Väljarna missnöjda med välfärden
Doktorsavhandling i statsvetenskap av Staffan Kumlin
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Socialdemokraterna förlorar på missnöjet visar ny avhandling
Den svenska välfärdsstaten är världsberömd. Miljoner svenskar har regelbundna och personliga kontakter med det politiska systemets produkter. Vi använder offentlig vård, skola och omsorg. Under delar av livet får många sin inkomst i form av A-kassa, studiemedel, socialbidrag och pensioner. Att välfärdsstaten påverkar vardagslivets förutsättningar är uppenbart. Men i vilken utsträckning påverkar personliga erfarenheter av offentlig välfärd människors politiska åsikter?
Frågan besvaras av statsvetaren Staffan Kumlin i avhandlingen The Personal and the Political. How Personal Welfare State Experiences Affect Political Trust and Ideology (Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, 2002). Några av de viktigaste resultaten:
Svenskarna har under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet varit ganska tillfreds med hur den svenska ekonomin utvecklat sig. Men de har under samma period varit mer missnöjda med olika sorters offentlig service (vård, skola, omsorg) än någonsin förr.
Människor som är missnöjda med offentlig service är mer benägna än andra att rösta emot regeringspartiet, mer benägna än andra att misstro politiker, och mer benägna än andra att vara missnöjda med den svenska demokratins funktionssätt.
Väljarnas syn på ekonomin styrs främst av massmedierapportering om trender i arbetslöshet, inflation och tillväxt. Synen på offentlig service och välfärd styrs däremot i mycket högre grad av människors personliga erfarenheter och iakttagelser. Resultatet betyder att mediernas makt över väljarna inte är fullt så stor som man tidigare trott.
Olika sorters offentlig service är olika bra på att skapa positiva erfarenheter bland medborgarna. Personliga kontakter med behovsprövade verksamheter som bostadsbidrag, socialtjänst, äldreomsorg och färdtjänst innebär oftare negativa erfarenheter, vilket i sin tur leder till ökad skepticism mot offentliga välfärdslösningar. Kontakter med icke behovsprövade verksamheter (offentlig kulturverksamhet, kommunala idrottsanläggningar etc.) leder oftare till positiva erfarenheter vilket i sin tur leder till mer positiva attityder gentemot offentliga välfärdslösningar.
De många svenskar som personligen använder många sorters offentlig välfärd och service är mer benägna att stå till vänster politiskt än den minoritet som nästan aldrig använder någon sorts offentlig välfärd och service
Sammantaget understryker resultaten den avgörande roll välfärdsstaten har kommit att få för svensk politik och demokrati.
Avhandlingens titel: The Personal and the Political. How Personal Welfare State Experiences Affect Political Trust and Ideology
Avhandlingsförfattare: Staffan Kumlin, tel. 031-773 1226 (arb.), 0739 – 546503 (mobil)
e-post: Staffan.Kumlin@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Hans-Dieter Klingemann, Berlin
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 december 2002, kl. 13.15, Sal 10, Universitetets huvudbyggnad, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
