Thomas Jaenson är professor i biologi (särskilt medicinsk entomologi) vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet. Han har bland annat forskat på hur klimatförändring förändrar fästingarnas livsvillkor.  

Vad är en fästing för djur?
— Det är ett spindeldjur — en grupp där allt från spindlar och skorpioner till små och stora kvalster ingår. Fästingar är en typ av större, blodsugande kvalster och det finns runt 900 fästingarter i hela världen. Den vanligaste i Europa är arten Ixodes ricinus.

Hur lever fästingarna?
— Fästingar kan suga blod hos allt från ormar och möss till större däggdjur. Under fästingens fyra olika livsstadier — ägg, larv, nymf och vuxen hona eller hane — suger den blod både som larv, nymf och vuxen hona. Hanens enda syfte är att para sig med honorna. Ibland kan man se en fullvuxen hona på till exempel en hund där fästinghonan har en eller flera mindre fästingar hängande på sig. Det är hanar som försöker para sig med honan.

Hur många gånger kan en fästing suga blod?
— Fästingar tar ett stort blodmål under varje aktivt livsstadium. När larverna sugit blod en gång utvecklas de till nymfer och nymferna utvecklas efter sitt enda blodmål till honor eller hanar.  Efter att den vuxna honan ätit färdigt ramlar hon av sitt värddjur och lägger alla sina ägg — upp till 2 000 — på ett och samma ställe. Därefter dör hon.

2 000 ägg? Hur stor är överlevnadsstatistiken?
— I en konstant fästingpopulation blir bara två av äggen fullvuxna fästingar. Det är alltså en hög dödlighet bland framförallt äggen och larverna. Viktigaste mortalitetsfaktorerna är uttorkning samt svält när de blodsökande stadierna inte finner några värddjur.

När riskerar man att få en fästing?
— Vår vanligaste art är aktiv när temperaturen stiger över 5 grader. Den aktiva perioden och antalet fästingar kommer dock att öka i framtiden. Det har vi kunnat förutspå med hjälp av SMHI:s prognos över vegetationsperioden som i framtiden kommer att bli längre. Man kan redan nu se att fästingar spridit sig norrut till Lappland där de tidigare inte fanns, något som beror på klimatförändringar. Samtidigt som antalet ökar i norr kommer det också att minska i sydöstra Sverige där vi får allt för torrt. Fästingar behöver hög luftfuktighet i markskiktet där de tillbringar den mesta tiden.

Hur kan vi hålla nere antalet fästingar?
— För att minska fästingarnas spridning — och även spridningen av de sjukdomar som fästingarna bär på – måste vi begränsa antalet rådjur i antal och till vissa områden. Rådjur och andra hjortdjur är tacksamma värddjur för fästingar i flera olika livsstadier och det finns ett starkt samband mellan rådjurspopulationen och fästingpopulationen. Även om fästingpopulationen på lång sikt kommer att öka, har den under de senaste två åren på sina håll ändå minskat. Detta beror på att vi just haft två stränga vintrar och därför färre rådjur i Sverige. Omvänt hade vi under 90-talet väldigt många rådjur, vilket resulterade i en högre fästingpopulation.

Vilket är det bästa sättet att undvika att få en fästing i vår?
— Ha stövlar och långbyxor – gärna instoppade i stövlarna. Med ljusa kläder är chansen att se fästingarna större. Fästingar finns i markvegetation och ibland i lägre buskage, de kan varken hoppa eller flyga. Om en fästing hinner sätta sig är det viktigt att plocka bort den direkt. Ju längre tid fästingen hinner suga desto mer saliv med mikroorganismer hinner den föra över till oss, vilket ökar risken för att bli sjuk.

Text: Elin Melin, forskning.se

Fästingar som sjukdomsspridare:

Att fästingar kan växla mellan olika värddjur under en och samma livstid gör att de effektivt kan sprida sjukdomar orsakade av virus och bakterier från djur som näbbmöss och smågnagare till oss människor. När fästingen suger blod utsöndrar den saliv som innehåller bedövande och smärtstillande ämnen. Saliven innehåller också ämnen som gör att blodet inte levrar sig i fästingens matsmältningskanal. Därutöver innehåller saliven de bakterier, virus och andra mikroparasiter som fästingen kan bära på.

Borrelia: Flera olika arter av Borreliabakterier kan orsaka sjukdom hos oss människor. 5 — 20 procent av nymferna är infekterade med Borreliabakterier och 15 — 30 procent av de vuxna fästingarna är infekterade med Borreliabakterier. Om man blir smittad med Borrelia är inkubationstiden i genomsnitt en till två veckor. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika. 

TBE: Fästingburen hjärnhinneinflammation är en virussjukdom som ofta är rätt begränsad till vissa områden i Sverige. Fästingarna kan infekteras av viruset genom till exempel skogsmöss eller ärva viruset från sin fästingmamma. De flesta människor som får TBE blir återställda, men en tredjedel får bestående men. Det finns vaccin som skyddar mot TBE. 

Tularemi/Harpest: Fästingar kan sprida tularemi. På Kosteröarna i Bohuslän och speciellt på Karlsöarna vid Gotland, är det mycket troligt att just fästingar har bidragit till överföring av tularemi till människa (från skogshare). Fästingöverförd tularemi är även känt från Nordamerika och Sovjetunionen/Ryssland. På sensomrarna i Norrland är det oftast fråga om stickmyggöverförd tularemi till människor. Hur myggorna får infektionen, för att sedan sprida den vidare, är mer osäkert.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Dalai Lama var lycklig över att få dela med sig av sina erfarenheter till Södertörns studenter. (Foto: Elin Melin)

Södertörns högskola har profilerat sig som en interkulturell högskola där individer från flera olika länder och kulturer möts. Kanske är det den profileringen som gjorde att Dalai Lama tackade ja till en inbjudan om att föreläsa på högskolan.

En av initiativtagarna är Rebecka Lettevall, docent i idéhistoria och prorektor på Södertörns högskola. För drygt ett år sedan hörde hon talas om att Dalai Lama skulle åka runt i Europa och kanske även besöka Sverige.

— Vi skrev ett brev där vi berättade om Södertörns högskola och bjöd in honom att föreläsa här. Vi fick snart veta han var positiv till besöket, mycket tack vare vår mångkulturella profil och vårt projekt konfliktsmart där vi har samarbetat med gymnasieskolor och låtit elever och studenter lösa olika typer av konflikter. Efter en del förhandlingar tackade han ja till vår inbjudan, berättar Rebecka Lettevall när vi ses knappt en timme före Dalai Lama ska gå upp på scenen.

Rebecka Lettevall är självklart glad och förväntansfull inför föreläsningen, liksom de studenter som hade turen att få en plats antagligen också är. Vissa utbildningsprogram har varit prioriterade, men biljetter har också slumpats ut mellan resten av högskolans studenter och en del lärare. Att unga är intresserade av Dalai Lama och den buddistiska kulturen är inget nytt — så var det även 1989 då Dalai Lama fick Alfred Nobels fredspris.

—  I samband med Nobelpriset 1989 blev Dalai Lama mer populär, tidigare hade han ibland framstått som lite udda. Mot slutet av kalla kriget sökte många en annan typ av visdom, lite mer flower power-anda i motsats till det dåvarande relativt hårda klimatet. Att han är så uppskattad i dag beror nog på att han är en varm förespråkare för icke våldsprincipen, dessutom under väldigt lång tid. Dalai Lama är också en väldigt stark personlighet och han utstrålar en vänlighet som tilltalar många.

Dialoger — det mänskliga sättet att närma sig en bättre värld
Sekunderna innan Dalai Lama ska gå upp på scenen är det tyst i aulan, som om vi alla håller andan och inte riktigt vet vad vi har att vänta oss. När vi snart skymtar honom i sina röda munkkläder bryts tystnaden av fotografernas ivriga fotograferande och ljuset från blixtarna lyser upp den dovt belysta aulan. Dalai Lama hälsas välkommen och när han inleder sin föreläsning börjar han med att berätta om sin syn på lycka.

— Vi vill alla ha ett lyckligt liv. Pengar eller makt kan vara en del av metoden för att få det, men det är inte alls säkert. Man kan se att vissa människor med gott om pengar och makt, som individer kan vara fulla av ångest och stress och ofta kanske använder olika typer av hjälpmedel för att må bra. Den verkliga källan för lycka kommer inifrån oss själva, säger Dalai Lama.

Dalai Lamas budskap om lycka och fredliga lösningar kan tyckas vara enkla. Att Dalai Lama fick fredspriset berodde framför allt på hans konsekventa motstånd till våld i kampen för Tibets frihet. Under sitt framträdande på Södertörn frågar han publiken vilka religioner och nationaliteter som finns representerade. Bland annat kristna, muslimer, hinduer och ateister återfinns bland åhörarna. Att alla människor skulle ha samma åsikt om saker och ting är inte möjligt och Dalai Lama använder tvillingar som en metafor för att illustrera hur människor som ser ut att vara väldigt lika egentligen kan ha helt olika åsikter och värderingar.

—  Men att lösa konflikter genom våld är inte acceptabelt, man måste ha en dialog och komma överens fredligt. Dialoger är det mänskliga sättet att närma sig en bättre värld, säger Dalai Lama under föreläsningen.

Fred som en process
Man kan fråga sig vad fred egentligen är och svaret varierar beroende på vilken teori man lutar sig emot. När vi innan föreläsningen frågar Rebecka Lettevall, som har ägnat sig åt fredsforskning, ställer hon sig bakom teorin om att se freden som en pågående process och inte som ett statiskt tillstånd som sker en gång. Att lösa konflikter fredligt, i enlighet med Dalai Lama princip, kan också vara resurseffektivt.

— Att vinna genom våld innebär också att vidmakthålla våld. Då måste man lägga ner resurser på att upprätthålla ett fredstillstånd. Skapas freden med fredliga metoder kan man lägga ner dessa resurser på sådant som är viktigt till exempel i form av sjukvård, omsorg och utbildning, berättar Rebecka Lettevall.

Text: Elin Melin, forskning.se

Fotnot: Webbsändning av föreläsningen på Södertörns högskola finns tillgänglig till den 15 maj.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Tibetanska jordbrukare. Den officella bilden till den kinesiska ockupationen var från början att modernisera landet. (Foto: SXC)

Jan Magnusson vid Socialhögskolan, Lunds universitet, har sedan 1990-talet forskat om tibetanska flyktingar.

Hur många tibetaner lever i exil?
— Det är svårt att säga, men när den tibetanska exilregeringen genomförde en officiell folkräkning förra året kom den fram till att det är runt 145 000. De allra flesta är tibetaner som flydde redan i början av 1960-talet, i efterdyningarna av lhasaupproret den 10 mars 1959 då Dalai Lama hastigt gick i exil till Indien, samt deras barn och barnbarn. Merparten av de tibetanska flyktingarna bor i Indien och Nepal.

Under 1950-talet tog Kina gradvis kontroll över Tibet. Officiellt handlade det om att befria landet från dess teokratiska styrelseskick och modernisera samhället. För att vinna över det tibetanska folket i moderniseringsprojektet byggde kineserna bland annat vägar och broar. Under denna period var det många som välkomnade deras närvaro. Efter lhasaupproret hårdnade det kinesiska greppet avsevärt och landet styrdes sedan utan hänsyn till tibetanernas åsikter.

Hur kommer det sig att Tibet är så viktigt för Kina?
— Det finns stora mineraltillgångar i Tibet som Kina vill exploatera. Forskning visar att den ekonomiska utvecklingen gått framåt och att många tibetaner upplever att de har fått det materiellt bättre, även om det endast finns religionsfrihet på pappret och diskriminering och övergrepp mot tibetaner också ofta förekommer.

Är det många som flyr från Tibet i dag?
— En del, men under de senaste åren kan man framförallt se början till en  andra våg av tibetanska flyktingar som lämnar bosättningarna i Indien och Nepal för att söka ett bättre liv, framförallt i USA, Kanada och Australien.

Har Dalai lama en andlig, religiös eller politisk roll?
— Antagligen alla på en och samma gång. Personen Dalai Lama, det vill säga Tenzin Gyatso, är unik och kommer därför att bli svår att ersätta. Han är förmodligen en av världens viktigaste religiösa ledare och det är inte bara tibetaner som ser upp till honom utan även människor runt om i hela världen. Tibetanska buddister ser honom också som en emanation av gudomen Chenrezi, en bodhisattva med ett speciellt uppdrag att sprida medkänslans budskap i världen.  

Vad utmärker den tibetanska exilregeringen?
— Det finns egentligen ingen riktig exilregering utan en organisation med säte i Dharamsala i norra Indien som till det yttre ser ut som en regering med olika departement och en förvaltningsstruktur. Men den har egentligen ingen makt över de tibetanska flyktingarna och inte något mandat att verka som en exilregering i Indien. Förutom att den administrerar en stor del av biståndet till flyktingarna kan man kanske se den som ett sätt att utveckla ett styrelseskick som skulle kunna träda in i den händelse att Tibet skulle bli självstyrande igen. Däremot har exiltibetanerna, genom exilregeringens arbete, varit bra på att få ut sitt budskap mycket starkare än andra de flesta andra flykting- och exilgrupper.

Text: Elin Melin, forskning.se

Fotnot: Forskning.se var på plats när Dalai Lama föreläste på Södertörns högskola.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Stephan Rössner är professor emeritus och tidigare verksam vid institutionen för medicin, Karolinska universitetssjukhuset.
 
Vilka är de vanligaste dieterna?
— Vad folk i allmänhet äter vet vi inte i detalj, men vi vet vilka det skrivs mest om i media. I Sverige handlar det ofta om GI och andra lågkaloridieter, stenålderskost, högfettskost och medelhavsdieten. Det finns mycket forskning om medelhavsdieten, framför allt grekiska studier som visar att kosten är bevisat bra för långsiktig hälsa och förebygger hjärt- och kärlsjukdomar.  

Medelhavsdieten har sitt ursprung i Grekland, även om den moderna svenska kosten egentligen påminner väldigt mycket om den mat man äter i länder kring medelhavet.
 
