Datorprogram hjälper tandläkaren att göra riskbedömning för karies

Kost, arv, munhygien, salivmängd, förekomsten av bakterier och plack, medicinering; alla är de faktorer som spelar in i risken att få karies, det vill säga hål i tänderna. Genom att minska de dåliga faktorerna, och öka de goda, kan människor själva påverka sin framtida risk att drabbas. Hur riskbilden ser ut för den enskilda patienten avgörs av tandläkaren genom att denne undersöker patienten och ställer frågor om hälsa, medicinering och livsstil.
Som en hjälp för tandläkaren att summera och bedöma riskfaktorerna konstruerade professor Douglas Bratthall på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola ett datorprogram, Cariogrammet, som började användas 1997. Tandläkaren bedömer varje riskfaktor hos den enskilde patienten enligt en poängskala och på datorskärmen syns sedan en cirkel med olikfärgade tårtbitar, som visar hur stora riskfaktorerna för just den patienten är. Den grönfärgade tårtbiten ska vara så stor som möjligt, helst, eftersom den visar chansen att undvika karies.
– Programmet tar också hänsyn till att de olika faktorerna har olika stor betydelse, berättar Gunnel Hänsel Petersson.

Den 23 maj disputerar hon på avhandlingen ”Assessing Caries Risk – using the Cariogram Model” som är en utvärdering av Cariogrammet. Under flera år har hon gjort studier på kariesriskbedömningar av barn och äldre och studerat hur programmet fungerar i praktiken.
– När det gäller sambandet mellan riskbedömning och utfallet, den verkliga kariesbilden efter en viss tid, kunde Cariogrammet sortera individerna i riskgrupper som stämde väl med utfallet. Men mötet mellan tandläkare och patient kan aldrig ersättas av ett datorprogram. Den fingertoppskänsla som en tandläkare utvecklar i sitt möte med patienten och de instinktiva bedömningar som görs är saker som ett datorprogram aldrig kan lära sig. Men som komplement och hjälpmedel för tandläkaren fungerar Cariogrammet utmärkt.

BRA FÖR BÅDE TANDLÄKARE OCH PATIENT
Gunnel Hänsel Petersson inledde sina studier med att låta Cariogrammet göra en riskbedömning på fem fiktiva patienter. Sedan jämfördes resultatet med det resultat som en grupp tandläkare, tandhygienister och tandläkarstudenter fick på samma fall. Cariogrammets bedömning motsvarade den bedömning som majoriteten av deltagarna gjort och då var det dags för nästa steg, som var att testa Cariogrammet på verkliga patienter. En grupp barn fick sina riskprofiler gjorda av Cariogrammet och två år senare följde Gunnel Hänsel Petersson upp gruppen för att se hur det gått.

– Bara 8,3% av dem som Cariogrammet bedömt som högriskpatienter hade sluppit karies. De kunde alltså identifieras väl av programmet. Av de barn som enligt Cariogrammet löpte liten risk att få karies hade 83% inte heller fått det. Det är ett väldigt bra resultat för datorprogrammet, säger Gunnel Hänsel Petersson.
Sedan undersökte hon en grupp äldre patienter och det sista steget i undersökningen var att jämföra barnen och de äldre med varandra. Genomgående höll Cariogrammets bedömningar måttet.
– Cariogrammet är inte bara till hjälp för tandläkaren. Det fyller också en pedagogisk funktion för patienten. Att en tandläkare säger att man måste lägga om sin kost eller borsta tänderna bättre är en sak. Men när patienten får se sin egen riskbild på datorskärmen, och ser hur man själv kan få tårtbitarna att minska eller öka genom att vidta olika åtgärder blir problemet tydligare. Det är lättare att ta till sig informationen och det ökar motivationen hos patienten att göra de ändringar i livsstilen som behövs, säger Gunnel Hänsel Petersson.

Kontaktinformation
För mer information och beställning av avhandlingen, kontakta Gunnel Hänsel Petersson på telefon 040/665 85 41 eller e-post, gunnel.hansel-petersson@od.mah.se.