Sjukgymnastikens ändrade villkor
Att arbeta i privat verksamhet är den mest populära framtida karriären bland studenter i sjukgymnastutbildning. Åldringsvård, psykiatrisk vård och akutsjukvård i offentlig regi är däremot inte önskvärda. Det visar en avhandling som försvaras den 11 maj av Ann Öhman, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin samt Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.
Syftet med studien var att undersöka attityder och förhållningssätt till att arbeta i vården och synen på yrkesrollen bland nybörjare, studenter, lärare och handledare i sjukgymnastik. För en internationell jämförelse genomfördes en studie av kanadensiska studenter. Att arbeta i privat verksamhet är den mest populära framtida karriären bland studenterna, både i Sverige och i Kanada. Idrottsmedicin, friskvårdscenter och hälsofrämjande verksamheter är också populära framtida yrkeskarriärer. Åldringsvård, psykiatrisk vård och akutsjukvård i offentlig regi är däremot inte önskvärda yrkesområden. De manliga studenterna föredrar att äga en privat klinik, medan kvinnorna föredrar anställning i privat regi. Männen föredrar arbete med idrottsmedicin och friskvård oftare än kvinnorna.
Lärarna upplever konkurrens från andra yrkesgrupper som därmed hotar sjukgymnasternas ställning i vården. Snabba samhällsförändringar och en konservativ yrkeskår är andra hot. Nya yrkesroller och arbetsområden, som konsultverksamhet, forskning och deltagande i samhällsplanering, är enligt lärarna nödvändiga för yrkets fortlevnad. Ett vanligt förhållningssätt är att om fler män kommer in i yrket skulle sjukgymnasternas status och löner höjas medan kvinnor behövs för ett omhändertagande och empatiskt arbetssätt i vården. Detta tyder på ett traditionellt sätt att tänka om män och kvinnor. Handledarna upplever stor stress i den omvandlingsprocess som vårdorganisationen genomgår. Vidare anses makthierarkin i vården vara hindrande för yrkesutvecklingen.
Att unga studenter i dagens vårdutbildningar inte vill arbeta i den offentliga hälso- och sjukvården bör betraktas som ett oroande tecken. Hur kommer den politiska målsättningen om vård på lika villkor att gestalta sig i framtiden om privata alternativ blir allt vanligare? Könsskillnaderna består av skillnader i yrkespreferenser och karriärvägar. Den syn som framkom om vad kvinnor och män representerar, kan i förlängningen leda till ojämlikheter i löneutveckling och karriärmöjligheter för kvinnor och män. Ökad kunskap om vårdpersonalens syn på sin yrkesroll och sitt arbete är viktigt för att planera och genomföra en god hälso- och sjukvård, för personalens arbetstillfredsställelse samt för att kunna bedriva vårdutbildning som passar för dagens krav i arbetslivet. Många av dagens vårdutbildningar har genomgått en snabb förändring från yrkesskolor på gymnasial eller postgymnasial nivå till högskoleutbildningar. I dessa utbildningar finns en majoritet av kvinnor både bland studenter och lärare. De har under senare delen av 1990-talet införlivats med de traditionella medicinska fakulteterna där män är i majoritet, både i antal och i maktresurser. Även vårdorganisationen är en könsuppdelad makthierarki och därför var det viktigt att belysa könsaspekter i projektet. Sjukgymnastyrket är ett av dessa yrken, varför sjukgymnaster har studerats i denna fallstudie.
Ann Öhman är uppvuxen i Altersbruk, utanför Piteå. Hon kan nås på tel. 090-786 92 65 (arb.), 090-785 11 87 (arb.) eller 090-19 18 27 (bost.). e-post: ann.ohman@physiother.umu.se
Avhandlingen har titeln ”Profession on the move – changing conditions and gendered development in physiotherapy”. Svensk titel: ”Yrke i rörelse – Ändrade arbetsförhållanden och en könsuppdelad utveckling i sjukgymnastik”.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal B, 9tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Rannveig Dahle, Norsk Institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring, Oslo.