— Kosten innehåller mycket olivolja, grovt bröd och fiberrika grönsaker som bönor, baljväxter och rotfrukter. Den innehåller också en mindre mängd mejeriprodukter, kött och fisk. Man dricker gärna vin till maten och äter olika typer av fruktdesserter.

Vid motsatta sidan av medelhavsdieten finns andra, fettrika dieter som LCHF (low carb high fat) och som man stöter på allt fler anhängare av.

— LCHF är en kost med ett högt fettintag och som många gått ner i vikt av. Men man har inte skiljt på betydelsen av att långsiktigt må bra och att endast gå ner i vikt — gå ner i vikt kan man göra genom att minska på matintaget, oavsett diet. Vissa förespråkare av högfettsdieter har hävdat att den här typen av kost kan förebygga svininfluensa och cancer, men för det finns inga vetenskapliga bevis. Det man däremot har sett är att diabetiker kan minska sitt insulinbehov, säger Stephan Rössner.

Hur mycket socker kan vi stoppa i oss?
— Det finns rekommendationer från livsmedelsindustrin om att vi utan risk skulle kunna äta upp till 25 procent av våra kalorier som raffinerat socker, medan forskare och NNR (Nordic Nutrition Recommendations) rekommenderar ett dagligt maxintag på 10 procent.

Är det verkligen bra med lightprodukter?
— Många är oroliga över riskerna med sötningsmedel, men det finns metervis med material om att till exempel aspartam, som är ett av de vanligaste sötningsmedlen, är ofarligt. Sötningsmedlen utsöndras ur kroppen och inlagras aldrig.

Text: Elin Melin, forskning.se

Näringsämnen i livsmedel

Kolhydrater
Varför? Kolhydrater är en viktig energikälla och kommer i stort sett bara från växtriket.
Var? Bröd, mjöl, gryn, fullkornspasta, potatis, frukt, grönsaker och baljväxter innehåller kolhydrater som kan vara bra för oss. Kolhydrater från livsmedel som innehåller mycket socker (t ex läsk och godis) är däremot inte nyttiga.

Fett
Varför? Fett behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner. Fett behövs också för att kroppen ska kunna ta upp fettlösliga vitaminer. Fetterna förser oss också med livsnödvändiga fettsyror och ger oss energi.
I vilken form? Fett förekommer som mättade, enkelomättade eller fleromättade fetter där omättade är bäst. Utöver det finns även transfetter som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom och nyligen har blivit förbjudna i livsmedel.

Protein
Varför? Protein är nödvändigt för cellernas uppbyggnad, för bildandet av hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret.
Var? Protein finns i huvudsak i animaliska livsmedel som kött, mjölk, fisk och ägg samt vegetabiliska livsmedel som ärtor, bönor och spannmål.

Vitaminer
Varför? Vi känner till 13 vitaminer som är essentiella, dvs livsnödvändiga, och som kroppen inte själv kan producera.
Var? Fyra vitaminer är fettlösliga — A, D, E och K — och finns mest i feta livsmedel som oljor, mjölk och fet fisk. Nio vitaminer är vattenlösliga: Vitamin C och åtta B-vitaminer. Vitamin C finns mest i frukt och grönsaker och B-vitaminer finns mest i kött, fågel och spannmål.

Utöver detta finns även kostfiber, salt och mineraler i maten.

Källa: Livsmedelsverket.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Forskning.se:s bidrag:

Ett dinosaurieägg har kläckts i laboratorium i USA
Ett dinosaurieägg som legat orört i sanden i över 70 miljoner skickades 1998 till ett laboratorium i USA. Där har det sedan dess förvarats i ett särskilt ljusrum, motsvarande den effekt som används för ruvande höns. För en månad sedan hörde personalen oväntat ljud från ägget och strax därpå började skalet krackelera och ut kom en liten dinosaurieunge, cirka tre decimeter lång från huvud till svans.

— Det är en häpnadsväckande sensation, säger laboratoriets forskningschef Jester Iocus. Vi tror att det rör sig om den fågellika dinosaurien Balaur som bland annat utmärker sig genom sina krökta klor.

Ja, visst låter det fantastisk. Nästan för bra för att vara sant — och det är det också. För det här är förstås ännu ett aprilskämt.

Redaktionen på forskning.se kunde inte låta bli att försöka lura er lite, lite. Men som de kunskapsälskande människor vi är har vi försökt ta reda på ursprunget till traditionen att ”narra april” — vilket visat sig vara lättare sagt än gjort. Enligt Nordiska museet går denna sed i Sverige tillbaka till 1600-talets mitt, men man vet inte varifrån traditionen kommer från början.

Man luras flitigt kring 1 april även i andra europeiska länder och i Frankrike finns skämtandet dokumenterat från 1500-talet. I USA, Australien och Storbritannien kallas dagen All fools day. Den kanske mest kända medievitsen kommer just från Storbritannien, i Evening Standard som 1 april 1846 hade en annons om åsnevisning utanför staden. Folk åkte dit och höll utkik efter djuren — tills de insåg att de själva var åsnorna.

De mest kända svenska medieskämten är kanske Göteborgspostens, som 1950 skrev att Öland lossnat från havsbotten och flutit in mot den svenska kusten, samt Kjell Stensson som i svartvit tv 1962 sa att man kunde få färg-tv genom att trä på en nylonstrumpa på skärmen. Inslaget finns på svtplay.se.

Har du blivit lurad i dag?

Text: forskning.se

Läs här om de bästa svenska aprilskämten: http://aprilskamt.se/

Kontaktinformation
red@forskning.se

Formaldehyd kan bland annat användas som konserveringsmedel och enligt EUs regelverk är då halten 0,2% tillåten. I Brazilien blowout var halten 7,9%.

Marie-Louise Lind, yrkeshygieniker och forskare vid institutet för miljömedicin på KI, är förvånad över de höga halterna i produkten, och säger att det inte är ovanligt att formaldehyd används som konserveringsmedel, men då i betydligt lägre doser. Formaldehyd är en gas som både inandas och tas upp genom huden, vilket gör den mer komplicerad att skydda sig från.

Förutom den cancerogena risken, är formaldehyd allergiframkallande. Ämnet irriterar ögon och luftvägar och den som andas in gasen under längre tid kan få nästäppa, luftvägsirritation och andningsbesvär av astmatyp.

Är det någon som har kontroll över alla hårvårdsprodukter som finns idag?
— Nej, när det gäller kemikalieämnena i produkterna finns ingen stor kontroll. Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet med ansvar för kosmetiska produkter och Arbetsmiljöverket är ansvarigt för tillsyn av arbetsmiljön när produkterna används.

Vilka är svårigheterna med forskning kring hårvårdsprodukter?
— Den typen av produkter som frisörer använder, handlar om en mycket komplex kemi där olika ämnen påverkar varandra och kanske även det skyddsmaterial frisörer kan skydda sig med. I min egen forskning har jag kommit fram till att skyddshandskar är ett bra skydd för frisörerna. Men just nu studerar jag om väteperoxid kan förstöra materialet i handskarna. Väteperoxid är ett mycket vanligt förekommande ämne bland de produkter frisörer använder.

