Åskforskarna – sommarjobbar för högtryck
Att vara så nära åskvädrets centrum som möjligt – men helst utan att träffas av blixten – det är åskforskarnas mål när de nu utrustar en mobil fältstation för att kunna registrera åskknallarnas radiovågor.
De radiovågor som blixtens urladdning alstrar – den sprakande störning som kan höras i en vanlig radioapparat – kan skada känslig elektronisk utrustning. Genom att studera dessa radiovågor söker forskarna utveckla skydd – en viktig uppgift i ett högteknologiskt samhälle som vårt. Att studera dessa radiovågor är också ett grundforskningsintresse då vågorna kan ge information om urladdningarnas karaktär och förlopp.
Åskforskarna vid Uppsala universitet utrustar nu en inspelningsbuss och med hjälp av det lokaliseringssystem för åskväder som man tidigare byggt upp, ska man under sommaren kunna registrera blixturladdningarna på nära håll.
– Ju närmare dess bättre, säger Vernon Cooray, professor i
elektricitetslära, särskilt studiet av transienter och urladdningar.
Eftersom forskarna sitter i en plåtkaross är det ju ingen risk, men vetenskapligt blir det bom om vi träffas av blixten.
Inte bara radiovågarna utan också de optiska vågorna kan ge information om de fysiska processerna i en urladdning. Här använder forskarna bland annat satellitbilder av urladdningar. Blixtarna kan registreras även i solbelysta åskväder genom att man väljer särskilda våglängder.
En tredje aktuell uppgift för åskforskarna är att studera
blixturladdningarnas miljöeffekt. Vid en urladdning bildas kväveoxider och forskarnas uppgift är här att försöka bestämma till hur stor del åskvädren bidrar till växthusgaserna. Där har forskarna på
Ångströmlaboratoriet fått nya möjligheter till experimentella studier genom moderna högspänningsgeneratorer. Den ena når en strömstyrka på 200
000 Ampére, vilket är mycket nära en åskurladdning. Den andra komponenten i generatoruppsättningen ger maximalt en spänning på en miljon volt.
Även om vi i Sverige inte är lika utsatta för åskväder som i exempelvis tropikerna,är ändå problemen större här på grund av våra avancerade teknologier med känslig elektronik och krav på strömförsörjning. Det industriella intresset av åskforskningen är därför stort. Det var också genom en donation från en av näringslivets företrädare som dåvarande Institutet för högspänningsforskning etablerades i Uppsala på 1930-talet – en donation som ännu i dag bidrar till åskforskningen. Den nuvarande avdelningen för elektricitetslära och åskforskning vid Uppsala universitet är ännu den enda i sitt slag i Norden.
För vidare information, kontakta Vernon Cooray, Avdelningen för elektricitetslära och åskforskning, telefon 018-471 58 09 eller e-post Vernon.Cooray@hvi.uu.se
‘Blixten, så fungerar naturens fyrverkeri’ av Vernon Cooray, kan beställas från Avdelningen för elektricitetslära och åskforskning, Ångströmlaboratoriet, Box 539, 751 21 Uppsala, telefon 018-471 58 00
eller 018-471 58 09.
