Kommersialisering och forskning: Nyfikenhet eller nytta?
Nya läkemedel, tekniska landvinningar och värdefulla spin-offbolag? Eller påtryckningar för att publiceringen av forskningsresultat ska passa en finansiär och ensidig inriktning av vetenskapen mot vinstgivande områden? Möjligheterna och riskerna med en kommersialisering av forskningen och hur den ska klara av att vara fri och objektiv såväl som en tillväxtmotor för näringslivet diskuterades ett seminarium på Vetenskapsrådet i slutet av oktober.
– Politiker ser ökad kommersialisering och kontakt med näringslivet som ett sätt att få igen investeringarna i svensk forskning. Behovet av att hitta externa finansiärer är dessutom större när de statliga anslagen för grundforskning minskar. För att den utvecklingen ska bli positiv och inte hota forskningens kvalitet och frihet är det viktigt att kunna identifiera möjliga konflikter, säger Göran Hermerén, ordförande i Vetenskapsrådets etikkommitté.
Hur den fria nyfikenhetsbaserade forskningen kan kombineras med kommersiella intressen var temat för ett seminarium som samlade ett fyrtiotal deltagare. Det ordnades av etikkommittén som har i uppdrag att ta fram riktlinjer kring forskning och företagande för projekt finansierade av Vetenskapsrådet. Seminariet syftade dels till att bidra med synpunkter till det arbetet, dels till att stimulera den pågående diskussionen inom området.
Både hot och möjligheter
Kommersiella intressen inom medicinsk forskning lyftes fram av Björn Beermann vid Läkemedelsverket och professor Lars Werkö. De tog bland annat upp internationella exempel på hur vinstintressen kan påverka hanteringen av kliniska studier på läkemedel så att resultaten blir missvisande. Forskaren och överläkaren Jan Wahlström talade om den kommersiella utvecklingen bakom genpatent.
KTH:s rektor Anders Flodström pekade på hur man framgångsrikt löst den dubbla roll staten ger universiteten – att både försvara den fria forskningen och vara basen i landets innovationsbaserade tillväxt genom strategisk nyttoforskning. Camilla Modéer från föreningen Vetenskap och Allmänhet menade att vi har för lite kommersialisering med tanke på den relativt låga avkastningen från svensk forskning och efterlyste ökad ömsesidig respekt mellan forskare och företagare.
Etiska riktlinjer på gång
Ett av de komplexa dilemman seminariet visade på rör skydd av kommersiellt intressanta forskningsresultat. För ett patent i Europa krävs att de rön den bygger på inte får vara publicerade före ansökan.
– Svårigheten att kombinera kommersialisering av forskningsresultat med kravet på att de blir tillgängliga är ett problem vi måste lösa. Seminariet är ett avstamp i Vetenskapsrådets långsiktiga arbete inom det här området, säger Göran Hermerén.
Ett förslag till etiska riktlinjer som syftar till ökad transparens kring kommersiella kopplingar och ger regler för publicering för projekt som söker finansiering från Vetenskapsrådet finns ute på remiss hos de olika ämnesråden inom Vetenskapsrådet. Ett färdigt förslag kommer att arbetas fram efter nyår för att beslutas av Vetenskapsrådets styrelse under februari.
Seminariet ”Kommersialiseringen av forskningen – Bakgrund, möjligheter, hot” hölls den 31 oktober 2002 hos Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
Göran Hermerén, professor i medicinsk etik, 046-222 12 80 / goran.hermeren@medetik.lu.se.
Björn Thomasson, sekreterare i etikkommittén, 08-546 44 314 / bjorn.thomasson@vr.se
