Hopp om högre livskvalitet får stadsbor att flytta till landet
Strävan efter lugn, frihet och oberoende och samtidigt delaktighet i engemenskap är centrala motiv för stadsbor att flytta till landet. Andrafaktorer, som till exempel det sociala nätverket och bostadsbeståndetssammansättning, avgör vart man flyttar. Susanne Stenbacka vid Uppsala universitet har i sin doktorsavhandling kartlagt förutsättningar och drivkrafter för den nya inflyttningen till landsbygden.
Den svenska landsbygden är idag en attraktiv boendemiljö för många
människor. En del söker sig till landsbygd i största allmänhet, andra till
en speciell bygd eller till en särskild bostad. Susanne Stenbackas studie
av hushåll som flyttat från ett urbant boende till en lantlig miljö,
baserad bland annat på intervjuer, visar hur beslutet att flytta utgår från
olika förutsättningar och mål. För att förstå vilken påverkan de nya
invånarna har på landsbygdens olika miljöer samt hur de upplever den bygd
de bosätter sig i utgår studien från ett handlingsperspektiv, från
människors agerande.
Hushållens intentioner med boendet kan utläsas både genom deras
motiv för att flytta från staden liksom deras motiv för att flytta till
landsbygden. Stad och land ses som två integrerade delar och de studerade
hushållen tar del av både stad och land men landsbygden är det centrala och
utgör den plats där de funnit vad de söker i form av livskvalitet och
meningsfull tillvaro.
Till inflyttarnas förutsättningar hör sociala nätverk, erfarenhet
av olika boendemiljöer, tillgång till fritidshus, tomtmark och andra
resurser. Lugn, delaktighet, frihet och oberoende är centrala värden för
att förstå varför landsbygden upplevs som en attraktiv boendemiljö. Studien
visar att landsbygden kan utgöra en arena för människor med likartade
värderingar.
Människors agerande beskrivs och tolkas utifrån tre olika arenor
bestämda av handlingarnas riktningar: mot lokalsamhället, mot naturen eller
mot bostaden. Handlingarna kan också vara mer eller mindre utåt- respektive
inåtriktade. Deltagande i lokalsamhället via föreningar, evenemang eller
annan social samvaro är exempel på utåtriktade handlingar medan en
koncentration på bostaden och aktiviteter knutna till denna kan betraktas
som inåtriktade handlingar. Naturen är en arena för både social samvaro och
individuella upplevelser.
Det framkommer i intervjuerna att boendeprojektet till stor del
grundar sig på behov och intentioner knutna till det egna hushållets
välbefinnande – eller individuellt orienterade värden. Kollektiva värden
betonas i termer av delaktighet och närhet i lokalsamhället.
Hushållen söker olika typer av bostäder och därför är
bostadsbeståndets sammansättning en betydelsefull faktor för människors
möjligheter att bosätta sig på landsbygden. Att man uppskattar de
kollektiva värden, som anses känneteckna landsbygden, och samtidigt agerar
för att tillgodose hushållets eget individuella välbefinnande, kommer att
påverka den framtida boendemiljön på landsbygden och blir därmed också en
fråga för samhällsplaneringen.
Avhandlingens titel: Landsbygdsboende i inflyttarnas perspektiv: Intention
och handling i lokalsamhället
Susanne Stenbacka kan nås på telefon 018-471 79 57
eller e-post Susanne.Stenbacka@kultgeog.uu.se
