Bättre bilder på hjärnan
Tack vare en snart 70 år gammal statistisk metod kan nu forskare och kirurger få betydligt bättre bilder av hjärnan.
De principer som läggs fram i en avhandling av Ola Friman vid Linköpings universitet innebär ett stort framsteg inom så kallad funktionell MRI (magnetic resonance imaging).
fMRI har medfört en revolution inom neurologin. Magnetkamerans bilder av hjärnan visar vilka områden som aktiveras när olika uppgifter ska utföras. De senaste årens utveckling har skapat nya förutsättningar för såväl grundforskning som klinisk tillämpning. En hjärnkirurg kan till exempel få avsevärt bättre förhandsinformation inför en operation.
Men ett problem är att största delen av signalerna från kameran är brus, ovidkommande information som gör bilden otydlig. För fyra år sedan började bildbehandlingsgruppen vid avdelningen för medicinsk informatik undersöka om den så kallade kanonkorrelationsteorin, formulerad 1936, kunde användas för att sortera bort det oönskade bruset.
Metoden bygger på att man har så många bilder av samma hjärnaktivitet – utbredd både i tid och rum – att man kan hitta en statistiskt säker avvikelse från vilotillståndet. Normalt samlar kameran information under sju minuter vilket ger 200 tredimensionella bilder eller ”hjärnvolymer”.
Resultaten från bildbehandlingsgruppen med professor Hans Knutsson i spetsen har redan rönt stor uppmärksamhet, och flera sjukhus prövar nu metoden i kliniskt bruk.
Ola Friman vill nu gå vidare med att koppla ihop fMRI med en teknik där man kartlägger hjärnbanorna. Det skulle avslöja hur olika områden i hjärnan samverkar, vilket är ett hett forskningsfält inom neurologin.
Kontaktinformation
Ola Friman, 013-227579, olafr@imt.liu.se
Hans Knutsson, 013-227294, knutte@imt.liu.se
