Visst gillar ungdomar naturvetenskap och teknik men … de gillar andra skolämnen bättre.

Under grundskolans senare årskurser avtar elevernas intresse för naturvetenskap och teknik samtidigt som de känner sig mindre duktiga i dessa ämnen. Det omvända gäller för många andra skolämnen. När eleverna väljer program på gymnasieskolan är det främst intresset och upplevd förmåga som styr deras val. Många elever uttrycker ett stort intresse för naturvetenskap och teknik men inte i den form de möter dessa ämnen i skolan. För att naturvetenskap och teknik ska få en chans i deras liv måste denna undervisning börja mycket tidigare och genomföras på ett sådant sätt att den väcker elevernas nyfikenhet och lust att lära men också få dem att känna sig duktiga i ämnena.

Britt Lindahl har i sin avhandling följt 80 elever från skolår 5 tills de lämnar grundskolan för att se hur attityder, intresse, förståelse och förmåga påverkar deras val av gymnasieprogram. Hon finner då att många elever tidigt har tankar om sitt framtida yrkesval som längre fram stämmer med valet. För att naturvetenskapen och tekniken ska få en chans i deras tankar om framtiden måste eleverna få en positiv upplevelse av NO mycket tidigare i skolan men också under hela skoltiden. Har de hamnat i ett läge där de upplever att det inte är roligt krävs det otroligt mycket mer för att kunna påverka dem. Konkurrensen om deras uppmärksamhet är stor och ju äldre de blir desto svårare tycks det vara att fånga deras intresse. Eftersom ungdomar idag är engagerade i samhällsfrågor av olika slag skulle kanske en annan inriktning på undervisningen få dem att inse att de behöver kunskap i både NO- och SO-ämnena för att kunna agera, protestera eller diskutera?

I tolvårsåldern vill de helst lära mer om det fantastiska och spektakulära i vår värld samt om människan. Med åren blir många intresserade av den naturvetenskap och teknik de upplever genom TV och tidskrifter. Det är dock inte innehållet utan mer undervisningen som gör att de inte är lika intresserade av NO som andra ämnen i skolan. Eleverna förstår sällan meningen med att lära ett visst innehåll, göra en laboration eller vilken betydelse detta har i andra sammanhang och i deras egna liv. De får helt enkelt inte tillräcklig hjälp att se sammanhangen. Men det allra viktigaste är att vi förändrar vårt sätt att genomföra undervisningen. Eleverna önskar en större variation av undervisningen och en möjlighet att få inflytande över sitt eget lärande.

Sedan tidigare vet vi att många flickor tar avstånd till och är kritiska mot NO-undervisningen men vad jag kan se börjar pojkarna hålla med flickorna mer och mer. Även de ”säkra korten” sviker. Det är inte självklart för elever med god förmåga och höga betyg att välja naturvetenskapligt program på gymnasiet, inte ens om de kommer från den ”rätta” sociala bakgrunden. Forskning har länge visat att många elever har problem med att förstå de naturvetenskapliga begreppen. Men det är inte alltid de elever som visar en bättre förståelse som har de bästa betygen. Inte heller är det i första hand elever med god förståelse som väljer naturvetenskapligt program på gymnasiet. Skulle en annan undervisning som betonar begreppsutveckling kunna hjälpa eleverna till en bättre förståelse, få dem att se sammanhangen och därmed bli mer intresserade av NO?

FM Britt Lindahl, Högskolan Kristianstad, tel. 044 – 203447 eller 044 – 124053, e-post: britt.lindahl@mna.hkr.se

Handledare Christina Kärrqvist, IPD, Göteborgs universitet, 031 – 7732258, e-post: christina.karrqvist@ped.gu.se

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet med titeln: ”Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet”.

Avhandlingen försvaras fredagen den 13 juni 2003 kl.10.00 i aulan, hus 7, Högskolan Kristianstad.

Kontaktinformation
Britt Tellow
Kansliet för utbildningsvetenskap
Box 300
405 30 Göteborg
Sweden
Tel +46 31 773 2268
Fax +46 31 773 2100