Den personliga kontakten viktig när IT används i tandläkarutbildningen, visar avhandling på Malmö högskola

I kölvattnet på informationsteknologins utveckling under 90-talet flyttades mycket akademisk undervisning från klassrummet till Internet och datorer. Tekniken var ny och spännande. Dessutom sparade den resurser och tillgodosåg ett växande behov av flexibelt lärande, inte minst distansundervisning.
Ibland blev utbildningskvaliteten bättre, ibland sämre, menar Nikos Mattheos, doktorand vid avdelningen för parodontologi.
– Man såg ofta mer till vad tekniken kunde än vad studenterna behövde. Idag är vi mer kritiska. Det är viktigt att ta reda på när och hur tekniken kan förbättra kvaliteten på lärandet, säger han.

Interaktion studeras
Det är också ambitionen för den forskargrupp i odontologisk informationsteknologi där han ingår. Den leds av hans handledare, professor Rolf Attström. För att komma målet närmare studerade Nikos Mattheos interaktionen i lärandet – mellan lärare och student, och mellan student och datorer/interaktiva mjukvaruprogram bland annat – vid två distanskurser vid Malmö högskola.

– Interaktionen är i centrum av lärandeprocessen. Den påverkar kvaliteten på lärandet, och påverkas av vilken typ av undervisning som bedrivs. Pedagogiken i ett klassrum skiljer sig från den vid distansundervisning. Men hur dessa samband ser ut vet vi inte så mycket om idag.

Den första kursen gällde tandlossningssjukdomar och vände sig till tandläkarstudenter i Europa. Den andra handlade om munhygien bland äldre och gavs för svensk tandvårdspersonal. Den första kursen bedrevs nästan enbart på distans, medan den andra till hälften bestod av traditionell undervisning. Interaktionen undersöktes med direkta observationer i klassrummen, mätningar av vad och hur mycket som blev sagt respektive skrivet, samt med enkätfrågor till lärare och elever.

Färre avhopp
Resultaten visade att fler studenter hoppade av den första än den andra kursen

– Det tyder på att det är lättare för läraren att motivera eleverna i ett direkt möte.
Stämningen i det verkliga klassrummet var också mer spontan än i det virtuella.

– Det är mer krävande att formulera sig på skrift i en diskussion online jämfört med att säga något i ett vanligt klassrum. Man prioriterar därför hårdare i det man har på hjärtat, förklarar Nikos Mattheos.

– Det innebär att det exempelvis är bättre att samla eleverna i ett klassrum om de ska kasta fram idéer i en brainstorm. Det är ett vanligt moment i den problembaserade inlärning som praktiseras på tandläkarutbildningen i Malmö. Omvänt är det bättre att kommunicera via Internet om studenterna ska kommentera en artikel de läst.

Mjukvara
I avhandlingen undersöktes också ett mjukvaruprogram som Rolf Attström och Anders Nattestad, Köpenhamns tandläkarhögskola, tagit fram för att hjälpa tandläkare att värdera sin egen kunskapsnivå.

– Det är en viktig del av den professionella utbildningen som tandläkare. Kunskapsutvecklingen går fort och man måste hela tiden bedöma vilka kunskaper som behöver utvecklas.

Programmet bygger på olika typer av kliniska problemställningar och kan användas inom olika ämnesområden.

– Våra resultat är preliminära, men vi såg i princip ingen skillnad mellan de studenter som använde mjukvaruprogrammet och annan metodik. För unga studenter verkar det viktigt att få personlig feedback från en handledare.

Sammantaget menar Nikos Mattheos att det fortsatt är viktigt att bevara en personlig kontakt i undervisningen om informationsteknologins möjligheter ska utnyttjas optimalt. Samtidigt tror han att det finns plats för fler informationsteknologiska verktyg inom odontologisk utbildning i Sverige.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Nikos Mattheos. Tel: 040-665 83 64 eller e-post: nikolaos.mattheos@od.mah.se.