Var tyst i stället för att tala ut om konflikter
Är det alltid bättre att prata ut om problem och konflikter? Kanske kan tystnad vara ett alternativ för att nå försoning. Lars Hagborg har i sitt avhandlingsarbete i kulturantropologi studerat en intresseväckande modell för konflikthantering hos iraqwfolket i norra Tanzania.
När en konflikt inom iraqwfolket hotar att utvecklas så att den drar in stora mängder människor och kan leda till våld, begränsar man konflikten genom att man rituellt och praktiskt suddar ut all kontakt mellan de tvistande parterna. Eftersom parterna ofta bor inom samma grannskap, och är del av samma sociala nätverk, sker detta ‘utsuddande’ genom att man ignorerar varandra: man hälsar inte, talar inte med varandra, besöker inte varandra. Man talar inte heller om varandra på ett sätt som skulle leda till att andra i grannskapet, eller släktgruppen, måste ta ställning för den ena eller andra parten.
Detta tillstånd, som kallas wakari, behåller man i princip till dess en av parterna ‘dömer sig själv som skyldig’ varvid han eller hon uppsöker den andre för att söka försoning. Ofta är detta ett resultat av att den som söker försoning, upplever sig straffad av högre makter. Under försoningsprocessen förskjuts fokus från brottet eller konflikten till det lidande som den skyldige upplevt och försoningen som sådan. Genom att det är den skyldige som till sist söker försoning så upprättas offret genom han eller hon under försoningsprocessen dels får sin rätt bekräftad, dels förvandlas från ett offer till givare av förlåtelse.
Lars Hagborgs forskning bygger på sex fältarbeten om sammanlagt 21 månader mellan 1993 och 1999. Under sina fältarbeten bodde Lars Hagborg hos en vanlig familj i en vanlig by på landsbygden.
Resultaten kan belysa en rad fenomen som är relaterade till små och stora konflikter runt om i världen. Till exempel har det under senare år blivit vanligt att förtryckta grupper kräver ursäkter för historiska orättvisor. I linje med Lars Hagborgs forskning kan man anta att sådana krav knappast leder till upprättelse eller försoning eftersom de definierar den förtryckta gruppen till mottagare av en ursäkt snarare än givare av förlåtelse. Nyligen har man på en rad platser i Sverige gjort det möjligt för skolor att ‘tvångsförflytta’ mobbare till andra skolor. Detta har ibland kritiserats i media som ett misslyckande utifrån grundtanken att en sann lösning av problemet innebär att mobbad och mobbare skall kunna leva med varandra. Genom samtal skall ökad förståelse och självkännedom, vilket förväntas leda till att man uppnår någon form av försoning. I motsats till den uppfattningen antyder Lars Hagborgs forskning att ökade kontakter och fortsatta samtal och förhandlingar tvärtom ofta förvärrar konflikter. Till sist kan tystnaden ses som ett tredje alternativ i konflikter där alternativen beskrivs som bomber eller underkastelse.
Författare: Lars Hagborg
Avhandlingens titel: Silence: Disputes on the Ground and in the Mind among the Iraqw in Karatu District, Tanzania
Institution: Institutionen för kulturantropologi och etnologi
Disputationen äger rum fredag 9 november kl. 14.15 sal 1022, Trädgårdsgatan 18.
Opponent är prof. Aud Talle, Oslo universitet.
Vidare information: Lars Hagborg kan nås på telefon 018-471 70 20 eller e-post lars.hagborg@antro.uu.se
Personfoto ”Hagborg” kan hämtas på adress http://www.info.uu.se/pressmapp
