Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

16 maj 2003

Kognitiv servicekvalitet – ett nytt begrepp inom bildöverföring

I framtiden kommer det att bli möjligt att titta på videosekvenser i mobiltelefoner och andratrådlösa apparater. På grund av tekniska faktorer och kostnaden kommer bildkvaliteten inte att vara jämförbar med TV-bilden. Trots det kan man anta att sådan video kommer att vara intressant.

Greger Wikstrand introducerar i sin avhandling begreppet Cognitive Quality of Service (CQoS) – kognitiv servicekvalitet. Begreppet definieras av att den över-föring som ger den bästa förståelsen och känslomässiga reaktionen också har bäst CQoS. För att mäta CQoS bör man följa vissa riktlinjer, särskilt som det är svårt att mäta förståelse i samband med att man tittar på video.

Författaren har tillsammans med medarbetare tittat på hur man kan för-bättra förhållandena för själva radioöverföringen (studie I). Genom en algo-ritm som ger multicast-paket bättre skydd mot kollisioner visas att man kan erhålla förbättrad överföringskapacitet för strömmande video i ett trådlöst nätverk.

Animeringar är ett alternativ till video som kräver låg bandbredd. I ett ex-peri-ment har man undersökt hur väl animeringar står sig mot video av olika kvalitet när det gäller att upplysa användaren och ge en bra upplevelse (studie II). Det visade sig att animeringar var bättre för förståelsen medan video gav en bättre kän-slo-mässig upplevelse. Vana åskådare föredrog videon medan ovana åskå-dare föredrog animeringarna.

Frågan som ställdes var då hur man kunde kombinera respektive mediums fördelar för att få en så bra blandning som möjligt. Å ena sidan var anim-ering-arna billiga och lätta att förstå medan videon var dyrare och mer intres-sant. Ett prototypgränssnitt där man kunde följa en fotbollsmatch skapades. Där kunde användaren själv välja vilken mix mel-lan de två alternativen som skulle visas (studie III). Det resulterade i att för-söks-panelen föredrog video och dessutom ville ha mer informationom spelare och match.

Trots animationernas förträfflighet kan man anta att det ändå är video som kommer att dominera i framtiden. En sista studie genomfördes för att se om man kunde finna liknande resultat vid olika kvalitetsgrader i video som man tidigare hade funnit mellan video och animeringar (studie IV). Det visade sig att så länge man höll sig till ett format var sambanden enklare. Mer resurser till videon var helt enkelt bättre upp till en viss gräns

Sammanfattningsvis visar studierna att CQoS kan ge värdefull design-kunskap. I synnerhet när man jämför olika presentationsformer som i det här fallet animeringar och video. Nästa steg blir att gå vidare med att applicera CQoS i tvåvägskommunikation, särskilt i Conversational Multimedia (CMM) – ungefär bildtelefoni – där det är särskilt goda möjligheter att sammanställa en för omständigheterna anpassad mediamix.

Fredagen den 23 maj försvarar Greger Wikstrand, instituionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin teknologie licenciatavhandling med titeln Improving user comprehension and entertainment in wireless streaming media – introducing cognitive quality of service. Svensk titel: Förbättrad förståelse och underhållning för användare av trådlös strömmande media – kognitiv servicekvalitet
Disputationen äger rum kl. 13.15 i MIT-huset, hörsal MA121.
Diskutant är professor Timo Mäntylä, Umeå universitet.

Kontaktinformation
Greger Wikstrand är doktorand vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Han har tidigare varit forskningsprojektledare vid Ericsson i Umeå. Där var han bland annat ansvarig för skapandet av Testplats Botnia, den ledande testplatsen för mobila tjänster enligt tekniktidskriften Ny Teknik. Han har tidigare arbetat på Procter & Gamble och Linköpings universitet. Han är uppväxt i Bollnäs men född i Uppsala. Han har sedan tidigare en civilingenjörsexamen i Teknisk Fysik från Uppsala universitet.

Greger Wikstrand kan nås på:
090 – 786 71 76
E-post: greger@cs.umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera