På tal om tal
Vad händer på en människas väg från det att hon börjar yttra sina allra första ord till att hon börjar i skolan och lär sig att läsa och skriva? Hur utvecklas språket genom tonåren och hur kommer tonåringen att tala och skriva när hon blivit vuxen? I forskning om barns språkutveckling finns en slagsida åt att studera den allra tidigaste perioden (när barnet är mellan ett och fem år) medan skolbarns språkanvändning inte fokuseras lika mycket. Skolperioden en viktig tid för språkutvecklingen då både muntliga och skriftliga färdigheter skall tillägnas och utvecklas, och det är dessutom en period under vilken människan mognar väsentligt.
Åsa Nordqvist, lingvistik
– disputation 3 mars 2001
Åsa Nordqvists avhandling har ett brett åldersperspektiv och hon undersöker hur berättandet utvecklas hos små barn, ungdomar och vuxna. En slutsats som görs är att barn mycket tidigt lär sig att använda vissa språkliga strukturer, men att det sedan tar många år att slipa och utveckla sina färdigheter i att använda dem.
Små barn kan vara mycket livfulla när de berättar om en händelse på dagis, när de läser en saga eller leker med dockor. Inte sällan hör man dem ändra röstläget när de återger vad kompisen sagt eller när de pratar som vargen i sagan. Genom att ge tal åt figurerna blir berättandet livligare och handlingen kan föras framåt. När man återger någons tal kan man använda sig av antingen direkt tal som i björnen sa: ”jag är mätt!”, eller indirekt tal som i björnen sa att han var mätt. Åsa Nordqvists analyser visar att barn redan när de är så unga som två år kan använda språket på det här sättet. Typiskt är att de då använder direkt tal, medan indirekt tal (som till skillnad från direkt tal innehåller en bisats och är lite svårare att producera) börjar dyka upp i treårsåldern. Tidigare studier inom psykologi har visat att barnet i 3- 4-årsåldern börjar att få en tydligare förståelse för hur andra tänker och att andra personer har ett annat perspektiv än barnet självt. Denna avhandling visar att även språket följer denna utveckling.
I en delstudie i avhandlingen analyseras berättelser från grupper av 3-, 4-, 5-, 9-, 12- och 15-åringar samt vuxna. Dessa personer har fått i uppgift att med egna ord skapa en berättelse kring en 24 bilder lång historia och det undersöks i vilken mån berättarna lägger in dialoger i sina historier. Det visar sig att de flitigaste användarna av dialoger är de vuxna berättarna samt några av 9-åringarna, medan de äldre skolbarnen använder det ytterst sparsamt (och oftare i form av indirekt tal än direkt tal) vilket resulterar i mindre livfulla berättelser. Skolbarnen och de vuxna fick dessutom i uppgift att göra en skriftlig version av berättelsen. De skriftliga och muntliga berättelserna gjorda av skolbarnen liknade varandra i hög grad. Särskilt för några av 9- och 12-åringarna var det tydligt att de skrev som på samma sätt som de talade. Genom att replikmarkörer som talstreck eller citattecken inte användes i de skriftliga berättelserna blev det svårt att följa med i dialogerna. Till skillnad från vad som var fallet med skolbarnens berättelser, skiljde sig de vuxnas skrivna berättelser betydligt från deras muntliga. Bland annat var de skrivna berättelserna längre än de muntliga och figurerna tillskrevs mer av såväl tankar som talrepliker. Dessutom använde de vuxna fler olika typer av anföringsverb i sina skrivna berättelser. Genom användningen av målande verb som förebrå, pipa, skälla, viska, skrocka och fräsa (förutom det vanligaste verbet säga) blir språket mer litterärt, och dessa verb hjälper också till att beskriva det som i en muntlig berättelse kan återges med hjälp av röstförändringar.
Att jämföra hur barn och ungdomar återger tal när de berättar muntligt och i skrift på det sätt som görs i avhandlingen, är unikt. Resultaten, som visar på att medvetenheten om vad som är typiskt för skriftspråk respektive talspråk och vad som skiljer dem åt inte är färdigutvecklad i tonåren, är av nytta i språkundervisningen i skolan.
Avhandlingens titel: Speech about Speech. A developmental study on form and function of direct and indirect speech. (Tal om tal: En utvecklingsstudie om formen och funktionen hos direkt och indirekt tal.)
Disputationen äger rum lördagen den 3 mars 2001 kl 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås från Åsa Nordqvist, tel 031-773 4627 (arb),
031-24 40 59 (hem), mobil 0704-89 23 57, e-post: asanord@ling.gu.se
hemsida: http://www.ling.gu.se/~asanord/
