Rinnande regnvatten renare
Dammar är en effektiv metod för att rena dagvatten från de föroreningar som rinner med till vattendragen. Det visar Jonas German från Chalmers i sin avhandling, där han utvärderat dagvattendammars funktion. Men dammen måste vara tillräckligt stor och rätt utformad. Han konstaterar också att gatusopning är effektivt för att hålla nere mängden föroreningar som kan spolas av från vägytor.
Regnvatten som rinner av på tak, vägar och parkeringsytor i stadsområden kallas dagvatten och avleds oftast till närmaste vattendrag. Under avrinningen tvättar vattnet av ytorna. På så sätt transporteras stora mängder tungmetaller och organiska föroreningar till sjöar och vattendrag.
Under det senaste decenniet har man i Sverige testat och diskuterat flera olika metoder för rening av dagvatten. Den vanligaste metoden för rening är idag att leda vattnet till dammar och våtmarker, där föroreningar och partiklar sedimenteras.
Dammar
Jonas German har undersökt funktionen och effektiviteten hos dagvattendammar i Göteborg, Växjö och Örebro genom provtagningar på vatten och sediment, samt genom beräkningar av strömning och reningsprocesser.
Utvärderingen visade att dammar är en effektiv metod för att minska belastningen av föroreningar från dagvatten. Eftersom föroreningskoncentrationen i vattnet och i sedimenten har ett samband, kan dammsediment användas för att beskriva hur mycket föroreningar som finns i ett visst stadsområde.
Resultaten visar också att vattenbelastningen på dammen är den viktigaste faktorn som styr reningseffektiviteten. Även den hydrauliska effektiviteten, det vill säga hur effektivt dammvolymen utnyttjas, är av stor vikt. Detta kan vara en försvårande omständighet eftersom utrymmet att bygga dammar på ofta är begränsat.
Detta betyder att dammar är mindre effektiva under vintern än sommaren, eftersom smältvatten då belastar dammen mycket under kort tid.
Gatusopning
I syfte att undersöka om mängden föroreningar på gator kan minskas med gatusopning, sopades en gata i Jönköping och mängden borttaget sediment och tungmetaller mättes. Det visade sig kunna vara en effektiv metod – en hel del tungmetaller och sediment sopades bort. En begränsning med denna metod är, förutom att det är förhållandevis kostsamt, att ytorna måste vara fria från parkerade bilar och liknande vid sopningstillfället.
Föroreningarna
De största mängderna tungmetaller fanns i de sandiga fraktionerna av sedimenten, däremot hittades de högsta halterna i de finkornigaste fraktionerna. Koppar visade sig vara den förorening som hade de mest förhöjda halterna i såväl dagvatten som sediment från dammar och gator. Tänkbara källor till förekomsten av koppar är byggnadsmaterial och slitage från bilarnas bromsbelägg.
Avhandlingen ”Reducing Stormwater Pollution – Performance of Retention Ponds and Street Sweeping” försvarades vid en offentlig disputation den 29 augusti vid Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jonas German, Institutionen för Vatten Miljö Transport (WET) Chalmers tekniska högskola, tel 031-772 2171
e-post: jonas.german@wet.chalmers.se
