Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

2 juni 2003

Sexualitet och kärlek bland unga med utvecklingsstörning

Hur ser unga med utvecklingsstörning på sina möjligheter till kärlek och sexualitet? Vilken betydelse har omgivningens inställning? Det här är några av de frågor som undersöks i en avhandling som den 6 juni läggs fram vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Numera växer de flesta barn med utvecklingsstörning upp tillsammans med sina föräldrar och syskon, istället för som tidigare på stora institutioner. Det är stora och radikala samhällsreformer som genomförts under de senaste årtiondena och dessa har i stor ut-sträckning påverkat livsvillkoren för personer med utvecklingsstörning. Nu är den första generationen som föddes på 1970-talet unga vuxna. Hur har dessa förändringar egentligen påverkat de mer privata delarna av livet såsom kärleken och sexualiteten?

Socionom Lotta Löfgren-Mårtenson har under en tvåårsperiod gjort observationer på danser som riktas till personer med utvecklingsstörning och intervjuat ungdomar och unga vuxna, personal och anhöriga.

Resultaten visar att det finns stora variationer bland dagens unga med utvecklingsstörning och att det till viss del beror på olika grader av intellektuell funktionsnedsättning. En del unga med utvecklingsstörning relaterar t.ex. inte i någon högre grad till andra sexuellt, medan de flesta på olika sätt uttrycker sina behov av kärlek och sexualitet tillsammans med andra. Vanligast är kramar, kyssar, smek och olika ansatser till kroppskontakt. Troligen är det ovanligt med samlag, vilket bl.a. beror på grad av utvecklingsstörning, känslomässig och psykosocial mognad. Många unga med utvecklingsstörning drömmer om en partner, men det är få som i realiteten har en pojk- eller flickvän. Enbart ett fåtal tänker sig en framtid med barn, och dessa har oftast en mycket lindrig utvecklingsstörning.

Omgivningens inställning till sexualitet och utvecklingsstörning har också stor betydelse. Många unga med utvecklingsstörning lever en skyddad och strukturerad tillvaro med begränsade möjligheter både till privata sfärer och till spontana möten. En förklaring är personalens och anhörigas oro för oönskade graviditeter och sexuella övergrepp. Man upplever en ambivalent balansgång mellan ansvar, tillåtelse och kontroll. Å ena sidan vill man att människor med utvecklingsstörning ska leva ett liv som är så likt ”alla andras” som möjligt, å andra sidan anser man att detta är särskilt svårt just när det gäller sexualiteten.

De unga med utvecklingsstörning reagerar på omgivningens disciplinerande förhållningssätt på olika sätt. En del finner sig i vad andra har bestämt och anser att personal och anhöriga ”vet bäst och därför bestämmer för ens eget bästa”. Men resultaten visar också att många reagerar genom att ge uttryck för olika slags sociala motstrategier. På så sätt lyckas man ändå skapa sig egna privata sfärer eller utföra de handlingar som man önskar.

Sammanfattningsvis visar studien att de gamla institutionsmurarna visserligen är rivna, men att omgivningen nu agerar nya murar. Den nya generationen unga med utvecklingsstörning ger uttryck för att vilja leva ett liv utifrån sina egna förutsättningar och med möjligheter till utveckling och stimulans, både socialt och sexuellt. Här framträder de individuella variationerna tydligt, vilket innebär att man inte kan bemöta människor med utvecklingsstörning som en homogen grupp, särskilt inte när det gäller sexualitet och kärlek. Då det intellektuella funktionshindret leder till ett livslångt beroendeförhållande till andra, är det viktigt att omgivningens behov av kunskap och handledning kring sexualitet och utvecklingsstörning tillgodoses.

Avhandlingens titel: ”Får jag lov?” – Om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning

Avhandlingsförfattare: Lotta Löfgren-Mårtenson, tel. 0340-67 31 17(bost), 0340-67 34 75(arb.)
e-post:lotta.martenson@socwork.gu.se, lotta.martenson@telia.com
Fakultetsopponentens namn: Docent Gisela Helmius, Uppsala
Tid och plats för disputation: Fredagen den 6 juni 2003 kl. 09.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera