Forskare i ny antologi:Den delade staden – segregationens problem och orsaker
Vetenskapligt och politiskt är segregation ett samhällsproblem. Förpolitiker och samhällsplanerare är det viktigt att förstå vilka processersom ligger bakom segregationen och vilka konsekvenser den får. I ennyutkommen antologi från institutet för bostadsforskning vid Uppsala universitet, Den delade staden, diskuterar en rad forskare hurboendesegregationen (särskilt den etniska) kan påverka livsmönsteroch människors levnadsvillkor.
Såväl politiskt som vetenskapligt är det i det närmaste en självklarhet att
segregation är ett samhällsproblem och därtill ett moraliskt problem. Mats
Franzén angriper frågan vad det är i segregationen som bekymrar. Han menar
att det handlar om brist på erkännande av andra människor men också om
rädslan inför det främmande och hur det annorlunda upplevs som ett hot. I
sitt bidrag om stadens rasifiering argumenterar Irene Molina för en
revidering av det kulturperspektiv som varit den dominerande förklaringen
till boendesegregationens uppkomst. Segregationens politiskt-ideologiska
bakgrund måste göras synlig och de maktförhållanden som skapar och
återskapar segregationen måste göras tydliga.
Eva Andersson, Lars-Erik Borgegård och Urban Fransson ger en
översikt över några teoretiska utgångspunkter och hypoteser om
segregationens uppkomst och orsaker. De diskuterar också hur segregation
skall mätas och olika metodologiska problem som segregationsforskningen
ofta ställs inför. Utifrån en migrationsteoretisk ansats driver Roger
Andersson tesen att den ekonomiska och etniska segregation som finns i
svenska städer påverkar hushållens flyttningsbeslut och bostadsval, som
både upprätthåller och i vissa fall förstärker segregationen. Istället för
invandrartäta, menar han, borde vi tala om svenskglesa bostadsområden och
därmed fästa uppmärksamheten på den svenskfödda befolkningens flyttningar
som orsak till segregationens uppkomst och konsekvenser för människors
levnadsförhållanden.
Segregationens påverkan på människor och deras möjligheter i
samhället är det centrala ämnet i Per Strömblads bidrag. Om segregationen
påverkar människor, hur sker i så fall denna påverkan? Margareta Popoola
har analyserat segregationsprocessen i stadsdelen Rosengård i Malmö.
Segregationen skapas av en mängd processer på både makro- och mikronivå.
Ibland kan det till synes enkla faktorer, som t.ex. hur och vem som
förhandlar med hyresvärden, vara väsentliga förklaringar till att
segregation uppkommer. Sture Öberg vidgar diskussionen från segregationen i
stadsbygden till den globala segregationen. Han visar hur de visuella
särdrag som idag kännetecknar människor i olika delar av världen utnyttjas
för konfrontationer mellan människor med olika historiska rötter.
Forskning om boendesegregation är i högsta grad är
mångvetenskaplig. Det framgår av boken Den delade staden som samlat
forskare från kulturgeografi, statsvetenskap och sociologi, flertalet från
Uppsala universitet. I fokus står den urbana miljön: stadens livsrum. Boken
ger en översikt av den aktuella forskningen kring segregation och vänder
sig såväl till studenter som politiker och praktiker. Ett tema som går igen
i flera av kapitlen är nödvändigheten av en respektfull toleransen gentemot
andra människor och kulturer.
Redaktör för boken är Lena Magnusson, Institutet för bostads- och
urbanforskning, Uppsala universitet, som också skrivit
introduktionskapitlet. Telefon till lena Magnusson 026-420 65 37, e-post
Lena.Magnusson@ibf.uu.se
Den delade staden kan beställas från Boréa Bokförlag, telefon: 090-70 16
90, fax: 090-14 32 89, e-post: maria@borea.nu.
