Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 december 2001

Blockerad gen kan ge ny behandlingsmetod vid allergi

Allergiska reaktioner som till exempel hösnuva kan återkomma under lång tid genom att de allergiframkallande mastcellerna överlever och återhämtar sig. En grupp Uppsalaforskare har nu identifierat mastcellens överlevnadsgen och genom att blockera den genen kan man förhindra den allergiska reaktionen – en möjlighet för nya behandlingsmetoder. Resultaten publiceras i senaste numret av The Journal of Experimental Medicin.

Man har länge känt till att långlivade mastceller är en förutsättning för en allergisk reaktion, t.ex. vid hösnuva. Hos personer med stor risk att drabbas av allergi kan antalet mastceller vara mycket högt. Man skulle kunna generalisera och säga: ’Inga mastceller, ingen allergi’: När ett allergiframkallande ämne, ett allergen, t.ex. pollen, kommer in i kroppen på en allergisk person så binds det upp av IgE-antikroppar vilka sitter på mastcellens yta. När IgE, dvs. immunoglobulinE, binder allergenet så aktiveras mastcellen och den släpper då ut olika ämnen, t.ex. histamin, vilka orsakar de allergiska symptomen snuva, svullnad och klåda. Den allergiframkallande mastcellen överlever en allergisk aktivering och kan åter bli aktiverad. Därigenom kan den allergiska reaktionen fortgå och man får allergiska besvär gång på gång under t.ex. en pollensäsong.

De flesta inflammatoriska celler dör efter att de har blivit aktiverade, men den allergiframkallande mastcellen överlever en aktivering. En grupp forskare vid Uppsala Universitet, Zou Xiang, Ahmed Ahmed, Christine Möller och Gunnar Nilsson, kan nu visa att denna förmåga beror på en gen, A1, som skyddar mastcellen från att begå själmord, så kallad programmerad celldöd. När mastcellerna aktiveras med IgE ökar mängden A1, men när A1 blockeras överlever mastcellen inte en allergisk reaktion. Likaså överlever inte mastceller som saknar A1-genen en allergisk aktivering. Försök på möss som saknar A1-genen visar att mössen har färre mastceller efter att ha utsatts för en allergisk reaktion. Projektet drivs i samarbete med Innoventus Uppsala Life Science.

Upptäckten att A1-genen har betydelse för mastcellers överlevnad vid allergi kan innebära en ny “måltavla” för att utveckla nya läkemedel mot allergi. Dagens allergimediciner hämmar effekten av det som mastcellerna släpper ut, t.ex. histamin. Genom att blockera effekten av A1 hoppas forskarna kunna skapa en behandlingsmetod mot allergi som är riktad direkt mot den allergiframkallande mastcellen. Eftersom A1-genen bara tycks spela roll efter det att mastcellen aktiveras av ett allergiframkallande ämne betyder det att man enbart blockerar de mastceller som deltar i den allergiska reaktionen. Istället för att överleva en aktivering skulle en blockad av A1 leda till att mastcellen dör, vilket i sin tur innebär färre mastceller och lindrigare allergiska symptom.

De nya resultaten presenteras i senaste numret av The Journal of Experimental Medicin, December 3, 2001. Titeln på artikeln är: Essential role of the prosurvival bcl-2 homologue A1 in mast cell survival after allergic activation. Författare: Z. Xiang, A.A. Ahmed, C. Möller, K.I. Nakayama, S. Hatakeyama, and G. Nilsson.

För vidare information, kontakta docent Gunnar Nilsson, telefon 018-611 38 76 eller 070-640 20 93. E-post Gunnar.Nilsson@genpat.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera