Betyg i årskurs fyra har funnits som försöksverksamhet sedan 2017. Som ett resultat av *januariöverenskommelsen permanentas nu försöket. Från och med i höst kan rektor själv bestämma om skolan ska ge betyg i fjärde klass eller inte.
Får betyg tioåringarna att prestera bättre?
Avsikten från politikernas sida är att betyg ska sporra elever att prestera bättre. Men i forskningen finns inga belägg för att det blir resultatet.
– I våra studier kan vi inte se att betyg i årskurs fyra gör att elever lär sig mer eller blir mer motiverade framgent i skolan, säger Håkan Löfgren, biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet.
Han har tillsammans med sin forskargrupp, för Skolverkets räkning, utvärderat försöken med tidigare betyg. Han menar att betyg i fjärde klass snarare kan påverka elever negativt.
– Mycket forskning visar att duktiga elever klarar sig lika bra i skolor som har tidiga betyg, som i skolor där man inte har det. Forskning visar också att betyg inte är bra för elever som har svårare i skolan. De hamnar i en situation där de får bekräftat att de inte lyckas, som inte gynnar deras vilja att lära sig mer.
De flesta tioåringar har svårt att förstå vad betyg är bra för, visar forskning. Bild: Jorge Dominguez, Unsplash
Möjligt införa betyg i årskurs fyra – men varför?
Överhuvudtaget tycker han att det är svårt att se vilken funktion betyg i fjärde klass fyller.
– Lärarna behöver inte betyg som indikation på vad eleverna kan. Där är tydligt i vår studie att lärarna vet vilka elever som behöver riktade åtgärder. Det har man kartlagt redan i förskolan och i lågstadiet.
Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har genom åren har följt betygen och utvecklingen i skolan i flera studier. Hon säger att i teorin kan betyg motivera vissa barn att anstränga sig mer men samtidigt är det svårt för tioåringar att förstå vad betyg är.
Svårt motivera en tioåring med betyg
– Centralt, och det gäller de flesta barn, är att det är svårt för dem att veta hur de ska göra för att förbättra sina skolresultat. Så att tala om för dem att om du anstränger dig kan du få ett bra betyg och tro att det ska fungera som en morot är högst osäkert.
Håkan Löfgren har intervjuat lärare och elever* om hur det är att ge och att få betyg. Reaktionerna hos eleverna var väldigt starka, säger han och jämför att ge betyg i fyran med att ställa in en fyrverkerilåda i klassrummet och sedan tutta på.
– Eleverna är fulla av känslor. De är pirriga och glada, några tycker det är spännande, några gråter och knölar ihop betygen och slänger bort dem, medan andra inte bryr sig utan tycker det är lugnt. Den spännvidden innebär att man faktiskt inte kan veta vilka reaktioner betygen utlöser.
*En bullrig tystnad är en vetenskaplig artikel av Håkan Löfgren om en pojke i fjärde klass som blir så ledsen av de betyg han får att han byter till en skola som inte ger betyg.
Duktiga elever klarar sig lika bra i skolor som har tidiga betyg, som i skolor där man inte har det. Det visar flera olika studier.
Svenskt betygssystem kan hämma lusten att lära
Både Håkan Löfgren och Anna Sjögren säger att reformen är ett vågspel. Framförallt för att det finns väldigt lite forskning som kan säga något om följderna. Dessutom har typen av betygssystem också betydelse för hur eleverna påverkas, påpekar Anna Sjögren och säger att det svenska betygssystemet är utformat på ett sätt som riskerar att hämma tioåringarnas lust att lära
– Betygsskalan har en bristande kompensatoriskhet i och med att alla kriterier måste klaras för att få ett högre betyg. En enskild svaghet får därför starkt genomslag och drar ner hela betyget. Ett litet barn som har ett stort intresse i en riktning men inte hänger med i ett annat avseende, har svårt att höja sitt betyg. Det tror jag att inte är en bra erfarenhet för tioåringar, barn behöver se kopplingen mellan ansträngning och resultat.
Bedömning stjäl tid från undervisningen
Anna Sjögren är också orolig för att ett stort fokus på bedömning riskerar att ta tid från undervisningen. I stället för att träna och öva behöver lärarna lägga tid på att förklara hur de sätter betyg och på att testa eleverna.
Att betygen ger upphov till mer dokumentation och att lärares arbete blir mer styrt, har också Håkan Löfgren sett i intervjuerna med lärare. Dessutom måste de lägga mycket tid på att försäkra eleverna att betygen de får nu inte avgör deras framtid. Vissa föräldrar kräver också ingående förklaringar till sitt barns betyg.
Det är inte många skolor som har nappat på möjligheten att ge betyg läsåret 2022, bara 25 av Sveriges 4 600 grundskolor. Men trots det svaga intresset befarar Håkan Löfgren att frågan om att ge betyg eller inte, kan bidra till att skolsegregationen ökar. Det finns en del amerikanska studier som pekar på att utvecklingen kan gå i den riktningen, säger han.
– Med tiden är det mycket möjligt att det blir fler och fler skolor som väljer att ge betyg. Särskilt om det finns ett intresse hos föräldrarna.
Föräldrar för betyg har ofta ambitiösa barn
Håkan Löfgren är orolig för att det ska uppstå vissa skolor som genom att införa betyg i årskurs fyra attraherar elever som kan få höga betyg. Han kallar det “en slags elitsatsande skolor”. Resultatet blir då att skolsegregationen förvärras.
Bara två av skolorna som kommer att införa betyg i fjärde klass är kommunala. Resten är fristående skolor. Det är ingen slump, menar Håkan Löfgren.
– Föräldrar som vill att deras barn ska få betyg har ofta ambitiösa barn. För skolorna är det lönsamt att attrahera de eleverna, de är enklare att undervisa och det blir billigare.
IFAU var remissinstans till reformen om betyg från årskurs. I sitt svar skriver forskarna att det är önskvärt att försöksverksamheten utvärderas innan förslaget implementeras. Bland annat skulle man kunna undersöka om betyg särskilt missgynnar svaga elevgrupper. Om en sådan analys skulle tyda på stora negativa effekter ställer sig IFAU tveksam till reformen.
Lärare får avsätta mycket tid på att förklara för tioåringar att betyget inte är avgörande för deras framtid. Det berättar lärare som varit med och prövat betygssättning i årskurs fyra.
Ingen vet hur betygen påverkade skolresultatet
– För det första är det oansvarigt att genomföra experiment som inte leder till ny kunskap. Det finns alltid en risk att det har negativa konsekvenser. Uppsidan av försöket med betyg i årskurs fyra är att man faktiskt kan lära sig något som kan gynna framtida beslut. Det gör man inte i det här fallet.
– Hanteringen av den här frågan är så bristfällig att försöket sannolikt inte skulle ha klarat en etisk prövning, säger Anna Sjögren.
Studien som Håkan Löfgren har gjort ger viktiga insikter men skulle behöva kompletteras med en utvärdering av hur elevernas lärande och skolresultat påverkats, menar hon.
– Det minsta man borde ha gjort är att jämföra resultaten i årskurs 6 på nationella prov för elever som fått respektive inte fått betyg i åk 4 på skolorna som valt att ge betyg, med resultaten för elever på skolor som inte deltog i försöket.
Följderna av att inför betyg i årskurs fyra
Det finns många skäl till oro, anser hon och pekar på att betygen både kan skada vissa barn och försämra undervisningen.
– Vi vet ju inte följderna för eleverna. Skolan ska bedrivas på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Här genomför vi något som inte vilar på vetenskaplig grund och där det finns risk för negativa effekter, trots att vi skulle kunna ha bra evidens.
Betyg från årskurs 4 – bra eller dåligt?
En utvärdering av försöksverksamheten med betyg i årskurs fyra visar:
För eleven kan betyg i årskurs 4 leda till:
Att det uppstår både positiva känslor som till exempel ökad motivation och negativa känslor som till exempel stress. Känslor som ingen ännu vet hur de påverkar elevernas framtida motivation.
Att det blir ett ökat fokus på prestationer som kan öka motivationen hos framförallt högpresterande elever, eller sänka motivationen hos främst lågpresterande elever.
Att det blir tydligare vilka som inte uppnår godkända betyg och är i behov av specialpedagogiskt stöd.
För lärare kan betyg i årskurs 4 leda till:
Högre krav på insamling och dokumentation av elevernas prestationer, för att få fram underlag för betygssättning.
Starkare styrning och kontroll av lärarens arbete, på grund av högre krav på att involvera kunskapskraven i både undervisning och bedömning.
Att lärare måste hantera den känsliga kommunikationen av betygsomdömen – att få betyg som tioåring kan väcka starka känslor både hos elever och deras vårdnadshavare, visar forskning.
Studien är en utvärdering av försöksverksamheten med betyg i fjärde klass och gjordes på uppdrag av Skolverket mellan 2017 och 2018.
Fyra forskare (Håkan Löfgren, Fredrik Alm, Ann-Marie Markström, Magnus Hultén, Anders Jönsson, Högskolan Kristianstad och Christian Lundahl), har vid två tillfällen intervjuat 110 elever, 16 lärare och 22 personer med skolövergripande funktioner (skolledare, specialpedagoger och speciallärare).
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
– Min personliga uppfattning är att vi behöver se över skyddet för vår grundlag och göra den mer beredd, framför allt när vi ser utvecklingen i Europa, säger Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.
Det är valrörelse 2022 och i Ekots utfrågning av partiledarna säger flera partiledare att de självklart strävar efter att få över 50 procent av rösterna. För partiet skulle det givetvis vara en vinstlott, att kunna genomföra det man vill. Demokratin, däremot, skulle nervöst skruva på sig.
Ändrat grundlagen nio gånger
Det ungerska partiet Fidesz var från början ett vänsterliberalt parti som låg i opposition med det styrande kommunistpartiet. I valet 2010 fick partiet, tillsammans med ett stödparti, över två tredjedelars majoritet i parlamentet.
Sedan dess har partiet drivit igenom en rad lagar som har förskjutit maktbalansen till regeringens fördel. Bland annat har författningen, Ungerns grundlag, ändrats vid nio tillfällen.
Efter att ha följt utvecklingen i Ungern och Polen fick Patrik Bremdal idén att göra ett seminarium på Juristprogrammet i Uppsala där han ställde frågan:
Hur svårt skulle det vara att genomföra liknande förändringar i Sverige?
Juriststudenter monterade ner demokratin
För att ta reda på detta delades juriststudenterna in i fem grupper, för att testa hur starkt skyddet för svensk demokrati är:
Två grupper representerade ett populistiskt parti med majoritet i riksdagen, Regeringspartiet, en grupp utgjorde oppositionen i riksdagen, och ytterligare två grupper företrädde EU och Europadomstolen.
Regeringspartiet, som i rollspelet hade fått över 50 procent av rösterna, anlitade ett gäng konsulter för att ta fram förslag på hur demokratin kan demonteras, för att sedan kunna behålla sin makt för all framtid.
De handlade bland annat om att ändra valsystemet och vallagen, för att göra det möjligt att sprida propaganda vid vallokalerna, och se till att bara regeringspartiets valsedlar delas ut. Men också att ändra i grundlagen.
Ganska lätt att demontera demokratin
Den grupp juridikstudenter som representerade oppositionen, försökte hitta sätt att avsätta regeringen, genom misstroendeomröstning och krav om folkomröstning, men upptäckte snabbt att det det var omöjligt, eftersom det saknade majoritetsstöd hos de folkvalda i Riksdagen.
Viktor Orbáns parti Fidesz var från början i opposition med det styrande partiet. I valet 2010 fick det över två tredjedelars majoritet, tillsammans med ett stödparti. Sedan dess har grundlagen ändrats nio gånger.
– Vi har kört seminariet i ett par terminer. Det brukar vara en ögonöppnare hur lätt det kan vara och hur fort det kan gå, att det inte finns så många spärrar. Den andra insikten är hur svårt det är att skydda sig mot den här utvecklingen, säger Patrik Bremdal.
För att ändra i den svenska grundlagen krävs två beslut med ett val emellan. Det behöver dock inte vara ett ordinarie val utan räcker med ett extraval, vilket kan skynda på processen för ett parti som vet med sig att det har stöd från mer än 50 procent av de röstande.
För demokratin är långsamhet en dygd då den ger möjlighet till eftertanke och debatt. Och för att minska regeringens möjlighet att snabbt inskränka mänskliga fri- och rättigheter genom att ändra grundlagen, kan man skapa olika slags spärrar.
Till exempel att ge minoriteten rätt att fördröja den typen av beslut ett år, eller att kräva större majoritet för förslag som lagrådet säger nej till.
* Lagrådet granskar lagförslag och ska normalt höras när det gäller ändringar i grundlagar som rör bland annat yttrandefriheten.
Lätt att ändra valkretsarna på kommunal nivå
Men att ändra lagar är bara ett sätt för ett parti med majoritet att öka sin makt. Regeringen styr myndigheterna och kan snabbt tillsätta mer lojala chefer. Det är också regeringen som utser domarna. Domstolarna är dessutom styrda av Domstolsverket som styrs av regeringen.
– Så makten är ganska knuten till regeringen, på gott och ont. Vi behöver ju en effektiv regering, säger Patrik Bremdal.
I USA finns sedan länge en diskussion om valkretsar, där framför allt republikaner har kritiserats för att förändra indelningen så att det gynnar det egna partiet. I Sverige är sådana förändringar svåra att genomföra på riksnivå.
– Det är svårare på riksnivå än på kommunal nivå där det absolut finns en möjlighet att dela in valkretsarna så att det gynnar det egna partiet, säger Patrik Bremdal.
Grundlagen utgår från att politikerna vill väl
Patrik Bremdal beskriver den svenska grundlagen som lite naiv då den utgår ifrån att politikerna vill väl. I och med att Sverige har varit förskonat från svårare former av maktmissbruk har grundlagen inte förberetts för att förhindra ett sådant.
– Min personliga uppfattning är att vi behöver se över skyddet för vår grundlag och göra den mer beredd, framför allt när vi ser utvecklingen i Europa, säger Patrik Bremdal.
– Man kan till exempel se över reglerna kring hur grundlagen ändras och på nytt utreda möjligheterna till att införa någon form av författningsdomstol.
En författningsdomstol är en statlig institution som har i uppgift att kontrollera om lagar strider emot grundlagen, och kan i så fall förklara dem ogiltiga.
Demonstrationsfriheten är en grundläggande fri- och rättighet av särskild betydelse för den fria åsiktsbildningen, enligt regeringsformen (RF), som är en del av svensk grundlag.
Fem sätt att urholka demokratin
Så här skulle politiska partier med egen majoritet kunna öka sin egen makt på demokratins bekostnad:
Ta över kontrollen över public service och öka kontrollen över andra medier genom att till exempel rikta presstödet mot medier som är lojala.
Tillsätt lojala domare i domstolarna och lojala rektorer för lärosätena. Gör samma sak med myndigheterna.
Ändra i grundlagen för att göra det möjligt att inskränka olika fri- och rättigheter som föreningsfrihet och demonstrationsfrihet. (I Ungern slog ett författningstillägg 2018 fast att mötesfriheten inte får ske på bekostnad av andras rätt till privatliv. Därigenom kan polisen neka tillstånd för demonstrationer i närheten av politikers och andra offentliga personers bostäder).
Ändra reglerna för partistöd för att minska andra partiers möjlighet att påverka.
Förändra indelningen i valkretsar så att den gynnar det egna partiet.
Skydd för demokratin i folks skallar
Men en demokrati skyddas inte bara av grundlagen och andra lagar, själva grunden för att demokratin inte ska gå att avskaffa finns i medborgarnas huvuden.
Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och Thomas Persson, docent vid samma universitet, driver projektet Det öppna samhället.
Det undersöker hur de attityder formas som är grundläggande för demokratin. Två demokratiska grundbultar, som forskarna undersökt med hjälp av SOM-institutets enkätundersökningar 2021 är politisk intolerans och självcensur.
Politisk intolerans handlar om viljan att strypa fri- och rättigheter för grupper med åsikter man ogillar. Självcensur att man i stället lägger restriktioner på sig själv, hindrar sig att uttrycka “obekväma” åsikter.
Sverigedemokrater och Socialdemokrater mest intoleranta
– Den goda nyheten var att vi i Sverige har lyckats få ner hat mot minoriteter. Däremot finns en omfattande intolerans mot sverigedemokrater, antivaxxare (vaccinationsmotståndare) och abortmotståndare, säger Sten Widmalm.
De mest intoleranta enligt undersökningen, är medborgare som sympatiserar med Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna.
Intolerans mot sd:are, antivaxxare och abortmotståndare
Deltagare i undersökningen fick välja ut en grupp i samhället som de ogillar, vilken som helt. Flest, 22,8 procent valde sverigedemokraterna, näst flest antivaxxarna (17,4 procent) och nummer tre på listan över mest ogillande grupper blev abortmotståndare (16,8 procent).
– Vi tycker inte att det är ett problem att man tycker illa om olika grupper, däremot är det ett problem om man tycker att man kan dra in deras demokratiska rättigheter, som demonstrationsfrihet och yttrandefrihet, möjligheten att bli lärare, bli vald till riksdagen eller bli statminister, säger Sten Widmalm.
Antivaxxare finns högt på listan över ogillade grupper i samhället, visar en studie om politisk intolerans.
Hat mot oliktänkande ett hot mot demokratin?
Det räcker inte med att ogilla sina politiska meningsmotståndare, visar den undersökning i samarbete med SOM-institutets opinionsmätningar, som uppsalaforskarna gjort:
Ungefär var femte person tycker att grundlagsstadgade rättigheter, som att få uttrycka sig i tal och skrift, gott kan dras in – för grupper man ogillar.
Ännu fler, mellan 34 och 38 procent, är beredda att upphäva dessa gruppers rätt att demonstrera eller att bilda en organisation.
Nästan hälften av de tillfrågade i undersökningen anser att personer i gruppen de ogillar inte borde få kandidera till riksdagen och hela två tredjedelar (64 procent) att dessa inte borde kunna bli statsminister.
Och 44 procent att personer som tillhör den grupp de ogillar inte ska få arbeta i sjukvården eller äldreomsorgen.
Politisk tolerans handlar om människors vilja att ge även grupper som de själva ogillar lika rättigheter, att stå upp för allas rätt att uttrycka sina åsikter
– Vi fick också ett besvärande resultat när det gäller vad man uppfattar att man själv kan säga i debatter och liknande sammanhang, det vi kallar självcensur, och som ligger på samma nivå som i USA, säger Sten Widmalm.
I undersökningen uppgav 53 procent av de svarande att de inte anser sig kunna tala öppet om sina uppfattningar eftersom andra kan tycka att de är stötande.
Attityder som politisk intolerans och självcensur påverkas bland annat av upplevda hot – som pandemin, en ekonomisk kris och det ökade skjutvapenvåldet, menar forskarna.
Skolan viktig för demokratin
För att motverka att rädsla och osäkerhet skapar antidemokratiska attityder måste vi, enligt Sten Widmalm, göra mycket: det gäller inte bara att stävja våldet. Vi behöver även en bättre skola.
– Det handlar om hur vi lär ut kunskap och hur vi styr värderingar, men det kan också bli för mycket styrning, så att det motverkar sitt syfte, säger Sten Widmalm.
Ett område där Sten Widmalm gärna ser att elever får mer kunskap om är hur vår demokrati skapades.
– Det är till exempel inte många som kan säga vem Peter Forsskål* var, säger Sten Widmalm.
*Peter Forsskål föddes 1732 och var naturforskare och filosof. Han skrev bland annat en politisk skrift, Tankar om den borgerliga friheten (1759), som censurerades av regeringen och senare inspirerade till den svenska tryckfrihetslagen 1766.
Demontera demokratin med hjälp av demokratin
Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, arbetar med ett forskningsprojekt om demokratins självförsvar.
– Det handlar om hur en demokrati kan försvara sig mot de aktörer som använder sig av demokratins friheter för att avveckla demokratin, säger Sofia Näsström.
I stora drag finns tre olika strategier:
Den legala försvarslinjen. Försvarar demokratin genom att med lagens hjälp förbjuda partier, vissa symboler eller begränsa demonstrationsfriheten för icke-demokratiska grupper. Ett exempel är Tyskland.
Den politiska försvarslinjen. Att bjuda in till samarbete och kompromisser. Tanken är att demokratin är sin bästa försvarare, att den kan tämja de icke-demokratiska krafterna.
Den sociala försvarslinjen. Att försöka rycka undan mattan på dem som exploaterar politiskt missnöje genom att satsa på sociala insatser.
Förakt från de rika och hat från de fattiga
Sofia Näsström arbetar just nu med en bok där hon försöker koppla ihop välfärd och demokrati.
– Social och ekonomisk ojämlikhet underminerar den politiska jämlikheten. Som Aristoteles sa så skapar stora klyftor förakt från de rika och ilska från de fattiga som kan kanaliseras av odemokratiska politiska ledare, säger Sofia Näsström.
Hon beskriver sociala reformer som en del av vad som kan kallas demokratins anda. Ett samhälle som skapar rädsla eller förstärker en strävan efter status kan motverka demokratins anda, som handlar om emancipation, frigörelse.
– I en demokrati blir människor friare men är också lika ansvariga för framtiden. Det är vi själva som bär upp institutionerna.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Behöver vi stärka skyddet för demokratin?
En parlamentarisk kommitté bestående av riksdagspartierna utreder just nu om det behövs några grundlagsändringar för att stärka demokratin och domstolarnas oberoende. Strax före valet 2022 föreslog Centerpartiet att Sverige bör införa en regel i regeringsformen (en av våra grundlagar) om att demokratin inte får avskaffas (liknande formuleringar finns i andra länder).
Kommittén ska bland annat bedöma om det bör införas krav på kvalificerad majoritet (en majoritet som är större än hälften av de närvarande riksdagsledamötena) vid riksdagsbeslut om grundlagsändringar och om att det bör finnas krav på att ett visst antal av riksdagsledamöterna deltar i omröstningen vid sådana beslut(en så kallas kvorumregel). Men också om de två valen som måste hållas innan ett riksdagsbeslut om grundlagsändring – måste vara ordinarie val.
Den ska också utreda om det går att införa utökade möjligheter att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism. Och hur det ska gå till att långsiktigt stärka domstolarnas och domarnas oberoende.
Polariseringen har ökat. Ja, inte det som brukar beskrivas som polarisering, utan själva ordet.
“I dessa polariserade tider” har blivit en vanlig inledning till inlägg av olika slag i medier,
– Sedan berättar journalisten om något helt annat, så ordet används som en inledning eller en kontext för att man ska förstå resten, säger Anamaria Dutceac Segesten, docent vid Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet.
Användningen av begreppet har ökat trefaldigt de senaste tio åren. Och nu frågar sig forskare om det i sig kan öka polariseringen.
Ingen ökad polarisering i samhället
Förra året publicerade SNS Demokratiråd en rapport som studerade polariseringen inom en mängd olika grupper: i medierna, i riksdagen, bland partierna och hos medborgarna. Ingen av grupperna visade tecken på någon ökad polarisering.
Möjligen är den affektiva – känslomässiga – polariseringen på väg att öka.
Bilden av Sverige som ett djupt polariserat samhälle är överdriven, enligt demokratirådets undersökning 2021.
Medan ideologisk polarisering beskriver hur långt ifrån varandra till exempel partierna står ideologiskt, mäter affektiv polarisering hur illa man tycker om motståndarna och hur starkt man känner för den egna gruppen.
Väljarna hyser till exempel starkare sympatier och antipatier för de politiska partierna idag än för tio år sedan. Samtidigt finns andra perioder, som i slutet av 1970-talet, när känslorna var lika starka.
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är en av forskarna bakom studien.
– Mediebilden är ju att vi lever i en särskilt polariserad tid, men det är lite ahistoriskt (historieförfalskande), det finns många tidigare perioder i svensk politik där vi sett liknande nivåer av affektiv polarisering, som till exempel perioden 1979–1982. Och ideologisk polarisering – stora avstånd mellan ytterkanterna – har vi i princip alltid haft. Hög ideologisk polarisering är ett normalläge.
Ovanligt mycket sympati i Sverige
Valrörelser är kända för att att öka den affektiva polariseringen och den pågående är inte något undantag. Henrik Ekengren Oscarsson påminner dock om att både sympatier och antipatier för ledare och partier ökar i samband med val.
– Sverige sticker ut internationellt på så sätt att det finns ovanligt mycket av sympati – gillande – i vår mix av känslor. Det är inte bara animositet och ogillande.
Färre moderater ogillar SD
Trenden, om det är en sådan, mot ökad affektiv polarisering beror bland annat på att vissa partier, som Miljöpartiet och Sverigedemokraterna, väcker starka känslor. Att Sverigedemokraterna nu har släppts in i värmen till höger har samtidigt minskat den affektiva polariseringen eftersom färre m- och kd-väljare starkt ogillar SD. Å andra sidan ökar högersidans affekt gentemot Centerpartiet.
– Så man kan väl säga att den ömsesidiga kärleken mellan partier befinner sig i en stor omorientering, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Mediebilden att vi lever i en särskilt polariserad tid, stämmer inte med verkligheten, visar forskning.
Den ena fokuserade på attityder och beteenden i 29 storstadskommuner och de 60 mest avlägsna landsbygdskommunerna.
– Det är mellan de här områdena man ofta föreställer sig att polariseringen ska vara särskilt stor, säger Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet.
Mer misstro mot politiker långt ut på landet
Underlaget är SOM-institutets* undersökningar som går 20 år tillbaka och som bland annat undersöker tilltron till institutioner och politiker samt nöjdheten med välfärdsområden som skolan, sjukvården och polisen. Resultatet förvånade forskarna.
*SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet
– Sett i ljuset av hur mycket den här frågan har diskuterats och hur återkommande man ser påståenden om att vi har en stor polarisering i landet tyckte vi nog att skillnaden var förvånansvärt liten. Där det finns skillnader är i tilltron till politiker och nöjdhet med demokratin, där är man mer missnöjd i de avlägsna landsbygdskommunerna.
Den mellanmänskliga tilliten bibehållen
– När det gäller den mellanmänskliga tilliten, det som brukar kallas det nordiska guldet, ser vi inga skillnader alls och heller ingen förändring över tid.
I den andra studien undersökte forskarna polariseringen inom kommunerna, mellan centrum och periferi, med hjälp av SCB:s medborgarundersökningar i 241 kommuner. Hypotesen var att människor utanför kommunernas centralorter är mer missnöjda med demokrati och service. Resultatet blev i stort sett detsamma som i studien av storstads- och landsbygdskommuner.
– Jag hade nog förväntat mig större skillnader, framför allt mellan storstäderna och landsbygdskommunerna. Dels för att det har kommit rapporter om att levnadsvillkoren skiljer sig åt mellan dessa landsdelar, dels att staten till viss del lämnat delar av landsbygden, sett till närvaro av statlig service som arbetsförmedling, försäkringskassa och polis.
Ingen vet längre vad polarisering betyder
Vid Lunds universitet tittar forskare från olika discipliner på polariseringen ur ett annat perspektiv – hur själva ordet används. Det handlar alltså inte om verklig polarisering utan hur journalister ser på polariseringen.
Studien, som har publicerats som ett konferensbidrag, är den första i ett forskningsprojekt som har pågått i ett år. Det visade sig att användningen av olika varianter av ordet polarisering har ökat trefaldigt.
– Sedan har vi märkt förändringar i innehållet, vad polarisering anses vara. I början av decenniet var polarisering väldigt konkret, säger Anamaria Dutceac Segesten, docent vid Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet.
Ett exempel var vargdebatten där två åsiktsgrupper stod långt ifrån varandra och som därför ansågs vara en polariserande fråga. Men med tiden har begreppet börjat användas mer som en generalisering, som i frasen ”i dessa polariserade tider.”
Användningen av ordet “polarisering” har ökat, dess betydelse förändrats med tiden.
Polarisering har blivit ett skällsord
Under de tio år som har studerats (2010–2021) har ordet också blivit mer laddat. Adjektiv och adverb har lagts till för att betona att polariseringen har blivit värre och något farligt.
– Polarisering har en retorisk funktion som kritik mot något. Som att ett visst parti har en polariserande effekt på debatten, när man egentligen menar att man inte är överens med det här partiets budskap. Polarisering har blivit ett skällsord.
Nu vill forskarna undersöka om exponeringen för begreppet polarisering i sig kan öka den verkliga polariseringen. Farhågan är att en person som tror att hen lever i ett polariserat samhället blir mer avståndstagande mot åsikter som skiljer sig från de egna.
– Vi vill bland annat med kontrollerade experiment undersöka om den här uppfattade polariseringen kan leda till verklig polarisering. Sverige har beskrivits som ett konsensus-samhälle, och vi vill testa om en kontinuerlig exponering för budskap om en polariserad värld kan få människor att själva börja agera utifrån den bilden.
Politiskt käbbel – ett tecken på känslomässig polarisering?
Forskare bad riksdagsledamöterna ta ställning till hur eftertänksamma, ärliga och fördomsfria kollegerna i de olika partierna är, på en sjugradig skala.
Resultatet blev samstämmigt:
alla upplever sina egna partikamrater mer eftertänksamma, ärliga och fördomsfria än andra partiers ledamöter,
och att de näst bästa karaktärsdragen finns hos representanter från politiskt närstående partier, till exempel tycker vänsterpartister att miljöpartister och socialdemokrater har bättre karaktär än borgerliga ledamöter. Och moderater att liberaler och kristdemokrater är hyggligare än kolleger från det rödgröna blocket.
Alla partier tycker också att sverigedemokrater har värst karaktärsdrag, utom moderater (och så klart sverigedemokraterna själva) som anser att miljöpartister är värst.
Forskarnas slutsats är att riskdagen är affektivt polariserad.
– Svensk politisk kultur präglas av rationalitet och kunskap och det färgar också av sig på partiledarnas framtoning, säger Jenny Madestam, som är statsvetare och docent i ledarskap vid Försvarshögskolan.
Hon hänvisar till vad som ofta kommer fram i opinionsundersökningar. Svenska väljare tar politik på allvar och förtroendet att styra landet ger man ogärna till glittriga gamänger.
Ulf Kristersson slutade flina
– När väljarna får frågan vad de uppskattar för egenskaper hos en partiledare som aspirerar på att bli statsminister visar svaren tydligt att de önskar sig typen som så att säga går i fotriktiga skor, den förnuftiga och rationella. De föredrar politiker som inte är för vräkiga eller för karismatiska. Den lite tråkiga typen kanske man kan tycka. Men det är den som går hem.
Ulf Kristersson har slutat dra skämt när han ger intervjuer, men ler glatt på en EPP-kongress 2022. Bild: European People’s Party, Wikimedia
Jenny Madestam tar Ulf Kristersson som exempel. Innan han gick in i matchen om statsministerposten drog han gärna ett skämt och skrattade ofta stort på bild. Men nu har uppsluppenheten tonats ner.
– Sedan han klivit fram som oppositionsledare har han slutat flina så mycket när han blir intervjuad. I början var han väldigt skämtsam, nu strävar han efter att framstå som påläst och seriös för nu är det på riktigt.
Magdalena Andersson fyrkantig men duktig
Enligt väljarnas förväntningar på landets ledare framstår Magdalena Andersson som klippt och skuren för jobbet, menar Jenny Madestam. Hon har tidigare visat att hon kan styra landets finanser och som statsminister har hon bevisat att hon kan hantera svåra frågor som till exempel Natomedlemskapet.
– Hon är kanske lite fyrkantig men hon är duktig. Det är något som väljarna gillar.
Men för den som leder ett parti som har högst tio procents stöd och som sannolikt aldrig kommer att komma att i fråga för att bli statsminister är ramarna friare och taket högre. Att glittra på galor kan snarast vara en merit, precis som provokativa utspel.
Partiledare 2022
Magdalena Andersson, Socialdemokraterna (S)
Ulf Kristersson, Moderaterna (M)
Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna (SD)
Annie Lööf, Centerpartiet (C)
Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiet (V)
Ebba Busch, Kristdemokraterna (KD)
Johan Pehrson, Liberalerna (L)
Märta Stenevi/Per Bolund, Miljöpartiet (MP)
Glamour går bättre i smala väljargrupper
Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, forskar om politiskt ledarskap. Han säger att för de partier som har en statsministerkandidat handlar det om att ha en person som ger förtroende i tillräckligt breda väljarkategorier.