Vilken annan forskning om hårvårdsprodukter är aktuell nu?
— Ett projekt går ut på att studera hur kemikalierna från permanent hårfärg släpper från håret efter färgning. Det finns också ett projekt vid Lunds universitet som studerar ökad cancerrisk för frisörer efter hantering av just hårfärgningsmedel. Man vet sedan tidigare att det finns en något ökad risk för cancer i urinvägarna. I det här projektet har forskarna precis hunnit samlat in blod och urin från de frisörer som ska undersökas, så resultatet från projektet kommer att dröja något år.

Hinner inte nya produkter komma fram innan forskningsresultaten är klara?
— Jo, utvecklingen går väldigt fort. Men när det gäller hårvårdsprodukter så bygger de fortfarande på rätt ”gammal” kemi. Basämnena i till exempel hårfärgningsmedel eller permanentvätskor är i stort sett de samma idag som de varit under många år.
————————-
Efter Läkemedelsverkets analys ska företagen bakom de två produkterna Brazilian Blowout Acai professional Smoothing Solution och Keratin Complex Smoothing Therapy Natural Keratin Smoothing Treatment, enligt Läkemedelsverket istället lansera ersättningsprodukter — som också ska analyseras av Läkemedelsverket.

Text: Agneta Ringaby, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vad är en solstorm?
— Det är solens sätt att bli av med den energi som lagrats i magnetfältet i solens yttersta atmosfär koronan. Det observeras som “solar flares”, intensiv elektromagnetisk strålningsutbrott och/eller koronamassutkastningar, kolossala plasmamoln med magnetfält. De snabba plasmamolnen skapar chocker som kan accelerera protoner framför till höga energier. Jordriktade koronamassutkastningar med hastigheter upp till 2000km/s kan nå fram till jorden inom 18 timmar.

Kan vi på jorden påverkas av solstormar?
— Ja, både jordens atmosfär och teknologiska system påverkas av solstormar. Solar flares påverkar jordens jonosfär och därmed kortvågskommunikationen, samt navigationssystem som GPS. De upphettar också atmosfären för lågflygande satelliter, vilka tappar höjd på grund av den ökade friktionen. Koronamassutkastningar med intensiva protoner kan skada instrument ombord på satelliter och göra dem odugliga. De snabba plasmamolnen ger också kraftiga jordmagnetiska stormar med vackra norrsken, men även jordmagnetiskt inducerade strömmar som påverkar de elektriska systemen på jorden. Den kraftiga jordmagnetiska stormen den 29 oktober 2003 orsakade ett elavbrott i Malmö.

Kan en solstorm förutsägas?
— Ja, internationellt finns en organisation “International Space Environment Service”, som består av 13 st “Regional Warning Centers” i världen. RWC-Sweden ligger i Lund. Dessa regionala varningcenters ger varningar och gör prognoser av solstormar och effekter utifrån rymd- och markbaserade observationer.

Det har pratats om en extrem superstorm 2013, kan man veta det redan nu?
— Nej. Årtalet kommer däremot från att vi beräknar nå denna solcykels maximum under 2013-2014 då de kraftigaste solstormarna förväntas inträffa. Intresset för en extrem supersolstorm, som solstormen den 1-2 september 1859 då till exempel norrsken observerades i södra Indien, kommer från USA. Där har man i en rapport och i möten diskuterat vad en sådan storm skulle kunna åstadkomma i dagens mycket känsligare samhälle. Statiskt har man uppskattat att en sådan kraftig storm inträffar omkring vart 150:e år. Intressant är också att det skedde under en medioker solaktivitetscykel som denna förväntas bli.

Kan vi förbereda oss inför en superstorm?
— Ja, det finns mycket att göra på många olika plan. Satsa på grundsolstormsforskning så förbättrade prognoser tas fram från solrymdsonder. Bygg ut nätverket av varningscentra världen över och gör prognoser förståeliga och tillgängliga för berörda myndigheter och användare av teknologiska system. Det finns flera sätt att minska riskerna, till exempel back-up-system för GPS, kraftigare skydd för satelliter och blockeringsskydd för el-kraftnätet.

Text: Elin Melin, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Jenny Madestam är universitetslektor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har tidigare undersökt hur den socialdemokratiska idealbilden av partiledarskapet ser ut.

Vilka ideal finns för en socialdemokratisk partiledare att leva upp till?
— Jag brukar kalla den socialdemokratiska ledartypen för en kompispappa eller kompismamma, där den å ena sidan ska vara en tydlig auktoritär som går i täten och som partimedlemmarna kan se upp till. Å andra sidan ska samma person vara en jämlike, en kompis som inte får gå i täten utan ska vara likvärdig partiets medlemmar. Jantelagen är väldigt stark, vilket gäller generellt i svensk kultur, men är kanske ännu starkare inom socialdemokratin som är ett kollektivistiskt parti där gruppen är det centrala och inte individen.

Hur gör man för att leva upp till dessa motstridiga ideal?
— Det ideal som jag har forskat fram är just ideal och som är svåra att leva upp till i verkligheten, och rent av omänskligt att förena. I ledarskapet finns hela tiden konflikter; man ska vara tydlig och ta kommandot samtidigt som man ska lyssna och vara lyhörd. Därför blir man aldrig helt nöjd med en ledare, det är som på semestern när du vill vara aktiv och resa runt samtidigt som du vill ligga helt still och bara vila. 

Hur förhöll sig Mona Sahlin och Göran Persson till idealen?
— Mona Sahlin lutade mer åt kompisidealet, hon gick in mer som en lagledare framför ett starkt jag. Hon var den lyhörda partiledaren till skillnad från Göran Persson som i stället levde upp till pappaidealet och visade var skåpet skulle stå.

Är den föreslagna partiledaren Håkan Juholt en pappa eller kompis?
— Om man ser på Håkan Juholt så utstrålar han ett kompisideal med bred förankring i partiet och sägs vara en bra lyssnare. Samtidigt tyckte jag att han påminde lite om Göran Persson under gårdagens presskonferens, han utstrålade självförtroende och gav intryck av att kunna ta kommandot. Så möjligen kommer Håkan Juholt att i större utsträckning kunna kombinera de båda idealen, men det återstår att se.

Vilka egenskaper är generellt viktiga för en partiledare att ha?
— Tydlighet är viktigt, du måste ha en idé om vad du vill och förmåga att driva igenom idén. Det kan handla om vad som helst, vilka som ska sitta i regeringen, vilka värderingar partiet ska ha, och så vidare. Sedan ska du också ha mod, du måste vilja driva frågor och inte bara lyssna och gå efter vad andra tycker, som partiledare kan man inte bli älskad av alla och det måste du stå ut med. Du måste också kunna kommunicera, både inom det egna partiet och ut mot väljarna.  Plus, du måste kunna hålla ihop partiet. Alla partier har interna konflikter och det gäller att hålla en balans mellan allas olika åsikter, inte minst inom Socialdemokraterna som är ett väldigt stort och brett parti. 

