Nya växtarter funna i Sydamerikas djungler
Arbetet som Carl von Linné påbörjade under 1700-talet pågår fortfarande. Att hitta och namnge nya växtarter är en viktig del av forskningen inom botanik, något som Claes Gustafsson vid Göteborgs universitet sysslar med. I sin doktorsavhandling urskiljer han 25 nya arter inom växtgruppen Randia, som tillhör familjen Rubiaceae.
Växter är en fantastisk grupp av organismer. De finns nästan överallt och uppvisar en mycket stor variation. De fanns långt före människan och utan dem skulle människan inte kunna existera, och därför är det viktigt att lära sig så mycket man kan om dem.
Det mest grundläggande arbetet består i att beskriva och namnge alla arter, och placera dessa i större grupper som man också namnger. Alla andra vetenskaper och yrkesområden som använder växter kommer att använda dessa namn. Många tror kanske att växterna redan är kända, att Linné gjorde allting redan på 1700-talet. Det är helt fel. Än i dag vet vi inte hur många arter det finns. Ett flertal vetenskapliga tidskrifter publicerar varje år många nya arter, och så har det varit hela tiden sedan Linnés dagar. Det material som har insamlats under lång tid är deponerat i herbarier runt om i världen. Dessa herbarier utgör ett ovärderligt bibliotek över all världens växter och materialet är fritt tillgängligt för forskning.
Den grupp av växter som Claes Gustafsson studerat har inget svenskt namn. På latin heter den Randia och tillhör en växtfamilj som heter Rubiaceae. Familjen är den fjärde största i världen och består till den allra största delen av träd och buskar. Vildväxande i Sverige finns en grupp av små örter som vi kallar för måror, till exempel vitmåra och gulmåra. Två ekonomiskt viktiga växter tillhörande familjen Rubiaceae är kaffebusken vars frön man gör kaffe av, och kininträdet ur vilket man utvinner kinin. Kinin var en gång det enda verksamma medlet mot malaria, men används även till att skapa beska i tonic water. Randia utgörs av träd och buskar vars vida utbredning sträcker sig ända från Mexico i norr till Argentina i söder.
Claes Gustafssons bidrag till ny kunskap om Randia är koncentrerat till de i Sydamerika förekommande arterna, och han har kommit fram till att det där finns 49 arter av vilka 25 har utsetts som nya. I avhandlingen presenteras även hur dessa växter är besläktade med varandra. Claes Gustafsson har analyserat sekvenser av det genetiska material (DNA) som förs vidare från en generation till en annan. Vi kan se på oss själva att barn har likheter med sina föräldrar. Dessa likheter har sitt ursprung i det genetiska materialet som föräldrarna fört vidare till sina barn. Så fungerar det även hos växterna. Skillnaden är att det passerat väldigt många generationer mellan dessa växters föräldrar och de i dag levande generationerna. Principen är att de växter som har flest likheter i DNA-sekvensen är närmast släkt med varandra.
Släktskapsanalysen visar att Randia inte är en enhetlig grupp, utan istället bör delas upp i tre separata grupper. Endast en grupp (46 arter i Centralamerika-Mexico) kommer att behålla namnet Randia . De andra två (37 + 12 arter) kommer att ges nya namn.
Claes Gustafsson, Botaniska institutionen, avser att disputera för att avlägga filosofie doktorsexamen i systematisk botanik vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Taxonomy and phylogeny of Randia(Rubiaceae, Gardenieae) ”.
Disputationen äger rum fredagen den 27 februari 2004 kl. 10.00 i Botaniska institutionens föreläsningssal, Carl Skottsbergs Gata 22 B, Göteborg.
För mer information, kontakta:
Claes Gustafsson
Botaniska institutionen
Göteborgs universitet
E-post: claes.gustafsson@botany.gu.se
Tel: 031-97 38 61
Kontaktinformation
Camilla Carlsson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: camilla.carlsson@science.gu.se