Leende och personlig, samtidigt seriös och kompetent. För kvinnor gäller det att leverera båda delarna. Såväl väljarnas som partiets tålamod med kvinnor är kortare än med män, säger Jenny Madestam, som forskar om partiledarskap. Magdalena Andersson svarar på pressfrågor under besök i Finland. Bild: FinnishGovernment, Wikimeda
De andra partierna, som är mer nischade mot smalare väljargrupper, kan vara profilerade på ett helt annat sätt.
– Partier som har fem procent behöver inte ha en partiledare som går hem hos en majoritet. Det räcker att ha ett starkt stöd i de grupper som är viktiga för partiet. Då går det bra att lansera förslag som är kontroversiella för 80 procent av väljarkåren, och som ändå blir framgångsrika eftersom man har stöd hos 20 procent.
Ett exempel är Ebba Busch som synts i sociala medier tillsammans med kända influerare, festat på glamourösa kändiskalas och inte dragit sig för att göra drastiska uttalanden i laddade frågor. Detta dessutom som ledare för ett kristet parti.
Lööf och Busch bäst på sociala medier
– Hennes framtoning har bidragit till att förnya KD. Man kan se hennes sätt att använda sociala medier som en medveten metod att göra partiet bredare, säger Tommy Möller.
Jenny Madestam är inne på samma linje och säger att Ebba Buschs sätt att profilera sig har varit ett framgångsrikt sätt att nå unga väljare.
– Det som både Ebba Busch och Annie Lööf lyckats med är att skickligt utnyttja sociala medier. I sina flöden har de en mix att professionella inlägg och inlägg som visar dem privat, till exempel som vanliga mammor. Det är en blandning som, enligt de flesta studier, visat sig vara förtroendeskapande.
Men hur smart en mediestrategi än är hjälper den inte om budskapet skorrar falskt. Vi måste tro på att partiledarna menar vad de säger annars får de inte vår sympati, betonar både Tommy Möller och Jenny Madestam.
Äkthet slår alla smarta mediestrategier
– Att budskapet framstår som äkta skulle jag säga är det väsentligaste för att nå ut till väljarna, säger Jenny Madestam.
– Autenticitet är universellt för allt politiskt ledarskap, påpekar Tommy Möller, och fortsätter:
– När politiker misslyckas kommunikativt är det nästan alltid för att de inte verkar bottna i det de säger. Alla politiker är idag hårt medietränade, men om det ska bli bra måste de ha den kärna som är de själva. Att mekaniskt upprepa sina talepunkter och krampaktigt hålla sig till manus blir ofta kommunikativt haveri.
Yviga typer, som Storbritanniens premiärminister Boris Johnsson, är inget som svenska väljare går igång på, menar Jenny Madestam, statsvetare som forskare om partiledare. Aberdeen 2019. Bild: Prime Minister’s Office, Wikimedia
Vilket parti vinner valet?
Fem viktiga ingredienser i receptet på en framgångsrik valrörelse, enligt Jenny Madestams forskning:
1. En trovärdig berättelse:
Du måste ha en berättelse. Och den ska innehålla både en verklighetsbeskrivning – som människor kan känna igen sig i – och en vision. Berättelsen måste också bifogas med reformer som väljarna uppfattar som steg mot visionen. “Det finns exempel i historien på när partier lyckats med det”, menar hon: Socialdemokraternas det starka samhället på 1950-talet, som följdes av olika socialpolitiska reformer är ett. Moderaternas vikten av att bryta utanförskap och det ska löna sig att arbeta 2006, följt av jobbskatteavdrag och åtstramningar av socialförsäkringarna ett annat.
2. Ett autentiskt ledarskap:
Det kanske viktigaste för att vinna en valrörelse. Autenticitet uppstår när publiken uppfattar att partiledaren verkligen tror på det hen själv säger. När människor känner att partiledaren bottnar i sina egna värderingar upplevs det som äkta. ”Exempel på ledare i svensk politik som uppfattats som autentiska är Carl Bildt och Gudrun Schyman”.
3. En (alldeles) egen sakfråga
Det gäller det att prata om och glänsa i de sakfrågor där partiet, i väljarnas ögon, har högt förtroende. Därför behöver Socialdemokraterna prata vård, skola, omsorg, Moderaterna om ekonomi, och så vidare. För att vinna måste ett parti äga en sakfråga. Och om ett parti inte äger någon fråga – vilket är fallet för flera partier – behöver det hitta en att äga, snarast! Det menar Jenny Madestam.
4. Maximal exponering
Som partiföreträdare måste du synas och höras, vilket sällan är ett problem under en valrörelse. “Det är i princip omöjligt att inte synas. Detta kan förklara varför även ett litet parti som ligger riktigt illa till kan repa sig”.
5. En gnutta tur
Det mesta går att lägga upp strategier för, men slumpen kan inte planeras på partikansliet, menar Jenny Madestam. Ta 2018 då en rekordvarm sommar med skogsbränder som följd gynnade det krisande Miljöpartiet. Händelser i omvärlden som gynnar eller missgynnar sittande regering är svåra att förutse.
Kvinnliga partiledare måste leverera snabbare
Spelreglerna är inte desamma för kvinnor och män. Jenny Madestam har skrivit boken Maktens kvinnor där hon intervjuar 13 nuvarande och före detta kvinnliga partiledare. En slutsats är att både väljarnas och partiets tålamod med kvinnor är kortare än med män. Det finns en förväntan på att kvinnor levererar goda resultat snabbare.
– Men också normen för vad politiskt ledarskap är ligger väldigt nära idealet för så kallad manlighet. Därför bryter kvinnor per definition med bilden av vad en partiledare är. Därmed blir det en tuffare granskning i media av kvinnliga partiledare, men de bemöts också mer kritiskt av sitt eget parti.
Undvek flams och blev kallad tråkig
Jenny Madestam tar Anna Kinberg Batra som exempel. Hon har berättat hur hon gick in i rollen som oppositionsledare med ambitionen att bli statsminister. Hon skulle utstråla allvar och seriositet, absolut inte verka flamsig. Men i stället kallades hon sur och robotlik – något som bidrog till att hon behövde avgå.
– Magdalena Andersson är ett annat exempel. När hon blivit statsminister var hon med i Skavlan och andra sådana sammanhang. Där skrattade hon lite och var personlig. Som kvinna gäller att man bjuder på båda grejerna: leende och personlig, samtidigt seriös och kompetent, säger Jenny Madestam.
Är partiledarna på väg att bli viktigare än den politik de företräder?
Tommy Möller tänker en stund.
– Ja, det skulle jag säga, svarar han sedan. Det har att göra med rörligare väljare och medielandskapets förändring. Partiledarnas centrala betydelse har blivit viktigare i takt med hur medierna har utvecklats. Partierna är heller inte längre lika tydligt ideologiska.
– När en partiledare väljs är det väldigt viktigt hur den fungerar medialt. Det finns många skickliga politiker som har stort förtroende i sitt parti men som inte ens kommit i fråga för att bli partiledare, eftersom man gör bedömningen att de inte fungerar i mediesammanhang. Flera gånger har också partiledarkandidater förts fram eftersom deras mediala talang har betonats. Så var det till exempel med Ebba Busch och även när Annie Lööf skulle väljas.
Men trots att sociala medier har stärkt greppet om vår vardag och även om individfixeringen i samhället ger de bästa förutsättningarna för att partiledarnas personligheter ska överskugga partiets politik, finns det motkrafter, menar Jenny Madestam.
– Det är oundvikligen så att det blir ett ökat personfokus i politiken och det har förstärkts av sociala medier. Men i och med att vi lever i ett kunskapssamhälle tror jag att det även i framtiden kommer att vara de folkvalda som är mest kunniga och dugliga som väger tyngst. Nej, jag tror inte att snyggast vinner.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Miljö och aktivitet är sammanflätade, menar Terry Hartig som är miljöpsykolog vid Uppsala universitet. All aktivitet sker i en miljö som spelar ofta en avgörande roll för hur väl man kan utföra aktiviteten – och hur mycket glädje den ger.
– Tänk på hur man ofta rekommenderas att promenera för sin hälsa. Men var? Vem skulle rekommendera en promenad längs en stor och hårt trafikerad gata? Folk väljer att gå på platser de tycker om, och om en sådan plats inte finns tillgänglig är det mer sannolikt att de inte kommer att promenera, säger Terry Hartig som forskar om restorativa miljöer.
Enkla steg för återhämtning:
Ordna en plats i hemmet där du kan sitta och vila en stund.
Gå ut i naturen till en plats där du känner dig trygg.
Utforska platser som är intressanta eller vackra för just dig.
Men en aktivitet måste inte nödvändigtvis vara en rask promenad eller något annat fysiskt ansträngande. Det kan vara att sitta på en sandstrand, en sten ute i skogen eller att titta ut genom fönstret hemma.
– Ta det senare exemplet: om jag sitter för att pusta ut en stund och ser en tegelvägg två meter utanför fönstret, då finns det inte mycket som engagerar mig och främjar återhämtning. Om jag däremot tittar ut och ser stora träd på andra sidan gatan, fåglar som flyger in och ut från sina bon och människor som skrattar när de går förbi – då har jag bättre förutsättningar för återhämtning.
I vilka miljöer hittar vi återhämtning?
Terry Hartig, professor i miljöpsykologi, Uppsala universitet.
– Folk vänder sig till många olika platser för återhämtning. Ofta är hemmet en sådan plats. Vanligtvis ser folk till att deras hem är en bra plats för återhämtning. Men för vissa är hemmet inte alltid den bästa platsen, till exempel om man har småbarn eller annat som kräver mycket uppmärksamhet. Men kanske finns en trädgård, balkong eller altan där man kan sitta – en plats där man kan komma ifrån.
– För många är även naturen en plats för återhämtning. Men en förutsättning är att naturen speglar vad de tycker om. De ska till exempel inte riskera att möta mycket mygg eller en arg björn. Då går de någon annanstans, kanske till ett annat naturområde eller en trevlig pub.
Vad har de vilsamma platserna gemensamt?
– Psykologiskt sett handlar det om att komma ifrån det som är krävande. En annan egenskap är att komma till någonting som engagerar en, alltså att man vill vara kvar på platsen och att det finns något intressant eller vackert att utforska där. Utan något som engagerar kan man lätt flyta tillbaka i tankar på alla krav som väntar. En återhämtande miljö är en plats som upplevs positivt. Det är inte bara en plats där allt som kan uppfattas som krävande har tagits bort.
Hur viktigt är det att ha miljöer för återhämtning?
– Det är väldigt viktigt. Tänk på vad städer och länder gör för att se till att folk har tillgång till platser för återhämtning – som trygga hem, restauranger, kyrkor, museer, stadsparker och nationalparker. Dessa platser har visserligen även andra funktioner, som att nationalparker bevarar biologisk mångfald, men på olika sätt stödjer de även återhämtning.
Vad kan din forskning leda till?
– Forskning om natur och hälsa handlar ofta om just återhämtning i naturen. Det är på sätt och vis ett argument för att vi ska bevara naturmiljöer och inte ta bort allt grönt i städerna. Att bevara naturen är att bevara en folkhälsoresurs. Samtidigt innebär det att vi värnar den biologiska mångfalden och motverkar klimatförändringens skadliga effekter. Särskilt viktig är urban design. Frågan är hur man kan bygga tätare, men även grönare, så att folk upplever att de har en levande och ekologiskt sund miljö omkring sig i staden.
Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se
Hemma hos Eskil Degsell och hans familj finns en kortlek. Inte vilken kortlek som helst, utan en med 37 påståenden med syfte att få igång ett viktigt samtal – ett samtal om att dö bra. Påståendena handlar om saker som kan vara viktiga vid livets slutskede, som ”att vara fri från smärta”, ”att vara ren och snygg”, eller ”att inte känna oro eller ångest”.
När Eskil Degsells fru, endast 33 år gammal, drabbades av en elakartad hjärntumör, förstod de snabbt att prognosen var dålig. De visste att hon först skulle bli allt sämre för att till sist, oundvikligen, ryckas bort från man och son alldeles för tidigt.
– Jag var väldigt orolig. Vi förstod att när min fru dör så är det till följd av sjukdomen eller av effekter av behandlingen, säger han.
Tv-dokumentär väckte frågor
En dag tittade de på en tv-dokumentär om en patient med en obotlig hjärntumör som hade bestämt sig för att avsluta sitt eget liv.
– Det fick oss att börja prata om vad som är livskvalitet när man har en dödlig sjukdom, men också om vad som är kvalitet kring själva döendet, minns han.
Frågorna hopade sig. De vände sig till sjukvården för stöd, men det var en återvändsgränd. Det här samtalsämnet, fick de veta, skulle de lägga på is. Kvalitet i samband med döendet skulle de få prata om när hon skrevs in i den palliativa vården.
– Vården kändes generellt rädda för att prata om döden, säger Eskil Degsell.
De var förtvivlade. De visste att de skulle stå inför viktiga val långt innan hon skrevs in i den palliativa vården – hans fru kanske inte alltid ville tacka ja till behandling.
– En hjärntumör kan ha kognitiv påverkan och som närmast närstående kändes det väldigt viktigt för mig att prata om framtiden, så att vi som familj skulle kunna göra det så bra som möjligt för min fru, säger han.
En kortlek om döden
Av en slump hörde Eskil Degsell talas om forskningsprogrammet DöBra – och om DöBra-kortleken, som ska underlätta reflektion och diskussion om värderingar i livets slut. Han lyckades få tag på en kortlek, tittade på de 37 påståendena och försökte lista ut hur han trodde att hans fru skulle ha prioriterat – och rangordnade korten efter viktigast först.
– Jag trodde att jag kände henne väl. När min fru såg kortleken ändrade hon och donade med den i en hel vecka innan hon bestämde sig för sina viktigaste prioriteringar. Och då slog det mig att hon inte alls hade valt som jag hade trott, säger han.
Lekmän och vårdpersonal delar kunskap
Forskningsprogrammet DöBra inleddes 2014 av Carol Tishelman, professor i innovativ vård och omsorg vid Karolinska Institutet, tillsammans med Olav Lindqvist vid Umeå universitet. En viktig del av forskningsprogrammet är samarbete och kunskapsutbyte med en rad organisationer och föreningar, som Demensförbundet, PRO och Hjärntumörföreningen.
– Kunskapsutbyte mellan lekmän och vårdpersonal är nyckeln. Med kunskap och erfarenhetsbaserad kompetens kan vi lättare hantera döendet känslomässigt, men också praktiskt, säger Carol Tishelman.
Minska onödigt lidande
Det är möjligt, menar hon, att minska onödigt lidande i samband med döende. För anhöriga kan det till exempel bli lättare att fatta beslut när det väl gäller om de börjar prata med sina närstående i tid.
– Jag menar inte att vi alla borde prata mer om döden. Många vill inte fundera på den förrän de har en anledning. Men vi är olika, för några av oss är det nyttigt att prata mer, säger hon.
Hon håller med Eskil Degsell om att vården, i stället för att uppmuntra till diskussion, många gånger undviker att tala om död och sorg.
– De flesta blir tagna på sängen när de själva eller en anhörig blir svårt sjuk. I dag vet många inte ens vart de ska vända sig eller vilka rättigheter de har kring palliativ vård eller vård i hemmet. Det är viktigt för folkhälsan att fler får den kunskapen, säger hon.
Används inom äldreomsorgen
DöBra-kortleken, ett av flera verktyg som forskargruppen har tagit fram, har en amerikansk förlaga, men är översatt och anpassad till svenska förhållanden. Den har sålts i drygt 3 000 exemplar genom samarbete med ett bokförlag. Forskarna gör dock ingen ekonomisk vinst. I ett av fem doktorandprojekt inom ramen för forskningsprogrammet undersöker forskaren Åsa Olsson nu effekten av att införa tidiga samtal med hjälp av kortleken inom äldreomsorgen.
– Äldreförvaltningen i Stockholms stad har spridit kortleken till alla särskilda boenden, säger Carol Tishelman.
Får fram värderingarna bakom
När man använder kortleken får man inte bara fram individens prioriteringar, utan också värderingarna bakom – förutsatt att man också diskuterar varför personen har gjort dessa val. Är det viktigt för någon att vara fri från smärta ger det bra vägledning om man tar reda på varför det är viktigt. Det behöver inte alltid handla om smärträdsla utan kan lika gärna bero på annat, som att man vill att anhöriga ska slippa se lidandet.
