Artikel från Luleå tekniska universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

10 juni 2002

Unikt laboratorium för elektromagnetiska fält i byggnader

Den 4 juni invigde Västerbottens landshövding Lorentz Andersson ett unikt utvecklingslaboratorium vid Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå.Pehr Högström-laboratoriet är det första elmiljölaboratoriet i Sverige, som undersöker samverkan mellan byggnader och elsystem vad gäller elektriska störningar.

Det unika med laboratoriet är att man studerar elmiljön, framför allt upp till 30 MHz, och ser hur den elmiljöprovade utrustningen fungerar i samverkan med övriga installationssystem.
På så sätt blir det realistiska försök i en elektriskt isolerad och därmed kontrollerad miljö. Vid laboratoriet vill man skapa en elmiljö i byggnader där de elektriska och magnetiska fälten är låga.

– Projektet som vi arbetar med heter Elmiljö/EMC on SITE, där EMC står för Electro Magnetic Compatibility och handlar om hur olika apparater fungerar tillsammans med hänsyn till störningar i ledningar och i luften, säger Martin Lundmark, universitetsadjunkt vid Institutionen i Skellefteå.

– Din ljudanläggning ska till exempel inte bli störd av laddaren till mobiltelefonen. Vi forskar inom elmiljöområdet för att eliminera oönskade störningar. Tyvärr har det visat sig att energibesparande produkter är duktiga på att generera störningar långt upp i frekvensområdet.

Projektet EMC on SITE har, på uppdrag från SIF, undersökt elektriska fält i kontorsmiljö.
I samband med invigningen av utvecklingslaboratoriet på Campus Skellefteå presenterades färska resultat från den studien.

– Det visar sig att det är energibesparande lysrör, så kallade HF-lysrör, och inte bildskärmar som är den starkaste källan för elektriska fält i frekvensområdet över 10 kHz i våra kontorsmiljöer, avslöjar Martin Lundmark.

Sjukvården kommer att ha stor nytta av utvecklingslaboratoriet. Här finns redan en medvetenhet om riskerna med elektromagnetiska fält.

– Sunderbyns sjukhus, som är ett av Europas modernaste, har inte enbart säkerställt operationssalar, utan även höjt den övriga elsäkerhetsnivån i lokalerna.

Dessutom är sjukvården i hemmet och telemedicin nya områden där utvecklingslaboratoriet kan användas.

– Varje bostad är unik och det är inte oväsentligt hur den är byggd och hur elsystemen är byggda. Åskskydd, reservkraft, styrsystem för pumpar och fläktar, tv-, tele- och datanät är några exempel på komplexa system i hemmet, säger Martin Lundmark.

Sjukhusen arbetar redan i dag med telemedicin. Bland annat skickar läkare röntgenplåtar och rörliga bilder med hjälp av denna teknik. Pehr Högström laboratoriet har ett samarbete med Västerbottens läns landsting, som troligen är det landsting som kommit längst i Sverige inom telemedicin.

– Om läkaren ska skicka och ta emot svaret mellan två operationer får inte tekniken krångla på grund av elektriska störningar. Alla landsting är intresserade av att lösa detta problem, säger Martin Lundmark.

Vid Utvecklingslaboratoriet, som inrymts i två våningsplan på Campus Skellefteå, kommer fyra personer att arbeta heltid, tre forskare från Luleå tekniska universitet i Skellefteå och en medarbetare från Skellefteå Kraft.

Upplysningar: Kersti Bergkvist, informationsansvarig, Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå
Tel: 0910-58 53 34, kersti.bergkvist@tt.luth.se

Martin Lundmark, universitetsadjunkt vid Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå, martin.lundmark@tt.luth.se

JanOlof Hagelberg, universitetsadjunkt vid Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå, janolof.hagelberg@tt.luth.se

Pressbilder och mer information om Pehr Högström finns att hämta på www.tt.luth.se

Pehr Högström, (1714-1784), var kyrkoherde i Skellefteå och invaldes 1749 i Kungliga Vetenskapsakademien. Han var en präst som verkade i upplysningstidens anda och skapade ett kluster av kunskap i Skellefteåbygden. Bland annat forskade Högström en hel del kring elektriciteten med hjälp av en elektricitetskula.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera