accepterat Svenska Akademins ordlista (SAOL)
— Man måste ha ett facit och SAOL är det bästa tillgängliga. Fast vi kan ju alla komma på ord som är svenska men som ändå inte finns med i ordlistan. Det finns till exempel mängder med självklara sammansatta ord vi kan skapa, men av dem är endast ett fåtal med i SAOL.  Orden overheadprojektor och försäljare finns med i ordlistan men inte sammansättningen overheadprojektorförsäljare o.s.v.

Även om inte alla sammansatta ord finns med så godkänns inga särskrivningar. Kan spelet rentav motverka att folk skriver isär?
— Ja, jag tror faktiskt att det kan vara ett bra knep för att förstå hur sammansättningar fungerar, till exempel att leverpastejen är något annat än lever pastejen.

Hur är det egentligen, har särskrivningar ökat?
— Ja, för sjutton. Särskrivningar har ökat väldigt mycket senaste 30 åren, men man vet inte riktigt varför även om det finns ett par tänkbara förklararingar. En är att engelska influenser ligger bakom dagens språkutveckling. En annan förklaring är att människor ser många skyltar och etiketter med särskrivningar; när apelsin och juice kommer på olika rader, saknas det ofta ett bindestreck. Att man inte längre använder skrivstil i samma utsträckning som förr är en tredje, och kanske den bästa. När jag gick i skolan, var man tvungen att skriva med skrivstil och då blev det tydligt att ord som järnvägskorsning skulle hänga ihop.

Hur påverkar ordbehandlingsprogram, som Word, särskrivningar?
— Man kan säga att Word kanske inte orsakar särskrivningar, men programmet motverkar dem inte heller när det godkänner ord som är särskrivna och rödmarkerar ord som är sammansatta.

Finns det några ”språkliga knep” för att bli bättre på ordspel?
— Spela mer! Men sedan är det så att ju fler ord man har i sitt ordförråd, desto lättare är det att hitta de ord man söker. Att vara medveten om hur svenska ord är uppbyggda är säkert till hjälp för att koppla ihop be- med lågtyska lånord som betala, besöka, osv och se att bokstavskombinationerna –ing och -ning utgör ändelser i ord som åkning, sökning, rökning, etc. Genom att ha koll på stam och ändelser blir man förmodligen en skickligare spelare. Men hur grammatiskt medveten man än är, så tvivlar jag på att man skulle slå den erfarne spelaren.

Text: Elin Melin, forskning.se
 

 

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vi har väl alla sett mängder med bilder på skorstenar som förmörkar himlen med svart rök. Och foton på vackra sjöar där idyllen bryts av döda fiskar vid ytan efter det att en industri i närheten har släppt ut något giftigt ämne. Kanske är det sådana bilder många refererar till när vi talar om miljögifter.

Olyckor med allvarliga konsekvenser inträffar, men i sanningens namn sker det ganska sällan. Trenden både här och i andra ”rika” länder är att i samma takt som lagstiftningen skärps och kunskapen ökar minskar utsläppen. Trots det är faran inte är över, dels måste vi leva med konsekvenserna av en rad gamla försyndelser, dels kommer nya utsläppskällor och kemikalier till som inte tidigare varit aktuella.

Dessutom finns det en annan bild som kanske är både värre och mer oroande. I vår vardag finns mängder av material och produkter som sakta ger ifrån sig små mängder av olika kemiska substanser. Förmodligen har flertalet av dessa ingen direkt påverkan på vår hälsa men faktum är att vi idag sällan vet vilka som är farliga och vilka som inte är det. Framförallt är det ingen som kan förutse vad som händer när de olika substanserna bildar helt nya kemiska föreningar.

Rena, fräscha kläder — men med kemiska tillsatser
Produkter som tidigare tillverkades i enkla material idag är mer komplexa och innehåller ofta kemiska substanser för att de ska få nya och bättre egenskaper. Några exempel är idrottskläder och skor som innehåller silver för att de ska hålla sig rena längre och för att de inte ska lukta svett, tyger som behandlas för att smuts inte ska fastna och fönster som är självrengörande.

Dessa ämnen gör oss inte sjuka inom en dag, en vecka eller ens inom ett visst antal år. Men ingen vet vad som händer med vår hälsa och vår miljö på länge sikt. Det finns välgrundade misstankar om att flera av dessa kemikalier har en negativ påverkan på både människor och på vår omgivning, bland annat pekas silver ut som en faktor som kan göra bakterier resistenta mot antibiotika.

Det är viktigt att vi alla, men framförallt barn och ungdomar, får en bättre kunskap om hur kemi, hälsa och miljö hänger ihop. Det är även avgörande för att vi ska förstå vilka konsekvenser kemikaliseringen av vår vardag kan få. Till exempel utsätter sig rökare för en av de värsta kemikaliebomerna som finns.

Vi måste även se upp med naturens egna gifter. Normalt utgör de inte något stort problem men i takt med att klimat och ekosystem rubbas kan de bli en faktor som vi måste hålla bättre koll på. Ett hav fyllt med blågröna alger är för många badsugna svenskar ett otrevligt exempel på när ett naturligt gift har bildats.