Malin Eneslätt har också bedrivit forskning inom programmet. Hennes doktorandprojekt syftade just till att undersöka hur man kan utforma tidiga samtal om värderingar och prioriteringar inför kommande vård i livets slutskede.
– I en tidigare doktorsavhandling visade Malin Eneslätt att prioriteringarna kan skifta något, men att individens värderingar och sätt att resonera på är sig likt över tid, säger Carol Tishelman.
Kan företräda sin fru
Åtta år har passerat sedan Eskil Degsells fru fick diagnosen och hon har blivit allt sjukare.
– Samtalen som vi har haft tack vare DöBra-kortleken har stärkt vår relation. Hon vet att jag kan företräda henne, hon känner ett lugn inför det. Och jag tycker att det är så skönt att hon har uttryckt vad hon tycker är viktigt. Jag slipper ha ångest nu över att inte veta hur hon skulle vilja göra, säger han. Hans fru vill till exempel vara ren och snygg, och det hade han själv inte kommit på.
I dag har hans fru så allvarliga kognitiva nedsättningar att hon inte skulle klara av att framföra den önskningen och kan heller inte fatta andra viktiga beslut kring sin egen vård, förklarar han.
– Kortleken guidar mig i nästan alla diskussioner med vården just nu. Att vi har pratat om döden och hennes preferenser tror jag gynnar kvaliteten på döendet, säger han.
Han är ändå orolig. Tänk om vården inte kommer att lyssna på fruns preferenser när slutet närmar sig.
– Det är så viktigt att man diskuterar och tar med patientens egna preferenser när man väljer behandling. Ibland kan det vara att inte behandla alls, säger han.
Få dagar är så förknippade med själsligt uppvaknande och nytändning som den första vårdagen. När solen äntligen visar sig och bländar yrvakna övervintrare, när gruset sopas bort från vägarna och påskliljorna prunkar i rabatterna. Och över stad och land hänger en angenäm doft av jord.
Den välbekanta doften har inte bara att göra med böndernas nyupptagna aktivitet på åkrarna utan beror även på mikroskopiska jordbakterier av släktet Streptomyces. Huvudkomponenten i jorddoften är det flyktiga organiska ämnet geosmin (från grekiskans geō som betyder jord och osmḗ som betyder lukt) som vårt luktsinne är väldigt känsligt för.
– Vi kan känna tio nanogram per liter, det är som en droppe i en olympisk swimmingpool, säger Paul Becher, docent i kemisk ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Människan både gillar och ogillar denna doft (och i förlängningen smak). Till exempel är geosmin orsaken till att vissa fisksorter upplevs ha en dyig smak och i sötvatten ger geosmin en oönskad bismak, vilken vi människor tolkar som dålig vattenkvalitet. Men det är också geosmin som ger rödbetor dess karaktäristiska jordiga smak och lukten används även inom parfymtillverkning.
Bakterien bakom lukten
Trots att forskare länge har känt till att geosmin produceras av bakterier är det först nyligen som de har fått ett svar på varför de tillverkar substansen. Paul Becher och hans kollega Klas Flärdh, professor i mikrobiologi vid Lunds universitet, ingår i den internationella forskargrupp som nyligen knäckte koden och kom fram till doftämnets syfte för bakterierna.
Mikroskopbild av bakterien Streptomyces hygroscopicus. Bild: Wikimedia Commons CC-BY-SA-4.0
Streptomyces: Är ett släkte på drygt 500 olika sorters bakterier som växer i främst jord och vatten. Streptomyces producerar två tredjedelar av all antibiotika och används även för att framställa svamp- och parasitdödande läkemedel. Vissa sorter kan dock orsaka sjukdom hos människor. Källa: Science direct
Fäste elektroder på hoppstjärtarna
– Eftersom geosmin är en välkänd doft som alla streptomyceter producerar tänkte vi att det kunde vara av allmänt intresse att ta reda på anledningen, säger Klas Flärdh och fortsätter:
– Vi upptäckte att bakterierna bara producerar geosmin när de bildar sporer och att doften attraherar insektsliknande organismer som kallas hoppstjärtar, som äter bakterierna och sprider sporer som fastnar på deras kroppar.
Genom att fästa elektroder på hoppstjärtarnas antenner, där doftsinnet sitter kunde forskarna se att de reagerade starkt på geosmin.
– Man kan likna det vid fåglar som sprider frön och kärnor i naturen, eller vid bin som sprider pollen. Både bakterierna och hoppstjärtarna har funnits i hundratals miljoner år, så det är en mycket gammal interaktion. Det är alltså möjligt att det finns fler funktioner än de vi hittills känner till, säger Klas Flärdh.
Klotformig hoppstjärt. Bild: Wikimedia, Tim Evison CC-BY-SA-3.0
Hoppstjärtar är en millimeter stora leddjur som finns i alla världsdelar, inklusive Antarktis. De är över 400 miljoner år gamla och antalet arter uppgår till cirka 8 800. Kroppen kan vara täckt av fjäll eller hår och undertill på bakkroppens första segment sitter en hoppgaffel. När djuret slår sin hoppgaffel mot marken slungas det framåt och uppåt. Källa: Anticimex och Blomsterfrämjandet
Sommardofter har vingar
Det är inte bara våren som har en speciell doft. Vem har inte reagerat på den starka doft som ett lätt sommarregn för med sig? Denna doft kallas petrichor och består dels av geosmin, dels av doftpartiklar (aerosoler) som växterna ger ifrån sig när det regnar. Eftersom det finns mest växtlighet när det är sommar är petrichor tydligast när det är varmt ute. Dessutom sprider sig dofter lättare vid hög temperatur.
– Ju varmare det är desto flyktigare blir partiklarna. En doft som förgasas får vingar och värme gör att växterna avger mer, säger Johan Lundström, luktforskare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Han liknar det med vad som händer med parfym när vi är svala respektive varma. Först när vi studsar loss på dansgolvet blommar doften ut till fullo. Hur flyktig en doft är beror också på luftfuktigheten – ju högre luftfuktighet desto mer kan näsan lukta. Slemhinnorna är mindre torra och kan känna mer och fler lukter.
Därför doftar åskan
– När det regnar ökar luftfuktigheten samtidigt som växter släpper ut mer doft. Dessutom blir jorden fuktig och släpper ifrån sig geosmin, därför doftar det mycket efter ett sommarregn.
En annan säsongsbunden doft är den av åskväder (som är vanligast under sommarhalvåret). Den friska och något skarpa lukten uppstår när elektriska urladdningar klyver syre- och kväveatomer i atmosfären. Istället bildas kväveoxid som i sin tur reagerar med andra kemikalier och bildar ozon. För den som genast måste veta hur blixtar luktar, men sörjer att det inte är åsksäsong kan ställa sig vid en kopieringsmaskin där det också bildas elektriska urladdningar som skapar ozon.
Snö samplar lukter
Varm och fuktig miljö innebär alltså mycket växtlighet som kan avge dofter, och att näsans slemhinnor blir i topptrim. Det omvända gäller på vintern när det är kallt och torrt ute: ingen växtlighet = inga dofter, samt att kall luft gör näsan mindre känslig. Men, kanske vissa utropar, snö luktar ju?!
– Ja, men inte så mycket. Snö i sig har inte mycket lukt utan drar främst till sig andra luktpartiklar, till exempel lättflyktiga organiska föreningar. Vad du egentligen känner är förändringen i luftfuktighet och lufttryck, säger Johan Lundström.
Lövens sista andetag
Sist ut av årstidernas dofter är hösten. Återigen är det den sjunkande temperaturen som gör sig påmind och sänker både växtlighetens och ditt luktsinnes aktivitet. Specifika dofter tenderar då att sticka ut mer, till exempel löv som förmultnar och svampar som ploppar ur jorden.
När löven faller av träden avger de aromatiska gaser, bland annat terpen och terpenoider, genom mikroskopiskt små öppningar, klyvöppningar, som finns på växternas blad, framför allt på undersidan.
Klyvöppningarnas funktion är att reglera hur snabbt bladet utbyter gas med omgivningen, och när löven bryts ner frigörs partiklar som avger den typiska lövhögsdoften.
En klyvöppning på en tomatplantas blad, fotograferad med svepelektronmikroskop. Ur luft som kommer in genom klyvöppningen kan bladet utvinna koldioxid som används vid fotosyntes och/eller syrgas som används vid cellandning.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
På den amerikanska rymdorganisationen Nasa pågår förberedelser för att skicka upp en farkost stor som en tennisplan, solpanelerna inräknade, till asteroiden 16 Psyche. Den drygt 22 mil stora, potatisformade himlakroppen upptäcktes 1852 av den italienska astronomen Annibale de Gasparis, som döpte den efter själens gudinna.
I 21 månader ska satelliten kretsa kring asteroiden för att ta reda på vad som finns i gudinnans inre. I spekulationer har nämnts att hon bär på en metallskatt, framför allt nickel, järn och guld, till ett värde av hisnande 10 000 triljoner dollar.
Ingenjörer vid Nasa Jet Propulsion Laboratory monterar en sensor till en magnetometer i rymdfarkosten Psyche. Bild: Nasa
Psyche kan lösa gåta
Mikael Granvik, professor i rymdtekniska system vid Luleå tekniska universitet, var med som sakkunnig när Nasa bestämde sig för att utforska asteroiden 16 Psyche och även göra ytterligare en expedition, Lucy.
– Det är en olöst gåta vad de här så kallade M-typens asteroider består av. Studiet av Psyche kan lösa den här gåtan, säger han.
Teorin är alltså att 16 Psyche, och flera andra asteroider, till stora delar består av metall (därav typen M), eventuellt till följd av kollisioner med andra himlakroppar som lämnat kvar en kärna av metall.
I februari 2022 publicerade forskare från universiteten Brown och Purdue, USA, en studie som visade att 16 Psyche kanske inte består av så mycket metall som man tidigare trott. Enligt forskarna kan asteroiden istället till stor del bestå av olika bergarter och metallen har hamnat på ytan som ett resultat av att vulkaner har spytt ut dem.
Men för att verkligen veta krävs att man tar sig dit, och att bekanta sig med den gåtfulla asteroiden är ett tekniskt komplicerat uppdrag. Startskottet för Psyche-farkosten, som skulle ha påbörjat sin fyra år långa rymdfärd i augusti 2022, har skjutits fram på grund av problem med leveranser av mjukvara och testutrustning.
Rymdfarkosten Psyche drivs fram av en supereffektiv elektrisk raketmotor. I motorn förvandlas xenongas, en neutral gas som används i bilstrålkastare och plasma-TV, till xenonjoner. När xenonjonerna accelereras ut ur motorn drivs rymdfarkosten framåt. Bild: Nasa
Dyrbart vatten kan bli bränsle
De metalliska skatterna är inte det enda, inte ens det första, som människan hoppas kunna utvinna på asteroiderna. De kan också få betydelse för infrastrukturen i rymden och underlätta framtida expeditioner.
– Det första som utvinns är vatten som kan användas som strålningsskydd och för att få bränsle till rymdsonder och satelliter, säger Mikael Granvik.
På jorden är vatten än så länge en billig råvara. I rymden, när fraktkostnaden räknas in, kan ett kilo vatten kosta mellan 5 och 10 000 euro.
16 Psyche är långt ifrån den enda asteroiden som kan vara värd att studera närmare.
– Den råkar vara den största och är därför den mest kända men finns andra också, tillräckligt för alla som vill utforska dem, säger Mikael Granvik.
Lucy in the Sky with Diamonds
Expeditionen Lucy är döpt efter det fossilerade skelett som hittades i Etiopien 1974 och som antas vara kvarlevorna av en människoart som levde för 3,2 miljoner år sedan (när arkeologerna firade sitt fynd lyssnade de på Beatles låt Lucy in the Sky with Diamonds).
Rymdversionen av Lucy ska utforska två bälten med asteroider som har fastnat i en omloppsbana runt solen i sällskap av planeten Jupiter. Ett bälte rusar fram före den gigantiska gasplaneten, det andra följer planeten i hasorna. Forskarna betraktar asteroidbältena som tidskapslar som kan lära oss om hur solsystemet uppstod för fyra miljarder år sedan. Lucy skickades upp i oktober 2021 och beräknas anlända till asteroidbältet i april 2025.
Asteroider nära jorden
I vårt närområde finns enligt Nasas Jet Propulsion Laboratory drygt 800 kända asteroider som är större än en kilometer och 10 000 som är större än 140 meter. Att de befinner sig i närområdet innebär att de har en omloppsbana vars minsta avstånd från solen är högst 195 miljoner kilometer.
– En modell som jag och mina kollegor har utvecklat visar att det finns ungefär 960 närasteroider med en diameter på över en kilometer och ungefär 25000 närasteroider med en diameter på över 140 meter. Men vi har inte ännu hittat alla, säger Mikael Granvik.
Tillräckligt många befinner sig så nära jorden att det blir intressant att studera dem också av en annan orsak: för att kunna knuffa bort en närgången asteroid måste vi veta vad den består av.
– Densiteten skiljer sig och kan påverka vilka teknologier man kan använda för att knuffa undan den från banan mot jorden. Beroende på teknik är det viktigt att veta vad ytskiktet består av och om den är solid eller mer porös, säger Mikael Granvik.
I begynnelsen fanns planetesimaler, himlakroppar på någon kilometer i diameter. Genom kollisioner och med hjälp av gravitation kunde de samla på sig massa och övergå till protoplaneter, ett förstadie till planeter.
Tack vare kollisioner och en hög koncentration av radioaktivt material smälte delar av protoplaneterna och de tyngre grundämnena sjönk mot kärnan medan de lättare la sig närmare ytan. Fortsatta kollisioner slog bort mycket av ytan och kvar blev en kärna av metall. De vanligaste metallerna är järn och nickel.
Teorin är att Psyche och flera andra asteroider till stora delar består av metall och i så fall vara så kallade protoplaneter. Genom att studera dem hoppas forskarna också få mer kunskap om kärnan i vår egen planet, jorden.
Olika himlakroppar
En meteorit är ett objekt från rymden som når jordytan utan att brinna upp. Om objektet brinner upp kallas det meteor.
En asteroid är större än en meteorit och kretsar i en omloppsbana runt solen. De flesta finns i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter.
Heavy Metal i rymden
Men det första som kommer att utvinnas på asteroiderna är varken metaller eller vatten, utan information.
Jan-Erik Wahlund, docent i rymdfysik vid Uppsala universitet, planerar just nu en expedition kallad Heavy Metal. Han beskriver den som en arkeologisk utgrävning av hur solsystemet bildades.
Heavy Metal är ett av åtta förslag som har klarat första fasen i den europeiska rymdorganisationen ESA:s urvalsprocess. Det troliga målet är asteroiden 216 Kleopatra, 27 mil lång och formad som ett hundben.
– På 216 Kleopatra verkar ändarna mer metalliska än själva mitten. Det är intressant om vi kan få reda på det. Mycket är spekulation, den befinner sig långt borta och man måste åka dit för att få reda på vad den består av och hur den har uppkommit, säger Jan-Erik Wahlund.
Att komma dit tar tid. Planen är att farkosten, som kommer att väga ett ton, ska skjutas upp år 2036. Med sig har den cirka 150 kilo vetenskapliga instrument.
– Vi vill undersöka så mycket som möjligt men det finns begränsningar för vad man kan ta med sig, säger Jan-Erik Wahlund.
En datormodell illustrerar den rejäla rymdbumlingen 216 Kleopatra. Med sina 27 mil i diameter motsvarar asteroiden en yta stor som norra Italien. Bild: Wikimedia Commons/CC BY 4.0
Den här rymdfarkosten kommer att släppa ut en liten satellit-farkost som kan ta sig mycket nära 216 Kleopatra och två av dess månar, kanske bara några hundra meter.
Det gör det enklare att mäta upp innandömets struktur och magnetfält som genereras av järn i asteroiden. Samtidigt kommer den stora rymdfarkosten att ta bilder på avstånd med bland annat en infraröd kamera, en ultraviolett spektrometer och en radar*. Med spektrometern vill forskarna mäta den tunna gasen runt asteroiden och förhoppningsvis hitta metalliska joner som natrium, kalium och syre.
* En UV-spektrometer kan hitta bland annat metaller genom att leta efter specifika färger. En radar används för att läsa av ytmaterialet och avgöra metallhalten.
Industrin ser potential i rymdmetaller
Jan-Erik Wahlund tror att gruvbrytning på asteorider kan bli verklighet om kanske 40-50 år. Innan brytningen kan komma igång behövs en infrastruktur med transporter, kanske med små baser i omloppsbanor. De människor som ska jobba med brytningen behöver mat, kläder och rekreation.
– Det är mest industrifolk som vädrar morgonluft och ser potentialen för att bryta. Jag är rymdforskare och är intresserad av att utforska och på så sätt är jag väl en del av prospekteringen.
Metoder utvecklas för gruvbrytning i rymden
En grupp forskare från University of Arizona fick förra året 4,5 miljoner kronor i stöd från Nasa för att utveckla metoder för gruvbrytning i rymden.
Forskarna har bland annat tagit fram en elektrokemisk process som borrar genom berg fem gånger snabbare än konventionella borrar. De ska också ta fram ett system med robotar som ska arbeta tillsammans och lära sig samarbeta genom det som kallas maskininlärning.
Robotarna kommer att läras upp på jorden med målet att påbörja gruvbrytning på månen.
Metaller även viktiga för teorier om liv
Metaller i rymden kan också ge ledtrådar till hur liv har bildats. Anna Neubeck är forskare i geokemi och astrobiologi vid Uppsala universitet. Hon och hennes kollegor har tillverkat en meteorit i ett laboratorium med syftet att få veta mer om hur liv uppstår.
Det finns två teorier. Antingen uppstod liv på jorden, eller så uppstod det någonstans i rymden och föll ner på jorden.
– Det vi testar är en tes där en meteorit slår ner på jorden utan att exponeras för solljus. Just nu tittar vi på meteoriter med järn, nickel och fosfor, säger Anna Neubeck.
Utgångspunkten är att metallerna fungerar som katalysatorer, till exempel för att få fart på produktionen av aminosyror som är en förutsättning för det vi kallar liv.
– Metaller är extremt bra katalysatorer för olika saker. Man kan tänka sig en värld utan syre där det är väldigt varmt och att det smäller ner en stor metallbit som startar olika reaktioner, säger Anna Neubeck.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
De fäster sig på stenar och hällar nära vattenytan. Med kantiga vassa skal och sin storlek är de japanska jätteostronen lätta att skada sig på när man badar. Men framför allt konkurrerar de ut andra ostronarter.
Det japanska jätteostronen är goda och växer snabbt, och har blivit en av världens mest odlade marina arter. De kom drivande som larver till svenska vatten, troligen med havsströmmar söderifrån. Nu har de funnits på Västkusten i femton år, men ingen har ännu hittat en metod som kan stoppa deras kraftiga utbredning. På vissa platser växer de i bestånd på över 1 000 jätteostron per kvadratmeter.
Det försöker marinekologen Åsa Strand och hennes kolleger i det så kallade dynamoprojektet att råda bot på. Forskarna där försöker hitta flexibla sätt att hantera främmande arter som hotar att ta över, men som liksom det goda jätteostronet också har ett kommersiellt värde.
– I stället för att ha en och samma strategi för hela Västkusten försöker vi ta fram en dynamisk förvaltning. I söder är målet att ostronet inte ska spridas och komma in i Östersjön. Längre upp längs kusten är det att minimera skadorna, säger hon.
Lupinen är, liksom till exempel vresros, en vacker växt som många drar sig för att bekämpa. Men bägge är invasiva och ett hot mot den biologiska mångfalden.
Vad är en invasiv art?
En invasiv art är en art som med människans hjälp förflyttat sig från sin ursprungsmiljö, sprider sig snabbt och hotar slå ut arterna i den nya miljön. Enligt EU:s förordning om främmande invasiva ska sådana arter utrotas. Just nu finns 66 växter listade som inte får importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut i naturen eller hållas levande i något EU-land. Det finns också många arter som räknas som invasiva i Sverige, till exempel det japanska jätteostronet.
Den hårdföra hanteringen av invaderande arter har sina skäl. De tränger undan arter med samma ekologiska nisch (det levnadsrum där en art kan överleva och fortplanta sig), men räknas också som invasiva om de utgör en fara för människors hälsa och ekonomi. Invasiva arter är ett växande problem och ett av de absolut värsta hoten mot biologisk mångfald i Sverige och i världen.
Källa: EU, Naturvårdsverket
Japanskt jätteostron går att äta, men …
Att få bort en invasiv art kan vara mycket svårt när den fått fäste, men åtgärder kan också vara svåra att sätta in när olika regelverk strider emot varandra.
Uppskattningsvis finns 285 000 ton vilda jätteostron i norra Bohuslän, men för att få plocka de goda ostronen, måste markägaren ge tillstånd. Ett annat hinder för konsumtion är att ostronen måste finnas inom godkända produktionsområden för vattenbruk.
Jätteostronet måste alltså odlas på en godkänd plats för att kunna bli skördade för konsumtion, samtidigt som myndigheterna inte kan godkänna odling av en i Sverige invasiv art. Ändå är forskarna optimistiska om att kunna hitta en lösning.
– Vi hoppas att kommersiella aktörer ska kunna medverka till att hålla nere populationerna, med exempelvis skörd av vilda ostron eller gastronomisk safari där matgäster både plockar och äter ostron, säger Åsa Strand.
Men det är inte alla invasiva främmande arter som går att äta (vissa, blomsterlupin och parkslide till exempel, går absolut att äta men låter sig inte stoppas för det).
Invasiva växter i trädgården
Faktum är att flesta av dagens invasiva arter är förrymda trädgårdsväxter. Många kommer in via näthandel och sprids med trädgårdsavfall (medan marina arter kommer in framför allt via båtskrov och fartygs barlastvatten).
Vresrosor hot mot inhemska växter
Vresrosor är väl inget hot mot den biologiska mångfalden? Jo, det är just vad de är. Liksom andra invasiva arter, tränger de ut våra inhemska växter. Har du vresrosor i trädgården och vill ha dem kvar, kan du ändå göra en insats för att hindra spridningen. Ta bort blommorna innan de bildar nypon, eller gör soppa på nyponen. Hör med din kommun var du kan lämna växtmaterial från invasiva arter, så att det säkert hamnar rätt.
Globalisering och klimatförändringar skyndar på utvecklingen
I takt med globalisering och klimatförändringar blir de invasiva växterna allt fler – även om främmande växter förts in åtminstone sedan 1700-talet då bland annat gräset jättegröe och ryssgubbe kom hit. Dock räknas bara de som kom efter 1800 som invasiva främmande arter i lagens mening.
Det finns nu 66 arter på EU:s lista över främmande invasiva arter. Den här sommaren (2022) kommer den att uppdateras med ytterligare 22 arter, bland annat en afrikansk klogroda och snokarten Lampropeltis getula som finns i Sverige som husdjur.
Jättebalsamin, jätteloka och signalkräfta
En trio på EU:s lista som skapar stora problem i Sverige är jättebalsamin, jätteloka och signalkräfta. De två växterna slår ut andra arter och minskar den biologiska mångfalden, medan signalkräftan sprider en pest som dödar andra kräftarter. Jättelokans växtsaft kan också, i kombination med solljus orsaka svåra blåsor på huden. Värstingar som ännu inte finns på EU:s lista är bland andra blomsterlupin och trädgårdsmarodören mördarsnigel.
Jättebalsamin är frösprättaren som har kommit hit ända från västra Himalaya. Här har den smitit från trädgårdarna och trivs alldeles för bra i det fria. Den är spridd i nästan hela landet. Eftersom den är EU-listad är det förbjudet att både sprida och ha den.
6 viktiga råd till trädgårdsägare
Det bästa sättet att stoppa invasiva växter är att de aldrig får etablera sig överhuvudtaget. Här har privatpersoner en viktig uppgift att fylla. Framförallt handlar det om att göra rätt i sin trädgård:
Skaffa kunskap om vilka arter som är invasiva främmande arter
Undvik att köpa och plantera okända arter från utlandet.
Ta inte hem okända arter från utlandet.
Upptäcker du en invasiv art i trädgården, ta bort den direkt. Det är både enklare och billigare.
Se till att entreprenörer du anlitar (till exempel för grävning eller trädgårdsanläggning) har kunskap om invasiva arter så de inte sprider dem när de gör sitt arbete.
Var uppmärksam och frågvis när du köper jord och fröblandningar så att de inte innehåller invasiva främmande arter.
Fisken svartmunnad smörbult sprider sig i Östersjön söderifrån och har på drygt tio år nått Gävle. Sedan 1990-talet har den totalt tagit över Gdanskbukten i norra Polen. På land är parkslide både utbredd och avskydd, och lupinen skapar nu problem över hela landet.
Lupinen är, liksom till exempel vresros, en vacker växt som många inte vet är invasiv och bör bekämpas, exempelvis läggas i sopsäckar och köras till bränning. Men även transporter kan oavsiktligt sprida arter om inte avfallet förpackats väl. Det gäller att agera tidigt, även om det är en kostnad för markägaren. När arterna spridit sig blir kostnaden ännu högre, både ekonomiskt och för naturen.
Tycker att lupiner är fina
– I delar av Värmland och Dalarna är det totalkatastrof, där större delen av skogslandskapets betesmark övergivits för länge sedan. Där strider byalag för att få kommuner att agera hårdare. Men där lupinen just kommit in, som i Jämtland och Uppland, tycker många att den är fin och vill sprida den ännu mer, säger Jörgen Wissman, forskare vid Centrum för biologisk mångfald på SLU.
Han och kollegor föreslår i Botanisk tidskrift hur lupiner kan bekämpas flexibelt: större bestånd vid bebyggelse kan få stå kvar till att börja med, mindre bestånd tas bort för att minska antal bestånd och bara garanterat lupinfria jordmassor får användas i exempelvis vägkanter.
När det gått för långt kan man i undantagsfall få tillstånd att bekämpa lupiner med växtgifter, framför allt glyfosat som EU fasar ut med viss fördröjning. Det har också fungerat mot jättelokor längs banvallar, där Trafikverket testat. Genom att pensla lite på bladen skrumpnar växterna utan att omgivningen påverkas. För att ta bort jättelokorna från alla banvallar i Sverige skulle någon liter räcka.
Parkslide injicerades med glyfosat
Ett liknande försök har gjorts i Gagnef 2021, där glyfosat injicerades i parkslide, som sprider sig med jordstammar och är mycket svår att få bort. Försöket har inte utvärderats men ser lovande ut, enligt Jörgen Wissman. Troligen förbjuds glyfosat inom ett par år, därför behövs andra sätt att bekämpa de invasiva växterna.
Smal vattenpest växer i slingor ner till ett par meters djup och kan bilda täta bestånd som gör det svårt att bada eller åka båt. Den hindrar också solljuset att tränga ned i vattnet vilket påverkar livsvillkor för andra växter och djur. Bild: Susanne Eriksson
Invasiva arter i svenska vatten
Det finns ungefär ett hundratal främmande arter i våra hav, sjöar och vattendrag. Av dessa är nästan hälften invasiva främmande arter med hög risk att negativt påverka eller skada den biologiska mångfalden och ekosystem. Ytterligare cirka 80 främmande arter finns i våra närområden. De flesta av de arterna riskerar att etablera sig i våra vatten och kallas för dörrknackararter.
Bete: Får och getter som betar späda plantor av jätteloka besväras inte av växtsaften, som är giftig för människor. I Härryda kommun har grisar satts in för att äta upp parksliden.
– Vi vill studera ifall grisarna verkligen äter upp parksliden eller om de bara bökar runt – då kan de tvärtom sprida den mer, säger Tina D’Hertefeldt, som leder ett forskningsprojekt vid Högskolan i Halmstad och Lunds universitet.
2
Värmebehandling: Metoden fungerar dödande på invasiva växter i labb, visar försök som pågått i många år. Nu ska försök göras i fält med parkslide.
– Det är en helt annan sak när man ska gå flera meter ner i marken. Hur långt måste värmen tränga ner? Bland annat det tittar vi nu på, säger Tina D’Hertefeldt.
3
Tidig upptäckt: Göteborgs universitet har tagit hjälp av bland annat ”medborgarforskare” som fått lära sig sig känna igen olika arter av krabbor. Forskarna berättar om projektet i bland annat skolor.
– Barn är våra bästa spanare, de känner igen arten direkt när de går i strandkanten och fångar krabbor. Till skillnad från den sexkantiga strandkrabban har de nyare arterna fyrkantiga kroppar, förklarar Björn Källström vid Göteborgs marinbiologiska laboratorium
4
Datorsimulering: Modeller av havsströmmar kan förutspå spridning av invasiva arter Chalmers, SLU, SMHI och Göteborgs marinbiologiska laboratorium.
Samma projekt om förra.
5
Bekämpning i barlastvatten: Forskare vid Stockholms universitet jobbar med att hitta en metod för att upptäcka ägg och larver av invasiva främmande arter av ryggradslösa djur i barlastvatten på fartyg för att sedan bekämpa dem på plats.
Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se
Varför finns fästingar?
Lars Lundqvist, docent vid Zoologiska samlingarna, Lunds universitet.
– De finns av samma anledning som vi och alla andra organismer finns, genom att ha selekterats fram av evolutionen. De har anpassat sig till sina omgivningar och anpassat sitt sätt att äta, därmed föder de ungar och överlever.
– Många tänker sig kanske ekosystemet som ett klockverk, där en art påverkar en annan art. Men så är det inte, man kan både mista och behålla de flesta arter utan att ekosystemet kollapsar. Om en art dör ut tar någon annan över deras roll. Alla individer överlever inte, men tillräckligt många för att arten också ska finnas nästa år. Det viktiga är att sprida sina gener till nästa generation, om de lyckas med det blir de framgångsrika i evolutionen.
Men gör fästingar någon nytta?
– Om man ska ge fästingen en roll blir det som parasit och vektor. En vektor är en organism som bär och sprider bakterier och virus. Bakterier har svårt att sprida sig på egen hand. De lever i blodomloppet på smågnagare och har svårt att ta sig till ett annat blodsystem. Det enda sättet att göra det på är via en vektor; de blir uppsugna av en parasit och insprutade i nästa värddjur.
Hur ser livet ut för en fästing?
– Under vintern ligger fästingarna nere i marken i hålor och vilar. När det blir tillräckligt varmt, runt fem till tio grader, blir fästingarna aktiva. Då klättrar de upp i vegetationen och väntar på att ett värddjur ska passera, vilket det ytterst sällan gör. Eftersom de under tiden blir utsatta för solljus och vind torkar de ut. Då måste de gå ner till marken igen för att pumpa upp sig själva med hjälp av fukt från marken. Sedan kan de klättra upp i vegetationen och återigen invänta ett värddjur. Om de hittar ett värddjur sätter de sig fast, suger sig fulla med blod och trillar sedan ner till marken, och övergår till nästa stadium.
Dör fästingar av kyla eller om det blir en hård vinter?
– De tål att bli infrysta om det inte blir väldigt kallt, men oftast ligger det snö på marken som isolerar. Då får man en ganska jämn miljö vad gäller temperatur vilket gör att fästingar klarar sig ganska bra.
Hur kallt måste det bli?
– Det vet jag inte, men den vanligaste arten, Ixodes ricinus, finns i trakter där det kan bli rejält kallt på vinter, till exempel på höga berg på kontinenten. De klarar nog vinterkyla men inte sommarkyla. Det vill säga, på sommaren vill de ha många dagar med värme och lagom fuktigt.
Vilka är fästingarnas livsstadier?
– Äggen kläcks till larver som sedan blir till nymfer, och till sist vuxna. I vart och ett av stadierna ska fästingarna hitta ett värddjur, men i sista stadiet är det bara honorna som suger blod. De suger blod tre gånger under sitt liv medan hanarna bara suger två gånger. Hanarnas uppgift i sista stadiet är att söka upp en hona som sitter fast på ett värddjur och para sig med henne. När honan är full med blod och parad, faller hon ner till marken och dör ganska omgående. Samtidigt som hon dör lägger hon alla sina ägg.
Menar du bokstavligt talat att honan dör och lägger ägg samtidigt?
