Gemensam nordisk strategi sänker kostnaderna för att minska utsläppen av koldioxid och öka produktionen av grön el
En gemensam marknad för el, koldioxidutsläppsrätter och naturgas kan väsentligt sänka kostnaden för att uppnå framtida klimatmål i de fyra nordiska länderna Sverige, Norge, Finland och Danmark. Detta hävdar Thomas Unger efter att i ett doktorsarbete på Chalmers ha studerat de nordiska ländernas energimarknader.
Thomas Unger har i modellstudier jämfört de nordiska länderna Det finns olikheter i energisystemen i de fyra länderna idag och det kommer att finnas skillnader i framtiden. man Åtgärder vidtas först där de är billigast.
– När det gäller elmarknaden har vi redan ett nordiskt samarbete. Där har utvecklingen sprungit förbi mitt avhandlingsarbete och inom andra områden kan det också gå fort, även om jag nu tror att samarbete snarare kommer att ligga på nordeuropeisk bas än på nordisk, säger Thomas Unger.
Användningen av naturgas är beroende av prisutvecklingen. En ökad naturgasanvändning blir kostnadseffektiv först när gaspriset understiger en viss gräns. Denna gräns ligger för närvarande klart under de aktuella gaspriserna inte minst i Sverige.
En gemensam nordisk marknad för stöd till elproduktion från förnybara källor, gröna certifikat, skulle kunna spara in i storleksordningen 20 procent av merkostnaden jämfört med om alla fyra länderna har separata marknader. En sådan marknadsutvidgning skulle därmed kunna medföra att behovet av gröna certfikat i Sverige till viss del tillgodoses med exempelvis vindkraft i Norge.
– En ökad energirelaterad marknadsintegration både vad gäller geografiska områden och typ av marknader kan leda till komplexa samspel mellan de olika marknaderna som emellertid är svåra att helt överblicka.
Marknadsutvidgning till trots är det dock troligt att teknikutveckling spelar den viktigaste rollen för att hålla nere kostnaderna för att reducera växthusgasutsläpp och för att öka andelen förnybar elproduktion.
En kostnadseffektiv anpassning av energisystemet till minskade koldioxidutsläpp i ett femtioårsperspektiv inkluderar en lång rad åtgärder. Såväl förändringar i användarledet genom exempelvis besparingar och effektiviseringar, som i tillförselledet genom exemplevis bränslebyten och ny teknik är troliga. På kortare sikt kan både naturgas och biobränslen ta en väsentligt högre marknadsandel. I synnerhet för naturgas kan denna ökning vara avsevärd. En stor del av biobränsle och naturgas kan med fördel utnyttjas för kraftvärmeproduktion inte minst i Sverige. På betydligt längre sikt, 30-50 år, är det dock troligt att teknikutveckling och hårda krav på utsläppsminskningar medför att tillförselledet domineras av biobränsle med viktiga bidrag från vindkraft, solel och bränsleceller. En joker i leken är koldioxidavskiljning och deponering. Om detta visar sig bli ekonomiskt, tekniskt och politiskt gångbart kan den fossila eran i energisystemet förlängas väsentligt.
Avhandlingen ”Common energy and climate strategies for the Nordic countries – A model analysis” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 27 november kl. 10.00 i sal VF, Sven Hultins gata 8, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information
Thomas Unger, Institutionen för energiteknik, Chalmers, tel: 031-7721450,
e-post: tung@entek.chalmers.se eller thomas.unger@profu.se
