Forskningens goda jordmån – om framgångsfaktorer inom vetenskap
I ett avhandlingsarbete om sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och vetenskaplig produktivitet har ett antal produktivitetsfaktorer påvisats som främjar forskningsframgångar. Dit hör olika individuella förmågor och egenskaper hos forskaren, ledarskap och handledning, klimatet i den forskargrupp man tillhör, de arbetsvillkor man jobbar under samt möjligheterna till vetenskapliga utbyten.
”Varför blir vissa forskningsenheter mer framgångsrika än andra?” Denna frågeställning utgjorde ett
avstamp för de studier som syftade till att bringa klarhet i frågan. Studierna genomfördes huvudsakligen på ett par tekniska högskolor, Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och fokuserades således på forskningsverksamhet inom teknik och naturvetenskap. De fyra studier det kom att bli frågan om, genomfördes med hjälp av intervjuer och skriftliga enkäter.
Då det gäller de erhållna resultaten kan man inledningsvis konstatera att det är svårt att på ett entydigt sätt sortera ut framgångsrika respektive mindre framgångsrika enheter eftersom forskningsenheterna kunde vara olika framgångsrika beroende på vilka mätkriterier man utgick ifrån. T ex innebär ett stort antal publicerade artiklar inte med automatik en högkvalitativ forskning. Kvantitet och kvalitet behöver således inte gå hand i hand.
Sammantaget pekade dock resultaten från de olika studierna på ett antal faktorer som skapade en god jordmån för forskning. Till dessa hörde olika individanknutna aspekter såsom hög vetenskaplig
kompetens, stort engagemang och bra självförtroende. Forskningsledaren utgjorde en betydelsefull komponent i sammanhanget och förutom den mer eller mindre givna faktorn vetenskaplig kompetens var det viktigt att denne lade ner sin själ i verksamheten, var tydlig och auktoritativ i sin ledningsutövning men också dynamisk och förändringsbenägen. Andra viktiga egenskaper och förmågor som visade sig vara knutna till ett framgångsrikt ledarskap var ett stort självförtroende, en extrovert läggning och förmågan att marknadsföra den forskning som bedrevs inom den egna enheten. Vidare framkom det att det psykosociala klimatet inom framgångsrika enheter bland annat karaktäriserades av kollegial gemenskap, öppenhet, kreativitet och frihetliga arbetsvillkor. Slutligen var det viktigt att det fanns stora möjligheter att delta i olika former av vetenskapliga utbyten och debatter.
Avhandlingens titel: Psykosocial forskningsmiljö och vetenskaplig produktivitet
Avhandlingsförfattare: Lennart Widenberg, tel. 031-14 33 08 (bost)
e-post: lennartwidenberg@hotmail.com
Fakultetsopponentens namn: Professor Jan Holmer, Göteborgs universitet
Tid och plats för disputation: Fredagen den 28 februari 2003, kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
