Genetisk analys av malaria
De genetiska faktorerna bakom känslighet för och motståndskraft mot den parasit som orsakar malaria analyseras i den avhandling som Susana Campino försvarar vid Umeå universitet den 6 november.
Malaria, som orsakas av encelliga organismer av släktet Plasmodium, är ett av världens stora hälsoproblem. Minst 300 milj. människor har kronisk malaria. Sjukdomen förekommer i alla tropiska områden, men 90 % av alla fall finns i Afrika. Trots alla ansträngningar för att hitta ett bra sätt att kontrollera sjukdomen, har framgångarna begränsats genom att parasiterna utvecklat motståndskraft mot läkemedel och att de smittbärande myggorna blivit motståndskraftiga mot insektsmedel. Mot den bakgrunden har man försökt förstå de naturliga försvarsmekanismerna bättre för att hitta nya angrepssätt.
Avhandlingen koncentreras på en genetisk analys av en malariaform som orsakas av Plasmodium berghei ANKA och angriper gnagare. Målet var att undersöka den genetiska variationen hos både ”vilda” och laboratorieavlade musstammar – s.k. wild-derived-inbred strain (WDIS) – för att hitta de gener som har betydelse för motståndskraft mot eller mottaglighet för infektionen. En jämförelse med helt laboratorieavlade former visar att WDIS-formen har högre grad av genetisk variation. Slutsatsen är att WDIS därför är mer användbar för att studera komplexa fenotyper, dvs. resultat av både arv och miljö. I avhandlingen används WDIS för att hitta nya fenotyper med betydelse för malariainfektionen och det visade sig att flera av dem var resistenta mot malariaformen ECM (Experimental Cerebral Malaria). I avhandlingen lokaliseras dessa resistensgener till kromosomerna 1 och 11. Andra gener på kromosomerna 1 och 9 visade sig ha betydelse för överlevnadstiden vid ECM-infektion.
Sammanfattningsvis visar studierna på värdet av att använda den här typen av ”halvvilda” musstammar för att undersöka de genetiska faktorer som ligger bakom malariautveckling. Målet är att nå bättre förståelse för de genetiska faktorer som kan bidra till motståndskraft mot denna viktiga och allvarliga sjukdom och eventuellt att visa nya vägar till behandling.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk kemi, och har titeln Genetic analysis of murine malaria.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal EO4, byggnad 6E, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Nils Lycke, Avd. för klinisk immunologi, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Susana Campino kan nås via e-post: scampino@igc.gulbenkian.pt
Avhandlingen är elektroniskt publicerad på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124