Text och faktagranskning:  Artikeln publicerades ursprungligen i ett annat format. Skribent är Per Westergård vid Vetenskapsjournalisterna. Redaktör är Elin Melin, forskning.se. Texterna har faktagranskats av Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet.

Kontaktinformation
red@forskning.se

I många år har världen hållit andan när Nobelstiftelsens litteraturpristagare annonserats. Skulle det bli Tranströmer? Först i år blev svaret Ja.

Varför tror du att Nobelkommittén gav Tomas Tranströmer Nobelpriset i litteratur just nu?
— Jag tror det var ett enormt internationellt tryck. I främmande länder tycker man det är jättekonstigt att han inte fått priset tidigare. Även många tidigare litteraturpristagare har varit förvånade att inte Tranströmer fick priset i stället för dem. Faktum är att han är mycket starkare utomlands. Efter Astrid Lindgren är han den mest översatta författaren — till mer än 60 språk. Att det tog så lång tid innan Tranströmer fick priset beror sannolikt på att han tidigare hade sina fiender och avundsmän inom Svenska Akademin.

Hur vill du beskriva karaktäristiken i Tranströmers författarskap?
— Styrkan i hans författarskap är kombinationen av vision, verklighet och humor. Å ena sidan myten eller det drömska, å andra sidan verkligheten. Mixen mellan dessa är det speciella i hans dikter. Det påminner faktiskt om den magiska realismen, tillämpad på lyriken. Sedan har hans lyrik en tredje komponent, och det är humorn. Framförallt tycker jag kombinationen av det visionära och det humoristiska är väldigt unikt. Sedan måste man tillägga musikaliteten. För Tomas har musiken spelat en väldigt stor roll. Många av hans dikter är komponerade, det vill säga skrivna som kompositioner. Inte på Frödings sätt med vokalharmoni och klanger i ljuden. Det handlar mer om sättet att komponera texten på. Särskilt i de långa dikterna tänker han som en kompositör. Två av Tranströmers dikter är särskilt tydliga exempel på detta: ”Schubertiana” och ”C Dur”.
 
Vad betyder det här för Sverige, för svensk litteratur och litteraturforskning?
— Jag tror det betyder väldigt mycket för Sverige som land. Som författare utgör Tranströmer en slags antites till nihilismen inom svensk kulturdebatt. Det blir ett trendbrott eller en slags slutpunkt nu. Tranströmer är en person som hela tiden har gått sin egen väg. En väg som har varit långt ifrån den moderna nihilismen. Plötsligt kommer man nu se att det finns alternativ.

Torsten Rönnerstrand, docent i litteraturvetenskap, har ägnat större delen av sitt forskarliv åt Tranströmers författarskap, och är lika mycket passionerad läsare som analytisk kritiker.

Hur glad är du idag?
— Jag har haft champagnen på kylning den här dagen i nästan 15 år, men alltid varit tvungen att låsa in den igen. Men nu äntligen, har jag druckit skumpa spetsad med glädjetårar.  Jag lärde känna Tomas Tranströmer redan 1974, då jag som frilansjournalist (extraknäckande doktorand) gjorde en intervju med honom för Göteborgs-Tidningen. Det var i anslutning till Bokens Dag, och den där intervjun har genom åren blivit flitigt citerad. Vi satt en hel dag i mitt kök. Ur detta växte både livslång vänskap och fyra decenniers forskning om Tranströmer. Min bok ”Varje problem ropar på sitt eget språk” avslutade ett mångårigt forskningsprojekt om sanningen och språket som diktarens enda verktyg.

Text: Liselotte Englund

Kontaktinformation
red@forskning.se

 

I alla tider har vi ställt klockan efter solen och almanackan utgår från solens rörelser. Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster och klockan tolv står solen i rakt i söder. Men det är inte riktigt så enkelt. David Kennedal är redaktör för Den Svenska Almanackan och Vanliga Almanackan, Almanacksförlaget.

Vad är höstdagjämningen?
— Jorden rör sig runt solen på ett år. Jordaxeln lutar i en vinkel mot solen, vilket gör att norra halvklotet är mer upplyst under sommarhalvåret och södra halvklotet får mer sol under vinterhalvåret. Höstdagjämningen inträffar då jorden står så att norra och södra halvklotet får lika mycket sol. Om jordatmosfären inte hade funnits skulle dag och natt vara lika långa denna dag. Men på grund av solljusets brytning i atmosfären sker detta ett par dagar senare.

Skiljer sig den tid våra klockor visar jämfört med den tid solen visar under året?
— Man skulle kunna tro att solen rör sig med konstant hastighet runt jorden, men soldygnen (definierade som tiden från att solen står rakt i söder tills att den gör så nästa gång) är inte alls lika långa. Detta beror bland annat på att jordens bana runt solen inte är helt cirkulär utan något ellipsformad. På grund av denna oregelbundna gång har vi definierat en så kallad medelsol, som visserligen inte lyser på himlen, men som rör sig i precis samma takt runt jorden året om och som definierar en ”medelsoltid”. Om man går över till medelsoltid behöver man inte ställa om klockorna varje dygn. Skillnaden mellan sann soltid och medelsoltid kallas för ”tidsekvationen” och utgör som mest drygt 16 minuter (se diagram).
 
Dagen förkortas inte på ett symmetriskt sätt. Solens upp- och nedgång ändras inte jämnt fördelat på morgonen och kvällen. Varför är det så?
— Våra klockor visar alltså medelsoltid, efter den fiktiva solen som rör sig med konstant hastighet. Det betyder att solens verkliga upp- och nedgång inte överenstämmer med den fiktiva solens upp- och nedgång. På grund av att de verkliga soldygnen inte riktigt är lika långa, jorden rör sig ibland snabbare, ibland långsammare i sin bana runt solen (se figur), tar det lite olika lång tid för solen att gå från meridianen (när den står rakt i söder), ena dagen, till meridianen nästa dag. De största skillnaderna sker runt 11 februari och 3 november (se diagram).

Märks det lika mycket i hela Sverige? 
— Det är stora skillnader i solens upp- och nedgång beroende på ortens geografiska placering. Solen går upp tidigare ju längre österut man kommer och senare ju längre västerut man befinner sig. Samma gäller för solnedgången. Men detta betyder inte att solen alltid går upp i Happaranda före den går upp i Strömstad. Man måste också ta hänsyn till ortens breddgrad, hur långt norr den är. Tiderna för olika orters soluppgång och solnedgång skiljer sig väldigt mycket mellan olika årstider.
 
— Under vinterhalvåret blir dagarna längre ju längre söderut vi färdas och kortare ju längre norrut vi befinner oss, i Kiruna går solen till exempel inte upp alls på ca 4 veckor. Under sommarhalvåret gäller det motsatta. Ju längre söderut vi befinner oss, desto kortare blir dagarna och ju längre norrut vi färdas desto längre blir dagarna, i Kiruna går solen inte ned överhuvudtaget på cirka 7 veckor på sommaren.

När slutade vi förlita oss på solen för att bestämma tid? 
— Man övergav  den sanna soltiden till förmån för medelsoltid under 1800-talet; i London redan 1792, i Berlin 1810, i Paris 1816 och i Stockholm 1841. I samband med järnvägarna kom krav på en gemensam tid för hela landet. På 1850-talet valdes Göteborgstid att gälla för alla statsbanor. I och med att järnvägsnäten byggdes ut utomlands och den trådlösa telegrafen, där meddelanden kunde skickas över jorden, infördes sedan gemensamma globala tidszoner som utgick från en nollongitud vid Greenwich, utanför London. Jorden delades upp i 24 zoner med femton longitudgrader emellan. 1 januari 1879 infördes Svensk Normaltid och alla orter i Sverige fick samma tid. Svensk Normaltid definieras av medelsoltiden för Örebromeridianen. Den ligger 15 grader öster om meridianen genom Greenwich, det vill säga 1 timme före den som gäller i England.

Text: Anna Sandström, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Hur kom det sig att du skrev en bok om ond kemi?
— Jag hade länge haft en bokidé, utan att hitta rätt form och vinkel. Så läste jag ROSE- undersökningen, som visade hur ointressanta ord som ”atom”, ”molekyl” och ”polymer” uppfattades bland ungdomar, medan ord som ”drog”, ”gift”, ”sprängämne” och ”medicin” hamnade högst på listan. Ska man få folk att känna ”Wow, det här är ju jättespännande!” måste man utgå från det som väcker intresse. Då kom jag på att ondska kunde vara temat för min bok. Där ryms både gifter, droger och annat som folk tycker är spännande och otäckt. När jag såg utlysningen av Pi-priset, fick jag den spark jag behövde för att komma igång. Deadline låg åtta månader framåt tiden, en lagom tid att skriva boken på, så det var bara att sätta igång.
 
Vad är det för onda kemiska ämnen som behandlas i boken?
— Jag börjar med helvetet, dess historiska bakgrund och uppkomsten av dess klassiska svavellukt. Sedan går jag igenom kemin bakom svett och andra kroppsodörer, kommer in på gifters och drogers verkan i kroppen, vad som händer kemiskt när vi dör, beskriver varför dijonsenap och wasabi gör ont vid förtäring och avslutar med reaktioner som sker vid bränder och explosioner.
 
Vem vill du ska läsa den?
— Alla! En annan undersökning visade att inte bara skolelever uppfattar kemi som oviktigt och ointressant, utan också deras föräldrar. Och jag tror att alla som gillar deckare kommer att gilla min bok.
 
Vad handlar din egen forskning om?
— I samarbete med biologer vid medicinska fakulteten studerar jag hur en modifierad variant av björksocker, xylos, kan användas för att bota tumörer. Xylos förekommer naturligt i våra celler, men den här varianten har speciella celldödande egenskaper och kan alltså användas vid cellgiftsbehandlingar.
 
Populariserar du vetenskapen på andra sätt?
— Jag håller en del föreläsningar för gymnasieelever och allmänhet, och har tagit över Kemishowen här på LTH. Dessutom diskuterade jag och två andra kemister mode och kemi med tre modebloggare i eventet ”Mode och Molekyler” på Kulturen i Lund.
 
 
Text: Åsa Langefors, forskning.se

Fotnot: Pi-priset är ett populärvetenskapligt debutantpris som Kungliga Vetenskapsakademin tillsammans med förlaget Fri Tanke delar ut. Förutom 314 159 kr vinner man ett förlagskontrakt. Priset delades ut av P C Jersild och Christer Fuglesang, vid en ceremoni i Stockholm den 7 februari 2011.

Kontaktinformation
red@forskning.se

 

Sverige halkar stadigt efter andra länder i internationella jämförelser. De svenska elevernas resultat ligger under genomsnittet och långt ifrån toppländer som Finland, Japan och Sydkorea. Mattelyftet är på 2,6 miljarder och ska nu höja resultaten genom fortbildning och forskarskolor för lärare och ett utökat antal timmar i matematik i grundskolan. Astrid Pettersson är professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering och matematikämnets didaktik vid Stockholms universitet.

Vad tycker du om regeringens satsning på matematik?
— Att  man gör en extra insats för matematik är bra, men man behöver göra det även i andra ämnen. Det är inte bara inom matematik som vi ser försämrade resultat, nedgången syns även i andra ämnen.  

Varför har svenska elever blivit sämre på matte?
— Det beror dels på lärarnas kompetens, att lärarnas behörighet har minskat, dels på undervisningsmetoderna. Elever har inte haft undervisning i samma utsträckning som tidigare. Man har allt mer låtit eleverna lämnas åt sig själva. Vad vi vet från internationella undersökningar är att det också finns en förändring i attityd hos eleverna. Svenska elever ger till exempel  lättare upp när de möter svårigheter i matematik. Enligt en del forskare ligger förklaringen delvis i en förändrad ungdomskultur — där man gör lite vad man känner för. Och man känner kanske inte för matematik i samma utsträckning som man gjorde förr.

Varför har lärarnas kompetens inom matematik minskat?
— När man införde 1-7-lärare och 4-9-lärare i slutet av 1900-talet kunde lärarstudenterna fokusera på ämnesinriktningar och man studerade inte så mycket matte inom vissa inriktnignar. Dessa lärare kunde senare bli klasslärare för de lägre åldrarna och fick därmed undervisa i matematik.

Är det en miljardsatsning på matematik som behövs?
— Det beror på hur pengarna används. Det har satsats miljontals kronor hittills som inte har resulterat i förbättrade kunskapsresultat. Varenda krona måste användas med fokus på att elevernas kunskaper  förbättras. Det krävs att man satsar mycket medvetet och långsiktigt.

Hur kan matematikundervisningen bli bättre rent konkret?
— Man måste se till att eleverna ”kommer med på banan”. Jag som lärare kan inte ”lära eleverna”, de måste lära sig själva men jag måste stimulera deras lärande så att de ”lär sig”. Man har tidigare sett eleverna som objekt, som föremål för undervisning. De måste nu bli subjekt i sitt eget lärande. Genom att till exempel använda så kallad formativ bedömning, med konstruktiv feedback och återkoppling, medvetandegör man eleverna om sina styrkor och svagheter i sina kunskaper. Där gäller det att läraren har stenkoll på vad varje elev ska lära sig och lär sig. Eleven måste vara motor i sin egen kunskapsutveckling och läraren kan liknas vid  bensinen.

Den garanterade undervisningstiden ska även utökas med 120 timmar. Behövs det?
— Om vi tittar på undervisningstid i matematik internationellt så är den mindre än många andra jämförbara länder. Men en viktig aspekt är hur vi använder den tid vi faktiskt har. Idag utnyttjar vi inte den tiden till fullo. Vi måste lära oss använda tiden bättre, ta vara på lärarens kompetens och även se eleverna som en resurs i matematikundervisningen.

Text: Anna Sandström, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Varför behövs kemins år?
—  För att visa vilken enorm betydelse kemin har i våra liv! Allt är kemi och något vi använder dagligen. Atomer och molekyler finns överallt, i matlagningen, i kroppen, i alla produkter runt omkring oss.  Det är viktigt att kunna kemi för att förstå sitt liv! Till och med våra känslor är ju störtskurar av hormoner, säger Eva Åkesson och det går inte att ta miste på hennes engagemang.

Vem vänder ni er till? 
— Lärare och elever och alla som inte redan är frälsta inom kemi. Vi vill nå ut till unga människor med att kemi är spännande! Det handlar mer om att få folk att uppskatta kemi, än om att utbilda dem. Alla behöver inte bli kemister, men det är en bra allmänkunskap att ha. 
Internationell slogan är ”Chemistry – Our life, our future”.

Vad kommer att hända under året?
— Det blir en rad olika aktiviteter som ska visa kemins betydelse; föreläsningar, utställningar, debatter och konferenser. Vi ska också utföra världens största experiment, ett globalt vattenexperiment för ungdomar kring pH och rening av vatten, med det största antalet laboranter på en och samma gång.
— Dessutom har vi i Sverige valt att organisera aktiviteterna kring 12 månadsteman, från  konst och kultur i januari till kemins historia och Nobel  i december. Det blir bland annat filmer och månatliga lektionstips till skolor på www.lektion.se.

Hur kom Kemins år till?
— Idén började diskuteras i IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry), där jag satt med, redan 2006. Efter en hel del lobbyverksamhet, bland annat med hjälp av Etiopien och några andra afrikanska länder, fick vi till slut FN-organet UNESCO att proklamera 2011 som ett internationellt kemiår. Från början siktade vi på 2009, men 2011 är bra eftersom det sammanfallet med Marie Curie-jubiléet. Den är hundra år sedan hon fick sitt andra nobelpris – i kemi. Därför hyllar kemiåret särskilt Marie Curie och alla kvinnliga kemister.

— Det är ett spännande år vi ser fram emot!

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Fotnot: Läs mer om Kemins år på www.kemi2011.se och www.chemistry2011.org.

 

Kontaktinformation
red@forskning.se

 Frågan om att framställa kött utifrån stamceller har varit aktuell sedan 1990-talet och fortfarande tror forskarna att det kan dröja 10-15 år innan så kallat in vitro-kött ska kunna produceras för kommersiell försäljning. Idén till konferensen kommer från professor Julia Gold, Chalmers och professor Stellan Welin Linköpings universitet, två av de forskare som ingår i den svenska forskargruppen. Stellan Welin, verksam på avdelningen hälsa och samhälle vid Linköpings universitet, är bioetiker och bidrar med forskning kring etik och social acceptans.

Varför ordna en konferens kring konstgjort kött?
— Meningen är att vi ska försöka sy ihop forskningssamarbeten.

Finns det inga forskningshemligheter? En djurrättsorganisation har ju t ex utlovat 1 miljon dollar till den som lyckas ta fram en kycklingfilé på konstgjord väg till juni 2012?
— Jag tror mer på samarbete — och framför allt är det roligare! Det finns exempelvis ett nederländskt patent, som de gärna delar med sig av, men vi får väl se var vi står efter konferensen. Dessutom befinner vi oss rätt långt ifrån en kommersialisering av någon produkt. Att hinna få fram en filé till sommaren 2012 bedömer jag som omöjligt.

Var i utvecklingen befinner sig svenska forskare jämfört med forskare i andra länder?
— I Sverige befinner vi oss fortfarande i uppstartsfasen. Längst har man förmodligen kommit i Nederländerna — men vi ska nog komma ikapp! NASA var också tidigt ute för att försöka få fram kött till astronauterna men nu satsar amerikanarna på robotar för rymdprojekten istället.

Hur ser finansieringen ut? Betraktas arbetet fortfarande lite som science fiction?
Ja, det är mycket svårt att få pengar. Vi har försökt söka EU-pengar till forskargruppen på Chalmers men fått nej för att vi befann oss ”far from European values”. Första gången vi fått externa pengar är nu till konferensen som ESF (The European Science Foundation) finansierar. Annars är det universitetets egna pengar som används till den här typen av forskning.

Var befinner sig forskningen tekniskt just nu? Finns det något kött att provsmaka?
— Inte vad jag vet. Gruppen på Chalmers har tagit fram en muskelcell som odlas i en bioreaktor. Det första målet är att försöka få fram köttfärs — filéer och biffar kommer att ta betydligt längre tid.

Vilken utmaning anser du vara störst — att få fram kött på konstgjord väg eller att konsumenterna ska vilja äta det?
— Största utmaningen är produktionen: att få fram en billig process, bättre bioreaktor, bättre stamceller från djur och en bättre näringslösning. Konsumenternas acceptans blir den andra utmaningen och det tredje stora steget blir att gå från köttfärs till filéer.

Vore det inte bättre att prata om en ny näringsrik och miljövänlig produkt än att kalla det för kött?
— Nej, jag tänker tvärtom. Folk vill ha kött och jag tror det är svårare att få konsumenterna att välja en ny produkt som de inte vet vad det är. Genom att visa bilder från våra slakterier kommer det inte att bli så svårt att få människor att tänka om.

En osäkerhetsfaktor är om tillverkningen av konstgjort kött kommer att bli mer kostnadseffektiv och miljövänlig än traditionell köttproduktion. Man slipper kostnader för uppfödning, utfordring och slakt men varifrån tas exempelvis näringen till konstgjord köttproduktion?
— Idag används en väldigt dyr näringslösning som består av kalvserum, men det finns alternativ inom den medicinska forskningen som vi ska försöka gå över till. Över huvud taget kan nog forskningen kring konstgjort kött få en del draghjälp av den medicinska forskningen där intresset är stort för att odla stamceller — då till organ för transplantationer.

Text: Agneta Ringaby, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Andréas Olsson är marinarkeolog och enhetschef på Sjöhistoriska muséet. I veckan som gått har hans namn dykt upp i flera olika tidningar efter att nyheten om vrakfyndet Mars släpptes. För honom själv och andra forskare återstår nu ett långt arbete med att fastställa skeppets identitet. Exakt hur forskningen kommer att bedrivas är inte bestämt än, men troligtvis blir det i form av ett samarbete mellan Södertörns högskolas marinarkeologiska centra MARIS, Statens maritima museer och University of Southhampton, England.

Hur fastställer man identiteten på ett sådant här gammalt skepp?
— Vi vet att det ägde rum ett sjöslag mellan den svenska och den dansk-lybska flottan 1564 vid Ölands norra udde. Vi har också vissa enkla beskrivningar av de fartyg som då förliste.  Därefter utgår vi från foton och film över vrakplatsen och försöker knyta ihop vraket med de skriftliga källorna. Vi är ganska säkra på att det är Mars vi har hittat. Vrakets storlek stämmer, byggtekniska detaljer och blandningen av olika storlekar av bronskanoner och enstaka smidda järnkanoner uppfyller vad vi förväntar oss ska finnas på Mars vrakplats.

Vad finns dokumenterat om Mars?
— Det finns en hel del skriftliga källor. Dels finns det skrifter som beskriver sjöslaget, dels sådana som beskriver skeppets byggnation.

Finns det några ritningar?
— Nej, ritningar från 1500-talet är ovanliga, de blir vanliga först under 1700-talet. Dessutom ser ett skepp sällan ut som på en ritning utan förändras under byggets gång. Däremot kan man hitta avbildningar, till exempel målningar, av olika fartyg.

Hur kommer forskare och andra inblandade gå tillväga framöver?
— Det kommer att ske i flera steg. I ett första skede kommer vi att bilddokumentera vraket och komplettera med uppmätningar av olika byggnadsdetaljer. Steg två blir att arbeta med det insamlade materialet för att ta fram skisser till en ritning. Detta är ett arbete som kommer att pågå under en längre tid. Vi kommer antagligen också att arbeta med vad vi kallar för dendrokronologi, det vill säga att datera virket som skeppet är byggt av.

Ska man ska bärga skeppet och göra ett ”Marsmuséum” av det?
— Det är inte något vi arbetar för. Personligen tycker jag att vi redan har ett bra Vasamuséum och även ett bra muséum för Regalskeppet Kronan i Kalmar Län. Behöver vi verkligen ett till? Man ska vara medveten om att det är en otroligt stor samhällsekonomisk satsning och ett mångårigt konserveringsarbete att bärga ett skepp. Konserveringen av Vasa pågår än idag och dykare undersöker fortfarande Kronans vrakplats. Det är med andra ord ett långt och omfattande arbete.

Finns det några risker med att ta upp föremål som har legat orörda så länge. Till exempel bakterier och sjukdomar?
— I samband med stadsarkeologiska utgrävningar av bland annat latriner har man i vissa fall sett sig tvungen att förse arkeologerna med munskydd och handskar, så det är ingen dum fråga. Men jag har faktiskt inte hört om det i samband med en marinarkeologisk utgrävning.

Dykare har letat efter Mars i 20 år, finns det fler skepp som man aktivt söker efter?
— Ja det finns några, lätt mytiska fartyg som man letar efter. Ofta är det vrak som Anders Franzen (som bland annat lokaliserade Vasaskeppet) skrev om. Ett exempel är skeppet Svärdet, som gick på grund i närhet av Kronans förlisningsplats. Problemet är att hon fattade eld och drev iväg innan hon sjönk, och det är därför svårt att hitta den exakta förlisningsplatsen. De instrument man använder sig av är idag väldigt bra och utrustningen är dessutom tillgänglig för betydligt fler dykare nu jämfört med förr. Det hittas väldigt mycket vrak i Östersjön just nu, och det kommer att påträffas flera spektakulära fynd framöver.

Text: Elin Melin, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

I Sverige föregås skolstarten numera av ett år inom den skolförberedande sexårsverksamheten. Men systemen varierar i olika länder och barn kan börja i formell skolundervisning flera år tidigare än vad de gör i Sverige. Sven Persson är professor i pedagogik vid Malmö Högskola och har specialiserat sig på de yngre barnens lärande.

Spelar åldern vid skolstart någon roll?
— Frågan om vilken ålder som är lämpligast för skolstart och betydelsen av förskola diskuteras i hela Europa och är sammankopplad med att nationer söker efter en framgångsfaktor i utbildningssystemet. Man kan argumentera för att frågan är irrelevant eftersom det handlar om vilken verksamhet som erbjuds barnen.  Men, om vi utgår från att skolan är en institutionaliserad verksamhet som är bärare och förmedlare av vissa centrala kunskaper, normer och värden och som skiljer den från förskolan och förskoleklassen, är frågan om ålder vid skolstart av största vikt.
 
Vid vilken ålder är det lämpligast att börja skolan?
— Det hör samman med vilken verksamhet som barnen kommer till då de börjar skolan. De flesta studier ger emellertid inga belägg för att en tidig skolstart, då barnen är 4–5 år, skulle vara gynnsam för hur barn presterar senare i skolan. Snarare pekar den samlade svenska och internationella forskningen på att tidig formaliserad skolgång med mer vuxenstyrd undervisning missgynnar elever i den fortsatta skolgången. Skillnader tenderar att jämna ut sig med stigande ålder och ju senare i skolgången som undersökningarna görs. Länder som lyckas väl i internationella mätningar har olika skolstartsålder, i Finland börjar barnen till exempel vid sju års ålder.
 
