Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

20 mars 2003

Stark koppling mellan livserfarenhet, personlig övertygelse och montessorilärarens yrkesgärning

‘- Det finns tydliga kopplingar mellan livserfarenhet, personlig övertygelse och hur man utövar sitt yrke som montessorilärare.Det säger Gitte Malm som undersökt hur det är att vara montessorilärare. Hon disputerar den 21 mars på avhandlingen “Understanding what it means to be a Montessori teacher: Teachers’ reflections on their lives and work” på Lärarutbildningen vid Malmö högskola.

Gitte Malm har själv arbetat som montessorilärare i elva år och under de åren upplevde hon en stor filosofisk medvetenhet hos montessorilärarna.
– Samtidigt uppfattade jag att montessoriuppdraget tolkades olika och jag ville ta reda på varför. Jag har velat komma åt hur montessoriuppdraget är relaterat till lärarnas egna livserfarenheter och syn på sin lärargärning.
– Samtidigt finns endast lite forskning kring hur det är att vara montessorilärare. Därför är det viktigt att lärarnas egna röster lyftas fram för att visa hur de upplever och uppfattar sin yrkesroll.

Åtta kvinnliga montessorilärarers liv och berättelser om sin lärargärning är utgångspunkterna för Malms undersökning. Hon har använt sig av loggböcker, lärarnas skriftliga reflektioner, intervjuer och samtal. De väsentliga frågorna har kretsat kring; vilka värderingar man har som montessorilärare, varför man har valt detta yrke, hur det personliga speglar sig i det professionella, hur de ser på sig själva som montessorilärare och hur de ser på montessoripedagogiken i ett framtidsperspektiv?
– Många montessorilärare är vana att förklara för andra varför de gör på ett visst sätt och är därför vana att reflektera.

MER DISKUSSION MINDRE TRADITION
Montessoripedagogikens grundare, Maria Montessori, utvecklade sin pedagogik för mer än femtio år sedan. Avhandlingen har därför också studerat om lärarna är benägna att ta till sig nya idéer och forskning om skola och utbildning
Malms studie visar att det inom den undersökta gruppen finns en stor samstämmighet om hur de ska tolka centrala begrepp som exempelvis respekt och frihet.
– Flera av lärarna är dock kritiska till att lärarutbildningar inom Montessori, håller fast vid ett mer traditionellt och ibland fundamentalistiskt synsätt. Här skulle behövas mycket mer diskussion och givande och tagande av idéer lärarna emellan. De problem och svårigheter som man upplever finns, är relaterade till motstridiga tolkningar av Montessoris teori och praktik och att man upplever en allmän brist på samarbete lärarna emellan.
– Undersökningen med de åtta lärarna pekar på att det finns en koppling mellan livserfarenhet, personliga övertygelser och hur man utövar yrket. Den egna filosofin kring lärargärningen som varje lärare utvecklar är färgad av egna livserfarenheter. Kritiska händelser i livet präglar också lärargärningen. Så även om man har samma grundläggande syn på utbildning från början så utvecklas lärarrollen olika.
– Avhandlingens “occupational life stories” är ett värde i sig. Life history metoden gör det möjligt att se deltagarna både som individer och som medlemmar i en grupp med samma professionella identitet.

HOPPAS PÅ UTVECKLING
Gitte Malm hoppas att hennes avhandling ska läsas av montessorilärare världen över och att den ska stimulera till debatt och diskussion.
– Det finns bland en del montessorilärare en rädsla att förlora sin identitet om man överger de traditionella metoderna. Andra är mer fria och menar att montessoripedagogiken kan utvecklas. Genom att ta till sig modern forskning kan man förnya sin undervisning. Avhandlingen kan läsas av alla som är intresserade av hur det är att vara lärare. Att reflektera och kritiskt granska den egna verksamheten är en förutsättning för en meningsfull utveckling, säger Gitte Malm.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Gitte Malm 040-665 80 23 eller e-post gitte.malm@lut.mah.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera