Dyslexi, andraspråksläsning och elever med annat modersmål

Mycket uppmärksamhet har riktats mot dyslexi under de senaste åren. Framförallt har vikten av en tidig upptäckt av brister i så kallad ‘fonologisk medvetenhet’ blivit internationellt uppmärksammad. Men i Sverige finns det fortfarande inget fonologiskt utredningsmaterial som standardiserats på barn med annat hemspråk än svenska. I denna avhandling har fonologiskt utredningsmaterial utvecklats och testats på skolelever i Göteborg med annat modersmål, som därefter har jämförts med skolelever med svenska som modersmål. En annan viktig fråga som behandlats i avhandlingen är betydelsen av läskunnighet i engelska hos dyslektiska elever med svenska som modersmål. Generellt sett anses läsning på engelska vara speciellt svårt för dyslektiska elever. I denna avhandling behandlas dock flera exceptionella fall där engelska språket representerar en möjlig väg till läsförmåga.

Louise Miller Gurons första studie påvisade hur en grupp svenska dyslektiker föredrog och läste mer effektivt på engelska framför svenska. Denna preferens diskuteras med hänvisning till socio-kulturella och neurobiologiska faktorer såväl som en rapporterad högre motivation och starkare självbild i kontakt med engelska texter. I en annan studie jämfördes ordläsningsstrategier mellan engelska barn och barn i Göteborg i årskurs 1 och 4. Dessa resultat lyfter fram olika förhållningssätt till uppgiften, där de engelska barnen arbetade snabbare men gjorde fler fel än de svenska barnen. Dessutom rättade de svenska eleverna sina fel oftare än de engelska. I denna studie föreslås att ordläsningsstrategi bland nybörjarläsare påverkas av språkets stavningssystem.

I de två avslutande studierna har Louise Miller Guron testat 97 elever med olika språkbakgrund som går i samma klass i två stadsdelar i nordöstra Göteborg. Elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål har testats med avseende på ordförråd, läsvana, läsförståelse, ordläsning samt en rad fonologiska uppgifter, inklusive en vokal benämningsuppgift. Fonologiska uppgifter och benämningsuppgifter betraktas numera som centrala komponenter i dyslexiutredningar. Resultaten i dessa studier visade överlag ingen skillnad när det gäller prestation på de fonologiska uppgifterna. De flerspråkiga eleverna presterade dock bättre och snabbare på sifferbenämning och läsning av främmande (påhittade) ord. Vidare visades att fonologisk medvetenhet i det svenska språket är lika viktig för läsning av svenska ord oavsett språkbakgrund. Studien visar, i enlighet med tidigare studier i England och Canada att, givet att elever har vistats i Sverige i två till tre år, kan de utredas med dessa speciellt anpassade fonologiska test tillsammans med svenska elever. Med dessa test kan läraren utreda stora grupper elever från olika språkbakgrund samtidigt.

Sammanfattningsvis lyfter avhandlingen fram betydelsen av flerspråkighet och dess positiva påverkan på metalingvistisk utveckling och läsning.

Avhandlingens titel: Aspects of cross-linguistic influence on phonological processing in word reading
Avhandlingsförfattare: Louise Miller Guron, tel. 031-135082(bost.), 031-7734282(arb.)
e-post: Louise.Miller@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Uta Frith, London
Tid och plats för disputation: Fredagen den 18 oktober 2002, kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se