Hur ser det ut i andra länder?
— I de flesta länder börjar barnen skolan vid 6 års ålder. Att länder i Europa har olika tidpunkter för skolstart beror huvudsakligen på en historisk tradition och uppbyggnaden av olika skolsystem har utgått från denna tradition. Åldern för skolstart har alltså inte beslutats utifrån några utvecklings- eller utbildningskriterier.
 
Vad säger forskningen om effekterna av att börja tidigt respektive sent?
— Forskning indikerar att tidig formaliserad undervisning i klassrumsmiljö har negativa konsekvenser för barns fortsatta lärande och prestationer i skolan. Däremot uppstår positiva effekter på barns lärande om de tidigt vistas i miljöer, tillsammans med andra barn och kunniga och intresserade vuxna, som utmärks av samspel, aktivitet och interaktion. Det verkar vara den viktigaste förklaringen till att barns vistelse i förskolan har positiva effekter. En förskola med god kvalitet har positiva effekter på barns kognitiva, sociala och emotionella utveckling, vilket visar sig i prestationer senare i skolan. Det gäller i stort sett alla skolans områden.

— När vi talar om och diskuterar effekter av tidig skolstart är det barnets ålder då han eller hon börjar den obligatoriska skolan som är i förgrunden. Men detta är naturligtvis bara en del av bilden. Många länder har en väl utbyggd förskola med inslag som liknar den obligatoriska skolan. Att låta förskolan vara en del av utbildningsväsendet och införandet av läroplan är exempel på hur nationer som Sverige strävar efter att reglera innehåll och former för lärande på ett liknande sätt för skola och förskola.

Vad betyder den skolförberedande sexårsverksamheten för skolstarten?
— Förskolepersonal bör noga fundera på vad skolförberedande verksamhet innebär.  En verksamhet som främjar att barn är aktiva, kreativa och problemlösande är antagligen den bästa skolförberedelse som barn kan få.

Text: Anna Sandström, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Flera europeiska länder har sedan förra året rapporterat om mässlingsutbrott. Frankrike är värst drabbat med över niotusen fall sedan det senaste utbrottet började i oktober förra året. Annika Linde är chefsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet och f.d. professor i virologi.
 
Vad är mässling?
— Mässling är en virusinfektion som är mycket smittsam och en av våra allvarligaste klassiska barnsjukdomar. Nästan ingen som smittas får en lindrig infektion. Sjukdomen ger feber, rödflammiga utslag över hela kroppen, ögoninflammation och infekterade luftrör. Dödligheten i moderna samhällen är mellan en på tusen och en på femtusen. I utvecklingsländer däremot kan dödligheten uppgå till 25 procent. Mässlingsinfektionen försvagar immunförsvaret och följdsjukdomar som blindtarmsinflammation, lunginflammation och aktivering av vilande tuberkulos kan uppkomma.
 
Hur känner man igen mässling?
— Förutom feber, hosta, ögoninflammation och utslag på kroppen får man vita fläckar på kindslemhinnan, vilket är ett säkert tecken på sjukdomen. Eftersom mässling är ovanligt nu förväxlas den ofta med en svår allergisk reaktion, men man blir sällan sjuk med så hög feber av allergi.
 
Riskerar mässling att sprida sig från Danmark till Sverige?
— Ja, men vi bör inte få något omfattande utbrott. I Sverige är mässlingen eliminerad. Vi kan få enstaka importfall, och de kan i sin tur smitta enstaka personer, men vi brukar inte få någon stor inhemsk spridning.  När 90 — 95 procent av befolkningen är immuna så har sjukdomen så liten möjlighet att smitta vidare att man inte får stora utbrott. Vi räknar med att 97 procent av svenskarna är immuna på grund av vaccination eller att man har haft mässling som barn.  I Danmark är under 90 procent immuna.
 
Vad får det för konsekvenser om vi får fler mässlingsfall i Sverige?
— Risken finns att viruset smittar dem som är ovaccinerade, att det till exempel kommer in i antroposofiska grupper där man inte vaccinerar sina barn. De som är vaccinerade två gånger mot mässling har minimal risk att smittas. Av de fall av mässling vi har sett i år var alla ovaccinerade eller hade endast fått en spruta.  1982 började alla barn vaccineras mot mässlingen. Samtidigt infördes vaccination i årskurs sex, så de som är födda före 1980 har bara vaccinerats en gång eller inte alls. När vaccinationen infördes minskade virusspridningen i landet. Tidigare blev alla infekterade, men under 70-talet var det en del ovaccinerade som heller inte blev smittade. Personer i medelåldern (runt fyrtio) har, förutom de småbarn som inte vaccinerats, störst risk att inte ha skydd och därmed att få mässling.
 
Finns det risk för att viruset förändras och immuniteten försvinner, som vid säsongsinfluensa?
— Mässlingsvirusets gener har visat sig mutera lika ofta som influensavirusets. De är båda RNA-virus men mutationerna i generna får inte genomslag på mässlingsvirusets äggviteämnen. Tillräcklig forskning har inte gjorts på varför mässlingsvirus inte förändras men den rådande hypotesen är att förändringar inte är förenliga med vissa virus förmåga att överleva. Därför, eller på grund av någon okänd mekanism, förändras inte mässlingsviruset och vi fortsätter vara immuna om vi en gång blivit vaccinerade eller har haft sjukdomen.
 
