Luleå tekniska universitet startar forskningsprojekt för att rädda miljön i Barents
Tack vare 7 miljoner kronor i stöd från EU och andra finansiärer kan Luleå tekniska universitet dra igång ett angeläget forskningsprojekt för Barentsregionens framtid. Det övergripande målet är att samla den kunskap och kompetens som behövs för att lösa och förebygga hotande miljöproblem i området.Projektet sker i samarbete mellan universitet och företag i Sverige, Norge, Finland och Ryssland och är ett led i Luleå tekniska universitets långsiktiga satsning på Barentssamarbete.
Styrkommittén för EU:s Interreg KolArctic-program biföll vid sitt junisammanträde i Tromsö en ansökan från Luleå tekniska universitet för projektet ”Utveckling av en miljöplattform för Nordkalotten och nordvästra Ryssland”. Länsstyrelsen i Norrbotten, Svenska Institutet och länsstyrelsen i Finska Lappland bidrar också till finansieringen. Projektet, som ska pågå i tre år, bygger på samarbete med universitet/högskolor, forskningsinstitut och företag i Finland, Norge och Ryssland.
Hela Barentsregionen och i synnerhet nordvästra Ryssland är områden som är extremt rika på naturresurser, men ekosystemet är också känsligt. Om man fortsätter att exploatera norra Ryssland som man har gjort i historisk tid och fortfarande gör, kommer ingen hållbar utveckling att vara möjlig. De värden som står på spel är miljön, invånarnas hälsa och levnadsstandard.
I dag finns kunskap i miljöfrågor delvis tillgänglig på olika sidor om gränserna i Barents-regionen, men det finns stora brister i utbytet av denna kunskap. Flera forskningsprojekt som syftar till att förbättra situationen har genomförts och pågår, men det saknas en överblick, och endast några få projekt är kopplade till varandra.
– Därför blir en kartläggning av pågående och genomförda miljöprojekt i Barentsregionen ett viktigt första steg för att skapa en plattform för kunskap i miljöfrågor, säger projektansvarige Walter Ruth, Institutionen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Plattformen blir ett redskap för att stärka samarbetet över gränserna och för information om relevanta forskningsprojekt. Detta kan i sin tur ge upphov till nya forsknings- och utveck-lingsprojekt samt ge service till företag, industrier och myndigheter för att lösa miljöproblem i Barentsregionen. Här ska också finnas information för framtida investerare och företag som är intresserade av att göra affärer med nordvästra Ryssland.
Utöver ett brett expertnätverk över gränserna, ska plattformen också ge korta kontaktvägar mellan forskare, företag och myndigheter i form av konsultation om forskning, förhandsstudier om genomförbarhet och tjänster som dessa företag och myndigheter behöver.
När projektperioden är slut kommer nätverket av experter, en ny typ av interaktiv databas som ger tillgång till kunskapsbryggor mellan projekt med beröringspunkter samt de tjänster som utvecklats gentemot företag, organisationer och myndigheter, fortsätta att fungera. Kunskapen om pågående och genomförda projekt ska avslöja luckor som leder till prioritering av ytterligare forskningsinsatser inom ramen för det forskningsprogram som skapas inom projektet.
– Det öppnar möjligheter för nya projekt som kan engagera många fler forskare än de som direkt arbetar med plattformsprojektet. Sammantaget kan projektet få miljöstrategisk betydelse genom att nödvändig kunskap görs tillgänglig för att lösa miljöproblemen inom Barentsregionen, säger Walter Ruth.
Samarbetet i projektet omfattar Luleå tekniska universitet, universitetet i finska Uleåborg och Rovaniemi polytekniska skola. Ryska partners i projektet är Archangelsks statliga tekniska universitet och Murmansks statliga tekniska universitet samt Kola Science Centre Apatity.
Det svenska miljötenikföretaget Skandinavisk Ecotech AB (SEAB) i Övertorneå, med marknadsintressen i Finland och Ryssland, medverkar i projektet liksom företaget Enviro Data i Luleå, som specialiserat sig på lösningar för kompetenshantering via Internet. Två finska företag från Uleåborg, PSV-Maa ja Vesi Oy och Projektikonsultit Infra Oy, medverkar också.
Avsikten är att knyta fler svenska och finska, liksom även norska och ryska, företag till projektet. Norsk forskarmedverkan i projektet planeras från nästa år genom Akvaplan-niva (APN) vid Polarmiljøsentret, Tromsö, som samordnar övrig norsk medverkan från Høgskolen i Narvik (HIN), Narvik, och Svanhovd Miljösenter, Svanvik. Utöver ovan nämnda samarbetspartner stöds projektet av en rad andra institutioner i Sverige, Finland och Ryssland.
Luleå tekniska universitet har i flera år samarbetat med Barentsregionen vad gäller till exempel studentutbyte och doktorandkurser. Nyligen avslutade 15 ryska studenter sina studier i Luleå och examinerades till civilingenjörer respektive civilekonomer. I maj i år slöts också ett nytt samarbetsavtal beträffande studenter, lärare och forskare.
Ytterligare ett exempel på samarbetet med Ryssland är att Ingegerd Palmér, rektor vid Luleå tekniska universitet, nyligen utsågs till hedersdoktor vid ett av universiteten i Archangelsk.
Upplysningar: Walter Ruth, tel 0920-49 14 01, walter.ruth@arb.luth.se
