Tandvårdsrädsla: orsaker, uttryck och behandling
I avhandlingen, Dental fear. Psychophysiology, cognition and behavior, undersöker Jesper Lundgren huruvida man bör välja olika behandlingar beroende på om tandvårdsrädslan visar sig genom starka kroppsliga reaktioner eller om den uttrycks mest kognitivt (tankemässigt). Dessutom undersöks teorin om att rädslans upphov påverkar rädslans karaktär.
Tandvårdsrädsla är ett stort problem för många människor som inte bara innebär ett psykiskt lidande utan som ofta också får effekter på munhälsa och det sociala livet. Likaväl som det finns en stor variation i vad det är man är rädd för i samband med tandvård så är uttrycken för rädsla olika hos olika tandvårdsrädda personer. En del förefaller relativt avslappnade trots att de föreställer sig att behandlingen skall få katastrofala följder medan andra tydligt deklarerar att de vet att inget farligt kommer att hända men att de ändå känner sig rädda. Vanliga fysiologiska reaktioner vid rädsla är t.ex. ökad hjärtfrekvens och stigande blodtryck, svettningar, spända muskler, en snabbare och ytligare andning. De personer som ingår i studien är personer som sökt behandling på en specialistklinik på Odontologen i Göteborg med anledning av grav tandvårdsrädsla. Före behandling intervjuades de tandvårdsrädda av både psykolog och tandläkare och fick svara på enkäter. Dessutom genomfördes ett test där försökspersonerna fick se en videosekvens med både neutralt och tandvårdsrelaterat innehåll samtidigt som fysiologiska reaktioner registrerades. Halva gruppen erbjöds en avslappningsbehandling som var inriktad på att minska rädslan genom att dämpa de fysiologiska reaktionerna medan den andra halvan erbjöds en kognitivt inriktad behandling som fokuserade på att korrigera irrationella och försvårande tankar. Efter behandling genomfördes testet med videosekvenserna på nytt. Resultaten visar att de tandvårdsrädda reagerade mer på tandvårdsscenerna under testet än vad en kontrollgrupp gjorde. Det fanns också tecken på att patienter som varit med om traumatiska händelser i samband med att deras rädsla debuterade, reagerade starkare på scener med bedövning och borr än de patienter som lärt sig vara rädda på något annat sätt, t.ex. via en rädd förälder. När effekten av de två olika psykologbehandlingarna utvärderades fann man endast svagt stöd för att ”matcha” behandling mot fysiologisk responsstil eller mot rädslans bakgrund. Däremot visades att de som reagerade mindre på testsituationen också hade lägre grad av generell rädsla och tandvårdsrädsla samt att de fysiologiskt reaktiva som fått avslappningsbehandling tydligast minskade sin självrapporterade och fysiologiskt registrerade rädsla. En generell slutsats som dras i avhandlingen är att tandvårdsrädsla är ett komplext tillstånd både vad gäller uttryck och innehåll och att man därför bör erbjuda tandvårdsfobiska personer en bred behandling som inriktar sig på fysiologiska reaktioner, kognitioner och beteenden.
Avhandlingens titel: Dental fear. Psychophysiology, cognition and behavior
Avhandlingsförfattare: Jesper Lundgren, tel. 031-23 19 96(bost), 031-741 3430(arb.)
e-post: jesper.lundgren@odontologi.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Gerd Kvale, Bergen
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 juni 2003 kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
