Dagstidningars nyhetstexter allt mindre bearbetade
De senaste decenniernas mycket kraftiga personalnedskärningar på mångasvenska tidningar har gjort det allt svårare för journalister att hinna gåi närkamp med enskilda texter. I förlängningen kan det innebära attredaktioner tar in obearbetade pressreleaser, produktinformation och annatmaterial från företag, myndigheter, nyhetsbyråer och institutioner. Denslutsatsen drar Amelie Oestreicher i sin avhandling om hur nyhetstexterbearbetas.
Amelie Oestreicher har kartlagt den interna bearbetningen av nyhetsmaterial
vid allmän- och sportredaktionerna på sex dagstidningar som i olika hög
grad bearbetar texterna före tryckningen. Undersökningen genomfördes efter
det att redaktionernas texthantering hade datoriserats (1990-92) och
utgjordes av tidningar av varierande storlek: Svenska Dagbladet, Dagens
Nyheter, Dala-Demokraten, Borlänge Tidning, Göteborgs-Posten och
Hallandsposten. Förutom studiet av texter i olika versioner från reportrar,
redigerare, korrekturläsare och arbetsledare innefattar undersökningen
också fältbesök, intervjuer och enkäter med deltagande journalister.
Avhandlingen visar på tydliga skillnader mellan redaktioner som har
stor eller liten granskningsorganisation. För de yrkesgrupper som blir kvar
efter rationaliseringen får inte omläggningen de konsekvenser som man
räknat med: extremt ingreppsaktiva och effektiva medarbetare som tar över
arbetet från bortrationaliserade kolleger. Tvärtom är granskarna mer aktiva
på redaktioner där det finns fler led i bearbetningen av texterna och där
de får större möjligheter till kollegial uppbackning.
Vid större redaktioner bearbetas texterna utifrån många olika
kriterier, t.ex. nyhetsvärdering, tydlighet, stilutjämning, språkekonomi,
strävan efter seriositet. Granskarna tonar ner det som är för starkt,
plockar bort det som kan leda till att redaktionella bedömningar
ifrågasätts. Det man stryker är i hög grad sådant som kan uppfattas som
tyckanden, påhopp, lösa spekulationer, olämplig humor, oanständigheter etc.
Lokala normsystem råder vid olika tidningar som betonar olika
journalistiska aspekter.
Vid mindre redaktioner handlar det i stället om att ”skyffla text”,
som en redigerare i undersökningen uttrycker det. De åtgärder som utförs
avser i första hand utrymmesanpassning, rubriksättning och korrigering av
lätträttade utskriftsfel.
Resultaten av Amelie Oestreichers undersökning visar att tidningars
självständiga roll som textproducent och samhällsgranskare riskerar att
urholkas. När den redaktionella anpassningen inte hinns med kan det på sikt
också ge allt mer identiska tidningstexter, vilket i förlängningen kan
rubba de traditionella gränserna mellan nyhets- och underlagsmaterial.
Författare: Amelie Oestreicher
Avhandlingens titel: Bearbetning av nyhetstext. En studie av texthantering
vid sex svenska dagstidningar
Institution: Institutionen för nordiska språk
Disputationen äger rum lördag 16 december kl. 10.15 i Ihresalen,
Språkvetenskapligt centrum, Villavägen 4.
Fakultetsopponent är docent Per Ledin, Institutionen för nordiska språk,
Stockholms universitet.
Vidare information: Amelie Oestreicher kan nås på telefon 018-24 15 06
eller e-post amelie.oestreicher@nordiska.uu.se
Jon Hogdal