– Ja, hon är inte bara full av blod, utan mer full av ägg – omkring 2–3 000. Äggen svullnar upp allt eftersom de mognar och då spricker honan upp. Sedan börjar processen om igen, äggen kläcks till larver och så börjar de söka nya värddjur. Hela processen kan ta upp till fem år, vilket är ganska anmärkningsvärt för ett litet djur.
Du sa innan att ingen art är omistlig, men vad skulle hända om fästingen försvann?
– Om man på något sätt kunde utrota alla parasiter och fästingar tror jag att skogarna skulle översvämmas av små möss och sorkar. Gnagarna är de huvudsakliga värddjuren och jag tror att fästingar sprider väldigt mycket gnagarsjukdomar som vi inte har så mycket koll på.
Finns det något med fästingar du tycker det borde forskas mer om i framtiden?
– Det är många som undrar om fästingarna blivit fler. Det vet vi väldigt lite om, eftersom det är svårt att få riktig kontroll på hur många de är. Många aktar sig för naturen för att de är rädda för fästingar, därför tror jag att det skulle vara intressant för människor att veta hur många fästingar det finns och var de finns.
– De riktigt intressanta forskningsfälten ligger förstås kring fästingarna och deras samspel med värddjuren, som inte enbart är smågnagare utan också större djur som rävar och rådjur. Men även samspelet med patogenerna, virus och bakterier. Tre organismer i samspel, det blir komplicerat.
Ixodes ricinus
Fästingfakta i korthet
Det finns ett tiotal fästingarter i Sverige, utspridda över hela landet. Den vanligaste och mest uppmärksammade fästingarten i Sverige heter Ixodes ricinus och finns i Götaland, Svealand, upp längs Norrlandskusten, samt fläckvis i Norrlands inland (det kan hända när fästingar har råkat sätta sig på en fågel som på vårkanten migrerat och flugit norrut).
Fästingburna sjukdomar
Fästingar kan sprida flera olika sjukdomar. I Sverige är TBE och borrelia vanligast.
TBE är en virussjukdom, de flesta som smittas får lindriga besvär och blir friska efter några dagar. Upp till en tredjedel kan däremot få en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. TBE är allra vanligast i Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns kusttrakter och runt Mälaren.
Borrelia är en bakteriesjukdom, de flesta får lindriga besvär och blir friska efter behandling med antibiotika. Ibland kan sjukdomen sprida sig till nervsystemet och lederna, då kan det ta längre tid att bli frisk. Borrelia förekommer i nästan hela Sverige men risken för att smittas är störst längs kusterna. Framför allt i de sydöstra delarna av Sydsverige och Mellansverige.
Fästingar kan också överföra en annan bakterie som kan ge fästingfeber. Det är en sjukdom som är vanlig bland djur, men som även kan smitta människor.
Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se
Den 16 mars i år hände något som informationsexperter och medieanalytiker länge varnat för. Ett videoklipp dök upp på internet där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanade sina landsmän att lägga ner sina vapen.
”Läget är hopplöst,” förklarade presidenten, ”och det är lika bra att lägga ner vapnen och bege sig hem. Det ska jag själv göra.” Detta var den ungefärliga kärnan i hans tal.
Det dröjde inte många timmar innan klippet och budskapet var grundligt dementerat av de ukrainska myndigheterna och västerländsk press. Klippet var falskt, konstruerat, fejkat. Det var en så kallad deepfake – ett datorskapat videoklipp där en verklig person kan fås att göra eller säga vad som helst, som om det vore på riktigt.
Klippet visar vad som ser ut att vara den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj stående på ett podium i grön t-shirt. Det är en så kallad deepfake, där datorteknik använts för att manipulera bilder eller videor för att i det här fallet få den att se ut och prata som presidenten. Det mest framträdande tecknet på att klippet har skapats digitalt är att Zelenskyjs huvud är för stort för kroppen.
Första skottet i informationskrig?
Klippet blev dock rejält uppmärksammat och betraktades av många som det första avlossade skottet i ett informationskrig mellan Ryssland och Ukraina där man förväntade sig en flod av påhittade händelser som skulle skölja över oss via nätet, en ström av information där det skulle bli omöjligt att skilja på sanning och lögn. Men den kom aldrig. Åtminstone inte i den formen. Varför det inte blev så är en intressant fråga i sig, men först:
Vad är en deepfake, och hur lätt är det att bli lurad?
Den som vill se bra exempel på falska videoklipp behöver bara göra en enkel sökning på nätet. Det finns massor. Några av de mest uppmärksammade visar till exempel hur drottning Elisabeth av England håller ett lite annorlunda jultal från Buckingham Palace – en form av satir från ett brittiskt tv-bolag.
De hittills kanske mest omtalade är ett antal klipp där skådespelaren Tom Cruise beter sig lite, ska vi säga, störigt och oförutsägbart. Varken drottningen eller Cruise har haft något med de här videorna att göra, men de är förvillande verklighetstrogna.
Idag finns det en mängd datorprogram som kan skapa deepfakes, från de mycket avancerade som används i påkostade Hollywoodproduktioner, till enklare appar som kan laddas ner till en mobiltelefon för privat bruk.
Vad betyder deepfakes?
Ordet deepfake är en sammanslagning av fake, alltså förfalskning, och begreppet Deep Learning vilket betyder datorsystem som kan lära sig automatiskt och därför själva blir bättre och bättre på det de gör.
De falska klippen används ofta som underhållning och satir, som i fallen med drottning Elisabeth och Tom Cruise. Enligt en rapport från det nederländska analysföretaget Sensity så fördubblas antalet klipp som använder tekniker av den här typen var sjätte månad.
Idag finns det tiotusentals deepfakes på internet enligt rapporten. Den helt övervägande andelen är pornografiska. Vanligtvis är det kvinnor som får sina ansikten inklistrade i sexuella scener. Flera kända kvinnor har försökt agera mot filmerna, men företeelsen har visat sig svår att komma åt, eftersom deepfakes ofta produceras helt anonymt.
Men hur gick det då med president Zelenskyjs budskap om att ge upp?
Klippet skapade trots allt inte så mycket oro, och uppståndelsen lade sig efter kort tid. Det har nog tre huvudorsaker, säger Thomas Nygren, docent i historia och lektor i didaktik, konsten att undervisa, vid Uppsala universitet.
– I det här fallet – med Zelenskyj – så kom klippet i ett läge då det lät lite konstigt att Ukraina skulle ge upp. Det gick tvärtom ganska bra för de ukrainska trupperna som kämpade för att försvara Kyjiv. Dessutom hade myndigheterna tidigt varnat för att den här typen av propaganda skulle dyka upp, och det ser ut att ha tagit udden av försöket till desinformation.
Många kommentatorer har också påpekat att videon med Zelenskyj helt enkelt är dåligt gjord. Och tittar man noga så kan man ana några konstiga konturer i bilden och en onaturlig stelhet i kroppen på Ukrainas president.
– Men man ska komma ihåg att en sån här film är gjord för att ses på en mobiltelefon. Då granskar man inte detaljer på samma sätt, säger Thomas Nygren.
Därför trodde få på deepfake med Zelenskyj
Den hade dålig kvalité,
innehållet var alltför orimligt
och folk var förvarnade om att liknande propaganda kunde vara i omlopp
Hur ska man då veta vad som är sant och inte?
– Det har visat sig att om man redan vet att något är fejk, kan ett proffs på området ibland hitta avslöjande detaljer, som dålig läppsynk eller någon onaturlig rörelse i håret. Men så sanrt det blir lite sämre bildkvalitet eller om klippet kommer i ett flöde av information tror vi på det, det ser vi i våra studier, säger Thomas Nygren.
Rimligheten en bra kontrollstation
Han har tillsammans med kollegor tittat på hur svenska gymnasieelever lyckas med att avgöra om en nyhetsuppläsare på video är verklig eller en datorskapad deepfake. Slutsatsen är att det inte går.
– Det hjälper inte heller med träning. Det är väldigt svårt att avslöja en falsk video med blotta ögat. Men det här med rimlighet är en viktig nyckel. Om det man ser eller hör strider allt för mycket mot det förväntade, då ska man dra öronen åt sig, menar Thomas Nygren.
Drottning Elizabeths uppmärksammade jultal 2020 (Channel 4), eller mer korrekt den deepfake som såg ut att vara drottning Elisabeth, skapades med hjälp av den professionella skådespelerskan Debra Stephenson. För att skapa den här typen av manipulerade bilder måste så kallade neurala nätverk tränas med så mycket bilder som möjligt av den person som ska förfalskas. När det är gjort kan “förståelsen” av hur motivet ser ut användas för att ”lägga” det ursprungliga ansiktet till någon annans.
Hur avslöjar man en deep fake?
Numera är de flesta deepfakes väldigt välgjorda. I de bäst gjorda filmsekvenserna har man använt en imitatör eller skådespelare för att återge huvudpersonens röst och kroppsspråk.
– I mänsklig kommunikation använder vi så mycket. Och att få allting att stämma överens är inte helt lätt. Kroppsspråk och minspel, men även belysning måste vara rätt. Så tittar man noga, går det det ibland att se att det är fejk, säger Mårten Björkman, docent i datalogi på KTH i Stockholm.
Är det en deepfake? Var vaksam på:
Suddiga konturer runt ansikten.
Dålig överensstämmelse mellan tal och munrörelser.
Konstiga eller onaturliga blinkningar.
Kroppsspråk som inte känns rätt.
Ljusreflektioner i ögonen som är fel jämfört med hur ljuset faller in på andra föremål.
Bakgrunder som inte ser ut att stämma med den övriga bilden.
Det finns datorprogram som är gjorda för att avslöja deepfakes. Men, säger Mårten Björkman, det är som så mycket annat: Om tekniken att avslöja går framåt så kommer förfalskningstekniken att hitta vägar runt det.
– Det man kan titta på och analysera är till exempel om alla delar i ett klipp kommer från samma tillfälle, eller om någon del är inklippt i efterhand, eller om det är olika typer av data som förts samman. Men mycket forskning oågår om hur det går att jämna ut sådana kontraster.
Källa: Mårten Björkman
“Största risken är att ingen längre tror på någonting”
– Det finns inte jättemycket forskning om hur vi påverkas av deepfakes. Det har gått så fort från det att man kunde se när det var fusk till idag när det blivit näst intill omöjligt. Forskningen har inte hängt med.
Det säger Lisa Molin vid Göteborgs universitet, forskare i tillämpad informationsteknologi.
Hon har följt klasser av högstadieelever för att se vad skolans undervisning kan göra för att öka elevernas förmåga att hantera och bedöma deepfakes och annan information på nätet.
Inse att filmklippet kan vara fejkat
Det finns ingen självklar strategi att följa, säger hon. Men till att börja med måste man ta med i beräkningen att det förekommer förfalskningar, att det är en möjlighet att filmklipp på nätet är helt konstgjorda.
– Ett sätt är också att följa diskussionen på nätet. Nya klipp genererar snabbt kommentarer, och där finns ofta antydningar om trovärdigheten eller misstankar om fusk.
Vad gör då den här nya tekniken med vår bild av verkligheten och hur vi ser på nyheter och annan information?
– Det är svårt att säga, säger Lisa Molin. Vad händer om vi står mitt i en kris, exempelvis ett krig, och inte ens vet om det går att lita på ett videoklipp där statsministern uttalar sig. Hur reagerar vi då? Det vet vi inte.
– Jag tror vi måste arbeta med det som kallas källtillit, alltså att veta när information är mer trovärdig, vilken typ av källor det går att lita på, till exempel etablerade medier eller granskad forskning, där det finns lagar och regler. Det här är saker man behöver lära sig – att allt inte är påhitt.
Att ljuga med text och bild är en gammal konst
Vi har ju kunnat ljuga med text och bilder länge. Och ofta även med film – även om tekniken förfinats. Retuscherade fotografier där personer suddats ut eller klippts in har funnits i decennier, och ett bandat samtal kan klippas om så att den talande kan fås att säga helt nya saker.
Vilken är egentligen den stora skillnaden med dagens sofistikerade deepfakes?
– Jag vet faktiskt inte exakt vad de gör för skillnad, svarar Thomas Nygren.
– Den stora oron är att det ska uppstå tvivel på bildbevis. Man kan fortfarande använda rörliga bilder som bevis på att något har hänt. Men det kan uppstå en tveksamhet kring dem. Samtidigt gör detta att man kan börja ifrågasätta allt som finns på bild, även det som är sant och äkta. Och det är ju inte bra.
Thomas Nygren pekar på det fenomen som kallas ”liar’s dividend” på engelska, det vill säga ungefär lögnarens vinst. Om deepfakes blir allt vanligare så blir det samtidigt möjligt att hävda att filmbevis på ett brott eller övergrepp är en deepfake, även när det är äkta. Alltså att allt kan ifrågasättas.
Risken att alla börjar tvivla på allt
Men Thomas Nygren vill också tona ner riskerna med just deepfakes.
– De avgör inte krig eller val. Den stora faran, som jag ser det, är när alla börjar tvivla på allt, när man slutar bry sig eftersom det är så mycket falsk information som dyker upp. Men det kan man åstadkomma med andra mer traditionella metoder också, vilket vi kan se till exempel i kriget i Ukraina nu.
– Det är inte i första hand deepfakes som sprids under kriget i Ukraina, i stället försöker man ljuga på andra sätt, till exempel genom att använda bilder tagna ur sitt rätta sammanhang eller att påstå att döda och skadade personer är skådespelare.
Deepfakes – så gör man
Tekniken bakom deepfakes är olika system av så kallade neurala nätverk. Nätverken är självlärande, vilket betyder att de hela tiden blir lite bättre på det de gör. De kan sätta ihop stora mängder data, till exempel många olika bilder av ett ansikte, och skapa ”levande” modeller av dem.
Den datorskapade modellen kan sedan användas till exempel i ett videoklipp där man
byter ut ansiktet på en person i en video till ett datorskapat ansikte från en helt annan person – så kalla face swap.
Det går med samma teknik att skapa en konstgjord modell av en existerande människa; En modell som rör sig och ser ut som sin verkliga förebild, och som sedan kan användas exempelvis som nyhetsuppläsare i tv utan att förebilden överhuvudtaget är inblandad. Det är bara den datorskapade modellen som agerar. Det har man till exempel gjort med ett välkänt nyhetsankare i Sydkoreansk tv.
Idag finns det gott om tips och instruktioner på nätet om vilka program som finns och hur de kan användas för att skapa en deepfake. Den som är lite händig med datorgrafiken och har de rätta digitala verktygen kan alltså få vem som helst att säga vad som helst i ett videoklipp. Förutsättningen är bara att man har ett bra bildmaterial på personen ifråga.
Det är också fullt möjligt att, med de rätta AI-programmen, ersätta sitt eget utseende med någon annans, kanske någon celebritets, och sedan låta datorn förvandla rösten till en kopia av en annan persons, och sedan i realtid delta i ett videosamtal i rollen som någon annan.
Under extremsommaren 2018 registrerades temperaturer på över 30 grader runt 200 gånger på olika orter i Sverige.
Djur och människor svettades och led i den extrema värme. Från maj till september rådde torka, vilket förvandlade frodiga åkrar till dystopiska ödelandskap. Samtidigt härjade skogsbränder i stora delar av Mellansverige, delvis som en effekt av den extrema torkan.
Man skulle kunna tänka sig att somrar fyllda av klimatrelaterade trauman gjort att svenska myndigheter fått upp ögonen för hur viktigt det är att vara förberedd på – och att lära sig hantera – extremväder. Nope, konstaterar Nationella expertrådet för klimatanpassning i en rapport från februari 2022:
“Sverige saknar kunskap om konsekvenserna för befolkningens hälsa i händelser av värmeböljor, översvämningar, torka och andra klimatrelaterad händelser”, menar expertrådet. Deras främsta kritik är att bristen på ett sammanhållet ansvar.
Översvämning i Kållered, Göteborg 2006. Bild: David Nyrén – Eget arbete, Public Domain
Men kanske är det inte så konstigt egentligen?
Förvisso har vi i Sverige upplevt värmebölja, översvämning och skogsbränder förr, men inte på samma sätt som de senaste åren och vi kan därför sägas vara nybörjare på att leva med ett mer oberäkneligt klimat.
