Rasistisk forskning om invandring och arbetsmarknad
Det är en form av rasism när forskare söker förklara arbetslöshet bland vissa invandrargrupper med att de kommer från kulturellt avlägsna länder och därför saknar social och kulturell kompetens. Det hävdar Katarina Mattsson som i sitt avhandlingsarbete har granskat bilden av invandrare i dagstidningar och forskningstexter.
Under 1990-talet har arbetslösheten i vissa invandrade grupper ökat dramatiskt. Särskilt drabbade är grupper från så kallade icke-västerländska länder. I politisk debatt och i delar av nutida samhällsvetenskaplig forskning anses detta bero på att invandrare generellt saknar vissa egenskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden, till exempel social kompetens och ’kultur-specifik’ kompetens. Invandrare från vad man kallar ’kulturellt avlägsna’ länder sägs därför ha särskilda svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Denna tanke fördes till exempel fram i boken ’Varför sitter ’brassen’ på banken? eller Varför har invandrarna så svårt att få jobb?’ som gavs ut av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle 1996.
Kulturgeografen Katarina Mattsson har i sitt avhandlingsarbete granskat hur denna bild av invandrare som kulturellt avlägsna och annorlunda framträder i dagstidningar och forskningstexter under 1990-talets andra hälft. Hon finner att resonemang om kultur som en statisk och oföränderlig egenskap fyller en funktion av att rättfärdiga arbetslöshet och låglönejobb i icke-västerländska invandrargrupper. Delar av den samhällsvetenskapliga forskningen antar att människor från icke-västerländska länder har en självklar plats i botten av hierarkin på arbetsmarknaden. Dessa människor sägs sakna nödvändiga sociala och kulturella färdigheter. I forskningen förs låglönejobb och okvalificerade arbetsuppgifter fram som en lösning för att minska arbetslösheten bland invandrare.
Att afrikaner och muslimer stämplas som okunniga och särskilt lämpade för enkla och lågbetalda arbetsuppgifter är en klart rasistisk tanke, framhåller Katarina Mattsson. Hon menar också att likheterna med biologisk rasism är slående: ’Det spelar ingen större roll om argumenten är biologi eller kultur. När vi börjar formulera teorier som hävdar att människor från en viss kontinent är särskilt lämpade för en viss form av arbete, då är det en form av rasism.’
Katarina Mattssons avhandling kan tjäna som en utgångspunkt för en debatt kring vilken roll vetenskapen har och bör ha i samhällsdebatten. Den kan också ge nya infallsvinklar för myndigheter, organisationer och enskilda människor som är intresserade av bekämpa rasism och etnisk diskriminering.
Författare: Katarina Mattsson
Avhandlingens titel: (O)likhetens geografier – Marknaden, forskningen och de Andra
Institution: Kulturgeografiska institutionen
Disputationen äger rum fredag 9 november. Katarina Mattsson kan nås via e-post katarina.mattsson@kultgeog.uu.se eller via Uppsala universitets informationsavdelning, telefon 018-471 19 86.
