I framgångens Gnosjö verkar kvinnorna i det tysta
Den framgångsrika företagarbygden i Gnosjö har skapats av män. Det är den gängse bilden och den är falsk konstaterar Katarina Pettersson i sin avhandling – en tredjedel av företagarna är kvinnor. En konsekvens av den ensidiga bilden av Gnosjö är att man inte tillmäter kvinnor och män lika stort värde när det gäller att skapa ekonomisk tillväxt i en region.
Gnosjö är en plats i Sverige som förknippas med framgång och ekonomisk tillväxt. Kommunens namn likställs ofta med framgångsrik företagsamhet och ett stort antal småföretagare. Den svårfångade ”anda” som sägs ligga bakom kommunens framgång – den så kallade gnosjöandan – har blivit ett begrepp som till och med är eget uppslagsord i Nationalencyklopedin.
Katarina Pettersson har i sitt avhandlingsarbete granskat den positiva bilden av Gnosjö. Det är en bild som skapas och förmedlas av aktörer inom både politik, media och forskning. Det visar sig att i beskrivningar av Gnosjös företagare och företagaranda lyfts män och mäns arbete fram som förklaringar till framgången. Det är män som benämns företagare medan kvinnor i den mån de nämns, kallas företagarhustrur, medhjälpare eller stödjare. Etiketten företagare har fått en maskulin prägel trots att det finns 33% kvinnliga företagare i Gnosjö.
Katarina Pettersson undersöker hur framgångsbilden skapats genom att ett antal teman upprepas och formar ett nätverk av gemensamma argument och uttalanden. Detta nätverk kallar hon gnosjödiskursen. Metoden i avhandlingen, diskursanalys, avslöjar de underliggande betydelser som finns i uttalanden och formuleringar som beskriver Gnosjö som en framgångsrik företagarbygd. De aktörer som medverkar till att skapa diskursen är bland andra forskare i företagsekonomi och kulturgeografi, journalister, politiska debattörer och planerare.
I allt ifrån historiska skildringar till nutida artiklar i tidningar, politiska dokument och forskningsrapporter, vilka Katarina Pettersson har analyserat, framstår framgången i Gnosjö som skapad av män. Kvinnors arbete och produktion lyfts inte fram.
Förutom att de kvinnliga företagarna osynliggörs så finns det också en politisk underton i en del beskrivningar av Gnosjö. Dessa nedvärderar arbeten i den offentliga sektorn. En del av aktörer som framhåller gnosjöandan som ett ideal argumenterar nämligen för satsningar på det privata näringslivet framför satsningar på den offentliga sektorn.
Att Gnosjö skulle vara en bra förebild för andra platser och regioner att ta efter, som ofta hävdas i debatten, ställer sig Katarina Petterson kritisk till. Hennes analys visar att den bild av Gnosjö som lyfts fram i media, forskning och politisk debatt är en ensidig bild, som inte tillmäter kvinnor och män lika stort värde när det gäller förmågan att bidra till skapandet av framgångsrik företagsamhet och ekonomisk tillväxt i en region.
Katarina Pettersson disputerar på avhandlingen ”Företagande män och osynliggjorda kvinnor” fredagen den 6 december kl. 10.15 i Hörsal 2 Ekonomikum, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Katarina Pettersson kan nås på telefon 018-471 73 81 eller via e-post katarina.pettersson@kultgeog.uu.se
