Släktens territorier
Kan jordägandet ha något samband med hur odlingslandskapet och bebyggelsen ser ut? Frågan har Elisabeth Wennersten försökt besvara i sin doktorsavhandling som hon lade fram i höstas vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Hon har undersökt några byars befolkning, markutnyttjande och bebyggelse i det förindustriella bondesamhället i Dalarna och Hälsingland under tidsperioden 1734-1826, med utblickar både bakåt och framåt i tiden.
Resultaten från Ullvi by i Dalarna ger intryck av att Ullviböndernas sociala regler, med bl.a. delat arv i kombination med mångsyssleri och säsongsmässigt utnyttjande av landskapets olika ekologiska zoner, utgör delar av ett väl fungerande socialt och ekonomiskt system. Är resultaten från Dalarna unika eller av mer generell karaktär? Hur förhåller det sig i det närliggande landskapet Hälsingland? Elisabeth Wennersten har främst studerat Säljesta by som, liksom Ullvi, ligger i central odlingsbygd vid en älvdal samt Ängersjö by belägen i utpräglad skogsbygd. Hon finner såväl likheter som skillnader mellan byarna.
Resultaten av undersökningarna tolkas i avhandlingen i ett jämförande perspektiv, som utmynnar i upptäckter som passar väl in under begreppet ”släktens territorier”, som blev avhandlingens huvudtitel. Det fysiska landskapets grundstruktur kan i många fall förklaras genom sociala kartläggningar där arvsgångar utgör nyckeln till förståelsen. Resultaten har relevans för natur- och kulturmiljövården, särskilt när det gäller intresset av att förstå bakgrunden till de identitetsskapande dragen i landskapet, liksom också frågan om hur man skall behandla landskapsfrågorna ur ett nutidsperspektiv.
Doktorsavhandlingens titel: Släktens territorier. En jämförande studie av sociala regelverk i det förindustriella bondesamhället i Dalarna och Hälsingland 1734-1826
Elisabeth Wennersten kan nås på tfn 08-16 48 57, e-post elisabeth.wennersten@humangeo.su.se
Elisabeth Wennersten kommer att medverka i Forskardagarna 16 – 18 oktober.
