Vilken kunskap använder vi för att göra bedömningar?
Anna-Carin Olsson undersöker i sin avhandling vilken kunskap som ligger till grund för mänskligt beslutsfattande. Hennes studier visar bland annat att tidigare erfarenhet och samarbete med andra individer spelar en viktig roll för våra bedömningar.
Resultaten är värdefulla eftersom man kan tänka sig att personer ur olika yrkesgrupper, sociala grupper eller från andra kulturer grundar sina bedömningar och beslut på olika kunskapsbaser. En läkare kanske ställer sjukdomsdiagnos för sin nya patient genom att använda den medicinska erfarenhet han förvärvat genom tidigare patienter och deras sjukdomssymtom. En vinprovare kanske bedömer ett nytt vin genom att förnimma vinkriterieregler till exempel lukt, smak och färg, som denne använder för att göra bedömningen av det nya vinet.
I den kognitiva grundforskningen finns många nya modeller som antar att vi människor har flera olika kunskapstyper som våra bedömningar och beslut baseras på. De mest framgångsrika modellerna (modeller för hur vår kunskap kan tänkas se ut och vad denna kunskap grundas på) i bedömnings – och beslutsfattandeforskningen är den exemplarbaserade modellen och den regelbaserade modellen.
I exemplarmodellen antar man att våra bedömningar baseras på vår tidigare erfarenhet av ett objekt eller en situation och att denna bedömningsprocess är intuitiv – vi tar beslut eller gör bedömningar genom att intuitivt ”känna” att ett specifikt beslut är det rätta. Nästan alla har någon gång haft en ”magkänsla” av att ett visst beslut är det rätta, även om man inte riktigt kan sätta fingret på varför just det beslutet känns rätt.
Regelmodellen är till skillnad från exemplarmodellen analytisk. I regelmodellen tar man beslut genom att analysera viktig information i en situation, till exempel att väga för- och nackdelar med att köpa en viss vara i en affär, och utifrån denna analys sedan ta ett beslut.
En växande uppfattning är att de olika kunskapstyperna (exemplar och regler) samspelar i själva beslutsprocessen. I första hand försöker man analysera situationen man befinner sig i men när inget beslut kan tas utifrån analysen, tar man ett beslut grundat på intuition. Den övergripande frågan i avhandlingen behandlar vilka faktorer som avgör vilken kunskapstyp man väljer att använda i olika situationer.
Bedömningsuppgiften försökspersonerna fick göra var en enkel uppgift utvecklad för att undersöka användandet av de två olika kunskapstyperna i laboratorier. Försökspersonerna fick bedöma giftighetsgraden eller kategoritillhörighet hos fiktiva skalbaggar.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=264
Fredagen den 28 maj försvarar Anna-Carin Olsson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Factors Shaping Process and Representation in Multiple-Cue Judgment.
Svensk titel: Faktorer som formar bedömningsprocess och representation i en bedömningsuppgift.
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal 102, Beteendevetarhuset.
Fakultetsopponent är Professor Nigel Harvey, Department of Psychology, University Collage London.
Kontaktinformation
Anna-Carin Olsson är uppvuxen i socknarna Viklau och Halla på Gotland.
Anna-Carin nås på:
Tel: 090-786 97 46
090-770671
E-post: anna-carin.olsson@psy.umu.se
