Skötesrensystemet skapade bra relationer mellan samer och bofasta
Åsa Nordin har i sin avhandling studerat samernas relationer till den bofasta befolkningen i Gällivare socken. I fokus har skötesrensystemet stått. Systemet har många gånger fungerat som överlevnadsstrategi och konfliktminimerare i relationen till den bofasta befolkningen.
Skötesrensystemet innebar i korthet att renskötarna ansvarade för icke-samernas renar, vilket resulterade i goda relationer mellan de båda befolkningsgrupperna. Länge var det en medveten strategi från renskötarnas sida. Det var till en början ett helt informellt system, som många gånger fungerade som överlevnadsstrategi och konfliktminimerare. Systemet var också mycket betydelsefullt ur ett socioekonomiskt perspektiv.
Informella system har varit av stor betydelse inom den samiska kulturen för att underlätta samernas levnadssätt i kontakter med andra befolkningar och deras kulturer. På längre sikt blev många samer direkt beroende av skötesrensystemet vilket resulterade i att riksdagen förändrade förutsättningarna för det.
I avhandlingen studeras närmare vilka konsekvenser bland annat lagförändringar, den framväxande industrialiseringsprocessen, yttre och inre förändringar i samhället, kan få för informella system och de berörda parterna. När levnadsförutsättningarna förändrades fick detta återverkningar för den socioekonomiska relationen mellan samerna och icke-samer som ägde renar. När parternas gemensamma intressen och behov av varandra avtog förändrades också den inbördes relationen, vilket påverkade relationerna dem emellan på ett negativt sätt.
Det är också tydligt att samerna hade små möjligheter att påverka sin egen levnadssituation vid denna tidpunkt, utan det framgår att lagstiftarna lyssnade i större utsträckning på så kallad sameexpertis än på samerna själva. Detta förhållningssätt fick även konsekvenser för samerna. Samerna befann sig länge i en situation där de hade lite att säga till om. Under 1900-talet förändrades renskötarnas relation till den övriga befolkningen på ett negativt sätt vilket kan förklaras med ovan nämnda faktorer. I skötesrensystemet speglas det hur relationerna i samhället förändrades till det sämre.
Åsa Nordin är uppvuxen i Tärnaby
Fredagen den 29 november försvarar Åsa Nordin, institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Relationer i ett samiskt samhälle: En studie av skötesrensystemet i Gällivare socken under första hälften av 1900-talet.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i humanisthuset, hörsal F.
Fakultetsopponent är docent Lennart Lundmark, Stockholm.
Kontaktinformation
Åsa Nordin nås på:
Tel: 090-7867992
Mobil: 070-3988596
E-post: asa.nordin@samiska.umu.se
