Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 juni 2002

Internationell konferens om språklig medvetenhet

Elever lämnar grundskolan med otillräcklig läs- och skrivfärdighet, barn med annat modersmål än svenska har svårigheter i skolan. Vad kan vi i Sverige lära av språkundervisning på andra håll i världen? Den 1-3 juli anordnas en internationell konferens om medvetenhet om språk i Umeå.

Vid Umeå universitet anordnas i juli den sjätte internationella konferensen för Association for Language Awareness – för första gången i Norden. Till konferensen kommer 62 forskare och lärare från 16 länder i Europa, Asien och Nordamerika – från Tokyo i öst till Berkeley i väst. Forskarna kommer för att presentera forskningsrön och diskutera klassrumsarbete som syftar till att öka elevers, studenters och lärares medvetenhet om språk.

Association for Language Awareness grundades i början av 90-talet som ett forum för olika aktiviteter kring språklig medvetenhet. Den är i grunden en ”gräsrotsrörelse” som uppstod redan i början på 80-talet i Storbritannien bland lärare i framför allt moderna språk, som ett försök att hitta nya undervisningsmetoder. En av förgrundsgestalterna var redan från början Eric Hawkins och med sina 88 år är han fortfarande en auktoritet inom området. Han hade anmält sig till konferensen i Umeå, men var tvungen att avstå av hälsoskäl. Hawkins förespråkade att man i skolorna skulle införa en särskild Language Awareness-modul som skulle fungera som ett mellanled mellan undervisningen i modersmålet engelska och i moderna främmande språk. I denna modul skulle eleverna lära sig att betrakta språkliga fenomen på ett mer medvetet sätt och att medvetandegöra vad de redan kunde i praktiken. Denna träning skulle omfatta minst tre dimensioner – språks uppbyggnad, vår användning av språk samt en mer känslomässig dimension som handlar om våra attityder till språk, dialekter etc och språkets betydelse för den egna identiteten.

Även här i Sverige finns givetvis problem när det gäller språkundervisning.
– Vår förhoppning som konferensarrangörer är att rönen från den forskning och de undervisningsförsök som bedrivs inom fältet medvetenhet om språk ska få genomslag i undervisningen i svenska, svenska som andra språk och i främmande språk i ungdomsskolan. Verksamma och blivande lärare är naturligtvis nyckelpersoner här varför det faller sig naturligt för oss som lärarutbildare och -fortbildare att engagera oss, säger Ingela Valfridsson, en av arrangörerna.

ALA definierar numera Language Awareness som ”medveten kunskap om språk samt medveten varseblivning och öppenhet i språkinlärning, språkundervisning och språkanvändning”. Föreningen har fortfarande sitt starkaste fäste i Storbritannien, men även i Tyskland, Frankrike, Spanien och Hong Kong finns ett stort antal medlemmar. Hittills finns bara två medlemmar i Sverige, som nu fått äran att anordna denna konferens.

Inbjudna föreläsare är:
o Inger Lindberg, Göteborgs universitet, Sveriges första och hittills enda professor i svenska som andraspråk. Hennes forskning handlar bland annat om gruppsamtalets betydelse för inlärning av ett andra eller främmande språk. Föredragstitel: Second language awareness – what for and for whom?
o Nick Ellis, University of Wales Bangor, professor i psykologi. Ellis forskningsområde är inlärning av språk och han har publicerat ett stort antal artiklar som handlar om huruvida man kan lära sig andra och främmande språk på ett mer omedvetet sätt. Föredragstitel: Conscious and unconscious sources of language acquisition.
o Claire Kramsch, University of California Berkeley, professor i tyska. Hennes forskning kretsar framför allt kring kultur och kulturens betydelse i inlärning av främmande språk. Föredragstitel: The predicament of culture for language learning.

Program och abstracts finns på www.mos.umu.se/kalender/ala2002.

Kontaktinformation
Ytterligare information lämans av:
Ingela Valfridsson, tel: 090-786 62 39 eller
Anita Malmqvist, tel: 090-786 96 22
E-post: ala2002@eng.umu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera