Platsers betydelse för människor speglas i ny avhandling på IMER
En plats är något mer än den fysiska ytan. Människorna som vistas där tillför något och gör något med den. Om platsers betydelse för människor och hur man ”gör gator” handlar etnologen Elisabeth Högdahls avhandling. Hon är verksam vid IMER, Internationell Migration och Etniska Relationer, på Malmö högskola och har disputerat med avhandlingen: Göra gata” – ”Om gränser och kryphål på Möllevången och i Kapstaden.”
– Jag vill med min avhandling utforska mina exempel Möllevången samt stadsdelen Woodstock och gatan Long Street i Kapstaden. Jag använder dessa platser som en del i en mer generell diskussion om vad som formar platser; allt från mediabilden av platsen till de vardagsaktiviteter som utspelas här. Det kan vara samtal och möten mellan människor, men också enskilda människors minnen och upplevelser. Ett dagligt användande ger en känsla för en plats. Hur man ”gör gator” handlar mycket om laddningar av platsen, säger Elisabeth Högdahl.
Elisabeth Högdahl har i sin avhandling alltså bland annat studerat och jämfört mediabilden av en plats och de boendes bild av densamma.
– Det är ofta ett stort glapp mellan de här olika bilderna, fortsätter hon. Och just det här spelet som pågår mellan erfarenhetsnivån och samtalsnivån i beskrivningen av staden intresserar mig. Jag försöker se pendlingen mellan dessa båda och vad som händer mitt emellan.
PROMENADINTERVJUER
Elisabeth Högdahl har i sitt arbete intervjuat ett stort antal personer både i Malmö och i Kapstaden.
– I mitt avhandlingsarbete har jag varit experimentell när det gäller metod. Jag har promenerat runt med människor och intervjuat dem på plats. Det är vid dessa tillfällen jag upptäckt hur människor skapar synliga och osynliga gränser i staden och hur de också hittar kryphål för att komma runt dessa gränser.
”Göra gata” är en studie där olika fenomen speglas mot varandra. Stadsdelarna Möllevången i Malmö och Woodstock i Kapstaden har vissa likheter, även om de finns på vitt skilda platser och sammanhang. Men de ligger båda på ungefär samma avstånd från sina städers centrum och de är gamla arbetarstadsdelar som präglas av mångkulturalitet. Gatan Long Street däremot ligger mer centralt i Kapstaden, men brottas å andra sidan av stora problem med hemlösa och med gatubarn.
Hur uppstår gränser?
– Hur uppstår gränser och hur överskrids de, är en fråga jag ställer mig. Och då menar jag både symboliska och geografiska gränser. Vad jag upptäckt är att människor är oerhört fiffiga och uppfinningsrika när det gäller att ta sig fram. Det är mycket intressant att se hur människor utnyttjar luckor och kryphål, både fysiska och normativa.
Elisabeth Högdahl menar att det hela tiden sker små förskjutningar, även om mycket pågår i det tysta. Det kan vara allt från en ”fyllegubbes” ockupation av en parkbänk vid Möllevången till hur ”smågangsters” i Woodstock räknar ut hur lång tid som behövs för att råna en bil, medan den stannar för rött ljus.
– Mycket handlar om hur de här människorna parerar den så kallade vanliga världen. De har ofta en strategi eller en taktik för att inte överstiga för många gränser. Och hela tiden upprättas hierarkier, i alla samhällsskikt.
Kontaktinformation
Avhandlingen ”Göra gata” är utgiven på Gidlunds förlag i Hedemora. www.gidlunds.se
För mer information kontakta Elisabeth Högdahl på telefon 040 – 6657213, 0736 – 972226 eller e-post:
elisabeth.hogdahl@imer.mah.se
