Säckpipsblåsning i Skandinavien

– disputation 17 maj 2003

På 1960-talet var det några få personer i Skandinavien som blev så intresserade av skotsk säckpipsblåsning och trumning att de började lära sig spela själva, trots att det inte fanns någon tradition för denna musik i Skandinavien. Dessa skapade en liten gemenskap bestående av entusiastiska skandinaviska säckpipsblåsare och trummare. Mats d Hermansson, själv säckpipsblåsare, analyserar i sin avhandling bakgrunden till varför denna marginella skotska musikgenre spreds till Skandinavien, hur musiken utvecklades här och vilken funktion musiken kan tänkas ha.

Den stora skotska höglandssäckpipan och dess musik utvecklades som en del i klanhövdingarnas maktstrukturer i 1500-talets gaeliska klansamhälle. Senare inkorporerades säckpipan i den brittiska armén där den behöll sin funktion att representera den politiska makten. Denna funktion förstärktes på 1850-talet genom formerandet av säckpipsband med säckpipsblåsare och trummare i färgstarka uniformer. Säckpipan utvecklades också till en romantisk ikon för Skottland – en ikon som spreds runt världen av den brittiska armén och senare genom massmedia. Den stora höglandssäckpipan kom att ’kolonialisera’ säckpipsbegreppet och till stor del blev den ’säckpipan’, trots att den bara är en typ av säckpipa bland många.

Ett flertal av de skandinaviska pionjärerna fick sitt intresse vid den imponerande åsynen av ett säckpipsband. Mot en bakgrund av psykoanalytiska begrepp relaterade till identitet och personliga identitetsval i det moderna västerländska samhället diskuterar Hermansson mekanismerna bakom uppkomsten av ett intresse som en fantasi och denna fantasis förverkligande.

De skandinaviska entusiasterna mötte en mycket stark tradition av skotska säckpipsblåsare och trummare som var mer än villiga att dela med sig av sin kunskap och kultur. Genom böcker, inspelningar och några få lektioner lyckades ett antal skandinaver lära sig spela och gradvis kopierades spelsätt och framförande så exakt att man närmast kan säga att den skotska traditionen ’klonades’ i Skandinavien. Detta är anmärkningsvärt i förhållande till många andra ’importerade’ musiktraditioner.

Inledningsvis riktade pionjärerna sitt intresse både mot musiken och de utommusikaliska ’ikoniska’ aspekterna av genren, såsom kiltar, uniformer och romantisk skotsk klanhistoria, men efterhand tog intresset för musiken överhanden för flertalet av de som spelar. Här har den över tvåhundra år gamla skotska traditionen att tävla i säckpipsspel varit av betydelse. För den generella skandinaviska publiken fungerar genren till stor del som en ikon för Skottland eller som något exotiskt.

Fascinerade av den skotska säckpipan och de skotska trummorna sökte de skandinaviska pionjärerna en romantisk ikon, men de fann en personlig identitet i en liten men hängiven gemenskap av skandinaviska säckpipsblåsare och trummare.

Avhandlingens titel: From Icon to Identity. Scottish Piping & Drumming in
Scandinavia.
Disputationen äger rum lördagen den 17 maj 2003 kl. 13.00
Opponent: Docent Lars Lundberg
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Mats d Hermansson, tel. 031-13 24 90 (hem), mobill 070-792 5612, e-post mats@murrays.nu

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
Internet: www.hum.gu.se