Traditionen viktig – även i experimentella romaner
Hur viktig är betydelsen av traditionell konst och litteratur för utvecklingen av de två experimentella romanerna, Virginia Woolfs To the Lighthouse och Gerald Murnanes Inland? Lena Sundin hävdar i sin avhandling att dessa romaners framgång som autonoma, konstnärligt innovativa texter beror på Woolfs och Murnanes egna bearbetningar av traditionell konst och litteratur. Dessa bearbetningar visar sig tydligt i ikoner, poetiska metaforer i texter med religiösa eller existentiella dimensioner.
I samverkan med symboliskt laddade färger bär ikonerna fram romanens tema. Att romanernas tema om konstnärligt skapande och författande får en sådan genomslagskraft undersöker Sundin närmare i ett studium av metaforer för skapande, ur vilka berättelsen växer fram. Varje enskildhet i texten påverkas av att de strukturer som dessa metaforer förmedlar även motsvarar undertexternas struktur. I To the Lighthouse är det Vergilius, Aeneiden som av denna anledning relateras till romanens elegiska form. Elegins tredelade form går igen i Lily Briscoes metafor för sitt konstnärliga arbete: en purpurfärgad triangel. På liknande sätt knyts i Inland berättelsen om skrivandet av en bok till liknelsens struktur. Detta sker genom den metafor för en process av växande som förmedlas av det fikonträd Jesus talade om i Matteusevangeliet för att åskådliggöra innebörden av Guds himmelrike för sina åhörare.
I To the Lighthouse skildras Lily Briscoes modernistiska målning som ett arbete där Lilys bearbetning av sorgen efter den bortgångna Mrs Ramsay förenas med en utforskning av existentiella villkor. Denna sorgeprocess följer triangelns form i en tid upprättad av konstnären i ett tröskelliknande tillstånd, från vilket hon på en och samma gång överblickar det närvarande och det förflutna, livet och döden. I Inland söker en namnlös författare nå ett på annat sätt lika svårgripbart förflutet – barndomen och uppväxten i Australien – för att inkorporera detta med sitt skrivande av en bok i en annan tid, från en annan plats.
I båda romanerna är det ytterst den poetiska bilden som för berättelsen framåt. Vad som ter sig särdeles intressant i detta sammanhang är att dessa bilder, trots gemensamma källor i klassiska och bibliska texter samt traditionell ikonicitet, tar sig olika uttryck på grund av den modernism respektive postmodernism som är karaktäristisk just för To the Lighthouse och Inland.
Lena Sundin vill med sin analys av To the Lighthouse och Inland bidra till tidigare litteraturkritik, genom att presentera ikonicitet som ett alternativt perspektiv.
Avhandlingens titel: Iconicity in the Writing Process:
Virginia Woolf’s To the Lighthouse and Gerald Murnane’s Inland.
Disputationen äger rum fredagen den 7 juni 2002 kl. 10.15
Opponent: Professor Thomas Vargish
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Lena Sundin, tel. 031-773 5104 (arb.), 031-12 77 32 (hem)
e-post lena.sundin@ub.gu.se
Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se OBS! ny e-postadress!
Internet: www.hum.gu.se
