Jäst lockar mer än 1000 forskare till Göteborg
Mer än 1000 forskare från hela världen samlas i Göteborg under veckan 7-12 juli för att diskutera jäst. Jäst, eller bagerijäst, har använts för tillverkning av bröd, öl, vin och alkohol i årtusende. Men det är inte jästens industriella tillämpningar som lockar forskare från världens alla hörn till Göteborg utan vetenskapen kring jäst. Det är faktiskt så att jästforskare har tilldelats nobelpriset för sina upptäckter. Göteborg är mycket aktivt inom jästforskning. Det finns omkring 50 forskare i 12 grupper vid Göteborgs universitet och Chalmers.
Bagerijäst var den första organismen vars genetiska kod sekvenserades 1996. Idag är människans genetiska kod också känd. Varför fortsätter då forskarna att intressera sig för jäst?
Jäst är en svamp, hela organismen består av endast en cell. Till storleken är den lite större än en bakterie. Om man jämför jästen med människan som har många miljarder celler så kan jästen anses vara en primitiv organism. Trots det har jästcellen och celler från människokroppen mycket gemensamt. Därför kan jästcellen användas som ett modellsystem; eftersom den liknar människans celler men är mycket enklare att studera.
Sekvenseringen av den genetiska koden eller genomet som det också kallas består enbart av en sträng bokstäver A, G, C och T. Bokstävernas ordning bestämmer hur proteiner formas och hur cellen eller en organsim i slutändan ska se ut och uppföra sig. Det är av yttersta vikt att försöka utröna denna information ur bokstavssträngen. Jästens bokstavssträng består av 12 500 000 bokstäver, vilket är en tusendel av den för människan. Genom att studera jäst hoppas forskarna i framtiden kunna ge svar på frågor om människan.
Jästforskare utvecklar många nya verktyg för att tolka genomets funktioner. Under konferensen kommer ny teknik att demonstreras och diskuteras. Exempelvis kommer forskaren Trisha Davis från Washington University i Seattle att visualisera organisationen inom jästcellen, vilken är otroligt komplex trots att cellen är så liten. Ännu mer faschinerande är kanske den avancerade mikroskopin som gör det möjligt att följa proteiners rörelser och interaktion. Genom att se rörelser och interaktion kan forskarna också lära sig mer om hur cellerna fungerar.
Pionjärer som Robert Mortimer från Berkeley odlade jäst på 50-talet för att underlätta laboratoriestudierna. Mortimer som nu är i 70-årsåldern är fortfarande aktiv och kommer att delta i konferensen. Han gjorde jästens första genetiska karta och genom det satte han ut de första landmärkena inom jästforskningen. Och efter 50 år är jäst fortfarande högaktuellt inom forskningen.
Konferensen med 40 plenarföreläsningar, 20 workshops och omkring 800 postrar äger rum i Göteborg Convention Centre. Konferensen i Göteborg är den tjugoförsta av sitt slag och större än de tidigare. Den stödjs av bland annat Europeiska kommissionen.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/yeast2003.shtml
För ytterligare information kontakta:
Professor Stefan Hohmann
Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 2595
E-post: hohmann@gmm.gu.se
Webbplats: http://www.yeast2003.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