Det tror i alla fall Erik Glaas, klimatforskare vid Linköpings universitet som har undersökt beslutsfattares försök att öka samhällens beredskap kring olika katastrofväder. Enligt honom kan det svenska samhället liknas vid någon som nyligen har vaknat och sömndrucket famlar efter sina glasögon.
Ovana att hantera höga temperaturer
– Vårt samhälle är inte anpassat för att hantera höga temperaturer utan till att stänga ute och skydda oss från kyla. Idag är skyfall och värme de klimatvariabler som pekas ut som mest skadliga för oss. Värme och värmeböljor har absolut störst påverkan på vår hälsa, men skyfall och översvämningar i tätorter har kapacitet att ha störst ekonomisk påverkan.
På Linköpings universitet pågår just nu ett samarbete med fastighetsägare i Gävle kommun, där forskarna undersöker konsekvenserna av de översvämningar som drabbade staden 2021.
Forskarna har analyserat en del av de skadade byggnaderna, och drygt 9 000 skadeärenden har hittills dokumenterats. De visar att de ekonomiska konsekvenserna av översvämningar kan bli enorma.
Värmen är värst
Yrvakenheten till trots anser Erik Glaas att Sverige är mer förberett för översvämningar än för värmeböljor och torka.
– Det är fortfarande väldigt mycket kvar att göra, men eftersom det alltid är någon tätort varje sommar som får svåra skador på grund av skyfall har många kommuner idag ett pågående arbete som kopplar till kraftiga regn och översvämningar. Det hjälper mycket om man har upplevt extremt väder, det gör ofta att man börjar agera.
– Det finns också en uppsjö av tekniska lösningar för att hantera översvämningar, säger han.
Hans spaning bekräftas av Nationella expertrådet för klimatanpassning som i sin rapport skriver att bara en tredjedel av Sveriges kommuner har tagit fram checklistor eller handlingsplaner för värmeböljor. Och av dem kan en tredjedel peka på konkreta åtgärder kopplade till värmehotet.
Allra vanligast är att installera luftkonditionering och fläktar på äldreboenden.
Näst vanligast är skuggning, till exempel solskydd på skolgårdar.
Men bara ett fåtal kommuner säger att de tar hänsyn till värmeböljor när de bygger nya vårdboenden och förskolor.
Även på ställen där det är viktigt med en låg inomhustemperatur, till exempel sjukhus, kommer höga utomhustemperaturer ofta som en chock. Exempelvis fick Visby lasarett under sommaren 2021 ställa in operationer på grund av för hög temperatur och luftfuktighet som bland annat påverkade sterilt material.
Träd är lösningen
Fler och värre översvämningar, värmeböljor och skogsbränder – det är lätt att bli nedstämd och oroad med tanke på att det är ett faktum. Men det finns hopp.
Det må vara för sent att snabbt få till en drastisk minskning av koldioxidutsläppen och således undvika ytterligare ökningar av den globala medeltemperaturen. Men även relativt små åtgärder för att minska klimatrisker kan få stor effekt.
För att hantera översvämningar, torka och värmeböljor handlar det enligt Erik Glaas främst om att plantera träd.
– Det går att lösa ganska många av problemen med samma sak – mer grönska och infiltrerande ytor. Vi har till exempel sett att träd har en jättestor effekt på temperaturen i tätorter, ibland kan träd medverka till tio grader lägre temperatur än omgivningen.
Planera för träd vid nybyggen – ännu inte ett krav
I plan- och bygglagen finns specificerat hur många parkeringsplatser som ska tillhandahållas vid ett nybygge, men det står ingenting om hur många träd som bör planteras.
Miljöhänsyn blir alltså sekundärt. Ett uppenbart problem, enligt Erik Glaas.
Men även om det gick att ställa krav på att plantera tillräckligt många träd för att mildra effekterna av en översvämning, kan de aldrig ersätta de träd som huggs ner för att ge plats åt nybygget.
– Det inte samma sak att ersätta 100 år gamla ekar som kan suga upp massor med vatten med nyplanterade träd. Det börjar finnas behov av att rädda almarna igen, säger Erik Glaas, och syftar på händelsen då tusentals människor slöt upp för att hindra nedsågningen av flera hundraåriga almar i Kungsträdgården, maj 1971.
Hängmattor hängdes upp som skydd mot nedhuggning under Almstriden i Kungsträdgården maj 1971. Bilden är från en manifestation 50 år senare. Bild: Frankie Fouganthin, CC BY-SA 4.0
Träd skyddar mot extrema temperaturer
Att plantera träd och anlägga trädgårdar är en flera tusen år gammal metod för att sänka temperaturen i ett mikroklimat. I Indien under förhistorisk tid anlade man till exempel trädgårdar på taken eftersom växtlighet skuddar mot värme, dels genom att skänka skugga, dels eftersom växter absorberar en del av solinstrålningen. Dessutom kyler växterna luften runtomkring genom att avge vattenånga (transpiration).
Under antiken fyllde romarna sina atriumgårdar med växter, träd, dammar och fontäner. Förutom att vara sköna för ögonen skänkte växterna och vattnet skugga och svalka under sommaren.
Det finns resurser för att klara konsekvenserna av extremväder, men för att göra det framgångsrikt krävs det oerhört mycket samverkan och samarbeten, menar Erik Glaas.
– I vissa nya områden finns det jättesmarta klimatlösningar. Problemet är att det är få som kan dra nytta av dessa investeringar. Idag planerar vi för dem som har pengar. Vi måste omprioritera och fördela resurserna till de som behöver dem mest, till exempel äldreboenden, förskolor och i miljonprogramsområden utan grönska.
Utbränt vrak av bil vid länsväg 668, året efter skogsbranden i Västmanland 2014. Bild: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons CC-BY-SA-4.0
Dags att öva skogsbrand
Ett hetare klimat innebär ökad risk för skogsbränder. Eftersom många svenskar bor nära skogsområden eller flyttar ut till sina sommarstugor, ökar risken för att möta en skogsbrand.
Detta är vi inte förberedda på enligt Enrico Ronchi, forskare i brandteknik och evakueringsmodellering vid Lunds tekniska högskola.
Till exempel finns det ofta bara en väg för att ta sig ut ur ett samhälle, och om den brinner blir läget snabbt kritiskt. I pressade situationer tenderar människor också att fokusera på det omedelbara hotet snarare än att analysera all tillgänglig information och därefter välja det mest logiska alternativet. Och därför är det, enligt Ronchi, hög tid att börja öva evakuering!
Hur ska utrymningsvägarna från byn eller samhället se ut?
Hur tränar man bäst invånarna så att så många liv som möjligt räddas?
Hur förbereder man sig så att bebyggelse inte skadas mer än nödvändigt?
– Många länder som ofta drabbas av skogsbränder har program som är till för att förbereda invånarna för sådana katastrofer. I USA och Kanada har man till exempel tränat invånarna mentalt så att de snabbt kan packa en väska med rätt grejer, alltid ha bilen fulltankad och ha koll på vilken väg som är bäst att ta i en nödsituation.
Vi i Sverige har inte haft lika stora problem med skogsbränder och står därför handfallna. Tyvärr är det så att de som dör i skogsbränder är de som inte är förberedda, enligt Enrico Ronchi.
– Men vi måste räkna med att bränder liknande de 2018 kommer att hända igen och då måste vi vara förberedda.
Satellitbild på skogsbränderna i Hälsingland 2018. Bild: NASA
Verktyg för att öka beredskapen för skogsbränder
Förutom evakueringsplaner har exempelvis Kanada utvecklat nationella guider för att minska konsekvenserna av skogsbränder nära samhällen. Nu försöker Ronchi och hans kollegor, med stöd av bland annat kanadensiska samarbetspartners, att utveckla ett liknande digitalt verktyg som ska användas för att kartlägga sårbara områden inom Sverige. Forskarna har även utvecklat ett virtual realityspel som visar hur det är att köra bil i rök.
– Det är som ett vanligt datorspel, men förbereder spelaren på en verklig situation. Vi hoppas att den kan gå hem speciellt hos den yngre generationen.
Enligt Enrico Ronchi går det inte att begära att ansvaret för att människor är förberedda när skogen väl brinner ligger på en och samma instans. I slutändan är det upp till var och en, speciellt när det handlar om att inte starta skogsbränder överhuvudtaget.
– Det bästa är om bränderna nära bebyggelse inte startar alls. Därför är det viktigt att ta ansvar och följa instruktionerna. Råder eldningsförbud – respektera det. Tyvärr ser vi ofta att det räcker med ett dåligt beslut för att det ska få katastrofala konsekvenser.
Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
När forskning.se frågade följare på sociala medier vad de skulle vilja fråga en forskare om, kom det här som första önskemål: Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?
För att få ett svar frågade vi Ali Osman, som är verksam vid Institutet för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet och vars forskningsfokus berör just utbildning och integration.
Vad i utbildningssystemet har betydelse för en lyckad integration av immigranter?
– Det är en komplex fråga, för immigranter är inte en homogen grupp. Den består till exempel av EU-migranter, asylsökande med uppehållstillstånd och arbetskraftsinvandrare, och alla kommer från olika länder med olika utbildningssystem. Sedan beror det på om det är barn, unga vuxna eller vuxna vi pratar om.
Om vi pratar om barnen, vad har betydelse för dem?
– När det gäller barn beror det på när de kommer till Sverige och hur deras föräldrars utbildningsbakgrund ser ut. De med föräldrar som har högre eller någorlunda bra utbildning klarar sig bra i skolan, det visar olika studier.
Finns det några faktorer som är betydelsefulla för hur bra det går för barnen i skolan?
– En vårdande hemmiljö som genererar ett emotionellt stöd och engagemang för barnens skolgång, och som får dem att göra sitt bästa i skolan. Ett personligt, emotionellt och akademiskt stöd från lärare som uppmärksammar och inspirerar eleven att göra sitt bästa. Samt likasinnade kamrater med liknande ambitioner och mål i sikte.
Finns det några barn som klarar skolan sämre?
– Det kan bli problem för dem som kommer till Sverige när de är tonåringar. De placeras i klasser efter sin biologiska ålder och inte utifrån kunskapsnivå. Efter en kort tid i förberedelseklass för att lära sig lite svenska hamnar de med elever som varit i Sverige sedan de föddes, och riskerar då att hamna efter i skolarbetet.
Varför blir det problem när tonåringar placeras i klasser utifrån ålder?
– Utbildning är som en industri, man kan se det som att det finns olika stationer. Om du är född i Sverige börjar du din utbildningsresa på förskolan, sedan i skolan, och så vidare. Det finns olika stadier och du måste prestera på varje stadium. Men om du inte hänger med i lågstadiet kommer det att påverka din kunskapsnivå på mellanstadiet och även i högstadiet, med efterföljande risk att inte bli behörig till något gymnasieprogram.
– Den som kommer till en svensk skola som 13-åring och inte har svenska som modersmål eller andraspråk är svagt rustad till att klara de nationella proven inom 2–3 år.
Hur tycker du man borde göra i stället?
Ali Osman, docent i pedagogik vid Stockholms universitet.
– Enligt mig ska det inte spela någon roll vilket år barnen kommer. Det ska på något sätt finnas en parallellutbildning för alla nyanlända barn och tonåringar, och att de kan slussas in i det ordinarie skolsystemet när de faktiskt är redo. Systemet, som det är uppbyggt i dag, gör att de som kommer som tonåringar i stor utsträckning misslyckas.
I stället skulle skolan satsa på deras språkkunskaper, att höja deras kunskapsnivå och förbereda dem för det svenska utbildningssystemet. Därefter kan de bli integrerade i vuxenutbildning på Komvux eller folkhögskola för att få gymnasiebehörighet eller en yrkesutbildning. Jag tycker att en ung människa inte bör bli ett offer för ett system som inte tar hänsyn till migranters förutsättningar.
Vad innebär egentligen en ”lyckad integration”?
– När man pratar om integration reducerar man det ofta till att integration är lika med arbete. Har man kommit in i arbete är man lyckad. För mig är det mycket mer än så, att vara integrerad är att vara en aktiv medborgare. Om jag ska definiera en god integration är det att kunna delta i samhället när och hur man vill. Man ska kunna vara en del av en gemenskap och kunna vara med och påverka den. Du kan vara en aktiv medborgare, trots att du är inte yrkesarbetar, genom att delta i olika aktiviteter som främjar det gemensamma goda.
Vad skulle du vilja fråga en forskare? Berätta på vår Instagram @forskning.se eller skicka ett mejl till red@forskning.se.
Text: Liisa Medin på uppdrag av forskning.se
Rysslands invasion av Ukraina väcker många frågor. Här har vi samlat artiklar med forskare inom bland annat medie- och kommunikationsvetenskap, juridik och rysk säkerhets- och utrikespolitik.
Sidan uppdateras löpande.
Podd: Hur kan ukrainska forskare stöttas?
Forskare hotas allt oftare, både i Sverige och i världen. Lyssna på Vetenskapsrådets podd där Karolina Catoni från Scholars at Risk berättar hur man stöttar forskare från Ukraina.
Ryska affischer porträtterar författaren Astrid Lindgren som nazist. Det kommer inte att förändra ryssars kärlek till hennes karaktärer, tror Lisa Källström som forskat om Pippi Långstrump.
Kan jag lita på att den film jag just sett från Ukraina är sann? Rysslands krig har återigen riktat ljuset mot vikten av källkritik, inte minst för alla som använder sociala medier.
När Ryssland invaderade Ukraina stred det mot folkrätten, som reglerar hur stater ska agera mot varandra. Men vad händer när ett land struntar i reglerna?
I sociala medier kan desinformation spridas – men samma kanaler kan också bidra till att människor känner sig delaktiga, visa solidaritet och organisera sig.
När Sverige ska elektrifieras för att klara klimatmålen riktas blickarna neråt – mot berggrunden. Där finns många av de idag så eftertraktade metallerna. Men motståndet mot gruvor är stort,. Och frågan är om framtidens elbilar kommer att ha batterier med metaller från svensk berggrund
För 1,5 miljarder år sedan steg magma upp från jordens mantel vid det vi idag kallar för Norra kärr, strax öster om Vättern. Det mesta kristalliserades på stort djup, men en liten rest trängde upp genom jordskorpan och stelnade till en bergart som kallas för grännait. En halv miljard år senare smälte en del av bergarten igen och flyttade på sig en aning.
Sällsynta jordartsmetaller ett måste mobilen
Sedan dess ligger den där den ligger. Med tiden har området fått en sjö och människor har bosatt sig där, lärt sig bruka jorden och använda mobiltelefoner och elbilar. Länge ovetande om att berget de bor på innehåller höga halter av de metaller som krävs för att tillverka bland annat batterier.
Kanadensiska Leading Edge Materials har ägnat de senaste 13 åren åt att få till stånd en gruva i Norra kärr. Processen har kantats av protester. Det finns farhågor att en gruva skulle förgifta Vättern som är Sveriges andra största dricksvattentäkt. Bild: Niklas Jonasson/unsplash
Idag klassas Norra kärr som en av världens största fyndigheter av så kallade sällsynta jordartsmetaller. Det handlar dessutom om tunga sådana, vilka är mer sällsynta än de lätta.
– Om man tittar på fyndigheter i världen som har hög andel tunga jordartsmetaller, så är Norra kärr den fjärde största, säger geologen Axel Sjöqvist vid iGöteborgs universitet som har skrivit en avhandling om bergarterna öster om Vättern..
Jordartsmetallerna är helt nödvändiga i smarta mobiler, surfplattor och datorer. Efterfrågan är därför stor. Inte undra på att det kanadensiska bolaget Leading Edge Materials har ägnat de senaste 13 åren åt att få till stånd en gruva i det svenska området.
Sedan bolagets första provborrningar 2009 har de byråkratiska kvarnarna malt på. Det senaste beskedet kom i maj 2021 då Bergsstaten, den myndighet som handlägger ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral, avslog en ansökan om bearbetningskoncession.
En bearbetningskoncession ger den sökande rätt att utvinna materialet, men inte rätt att bryta fyndigheten. För att få göra det krävs ett tillstånd utfärdat av bergmästaren*, som är chef för Bergsstaten. Därutöver krävs ytterligare ett tillstånd enligt 9 och 11 kapitlet miljöbalken, som meddelas av mark- och miljödomstolen.
Höga halter kobolt i Bergslagen
Kobolt, en silvergrå metall som används i batterier, bryts i Kongo och raffineras i Kina. Rapporter om barnarbete, tvångsförflyttningar av människor och svåra arbetsförhållanden har gett upphov till begrepp som blodsmetall och blodsbatterier.
Sedan början av 1900-talet sker ingen gruvbrytning av kobolt i Sverige. Men metallen finns i den svenska berggrunden, bland annat i Bergslagen, Kiruna och det så kallade Skelleftefältet.
Myndigheten SGU, Sveriges geologiska undersökning har undersökt förekomsten av kobolt i Bergslagen – inom ett regeringsuppdrag att kartlägga “innovationskritiska mineral och metaller”. Förutom höga halter av kobolt hittades också ovanligt höga halter av sällsynta jordartsmetaller.
Massor med metaller i svensk berggrund
Med innovationskritiska menas material som är nödvändiga för att utveckla vindkraft och solkraft, energilagring (batterier) och högteknologiska produkter som datorer och mobiltelefoner. Man brukar också kalla dem omställningsmetaller – metaller nödvändiga för klimatomställning.
Kobolt gör att legeringar blir mycket hårda, hållfasta, och får hög smältpunkt. Och används därför vid konstruktion av bland annat jetmotorer, rymdskepp och turbiner. Batterier är ett annat användningsområde för kobolt. På grund av hög efterfrågan och osäker tillgång ligger kobolt på EUs lista över kritiska råvaror.
Idag använder Sverige cirka 500 ton kobolt varje år och efterfrågan beräknas öka inte minst från de batterifabriker som ska byggas på flera platser, bland annat i Skellefteå där företaget Northvolt i ett utspel i ,augusti 2021, efterlyste brytning av kobolt i Skelleftefältet.
– Det vore ju idealiskt för batteriindustrin att ha en koboltutvinning så nära inpå. Men det faller ändå alltid tillbaka på de geologiska förutsättningarna; vi måste först veta var fyndigheterna som lämpar sig för brytning finns, säger Nils Jansson, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå universitet.
Svårt att starta gruva i Sverige
Även om kobolt bröts i Sverige under 1700-talet, är dagens kunskap om metallens förekomst låg. Enligt Nils Jansson beror det på att den prospektering som utförts under 1900-talet har fokuserat på metaller som koppar, zink, guld och järn. Att ta fram bra prospekteringsunderlag för nya metaller tar tid och är dyrt.
– Det finns ett stort intresse just nu, framför allt från mindre bolag att prospektera kring de gamla gruvorna, men de små bolagen har begränsade resurser och provborrningar tar lång tid.
Samtidigt har viljan att investera i Sverige minskat.
– Flera av de privata källorna till riskkapital, som tidigare har varit villiga att investera, ser det nu som en risk. Det är många projekt som har kört fast i Sveriges ineffektiva och oförutsägbara tillståndsprocess för gruv- och prospekteringsärenden, säger Nils Jansson.
Den bilden bekräftas av Erika Ingvald, enhetschef vid SGU. Hon hänvisar till Fraser Institute i Kanada som rankar länder efter hur attraktiva de är för gruvbolagen. Från att ha legat på topp tio har Sverige nu rasat till plats 36.
– Det beror på att den svenska tillståndsprocessen är osäker och inte transparant, enligt företagen. Man kan få ett beslut i en länsstyrelse, och ett annat i ett annat län. Jag upplever att företagen är måna om att det ska vara en hård lagstiftning för att kunna säga att deras produkter är framtagna på så hållbart sätt som möjligt, men det är svårt att komma dit när de inte vet vad som krävs, säger Erika Ingvald.
Gruvan inverkar på rennäringen
En av de gruvor som har kommit längst är Vittangi i Kiruna där företaget Talga Group vill bryta grafit för att tillverka batterianoder. I september 2021 påbörjade företaget en provbrytning där de ska utvinna 25 000 ton grafit. Målet är att producera 100 000 ton om året, vilket skulle göra Talga Group till den största anodproducenten i världen utanför Kina. Men först måste Mark- och miljödomstolen i Umeå pröva företagets ansökan.
Bolagets planer på grafitbrytning i Vittangi har också orsakat protester från lokalbefolkningen och Naturskyddsföreningen. Gruvan befaras påverka miljön negativt och inverka på rennäringen. Även den långa processen kring en eventuell gruva i Norra kärr vid Vättern har kantats av protester. Bland annat kedjade ett tiotal aktivister fast sig vid en borrmaskin. Här handlar protesterna bland annat om risken att gruvan ska förgifta Vättern som är är Sveriges andra största dricksvattentäkt.
Rennäringen har påverkas mest av gruvnäringen. Bild: Emma Waleij/unsplash
Metall i marken? – svårt säga nej till prospektering
När någon tror sig kunna hitta metall eller mineraler under jorden har markägaren inte mycket att säga till om.
– Att motsätta sig prospektering är svårt, även om du orsakar skada och intrång har du rätt att göra den, men mot ersättning. En markägare kan egentligen inte motsätta sig prospektering om det inte finns motstående intressen som väger tyngre, säger Lars Bäckström, universitetslektor i juridik vid Luleå tekniska universitet som forskar om minerallagstiftningen.
Motstående intressen kan vara att den tänkta gruvan ligger i närheten av ett skyddat område, till exempel ett natura 2000-område. Då sker en prövning där tillståndet kan förenas med vissa villkor.
Hittills har de flesta gruvor startats i norra Sverige och de som påverkas mest är samebyar. I området Kallak, Gàllok på samiska, har dragkampen mellan rennäring och gruvbolag pågått i mer än tio år. I mars 2022 beslutade regeringen att riksintresset mineralbrytning i det här fallet går före riksintresset rennäring och gav det brittiska bolaget bearbetningskoncession.
Frågan är om den framtida fossilfria fordonsflottan kommer att drivas av batterier med metaller från svenska gruvor. Erika Ingvald tror att det skulle kunna gå, under förutsättning att de utredningar som pågår kommer med förslag som kan göra människor tryggare.
– Jag tycker att förståelsen för varför man behöver gruvor, och de här metallerna, har ökat de senaste fem åren. Gemene man har fått bättre kunskap om värdekedjorna och en ökad förståelse för att metallerna annars bryts någon annanstans. Mer kunskap om hur en modern gruva fungerar och om ett specifikt projekt som ligger nära skulle också bidra till förståelsen.
Riskerna med att förlita sig på andra länder
Riskerna med att förlita sig på mineral och metaller från gruvor i andra länder blev tydliga när Ryssland bestämde sig för att invadera Ukraina i februari 2022. Båda länderna producerar flera material på EU:s lista över kritiska ämnen. Kriget har bland annat fått priset på nickel att rusa och London Metal Exchange har vid flera tillfällen stoppat handeln.
– Rysslands invasion tydliggör att det som fram till den 24 februari ”bara” setts som en risk också blir en verklighet som påverkar oss alla. Det blir tydligt hur komplexa våra värdekedjor är och hur många beroenden det finns, säger Erika Ingvald.
Sverige kan bli guldgruva för metaller
Industrin och merparten av alla vägtransporter måste elektrifieras om Sverige ska klara målen vi förbundit oss till i Parisavtalet, skriver Regeringen i Nationell strategi för elektrifiering (2022). Elektrifiering kräver till exempel batterier, och batterier metaller. Litium, indium, de sällsynta jordartsmetallerna, grafit och kobolt är metaller som anses oumbärliga för klimatomställningen.
EU förbrukar en fjärdedel av alla metaller i världen, men står bara för omkring tre procent av produktionen. För närvarande bryts inga omställningsmetaller i Sverige, men EU pekar ut Sverige som ett av de länder i Europa där chanserna att hitta metallfyndigheter är stora.
Här finns metaller viktiga för klimatomställning:
Litium har hittats i små fyndigheter på flera platser i Sverige, bland annat i Varuträsk, utanför Skellefteå och i Bergby, mellan Söderhamn och Gävle. Men det finns sannolikt på fler platser.
Grafit finns framförallt i nordligaste delen av Sverige, men också på andra platser i landet. Grafit har brutits tidigare i Sverige och återöppning av gruvor i till exempel Vittangi, Kiruna kommun, är på tapeten. Grafit används vid tillverkning av stål, batterier och bilar.
Vanadin är eftertraktat och priserna ökar. Metallen har hittats, bland annat i Jämtland, Härjedalen och Skåne. Vanadin finns också som en spårmetall i Sveriges stora järnmalmer och kan i framtiden bli en värdefull biprodukt.
Kobolt gör att legeringarna kan bli mycket hårda och hållfasta, med en hög smältpunkt, och är efterfrågade inom konstruktion av bland annat jetmotorer, rymdskepp och turbiner. Batterier är ett annat användningsområde. Kobolt har hittats på flera platser i Sverige, bland annat i Kleva gruva i Småland, Venafältet i Bergslagen, Kiskamavaara i Kiruna och kring Lainjaur i Skelleftefältet.
Hur påverkar gruvor miljön?
Gruvor tar mark i anspråk och påverkar landskapsbilden. Dagbrottsgruva för järnmalmsbrytning vid Kiruna.
En gruva är enligt lag en miljöfarlig verksamhet. Gruvan tar mark i anspråk och påverkar landskapsbilden.
Gruvnäringen är den näringsgren som producerar mest avfall i Sverige. En stor del av avfallet består av den så kallade anrikningssanden som transporteras till stora dammar.
Brytningen och avfallshanteringen kan orsaka utsläpp av metaller och andra ämnen, framför allt till vattendrag. När malm och gråberg som innehåller sulfidmaterial sprängs och mals sker en reaktion med syre som kan skapa ett surt lakvatten som kan förorena yt- och grundvatten.
Den största mängden avfall betraktas som ”icke-farlig”. Men vad som betraktas som farligt avfall är inte självklart. Hur stora utsläpp som kan accepteras beror på vilka ämnen det handlar om. Vissa ämnen kan vara farliga också i mycket små koncentrationer.
Återvinning av kritiska mineral och metaller sker än så länge i liten skala. Enligt SGU kommer det att dröja till år 2100 innan återvinning kan stå för hälften av den mängd sällsynta jordartsmetaller som världen kommer att behöva då.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Pandemin är knappt avslutad innan det utbryter krig i Ukraina. Bara en månad senare blir två lärare mördade av en elev på en gymnasieskola i Malmö och som ett ständigt pågående hot finns klimatkrisen. Och oavsett typ av kris, berörs skolan.
– Alla samhällskriser kommer att påverka skolan, säger Magnus Persson, före detta gymnasielärare som forskar om läraryrket, vid Linnéuniversitet.
– Tidigare generationer fick kriser serverade i ett lägre tempo och av etablerad media som dagstidningar och tv. Idag översköljs eleverna av information från en rad osorterade källor.
Bilder från ett sönderbombat Mariupol i Ukraina flödar på internet. Bilder som också kommer att finnas i elevernas mobiler. Precis som rapporter från skolattacker eller filmer från brinnande skogar i Australien.
Bild: Sharon McCutcheon, Unsplash
– I Sverige har vi dessutom börjat tala om att höja beredskapen, nu kommer ryssen och det skrämmer barn, säger Magnus Persson.
Skolan ska hjälpa barn att hantera oro
– Eleverna behöver hjälp att tolka informationen. De kommer att ta med sina frågor och oro till klassrummet. Och de ska hamna där. Skolan bör fungera som en plats som hjälper barn och unga att hantera vad som händer. Både när det gäller att förstå krisen och att hantera den känslomässigt, säger Magnus Persson.
De direkta hoten mot lärare och elever har också ökat. Under 2000-talet skedde det elva våldsattacker på skolor. Åtta personer har dödats och flera har skadats. Innan 2000-talet inträffade den typen av händelser knappt en gång per decennium.
Aida Alvinius, docent i ledarskap vid Försvarshögskolan forskar om hur skolan drabbas av samhällskriser. Hon menar att skolan är en institution som befinner sig i frontlinjen när en kris inträffar.
– Skolan har varit en fredad plats men vi har ett förändrat läge där skolan måste vänja sig att hantera olika former av kriser. Vid en knivattack till exempel, är personal och elever både offer och de som är först på plats.
Bild: Chuttersnap, Unsplash
Så kan skolor förbereda sig på kris
Öva innan. Forskning visar att övning ger både bättre krishantering och återhämtning efter en kris.
Inrätta en krisstab med tydliga roller som kan leda arbetet vid en krissituation.
Våga fatta obekväma beslut som till exempel att larma om en elev visar aggressiva tendenser.
Var beredd på känslomässigt arbete under lång tid sedan den akuta krisen är över.
Källa: Aida Alvinius, Försvarshögskolan
Lärare hanterar kriser dagligdags
Hon har intervjuat lärare om vilka kriser de har upplevt. Det visade sig alla ha hanterat en rad allvarliga händelser.
– I det lilla kan det vara att skolan måste stänga på grund av oväder. Men de hade också mött självmord, våld och hot och att elever dött i Tsunamikatastrofen.
Aida Alvinius och Magnus Persson är överens om att medvetenheten om att skolan är en aktiv aktör när kriser slår till borde öka. Både personal i förskolan och skolan behöver adekvat utbildning och krishantering bör ingå i lärarutbildningen.
Regler underlättar krisförebyggande arbete
– Att vara förberedd gör att hela kedjan från hantering av den akuta krisen till återhämtning blir bättre. Utan utbildning skapas i värsta fall en känsla bland personal, elever och vårdnadshavare att skolan är en otrygg plats, säger Aida Alvinius.
Inövade rutiner kan också göra att våldsdåd kan undvikas, menar Aida Alvinius. Vid samtliga fyra knivattacker som inträffat på skolor sedan 2014, fanns personer som innan lagt märke till att gärningsmannen betett sig konstigt och som varit oroliga för att något allvarligt skulle kunna inträffa.
– De har låtit bli att signalera för att de har varit rädda att göra fel. Men med hjälp av tydliga riktlinjer för den typen av situationer hade utgången kunnat bli en annan. Reglerna flyttar beslutet från den enskilda individen till skolan som institution och då är det lättare att agera.
Dessutom behöver förskolor och skolor vara beredda på att man kan behöva stänga in sig på förskolan och skolan. Då krävs att man vet att det finns tillräckligt med mediciner, mat, vatten och värme.
Fånga upp samhällskriser i undervisningen
Vid sidan av den akuta krisberedskapen menar Magnus Persson att lärare också behöver beredskap för att fånga upp samhällskriser i undervisningen.
– Jag tror att de ständigt befinner sig i någon form av beredskap för att hantera plötsliga samhällsförändringar i skolan. Till exempel när det gäller kriget i Ukraina. Dels behövs källkritisk beredskap, vilka källor använder eleverna? Men också didaktisk beredskap, hur förklarar jag kriget för 10-åring?
I studier har man sett att lärare väljer att göra på väldigt olika sätt och att det till sist är den enskilde lärarens erfarenhet som avgör hur frågorna hanteras.
– Givet att lärarutbildningarna inte inkluderar de här aspekterna så kommer lärarna att ta de aktuella frågorna på olika sätt, säger han.
Locket på under metoo-krisen
Ett exempel är metoo-rörelsen. Magnus Persson ser det som en lång, lågintensiv kris med en direkt koppling till skolans värdegrund och jämställdhetsarbete. Trots det pratade vissa skolor överhuvudtaget inte om metoo, säger han.
– Men om skolan inte gör det, hur ska vi då kunna lära oss något av de erfarenheter som kvinnorna beskriver? Hur ska då de här strukturerna förändras?
– Det finns avgörande problem om vi stoppar huvudet i sanden. För det första tror jag att kriser skrämmer och människor som är rädda agerar inte rationellt. Vilket i synnerhet gäller för barn som har svårare att värja sig. I förlängningen kan det leda till att eleverna vänder sig till källor som pläderar för odemokratiska lösningar.
Samtidigt som krisen i Ukraina går att följa i mobilen får elever runt om i Sverige nya skolkamrater som flyr kriget. Precis som det tidigare kommit barn från krig i Syrien och Somalia.
– Till slut blir krigen något som inte bara är på TikTok eller Youtube, det blir en person som sitter bredvid barnen i klassrummet, säger Magnus Persson.
Aida Alvinius och Magnus Persson har tillsammans med Frida Linehagen skrivit boken Skolans värld möter samhällskriser.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
