Artikel från Luleå tekniska universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

4 december 2002

Ny metod ger snabbare och bättre information vid malmprospektering

För att kunna prospektera malm i bland annat Norrbotten är det av största vikt att snabbt och korrekt kunna få information om vilka spårmetaller som finns i den tänkta malmkroppen – detta eftersom felaktigt innehåll leder till onödiga kostnader bland annat i form av kemikalieanvänding.Att utveckla de analysmetoder som redan finns och att dessutom hitta nya är därför av största vikt – och eftersom det handlar om spårmetaller kan metoderna också användas inom andra områden, exempelvis det medicinska.Ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet lanserar nu en sådan utvecklad analysmetod, det handlar bland annat om en energirik laserstråle som används för att få fasta material att explodera.

Ni som sett ”Stjärnornas krig”-filmerna minns att de stridande trupperna vid flera tillfällen riktar energirika laserstrålar mot moderskepp och andra flygande farkoster för att få dem att explodera.
Samma metod, fast i mindre skala och ”på riktigt” har, doktoranden Mikael Axelsson vid Luleå tekniska universitet använt sig av i sin forskning. Genom att fokusera en energirik laserstråle mot ett fast material får man det att explodera och efterlämna en krater på mellan 20 och 100 mikrometer. De partiklar som lossnar vid explosionen transporteras vidare in i ett annat instrument där de förstörs till atomnivå och slutligen analyseras kvantitativt. För varje analyserad metall får man fram en koncentrationsnivå som sedan är möjligt att jämföra med andra analyser.

Vad har då detta för praktisk nytta?

De metoder som Mikael Axelsson utvecklat, och med vars slutresultat han disputerar med doktorsavhandlingen Multi-element analysis of environmental samples using LA-ICP-MS – Method developments with emphasis on calibration stategies den 6 december, innebär exempelvis att det kommer att vara möjligt att bedöma kvaliteten hos olika fasta material som används inom metall- och gruvindustrin.
På det biologiska området kommer metoderna att ge möjligheter att förbättra och mer exakt få information om människors eventuella bristsjukdomar, det handlar om spårmetaller som till exempel zink och selen.

Mikael Axelsson har undersökt olika typer av material, några exempel är olika sulfidmineral (som bryts här i Norrbotten) samt hår och naglar från människor.

– När jag undersökte naglar kunde jag skilja på varifrån spårmetallerna egentligen kom – kom de från själva bildningen av nageln eller kom de från vanlig nersmutsning som du exempelvis får när du jobbar i trädgården eller tvättat bilen? säger Mikael Axelsson.

– Detta innebär att det med hjälp av sådana nagelanalyser borde vara möjligt för en läkare att bedöma om en viss person har för låga halter av sådana metaller vi människor måste ha i kroppen för att må bra.

Mikael Axelsson, född i Umeå men numera med Örebro som hemort, tog sin magisterexamen i analytisk kemi vid Umeå universitet 1999.

Disputationen äger rum den 6 decmber klockan 10.00 i E 243 på Luleå tekniska universitet. Opponent är professor Greg Morrison från Chalmers och ordförande professor Björn Öhlander från Luleå tekniska universitet.

Upplysningar: Mikael Axelsson, tel. 0920-49 24 32, 070-607 39 19, mikael.axelsson@sb.luth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera