Hållbar energi tekniskt och ekonomiskt möjligt. Men politiskt?
Tekniskt och ekonomiskt är det fullt rimligt att ställa om till ett hållbart energisystem, utan växthusgaser och kärnkraft. En systemstudie vid Karlstads universitet visar att problemen snarare handlar om politiskt mod.
Diskussionen om vår framtida energiförsörjning präglas till stor del av frågor som ”kommer energin att räcka?” och ”har vi verkligen råd att avveckla kärnkraften?”.
– Frågorna är på sätt och vis fel ställda, menar Fredrik Wikström, lektor vid Karlstads universitet, som tillsammans med doktoranden Mikael Karlsson gjort en studie av Värmlands energisystem i ett femtioårsperspektiv. Det väsentliga är vad vi använder den till, och om vi kan planera så att den används så ändamålsenligt som möjligt.
Tidigare studier av andra forskare har visat att det går att minska utsläppen av växthusgasen koldioxid med 75 procent till år 2050 – den minskning som krävs för att avvärja risken för fortsatta klimatförändringar. Redan med dagens teknik och kunskap klarar man ekvationen till en kostnad som inte överstiger fem procent av BNP och som inte äventyrar en materiell välfärd. I ett skogslän som Värmland skulle det ha direkt goda effekter på sysselsättningen och den regionala ekonomin. De politiker som vågar driva fram en sådan utveckling skulle leva upp till de mål som redan nu finns i miljö- och regionalpolitiken.
En sådan omställning kräver beslutsamhet och systemtänkande snarare än kostsamma reformer. Det gäller inte minst i samhällsplaneringen.
– Bebyggelsen måste vara så pass koncentrerad att det är meningsfullt att bygga ut fjärrvärmen, menar Fredrik Wikström. Om fjärrvärmen alstras tillsammans med el i kraftvärmeverk som eldas med biobränslen, och denna el driver värmepumpar i de fall fjärrvärmen inte är ett alternativ, får man en mycket god slutlig användning av de ingående bränslena.
Samtidigt skapar koncentrationen ett underlag för en fungerande kollektivtrafik, vilket är en annan hörnsten i det hållbara energisystemet. Fredrik Wikström påpekar dock att deras scenario inte sätter stopp för vare sig privat bilkörning eller semesterresor med flyg.
– Det viktiga är att bygga samhällen där man slipper den trista, dagliga bilpendlingen, menar Fredrik. Att kunna ta sig till och från jobbet – även om man jobbar på annan ort – och kunna hämta ungar och handla mat utan att ta bilen. Men det förutsätter att t ex skolor och butiker finns inom gång- och cykelavstånd och att det finns en väl utbyggd kollektivtrafik. Det, i sin tur, gör att bilen inte alltid kan få full prioritet.
Och det kräver som bekant politiskt mod. Precis som flera av forskarnas övriga slutsatser som stopp för externa köpcentra och 30-gränser i tätorter.
– Å andra sidan är det väl ingen som motsätter sig att dagis, skolor och barnens fritidsaktiviteter hamnar inom gång- eller cykelavstånd, menar Fredrik. Så förtvivlat kul är det inte att skjutsa ungar!
Fredrik Holm