Text: Elin Melin, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Va, varför ska man inte använda glidvalla?
— Av två skäl. Dels blir det bättre glid, dels är det bättre för hälsan och miljön.

På gamla träskidor använde man stearin eller tjära för att få bättre glid. Trä är ett poröst material som suger åt sig vatten, därför behövde man lägga på glidvalla. Men sedan 1970-talet har i stort sett alla skidor ett belag av så kallad ultrahögmolekylär polyeten (UHMWPE). Det är ett ickeporöst och vattenavvisande material med goda nötningsegenskaper, låg friktionskoefficient och förmåga till självsmörjning. Att lägga paraffin på UHMWPE-belag är som att lägga tjära på en plastbåt.
 
— Det räcker att sickla belaget med en stålsickel då och då. Det tar bara några minuter, jämfört med att stå en timme i vallabod, lägga på glidvalla och andas in mindre hälsosamma odörer.
 
På vilket sätt är glidvallan farlig?
— Problemet uppstår vid prepareringen av skidorna. När glidvallan smältes på skidorna, andas man in olika ångor som frisätts i luften, vilket kan leda till 15 procent sämre lungeffektivitet under det närmaste dygnet. Använder man glidvallor med fluorkarboner ökar hälsoriskerna avsevärt, bland annat får man höga fluorhalter i blodet
— När paraffinrester med fluorkarboner sedan hamnar i soporna och bränns utvecklas gaser som är tio gånger farligare än stridsgasen fosgen som användes under första världskriget.
 
Varför skippar inte fler glidvallan?
— Ja, det är en bra fråga. Den etablerade vallaindustrin säger att jag har fel, men de har inte lagt fram några argument för varför, trots att mina första resultat publicerades redan 2006 i en licentiatavhandling, säger Leonid Kuzmin, som själv hade lång erfarenhet både som skidåkare och vallatekniker innan han började forska.
— Folk får göra som de vill, skidåkning är ju en fritidssysselsättning, men varför hålla på med glidvalla när det är billigare, snabbare och mer hälsosamt att använda ursprungsbelaget?
 
Vad ska man göra om man redan har glidvalla på sina skidor?
— Det är bara att skrapa bort glidvallan från ursprungsbelaget med en stålsickel. Det tar några minuter att få fram en ny fräsch yta med bra glid och det kan göras om och om igen i flera år utan att belaget tar slut.
       
Gäller detta både längdskidor och slalomskidor?
— Ja, det är samma princip, säger Leonid Kuzmin på telefon från Sälen, innan han själv ska ge sig ut på en skidtur.

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Sociala nätverk för akademiker och forskningsintresserade:

Johan Eklund är kommunikationsansvarig för Sverige på det sociala nätverket Researchgate som har kontor i Berlin, Tyskland. Det är ett av flera sociala nätverk som riktar sig mot den akademiska världen.

Researchgate, vad är det?
— Det är ett socialt nätverk för forskare som kombinerar klassiska nätverksfunktioner, som profiler och diskussionsgrupper, med en akademisk platsbank, litteratursökning och evenemangskalender. Målet är att utöka samarbetet mellan forskare internationellt och i dagsläget har vi medlemmar i 196 länder, allra flest i USA och Storbrittanien.

Litteratursökningen använder flera, stora databaser och det finns även möjlighet för forskare att publicera egna granskade artiklar via open access. Kombinationen av skräddarsydda forskartjänster med klassiskt, socialt nätverkande är enligt Johan Eklund utmärkande för Researchgate.

— Det är inte så många som kombinerar open access och databassökning med diskussionsforum. Det finns ett par mindre forskarnätverk, men vår främsta konkurrent är Academia, som även det är ett internationellt nätverk.

Kan vem som helst gå med i nätverket?
— Ja, alla kan gå med. Men av de som är medlemmar i dag har majoriteten  en doktorsexamen eller högre i något ämne. Den mest representerade disciplinen är i nuläget naturvetenskap. Bland övriga medlemmar finns till exempel studenter som är intresserade av att hitta forskning inom olika områden och som vill diskutera och ställa frågor till verksamma forskare.

Vilka står bakom sajten?
— Vi har funnits sedan maj 2008 och initiativtagare är tre forskare från Tyskland. En av dem, Ijad Madisch, kläckte idén när han insåg att det är mycket forskningsresultat som man aldrig hör talas om, inte minst de negativa resultaten. I ett nätverk kan man diskutera all forskning. Till exempel kan en kemist som helt har fastnat i sitt forskningsprojekt dela med sig av problemet till andra inom samma disciplin och därmed få hjälp att komma vidare.

Upplever ni att forskare gör detta, delar med sig av sina erfarenheter?
— Ja, verkligen.  Diskussioner i tusentals ämnesspecifika grupper pågår varje dag. En av de mest aktiva grupperna är gruppen ”Methods” där forskare utbyter erfarenheter av olika metoder inom exempelvis kemi, biologi och medicin. Alla som går med i nätverket är ju intresserade av att föra forskningen framåt.

Text: Elin Melin, forskning.se

Fotnot: I faktarutan till höger finns länkar till Researchgate och till flera andra liknande sociala nätverk.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vad är din spontana reaktion på händelserna i Egypten?
 — Det är en omvälvande utveckling som sker i Egypten som de flesta haft svårt att förutsäga. Flera forskare har framför allt fokuserat på att förklara varför vi ser sådana här robusta, auktoritära regimer i Arabvärlden och sökt förklaringar till varför de har kunnat överleva i decennier. I boken The dynamics of change in the Arab world: Globalisation and the re-structuring of state power behandlade jag och Helena Lindholm Schulz, vid Göteborgs universitet, den säkerhetspolitiska förändringsprocessen, det vill säga säkerhetssektorns roll för regimens överlevnad. Och just säkerhetssektorns styrka, och inte minst viljan att använda den, är en viktig aspekt att beakta i fallet Egypten nu.
 
Tidigare var militären tätt knuten till nationsbyggandet och politiken, där bland annat politiska ledare som Nasser och Mubarak haft militär bakgrund från början. Ledarna tillsammans med militären var då en garant för stabiliteten. De senaste åren har den egyptiska militären professionaliserats, vilket haft betydelse för förändringen i ett mer långsiktigt perspektiv. Till skillnad från exempelvis Saudiarabien och Syrien har den egyptiska militären haft en starkare och längre framskriden institutionalisering och professionalisering, vilket resulterat i en mer självständig yrkesetik. Däremot är polisen och underrättelsetjänsten nära knuten till Mubaraks regim. Vad vi kan se just nu är hur militären försöker hålla en mer neutral ställning mellan demonstranter och regimtrogna anhängare. Samtidigt är militären en avgörande maktfaktor i Egypten och utövar stort inflytande även inom icke-militära områden såsom jordbruk, energi och vatten.
 
I Arabvärlden är regimens överlevnad ofta intimt sammankopplad till säkerhetssektorn. Nationell säkerhetspolitik är därmed nästan detsamma som regimsäkerhet. Det som nu visade sig i Egypten, när protesterna började, var att militären markerade fortsatt ansvar för den nationella säkerheten i landet, men att det inte likställts med regimsäkerhet.
 
Hur ser du på chanserna till en fredlig utveckling och demokratisering i Egypten?
— Demonstrationerna är starkt gräsrotsbaserade och vi kan ännu inte skönja ett entydigt ledarskap. Demokratiseringsprocesser är ofta instabila, med risk för ökat våld och osäkerhet. Detta är ett allmänt problem som man också till exempel konfronteras med när man pratar om fredsbyggande, när man går från krig till fred och där det handlar om att skapa mer hållbara institutioner och demokratiska val. Det är just denna instabilitet och osäkerhet som man är rädd för i väst, i Europa och USA. Även människorna i Egypten är rädda för social och politisk instabilitet och det är därför militären spelar en så central roll här — för om det blir ett maktvakuum kan rivaliserande grupper med våld försöka ta makten.
 
Man må vara ambivalent till delar av det muslimska brödraskapet, men de representerar samtidigt en del av befolkningen. Blir det så att man får ihop någon typ av ordnad och legitim samlings- eller övergångsregim ökar sannolikheten för en fredlig utveckling.
 
Men det är viktigt att förstå att politisk och ekonomisk liberalisering inte är liktydigt med demokratisering, det är en distinktion som ofta saknas i den praktiska politiken. Flera länder i Arabvärlden har gått igenom vad man kallar en politisk och ekonomisk liberalisering, och det är ett begrepp som ofta använts. Det gäller även Egypten, och nu säger Mubarak att de ska göra det igen.
 
Men den bittra erfarenheten som folket har från ekonomisk och politisk liberalisering under 80-talet har bland annat varit höjda priser på basvaror och riggade politiska val. Muslimska brödraskapet har inte haft möjlighet att delta som parti i de senaste valen och det har varit tydliga försämringar när det gäller mänskliga rättigheter för politiska aktivister, akademiker, journalister, etcetera. Så när man hör Mubaraks tal om politisk liberalisering och reformer så är det för befolkningen inte någonting positivt, utan nu kräver man grundläggande medborgerliga rättigheter av inflytande och demokrati.
 
Och det är som flera av dem som protesterar säger; att nu gäller det att väst ställer sig på rätt sida av historien. För det har varit oklara och sena budskap från USA och Europa under den senaste veckan där man å ena sidan tycker att protesterna är legitima, men samtidigt så uttrycks en ambivalent hållning gentemot Hosni Mubaraks regim.
 
Det är en rädsla för islamister som spelas upp, vilket avspeglar delvis en förenklad bild av Arabvärlden. Det är viktigt att bejaka variationen av islamistiska partier som finns i regionen. Det muslimska brödraskapet ser olika ut på olika platser. Hamas är till exempel en vidareutveckling av muslimska brödraskapet, men som har blivit mer radikaliserat. Den grundläggande frågan är ju främst om partierna accepterar de politiska och fredliga spelregler som gäller i en demokrati.
 
Vad krävs av Europa och övriga världen?
 — Det är väldigt viktigt att EU, om man ska ha någon trovärdighet, är tydlig i stödet för denna demokratiseringsprocess. Jag menar att det borde ligga i EU:s intresse med tanke på den utrikespolitiska profil som man försöker föra, och som man har uttryckt i sina olika partnerskap, både bilateralt och multilateralt, kring Medelhavet. Det är detta man har pratat om i årtionden, så då måste man ju nu uttryckligen stötta denna utveckling.
 
Jag hoppas också att vi går i den riktningen. Men det finns en ambivalent inställning, rädslan för vilka som kan komma till makten i dessa demokratiska processer och då är det framför allt islamister man tänker på.
 
När det gäller USA så har man sagt sig stödja rätten till de här fredliga demonstrationerna och att Egypten måste gå vidare med politiska reformer, samtidigt så har man inte krävt Hosni Mubaraks avgång. Under årtionden har USA haft ett intimt säkerhetspolitiskt samarbete med Mubaraks regim som man ser som en av de viktigaste centrala aktörerna i det maktpolitiska spelet i Mellanöstern.
 
Men ilskan mot USA, och resten av västvärlden, kommer ju växa bland befolkningen om det inte finns tydligare stöd för demonstranterna. Då tycker man att det här är hyckleri när man inte är konsistent i sin politik som säger ”ja till demokrati — men inte i Arabvärlden”.
 

Text: Anna Sandström, Riksbankens jubileumsfond

Fotnot: Karin Aggestam är en av författarna i boken The dynamics of change in the Arab world: Globalisation and the re-structuring of state power, om förändringsdynamiken i Arabvälden. Boken beskriver hur utvecklingen påverkas av politiska, ekonomiska och säkerhetspolitiska faktorer, med fallstudier från bland annat Egypten.

Artikeln är även publicerad hos Riksbankens jubileumsfond 24 /2 2011.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Målet att hejda förlusten av biologisk mångfald inom EU beslutades 2001 av Europeiska rådet. Vid världstoppmötet i Johannesburg 2002 om uthållig utveckling bestämdes att förlusten av biologisk mångfald i ett globalt perspektiv skulle avsevärt minska till 2010.

Per Wramner är professor i miljövetenskap vid Södertörns högskola samt ordförande i Regeringens vetenskapliga råd för biologisk mångfald.

Hur ser läget ut?
— Mänskliga aktiviteter medför att allt fler livsmiljöer förstörs och i dag dör arter ut med en hastighet som kan vara tusen gånger snabbare än naturligt. Tyvärr har inget av de globala målen uppnåtts på något sätt. I Sverige ligger vi relativt bra till men har inte heller uppnått målen trots kraftigt ökade insatser. I tropikerna har förlusterna till och med ökat.

Vad är den största utmaningen?
— Att öka kunskapen om vilket värde den biologiska mångfalden har, inte minst ekonomiskt. En bredare förståelse måste till för att kunna skydda fler och större områden och ta större hänsyn till den biologiska mångfalden vid användningen av våra naturresurser, särskilt vid jord-, skogsbruk och fiske.
 
På vilket sätt inverkar biologisk mångfald på samhällsekonomin?
— Den biologiska mångfalden ger människan en rad så kallade ekosystemtjänster som vi är beroende av. I korthet handlar det om vår försörjning av mat, vatten, förnybara råvaror med mera, men också om exempelvis regleringen av globala kretslopp och värdet av rekreationsmöjligheter. En bevarad biologisk mångfald motverkar den globala uppvärmningen och kan begränsa dess effekter. Forskarna räknar med att bevarad mångfald har särskilt stort värde när det gäller att mildra skadeverkningarna av extrema händelser i ett ekosystem, exempelvis ett utsläpp i en våtmarksmiljö.
 
Är forskarna överens?
— Ja, i huvudsak är vi överens om hur viktigt det är att behålla en biologisk mångfald på jorden. Synen på hur långt vi bör gå kan däremot variera. Ska till exempel bakterier, virus, loppor och malariamyggor också skyddas? Andra viktiga diskussionsfrågor är hur viktigt det är att bevara en sällsynt art i ett land, när den kanske finns i mängder i andra länder.

Många forskare vill bevara alla arter, andra vill koncentrera skyddet på de arter som har betydelse för produktion av de ekosystemtjänster vi är beroende av. Men vi vet inte exakt vilka dessa arter är, särskilt inte i ett framtidsperspektiv med annorlunda förhållanden, till exempel varmare klimat. Just nu ligger därför ett försäkringstänkande, att för säkerhets skull skydda alla arter, bakom senare tids politiska beslut om att bevara vår biologiska mångfald.
   
Vad händer nu efter 2010?
 
— FN har satt upp en ny strategisk plan för 2011-2020. Enligt planen är det brådskande med effektiva åtgärder för att säkra att ekosystemen är uthålliga och kan fortsätta försörja oss med livsnödvändiga resurser.
Till de mest värdefulla ekosystemen som ska skyddas hör de som garanterar vår vattenförsörjning. På agendan står också att vi måste börja synliggöra värdet av biologisk mångfald i nationella räkenskaper.

Text: Agneta Ringaby, forskning.se

Fotnot: Biologisk mångfald (biodiversitet) handlar om den variationsrikedom vi har bland djur, växter och de ekosystem som krävs för att arterna ska kunna överleva.

Läs mer: Naturvårdsverket har en sammanfattning av arbetet kring biologisk mångfald:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Biologisk-mangfald/Konventionen-om-biologisk-mangfald/
Centrum för biologisk mångfald: CBM är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. CBM:s uppgift är att initiera, bedriva och samordna forskning om biologisk mångfald, men CBM arbetar även med utbildning och information.
http://www.cbm.slu.se/index.php
Faktablad om biologisk mångfald från Centrum för biologisk mångfald: http://www.cbm.slu.se/folder%20cbm%20webb.pdf
Europeiska kommissionens sida om biologisk mångfald (svenska):
http://ec.europa.eu/environment/biodiversity/campaign/index_sv.htm

Kontaktinformation
red@forskning.se

Anna Josephson är specialistläkare i neurokirurgi och professor i neurovetenskap vid institutionen för Neurovetenskap på Karolinska Institutet. 

Vad är en hjärnskada?
— En hjärnskada är en skada på nervceller eller nervcellsutskott, eller på fett som omger nervcellsutskotten. En förvärvad hjärnskada kan till exempel uppkomma efter trauma, hjärnblödningar och syrebrist i hjärnan, säger Anna Josephsson.

Hur upptäcks den här typen av skador?
— En hjärnskada kan upptäckas antingen i samband med ett förändrat beteende eller med hjälp av en objektiv undersökningsmetod, som till exempel undersökning med magnetkamera. Ofta utförs undersökningar på grund av symtom eller smärta någon annanstans i kroppen och det är därför viktigt att en läkare kan koppla samman magnetkamerafynd och symtom.

Vad händer om man får ett slag, eller isblock, mot huvudet?
— Får man en så kraftig smäll att skalpen spricker kommer blodet bokstavligen att spruta. Blödningen går inte att stoppa enbart genom tryck, utan såret måste sys. Men man kan också få en fraktur på kraniet och en blödning inuti eller runt hjärnan.

Något av det mest akuta som kan hända är att man får en spricka i kraniet så att benskarven likt ett rakblad skadar artären som sitter innanför tinningen, vilket leder till en kraftig blödning utanför hjärnan men innanför kraniet, en så kallad epiduralblödning.

— Vanligtvis blir den skadade personen först medvetslös en kort stund, vaknar sedan till och reser sig upp i tron att allt är lugnt. Men allteftersom blödningen i artären fortsätter ökar trycket innanför kraniet vilket kan leda till medvetslöshet igen. Det är avgörande att få hjälp på sjukhus mycket snabbt.

Vilken är den vanligaste orsaken till den här typen av hjärnskador?
— Gatuvåld och cykelolyckor. Men en hjärnskada kan också bero på bristningar i medfödda defekter, så kallade aneurysm, i kärlväggen i hjärnan. Aneurysm kan sitta vid förgreningar av hjärnans artärer, och som plötsligt en dag brister, det vanligaste är att det sker i 55—60-årsåldern. Man uppskattar att blödning på grund av brustet aneurysm inträffar hos 10 av 100 000 personer per år i Sverige men det är näst intill omöjligt att veta hur många av befolkningen som har detta.

Kan en skadad hjärna återhämta sig?
— Ja, otroligt bra. Hjärnan är fantastisk. Den kan anpassa och bygga om sig efter behov; om den del av hjärnan som styr tummens och pekfingrets motorik slutar fungera efter en hjärnskada så byggs hjärnan om så att funktionen i resten av handen fungerar bättre.

Men trots att hjärnan är människans viktigaste organ är den sämst på att reparera sig. Nervcellstrådar som gått sönder växer aldrig ihop igen. Många som överlever till exempel en hjärnblödning kan därför få en förändrad personlighet till följd.

— Rehabilitering av hela människan tillsammans med familjen är oerhört viktigt, säger Anna Josephson.

Text: Elin Melin, forskning.se

 
Fotnot: Det finns en hel del intressanta webbplatser som handlar om hjärnan och hjärnskador.

Webbplatsen Akta huvudet: http://www.aktahuvudet.se/joomla/fakta/om-projektet.html
Webbplatsen Hjärnguiden: http://www.hjarnguiden.se/

Kontaktinformation
red@forskning.se

Varför arrangerar ni Science Slam?
— Jag läste om det i Die Zeit och det lät ju alldeles underbart. Folk hade trevligt och fick samtidigt veta något om forskning. Det är en lysande idé, ett sätt att sprida vetenskap till alla som är intresserade, säger Anders Marklund, filmvetare och den som tagit initiativ till Sveriges första Science slam, som hölls i Lund den 29 november 2010.
 
Det första Science slam hölls i Braunschweig 2008 och har sedan haft uppföljare i Hamburg och Berlin. Anders Marklund har själv varit nere i Tyskland och pratat med arrangörerna där.
 
— Det är inget märkvärdigt upplägg. Varje forskare får tio minuter att presentera sitt projekt i ett populärvetenskapligt föredrag — i en diskussionsvänlig miljö på någon restaurang. Publiken får sedan rösta fram vinnaren.

Vad ska man tänka på för att vinna Science slam?
— Föredraget ska inte bara vara roligt, utan åhörarna ska känna att de lärt sig något efteråt. Deltagarna får berätta om sin forskning, involvera åhörarna, visa bilder, filmer, föremål… Allt är tillåtet. Men framför allt ska man se till att publiken kommer riktigt nära ämnet, gärna genom vardagsanknytning. Men det viktiga är ju egentligen inte vem som vinner. Tävlingen är mer en förevändning, eller ett hjälpmedel, för att skapa engagerande presentationer och att involvera publiken.

Vad utmärkte Sven Strömqvists presentation, som vann i konkurrens med fem medtävlande?
— Han var kanske inte den som fick flest skratt, men han väckte nyfikenhet med sin forskning om hur språket påverkar tänkandet. Det blev en ögonöppnare för många; ”wow, kan man forska om sånt”… (Se presentationen nedan.)

Är det lättare att nå ut med humaniora än till exempel teknik?
— Nej, det tror jag inte. Det kan vara lättare att ta något som åhörarna inte vet så mycket om, många har ju redan en inblick i humanistiska ämnen.

