Sociala nätverk viktiga för bankers utlåning till företag

För snart tio år sedan utbröt kaos på den svenska finansiella marknaden.
Bankkrisen medförde förluster om, lågt räknat, 65 miljarder kronor. Det
var kreditbedömningarna som hade misslyckats. Enkelt uttryckt värderade
banker företag fel, särskilt fastighetsföretag.
Det paradoxala är att samtidigt som det krävs en säker utlåning, så
finns det minst lika stora krav på tillgång till bankfinansiering. Utan
bankfinansiering skulle få svenska företag kunna visa tillväxt.
Bankfinansiering är fortfarande den viktigaste formen av finansiering av
små- och medelstora företag, tills dess att finansiering kan fås via
börsnotering.
Det är alltså utomordentligt viktigt för ett växande svenskt näringsliv
att våra bankers bedömning av företag vid utlåning sker på ett
betryggande sätt. Inte nog med att bankerna måste ha lämpliga modeller
för bedömning, de måste även ha en organisation som ger bedömare
möjlighet att få den information som behövs för bedömningen av företag.
Informationen kommer från årsredovisningar, genom bedömning av
säkerheter såsom fastigheter samt från samtal med den kreditsökande
företagaren. Men till detta kommer en ytterligare sorts information som
endast undantagsvis diskuteras i läroböcker inom området, den om
företagets omgivning.
Resultatet av Lars Silvers forskning visar att informationen som finns
tillgänglig från företagarens omgivning är beroende av geografisk
belägenhet. I storstäderna är det mycket svårt att använda sig av
sociala nätverk för att få information om företagets omgivning eftersom
det finns så många aktörer att kreditbedömare inte kan få den nödvändiga
överblick för att veta var information kan fås. Trots att bankdirektörer
även i dessa områden anser att sociala nätverk är viktiga, så finns det
inga praktiska möjligheter att utnyttja dessa på ett bra sätt.
I mindre städer så ägnar sig bankdirektörer i en mycket hög
utsträckning åt umgänge i sociala nätverksforum, såsom Rotaryklubbar, I
storstäderna är 12 % av kontorscheferna medlemmar i Rotary, i övriga
orter är 67 % medlemmar. I mindre städer använder sig bankerna i en
mycket högre utsträckning av lokala kontorsstyrelser, som kontinuerligt
ger bankkontoret information om företag och företagare på orten. I
storstäderna har 16 % av kontoren i undersökningen lokala bankstyrelser,
i övriga orter är siffran 77 %.
Lars Silvers resultat går stick i stäv med den internationella
utvecklingen som förordar att banker ska centraliseras och att
inflytande ska tas ifrån de lokala bankkontoren. De strider också mot
svenska Finansinspektionens synsätt. Forskningsprojektet visar att även
om en centralisering kan ge banker en bättre kontroll, så ger den
samtidigt en sämre bild av företag och företagare.

Avhandlingens titel är Credit risk assessment in different contexts – the
influence of local networks for bank financing of SMEs
Lars Silver kan nås på telefon 018-471 16 16 eller
e-post lars.silver@fek.uu.se