Varför väcker mässlingsutbrotten sådan uppmärksamhet?
— När det kommer mässlingsutbrott är det viktigt att få att folk fundera över sitt mässlingsskydd. Så länge en del av befolkningen inte är vaccinerad handlar det om att skydda individer mot svår sjukdom. Är man född före 1970 och är osäker på om man är vaccinerad bör man bli det om man ska åka utomlands. Dessutom innebär varje mässlingsfall en enorm arbetsinsats för våra smittskyddsläkare. Det är enligt lagen en smittskyddspliktig sjukdom och vi måste spåra varje människa som kommit i kontakt med ett mässlingsfall, försäkra oss om att personen är skyddad efter genomgången sjukdom eller vaccination och ge de oskyddade vaccin eller immungloblin.

Text: Anna Sandström, forskning.se

 

 

Kontaktinformation
red@forskning.se

— Miljöpartiet sticker ut från alla andra partier på så vis att man tillåter en hög grad av individualism. Det är inte fult att göra karriär. Miljöpartister som öppet deklarerar sina ambitioner och drivkrafter och öppet säger att de stävar efter en viss position riskerar inte att stötas ut, vilket vi vet kan ske i andra partier, säger statsvetaren Patrik Öhberg, verksam vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Han har med hjälp av de så kallade Riksdagsundersökningarna (se nedan) utmanat den grundläggande berättelsen om svensk representativ demokrati, så säger att politiker inte drivs av personliga ambitioner att klättra, att nå positioner. De som gör detta upptäcks och mönstras ut. Det står att läsa i biografier av före detta statsministrar.

I Patrik Öhbergs undersökning visade det sig att i alla riksdagspartier utom Miljöpartiet fanns det 1996 mellan fem till tio procent bland riksdagsledamöterna som kunde anses vara karriärpolitiker. I Miljöpartiet var nästan hälften av riksdagsledamöterna uttalade politiska karriärister med personliga drivkrafter att hamna i ministerställning, i EU-parlamentet med mera.

Vad beror det på?
— Miljöpartiet har många fler individualister i sina led. Jag vet inte vad det beror på; om det söker sig andra människor dit, som inte gillar att hänga på kafferep utan som driver sina egna agendor, sina egna kampanjer på sina egna sätt.
Vilka dessa karriärister är, har förstås Patrik Öhberg undersökt. Han konstaterar att de gärna kommer från Stockholm, att de inte har arbetarbakgrund, att de påfallande ofta är proffspolitiker när de kommer till riksdagen.  

Patrik Öberg definierar politikerkarriäristerna genom att undersöka vad de vill göra om tio år, ifall deras ambitioner sträcker sig bortom att sitta i riksdagen.  
— Jag har försökt att hitta dem som medvetet strävar efter positioner som är svåra att nå. Och tidsgränsen tio år indikerar att det är ett mål de måste arbeta sig mot, det kommer inte av sig själv. Om politiken är ett smörgåsbord vill jag ta reda på vilka som är beredda att tränga sig fram till det smörgåsbordet.  

Hur blir karriären för politikerkarriärister?
— Det går alldeles utmärkt för politikerkarriärister. De blir inte utpetade ur partierna som Göran Persson vill göra gällande, de är inte föremål för skandaler mer än andra. I stället är de drivande även om de är mindre fokuserade på enskilda väljares problem än andra politiker. De är visserligen lyhörda mot partilinjen men bryter den med jämna mellanrum.

— De är inte mjukare i ryggen än andra. Däremot är de medvetna om partilinjen, men går medvetet emot i frågor där de förstår att de kan profilera sig. Det är nog framgångsrikt. Amerikansk forskning har visat att det inte lönar sig att vara för foglig, säger Patrik Öhberg.  

— Kanske har det skett sen förändring i synen på politiskt ledarskap bland väljarna och att Socialdemokraterna inte har hunnit anpassa sig, säger Patrik Öhberg.

 
Fotnot: Patrik Öhberg försvarar sin avhandling Politiker med karriärambitioner — en omöjlig självklarhet. En studie om karriärambitionernas betydelse i den representativa demokratin den 27 maj.
Fotnot 2: Artikeln publicerades den 17 maj 2011 på Riksbankens jubileumsfond.

 
Text: Thomas Heldmark

Riksdagsundersökningarna

Riksdagsundersökningarna är en databas som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond och utgör en närmast världsunik källa för att pejla attityder, åsikter och drivkrafter hos de folkvalda.
Riksdagsledamöterna har från 1969 och sedan vid åtta tillfällen fram till idag besvarat frågor om vad de tycker i rena sakfrågor såsom klimatpolitik, immigration, men också om hur de ser på partidisciplin, hur de definierar den representativa demokratin, hur ofta de bryter mot partilinjen med mera. Politikerna är mycket öppna och 90 procent av alla svarar, vilket gör materialet extra värdefullt.
Databasen är omgärdat med ett försiktighetsbälte och inte öppen för allmänheten och inte ens för alla forskare.
 

Kontaktinformation
red@forskning.se