När blir nästa Science Slam?
— Vi ska arrangera ett till i vår, även det inom humaniora och teologi vid Lunds universitet, men det vore roligt att hjälpa till att arrangera ett övergripande Science slam för hela universitetet.

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Läs mer: Science Slam arrangerades den 29 november 2010 av HEX-gruppen vid Lunds universitet. http://hyphoff.kult.lu.se/hex/?p=452

Kontaktinformation

red@forskning.se

Cecilia Rastad är leg sjukgymnast vid Uppsala universitet och har tidigare forskat på ljusterapi och vinterdepressioner.

Mår vi dåligt i mörker?
— Man vet man inte säkert. Genom enkätundersökningar har det visat sig att 15-20 procent upplever att de får sämre livskvalitet under vinterhalvåret — de är tröttare, mindre glada och sociala. En liten grupp, cirka en halv till två procent, drabbas av så kallade vinterdepressioner, vilket är ett betydligt värre tillstånd. Men de allra flesta tycker inte att vintern är något problem alls, även om vi alla kan känna av årstiderna i någon grad.

Varför kan man bli trött och nedstämd på vintern?
— Man tror att vinterdepressioner kan bero på bristen av ljus. Människan är skapad för att fungera vid ekvatorn med tolv timmar solljus, men här är det väldigt mörkt under vissa årstider. Under mörkertiden kan det leda till att vissa får en störning av den inre dygnsrytmen. Dygnsrytmen är visserligen till stora delar ärftlig, men den starkaste yttre faktorn för att reglera dygnsrytmen är växlingarna mellan ljus och mörker. När det är ljust ställer kroppen in sig på vakenhet/aktivitet och när det är mörkt på vila/sömn. .

På vilket sätt kan ljusbehandling vara bra?
— Ljusbehandling är ett tillskott av ljus som vi inte får på annat sätt. Det är mer accepterat inom sömnmedicin där man vet att växlandet mellan ljus och mörker är vad som har störst påverkan av dygnsrytmen. Det finns också studier som tyder på att ljuset påverkar humöret positivt; vi blir helt enkelt lite gladare av solen.

Hur går det till?
— Behandling med ljusterapi i ett ljusrum ges till personer med vinterdepressioner, men det är viktigt att vara medveten om att behandlingsmetoden i Sverige inte anses tillräckligt utvärderad än. Behandlingen sker i specifika ljusrum som är helt målade i vitt, vilket reflekterar ljuset på samma sätt som snö gör. Patienten får sitta i rummet cirka 1-2 timmar varje dag under en behandlingsperiod. Behandlingen utförs på morgonen, under eftermiddagen och kvällen ska kroppen i stället varva ner och inte utsättas för den här typen av ljus. För friska personer som bara har en ökad trötthet på vintern men för övrigt är friska, kan man pröva tillskott av ljus antingen hemma med en ljusterapilampa eller i ett ljusrum som finns på vissa orter.

Vad är det för ljus?
— Starkt och av god kvalité. Man använder man vitt ljus som är en sammansättning av alla våglängder och färger. Styrkan ligger på mellan 2,5 tusen Lux vilket kan jämföras ungefär med ljuset en mulen sommardag, ljuset på en arbetsplats kan ligga runt 600-700 Lux och ljusstyrkan på sommaren när solen skiner kan nå upp till mellan 75 000 och 100 000Lux. Ljusterapilampor som används hemma är ofta starkare, vilket gör att det räcker med en kortare behandlingstid på ca en halvtimme. 

Andra tips för hur vi ska klara en mörk vinter?
— Gå ut mycket, motionera och ta till vara på solljuset. De vanliga råden i form av god sömn, kost och motion. Extra tillskott av D-vitamin, som vi annars får via solen, kan vara bra att ta. Gå inte upp i varv utan spar på energin och ambitionerna.  Och se till att hitta på saker som är roliga, det psykologiska är viktigt att bevaka.

Text: Elin Melin, forskning.se

Kontaktinformation
red@forskning.se

Även om granarna har ett rikare djurliv under sommaren när djuren är aktiva kan vi få med en hel del gäster i julgranen. Åke Lindelöw är fältentomolog på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Man kan säga att det finns olika grupper av djur och insekter i granar. Vissa är knutna till granen och har den som värdväxt, ett exempel är kvalster som lever på näring från granen. Sedan finns också rovdjur som lever på kvalstren. En annan grupp består av djur som råkar befinna sig i granen av en slump, till exempel skalbaggar som övervintrar i trädet och tar skydd i något skrymsle.

Hur många kryp finns i en julgran?
– Man har undersökt det här på olika sätt, bland annat har forskare klippt av grenar från granar och plockat av alla kryp för hand. De har kunnat räkna till flera tusen individer och ett femtiotal arter. Förutom kvalster, som har en stor individrikedom, kan man hitta till exempel nyckelpigor, jordlöpare, hoppstjärtar, med fler. Hoppstjärtar är primitiva insikter som lever i mark och i mossan som finns längst ned på trädstammar. De hoppar med hjälp av en ”hoppgaffel ”som de fäller ut.

Blir djuren aktiva när vi tar in granarna i värmen?
 – Ja, men de flesta av djuren är väldigt små — endast delar av en millimeter i storlek och är därför svåra att se. Det är inga kryp att vara ängslig för, grankvalster är helt beroende av granens näring och har inget att göra med till exempel sängkvalster. Värre är det för människor som är rädda för spindlar. Spindlar är väldigt talrika och tillhör den grupp som av en slump råkar befinna sig just i det trädet.  

Hittar man olika djur i olika typer av granar?
– Ja, naturligtvis så finns skillnader mellan olika sorter, men den plats de kommer från har också stor betydelse. Till exempel har en odlad rödgran, som är den vanligaste julgranssorten, kanske blivit behandlad med bekämpningsmedel och innehåller inte alls lika många arter som en gran tagen ur ett skogsbryn.

Kan djuren gynna granarna?
– Nej, inte vad jag vet. Men i tropikerna finns det myror som bor i Acaciaträdets grenar. Dessa är ett bra exempel på hur insekter kan påverka värdens hälsotillstånd. Myrorna försvarar trädet från insekter och andra djur som vill äta av bladen och får betalt i form av sötaktiga små utväxter på trädet.

Kan djuren missgynna granarna?
– Det beror på vem man frågar, till exempel julgransodlare brukar inte uppskatta barrlös av släktet Sacciphantes. De här lössen bildar galler och kamrar (längst ut på skotten) i vilka de kan sitta och suga näring i. Under sensommaren lämnar lössen granen och kvar blir små, brunaktiga, torkade ananasgaller. Dessa är inte farliga, men kan uppfattas som ett skönhetsfel.

Vart tar barrlössen vägen?
– Lössen är värdväxlande och flyger från rödgran till en granart som finns i Sibirien. Här, där arten inte finns, tvingas lössen återvända till rödgran och genomför på så sätt en reducerad livscykel med enbart tre generationer.  I Sibirien där båda granarterna finns har lössen en komplett fem-generationers cykel under två år.

Text: Elin Melin, forskning.se